HB01KU24: Tydligare regler för val till Sametinget

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU24

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i sametingslagen, lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folk­omröstningar samt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Ändringarna i sametingslagen avser val till Sametinget och syftar till att göra reglerna tydligare. De innebär bl.a. att det införs ett skydd för beteckningar som liknar skyddet för partibeteckningar i allmänna val samt att reglerna om anmälan och registrering inför val samt bestämmelserna om röstning och röstmottagning, vallokaler, rösträkning och mandatfördelning vid sametingsval förtydligas. Genom ändringarna blir bestämmelserna om val till Sametinget mer lika bestämmelserna i vallagen.

Ändringarna i lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar innebär att fler personuppgifter än tidigare ska få behandlas vid val till Sametinget och att bestämmelserna om gallring ersätts med bestämmelser som reglerar den längsta tid som personuppgifter får behandlas i val- och folkomröstnings­databasen respektive databasen för sametingsvalet.

En felaktig hänvisning i lagen om nationella minoriteter och minoritets­språk rättas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:92 Tydligare regler för val till Sametinget.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Tydligare regler för val till Sametinget

Särskilt yttrande

Tydligare regler för val till Sametinget (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:92 Tydligare regler för val till Sametinget. I propositionen föreslår regeringen ändringar i sametings­lagen (1992:1433) som avser val till Sametinget. Förslagen innebär bl.a. att

–      reglerna om anmälan och registrering inför val förtydligas

–      det införs ett skydd för beteckningar som liknar skyddet för parti­beteckningar vid allmänna val

–      bestämmelserna om röstning och röstmottagning, vallokaler, rösträkning och mandatfördelning vid sametingsval förtydligas.

Regeringen föreslår även ändringar i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar samt en mindre rättelse i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Där framgår bl.a. att Lagrådet inte har haft något att invända mot förslagen.

Under beredningen av ärendet har utskottet noterat följande i fråga om propositionens redovisning av nuvarande lydelse av sametingslagen (1992:1433):

•       Det finns ett ”ett” i 3 kap. 17 § andra stycket mellan orden ”på” och ”betryggande” som saknas i gällande lydelse.

•       I 3 kap. 32 § andra stycket i uttrycket ”14 kap.” finns en punkt efter ”kap” som saknas i gällande lydelse samt saknas en punkt efter ”14” som finns i gällande lydelse.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Bakgrund och gällande rätt

Sametinget inrättades genom beslut av riksdagen 1992 (prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:KU17, rskr. 1992/93:114). Propositionen byggde på betänkandet Samerätt och sameting (SOU 1989:41).

Bestämmelser om Sametinget finns i sametingslagen (1992:1433) och i förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget.

Bestämmelser om val till Sametinget finns i 3 kap. sametingslagen, lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar, förordningen (2008:1280) om val till Sametinget och förordningen (2002:62) om utdrag ur databaser vid val och folkomröstning. De flesta grundprinciper för genomförande av val till Sametinget är desamma som för de allmänna valen men författnings­regleringen för sametingsval är betydligt mindre omfattande.

Val till Sametinget hålls den tredje söndagen i maj vart fjärde år. Nästa val äger rum den 18 maj 2025. De samer som är upptagna i röstlängden väljer Sametingets ledamöter genom direkta val. De administrativa uppgifterna vid valet är uppdelade mellan Sametingets valnämnd, läns­styrelsen i det län där Sametinget har sitt säte (Länsstyrelsen i Norrbotten) och den centrala valmyndigheten (Valmyndigheten).

Av den proposition som behandlas i detta betänkande framgår att Val­myndigheten i en begäran till regeringen 2017 (Ku2017/02354) redovisat behov av ändringar i fråga om bestämmelserna om val till Sametinget. Enligt Valmyndigheten är de nuvarande reglerna otydliga eller ofullständiga, vilket försvårar arbetet för valadministrationen och skapar osäkerhet för både röstberättigade och de partier, grupper och liknande sammanslutningar som ställer upp i valet. Propositionen innehåller förslag som syftar till att åtgärda detta samt att göra bestämmelserna om val till Sametinget mer lika bestämmelserna i vallagen (2005:837).

Propositionen

Regeringen föreslår att reglerna i sametingslagen om anmälan och registrering inför val förtydligas. Vid allmänna val gäller enligt 2 kap. 14 § vallagen att partiets beteckning ska framgå av anmälan om deltagande i val. En sådan beteckning är en förutsättning för att kunna ge beteckningen skydd (se vidare nedan). Regeringen anser därför att det i enlighet med vallagen bör införas en liknande bestämmelse i sametingslagen. Vidare bör det tydliggöras att anmälan avser deltagande i ett visst val.

Enligt de nuvarande bestämmelserna är det möjligt att vid skilda tillfällen anmäla kandidater till valet under en och samma beteckning. Regeringen föreslår att sammanslutningar som vill delta i ett val ska anmäla sin beteckning tillsammans med sina kandidater. Skälet till det är att regeringens förslag om skydd för beteckningar (se vidare nedan) bygger på att registreringen av beteckningen ska hanteras inom ramen för förfarandet för anmälan om deltagande i val. Detta bör emellertid inte hindra att en sammanslutning fram till att tiden för anmälan gått ut gör ändringar i fråga om sina anmälda kandidater. Mot bakgrund av att Valmyndigheten påtalat att tiden fram till att underlaget behöver vara klart för tryckning är mycket kort i dag föreslår regeringen också att den sista dagen för anmälan av kandidater ska tidigare­läggas.

Sammantaget innebär regeringens förslag till ändringar i regleringen av anmälan och registrering inför val till Sametinget i huvudsak att en grupp, ett parti eller en liknande samman­slutning som vill delta i ett val skriftligen ska anmäla sin beteckning och sina kandidater till den centrala valmyndigheten senast den 8 mars under valåret. En anmälan om deltagande i val till Sametinget ska gälla även vid omval i det val som anmälan avser. Det ska vara möjligt att ändra anmälan i fråga om kandidater inför omval, men sammanslutningar som inte har deltagit i det ordinarie valet ska inte få delta i omvalet.

Regeringen föreslår vidare att det införs ett skydd för beteckningar som liknar skyddet för beteckningar vid allmänna val. I allmänna val finns regler som ger skydd för partibeteckningar. Skyddet innebär förenklat uttryckt att ett parti inte kan delta i ett val under en beteckning som kan förväxlas med andra partiers beteckningar. Regeringen konstaterar att utvecklingen över tid har gått mot mer varaktiga partibildningar i sametingsvalet, vilket leder till förväntningar hos väljarna om att samma sammanslutning står bakom en beteckning från ett val till ett annat. I likhet med vallagens bestämmelser ska en partibeteckning bestå av eller innehålla ord, men den får också innehålla en symbol.

Regeringen föreslår även att bestämmelserna i sametingslagen om röstning, röst­mottagning, vallokaler och rösträkning förtydligas. Ändringarna innebär bl.a. att det införs mer detaljerade bestämmelser om hur en röst görs i ordning och hur gransknings- och rösträkningsförrättningen ska gå till. Vidare införs det bestämmelser som helt eller i huvudsak motsvarar de bestämmelser som gäller vid de allmänna valen i fråga om förbud mot propaganda i vallokalen och om tillhandahållandet av valsedlar, om krav på minsta antal röst­mottagare samt utbildning av dessa, om vallokalernas tillgänglighet och om hur röst­räkningen ska gå till.

Med hänsyn till de svårigheter som finns i fråga om att utgå från en datumstämpel vid kontrollen av en brevröst föreslår regeringen att bestämmelsen om att en brevröst ska avges senast på valdagen ska upphöra att gälla. Syftet med bestämmelsen är att motverka taktikröstning efter att det preliminära val­resultatet presenterats på valkvällen. Vid val till Sametinget räknas emellertid rösterna först ca en vecka efter valdagen, och regeringen konstaterar att det därmed inte finns någon risk för sådan taktikröstning. Regeringen konstaterar vidare att någon motsvarande reglering inte heller finns vid de allmänna valen. Regeringen anser att förslaget om att ta bort regeln om när en brevröst senast ska avges innebär generösare och mer rättssäkra villkor för väljarna att få brevröster godkända och medräknade i valresultatet.

Regeringen föreslår också att bestämmelserna om mandatfördelning och bevis till ledamöter och ersättare justeras. Enligt gällande regler är den första divisorn (dvs. det första delningstal som används för samtliga partier som deltar i mandatfördelningen) högre vid val till Sametinget än vid de allmänna valen. Ju högre den första divisorn är, desto svårare blir det för små partier att få mandat. Eftersom mandatfördelningsreglerna i övrigt är desamma anser regeringen liksom Valmyndigheten och Sametinget att den första divisorn för sametingsval bör vara densamma som i de allmänna valen. Vidare föreslår regeringen att sametingslagen kompletteras med en bestämmelse om att länsstyrelsen ska utfärda bevis för ledamöter och ersättare som väljs in under mandatperiodens gång. Motsvarande reglering finns för de allmänna valen.

Propositionen innehåller även förslag till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar. Ändringarna gäller behandling av personuppgifter vid allmänna val och sametingsval. Regeringen föreslår att fler personuppgifter ska få behandlas vid val till Sametinget än tidigare, nämligen röstberättigades och kandidaters uppgifter om födelsetid, folkbokföringsort, medborgarskap, tidpunkt för invandring och tidpunkt för utvandring. Skälet till att även dessa uppgifter ska få behandlas är att dagens begränsade möjlighet att behandla personuppgifter vid sametings­val har lett till svårigheter att avgöra frågor om rösträtt och valbarhet. Vidare föreslås att bestämmelserna om gallring ersätts med bestämmelser som reglerar den längsta tid som personuppgifter får behandlas i val- och folkomröstningsdatabasen respektive databasen för sametingsvalet. I lagen ska det även upplysas om att bestämmelserna om längsta tid för behandling inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.

Regeringen föreslår också en ändring i sametingslagen i fråga om kontroll av uppgifter i röstlängden. För att kunna besluta om en person uppfyller kriterierna för rösträtt behöver uppgifter i anmälan kunna verifieras. Förslaget innebär bl.a. att det införs ett krav på att försöka hitta andra källor för att kunna aktualisera, komplettera och kontrollera röstlängden om inga uppgifter finns i den svenska folkbokföringen.

Regeringen föreslår dessutom att det görs en rättelse av en felaktig hänvisning i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2024. Vid tillämpningen av bestämmelserna om registrering och avregistrering av beteckningar samt registrering av kandidater ska en grupp, ett parti eller en liknande samman­slutning som har mandat i Sametinget den 8 mars 2025 anses ha anmält och fått sin beteckning registrerad vid valet 2021.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden som redovisas i propositionen och föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

Jag instämmer i behovet av och står bakom regeringens förslag om en tydligare reglering av val till Sametinget. Dock är jag oroad över att det framstår som att regeringen inte i tillräckligt hög utsträckning konsulterat Sametinget i ärendet. I remissvaret instämmer Sametinget i promemorians beskrivning av de behov som finns av en tydligare reglering. Sametinget uppger dock samtidigt att det är en allvarlig brist att det inte har hörts om Sametingets valnämnds uppgift i fråga om röstlängden samt framhåller att det utgår från att departementet bereder och remissbehandlar dess övriga förslag.

Jag menar att det finns risk att Sametinget som folkvalt organ förlorar i legitimitet om regeringen inte fullt ut uppfyller den lagstadgade konsultations­plikten. Av Statskontorets rapport från november 2023 Självbestämmande på pappret men inte i praktiken? Analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget (2023:17) framgår bl.a. att förtroendet för Sametinget är lågt, både bland väljarna till sametingsvalet och bland vissa målgrupper. Detta visar att legitimiteten för Sametinget behöver stärkas även fortsättningsvis. Jag kommer att följa frågan noga och vid behov återkomma med förslag till åtgärder i syfte att stärka Sametingets legitimitet och roll som parlament.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag