HB01KU21: Behandlingen av riksdagens skrivelser

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU21

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdags­styrelsens redogörelse till handlingarna.

Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har kommit att få en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt i fråga om tillkännagivandena. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regering och riksdag i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Utskottet framhåller att det är av stor vikt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder.

Utskottet konstaterar att regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser på en generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av de åtgärder som regeringen vidtagit. Utskottet ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. Konstitutionsutskottet gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

När det gäller inte slutbehandlade skrivelser påminner utskottet om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Huruvida tidsåtgången för behandlingen av tillkännagivanden är rimlig bör givetvis bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de berednings­åtgärder som behöver vidtas. För bedömningen av om tidsåtgången är rimlig hänvisar konstitutionsutskottet till det som respektive utskott framför i sitt yttrande över redogörelsen.

Utskottet påminner också om vikten av att regeringen är utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Vidare bör det inte förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade.

Utskottet uttalar sig även om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det tidigare uttalat att det bör framgå av det aktuella utskottets ställningstagande vad som begärs i ett tillkännagivande. Ett ställningstagande bör således vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionerna för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Utskottet har inget att invända mot riksdagsstyrelsens redogörelse.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).

Behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023.

Redogörelse 2023/24:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Riksdagens skrivelser till regeringen

Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen

Särskilt yttrande

Riksdagens skrivelser till regeringen, punkt 1 (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2023/24:75

Redogörelse 2023/24:RS4

Bilaga 2
Tabeller

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU3y

Bilaga 4
Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU5y

Bilaga 5
Civilutskottets yttrande 2023/24:CU5y

Bilaga 6
Utrikesutskottets yttrande 2023/24:UU3y

Bilaga 7
Socialutskottets yttrande 2023/24:SoU2y

Bilaga 8
Kulturutskottets yttrande 2023/24:KrU2y

Bilaga 9
Utbildningsutskottets protokoll 2023/24:38

Bilaga 10
Trafikutskottets yttrande 2023/24:TU5y

Bilaga 11
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU4y

Bilaga 12
Näringsutskottets yttrande 2023/24:NU3y

Tabeller

Tabell 1 Tid sedan riksdagens beslut för inte slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område

Tabell 1 a Ännu inte slutbehandlade riksdagsskrivelser per riksmöte 1999/2000–2023/24

Tabell 2 a Beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte 1991/92–2023/24

Tabell 3 a Slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2023/24

Diagram

Figur 1 Ännu inte slutbehandlade riksdagsskrivelser per riksmöte 1999/2000–2023/24 (antal)

Figur 2 Beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte 1991/92 till 2023/24 (antal)

Figur 3 Regeringens redogörelse för tillkännagivanden (tkg) samt slutbehandlade tillkännagivanden 1995/96–2023/24 (antal)

Figur 4 Tidsåtgång för slutbehandlade tillkännagivanden 1995/96–2023/24 (antal dagar)

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2023/24:75 Riks­dagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 och riksdagsstyrelsens redogörelse 2023/24:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Konstitutionsutskottet beslutade den 21 mars 2024 att anmoda övriga utskott att senast den 2 maj 2024 yttra sig över regeringens skrivelse och de motioner som kunde komma att väckas med anledning av skrivelsen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. För utrikesutskottet gäller detta även riksdags­styrelsens redogörelse. Följande utskott har yttrat sig: finansutskottet, skatteutskottet, civilutskottet, utrikesutskottet, social­utskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruks­utskottet och näringsutskottet.

Bakgrund

Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. I och med översynen av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3, bet. 2013/14:KU46, rskr. 2013/14:351) blev det reglerat i 9 kap. 8 § riksdagsordningen (RO) att regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen ska redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.

Sedan slutet av 1990-talet har behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (tidigare talmanskonferensen) även redovisats för riksdagen. Riksdagsstyrelsen ska enligt tilläggsbestämmelse 9.17.3 RO årligen i en redogörelse redovisa vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen. Detta har skett sedan 2012.

Utskottets överväganden

Skrivelsen m.m.

Inledning

I skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari 2023–31 december 2023.

Nedan redovisas delar av innehållet i skrivelsen. Vidare redovisas vissa andra uppgifter som utskottet regelmässigt uppmärksammar inom ramen för ärendet och som avser utvecklingen över tid.

Regelbeståndet

Regeringen redovisar regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) per den 1 mars 2024 (s. 552 f). Antalet gällande grundförfattningar var vid denna tidpunkt 4 572. Av dessa var 1 587 lagar. Motsvarande siffror vid samma tidpunkt förra året var något lägre – 4 523, varav 1 567 lagar. Totalt under 2023 kungjordes 954 grund- och ändringsförfattningar i SFS, vilket är nästan hälften så många som föregående år (1 875) och det lägsta antalet kungjorda författningar hittills under 2000-talet[1]. Av de kungjorda författningarna var 112 grundförfattningar (27 lagar och 85 förordningar m.m.) medan övriga var ändringsförfattningar.

En genomgång av skrivelse 75 åren 2001/02–2023/24 visar att det totala antalet kungjorda grundförfattningar under perioden var 3 695, varav 949 lagar. Antalet kungjorda grundförfattningar per år har varierat över tid med det lägsta antalet 2023 (112) och det högsta antalet 2007 (347). Genomsnittet för perioden är ca 161 kungjorda grundförförfattningar per år. När det gäller ändringsförfattningarna kan det nämnas att antalet kungjorda ändrings­författningar per år under perioden 2001–2023 i genomsnitt ligger något under 1 259. Den högsta noteringen infaller 2018 (1 912) och den lägsta 2023 (842).

Regeringen redovisar även regelbeståndet hos myndigheterna. Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2023 har beräknats till ca 11 962. Sett över tid var regelbeståndet hos myndigheterna relativt konstant under perioden 2012–2015 (ca 8 000). Året därpå ökade det något (till ca 8 200) för att därefter 2017 sjunka till den lägsta nivån (ca 7 709) under de senaste tio åren. Trenden sedan dess har varit att regelbeståndet ökat årsvis, särskilt fr.o.m. 2021 (till ca 10 900).

Andelen EU-relaterade författningar

Sedan flera år innehåller regeringens skrivelse uppgifter om antalet kungjorda författningar och andelen kungjorda grundförfattningar genom vilka EU-direktiv har genomförts. Under 2023 genomfördes EU-direktiv i 65 ändrings­författningar (32 lagar och 33 förordningar) och 15 nya grund­författningar (7 lagar och 8 förordningar).

Riksdagsskrivelserna

Regeringens redovisning är knuten till de skrivelser där riksdagen enligt 11 kap. 21 § riksdagsordningen meddelar regeringen sina beslut, t.ex. om lagar, anslag, bemyndiganden eller tillkännagivanden. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen i den årliga skrivelsen (skrivelse 75).

I avsnitt 3 (s. 512 f.) finns ett kronologiskt register över de riks­dags­skrivelser som redovisas antingen som slutbehandlade eller som inte slut­behandlade. Det totala antalet riksdagsskrivelser som redovisas är 629.

Av figur 1 framgår från vilket riksmöte de ännu inte slutbehandlade riksdagsskrivelserna härrör. De flesta är sådana som beslutades under föregående valperiod, och framför allt under de två senaste riksmötena den perioden.

När det gäller det pågående riksmötet 2023/24 omfattar redovisningen riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen fram till den 31 december 2023. Totalt redovisas 355 riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade, vilket motsvarar ca 56 procent av samtliga redovisade riksdagsskrivelser.

Figur 1 Ännu inte slutbehandlade riksdagsskrivelser per riksmöte 1999/2000–2023/24 (antal)

Källa: Kronologiskt register i skr. 2023/24:75 s. 512 f.

Kommentar: Uppgifterna redovisas även i tabell 1 a i bilaga 2.

Uppföljning av tillkännagivanden 1991/92–2023/24

Som framgått avser vissa riksdagsskrivelser tillkännagivanden till regeringen. Från och med riksmötet 2010/11 följer konstitutionsutskottet årligen upp regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden till regeringen (bet. 2010/11:KU21).

I figur 2 (se nästa sida) redovisas antalet beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte. Av figuren framgår att antalet beslutade tillkännagivanden ökade efter 2010 års val. Efter 2014 års val ökade antalet ytterligare. Riksmötet 2020/21 skedde en stor ökning till den dittills högsta nivån, och under riks­mötet 2021/22 ökade antalet tillkännagivanden ytterligare. Under föregående riksmöte minskade antalet tillkännagivanden markant, och under innevarande riks­möte fram till den 16 maj 2024 fattade riksdagen beslut om 13 tillkänna­givanden, vilket är i nivå med riksmötet 2022/23 vid motsvarande tidpunkt. Antalet tillkännagivanden per riksmöte har varierat kraftigt under perioden med som lägst 8 och som högst 328.

Figur 2 Beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte 1991/92 till 2023/24 (antal)

Källor: Niklas Bolin och Thomas Larue, Reparlamentariseringen av Sverige? Bruket av och betydelsen av riksdagens tillkännagivanden till regeringen, Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 118, 2016/3. Rapporter från utredningstjänsten – Beslutade tillkännagivanden. Kommentar: Uppgifterna redovisas även i tabell 2 a i bilaga 2. *T.o.m. den 15 maj 2024.

Av figur 3 (se nästa sida) framgår antalet tillkännagivanden som regeringen årligen i skrivelse 75 har redovisat som slutbehandlade sett i relation till det totala antalet redovisade tillkännagivanden. Över perioden har andelen slut­behandlade tillkännagivanden varierat och som högst varit 60 procent och som lägst 17 procent. Andelen som redovisas som slutbehandlade i år är 20 procent, vilket är i nivå med de närmast föregående åren.

Den genomsnittliga tidsåtgången för de tillkännagivanden som redovisats som slutbehandlade framgår av figur 4 (se s. 12). Både medelvärde och medianvärde finns med eftersom medianvärdet är mindre känsligt för eventuella extremvärden. Som framgår varierade båda värdena över tids­perioden. Framför allt var den genomsnittliga tidsåtgången betydligt längre för de tillkännagivanden som redovisades som slutbehandlade i skrivelse 75 riksmötena 2009/10 och 2010/11. Både medelvärdet och medianvärdet har ökat något i år jämfört med förra året, och värdena är nu i nivå med riksmötet 2021/22.

 

Figur 3 Regeringens redogörelse för tillkännagivanden (tkg) samt slutbehandlade tillkännagivanden 1995/96–2023/24 (antal)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i figuren. Kommentar: I de fall då brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats i figuren. *Regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 avsåg övergångsvis 18 månader. Övriga riksmöten har regeringens redogörelse avsett 12 månader. Uppgifterna redovisas även i tabell 3 a i bilaga 2.

Figur 4 Tidsåtgång för slutbehandlade tillkännagivanden 1995/96–2023/24 (antal dagar)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i figuren.

Kommentar: Tid för slutbehandling avser sista vidtagna åtgärd från regeringen som lett till slutbehandling. I de fall då brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats i figuren. *Regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 avsåg övergångsvis 18 månader. Övriga riksmöten har regeringens redogörelse avsett 12 månader. Uppgifterna redovisas även i tabell 3 a i bilaga 2.

Nu aktuella riksdagsskrivelser inom konstitutionsutskottets område

Samtliga riksdagsskrivelser

I år redovisas totalt 35 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet (s. 529 f.). Flertalet riksdagsskrivelser är från 2022/23 och 2023/24. Av riksdagsskrivelserna redovisas 25 som slutbehandlade och 10 som inte slutbehandlade. I de fall då riksdagens beslut har avsett nya lagar eller lagändringar visar en genomgång att de SFS-nummer som anges är korrekta. När det gäller riksdagens beslut om anslag m.m. för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse (bet. 2023/24:KU1) har alla fem riksdags­skrivelserna till regeringen (Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Kulturdepartementet och Arbetsmarknads­departementet) slutbehandlats genom att regleringsbrev beslutats i december 2023. Kulturdepartementet har även bl.a. beslutat om beställnings­bemyndiganden när det gäller anslagen om stöd till politiska partier.

Riksdagsskrivelser med tillkännagivanden

Inledning

Totalt 13 riksdagsskrivelser avser tillkännagivanden med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet. Av dessa riksdagsskrivelser redovisas 4 som slutbehandlade och 9 som inte slutbehandlade. En riksdagsskrivelse kan omfatta flera tillkännagivanden, och riksdags­skrivelser som är redovisade som inte slutbehandlade kan innehålla enskilda tillkännagivanden som är redovisade som slutbehandlade. När det gäller tillkännagivanden redovisas 5 som slutbehandlade och 12 som inte slut­behandlade.

Slutbehandlade tillkännagivanden

Följande fem tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område redo­visas som slutbehandlade:

–      Tillkännagivande om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism (bet. 2016/17:KU23 punkt 11, rskr. 2016/17:294).

–      Tillkännagivande om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi (bet. 2016/17:KU30 punkt 13, rskr. 2016/17:335).

–      Tillkännagivande om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning (bet. 2018/19:KU28 punkt 4, rskr. 2018/19:214).

–      Tillkännagivande om stärkt äganderätt (bet. 2018/19:KU27 punkt 14, rskr. 2018/19:281).

–      Tillkännagivande om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen (bet. 2019/20:KU3 punkt 1, rskr. 2019/20:48).

Som framgår av skrivelsen redovisade regeringen tillkännagivandet om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism och tillkännagivandet om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som slutbehandlade för riksdagen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1). Utskottet delade regeringens bedömning (se bet. 2023/24:KU1). Regeringen har även tidigare redovisat tillkännagivandet om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi som slutbehandlat (prop. 2023/24:52). Utskottet invände inte heller mot den bedömningen (se bet. 2023/24:KU7).

När det gäller tillkännagivandet om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning anför regeringen bl.a. att den den 1 januari 2023 i Regerings­kansliet inrättade ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet samt krishantering. Rådet leds av statsministern och består förutom av stats­ministern, av justitie­ministern, utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar, finansministern samt övriga partiledare som ingår i regeringen. Vid behov ska även andra statsråd kunna delta i rådet. Regeringen har även beslutat om vissa ändringar i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Av instruktionens nya lydelse framgår att den nationella säkerhetsrådgivaren (som utsågs den 10 november 2022) biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska även leda gruppen för strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet. Våren 2023 ändrades även arbetsordningen för Statsråds­beredningen. Av ändringarna följer att den nationella säkerhetsrådgivaren ska biträda statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och frågor om nationell säkerhet.

Vidare framgår att regeringen den 2 november 2023 beslutade att inrätta ett nationellt underrättelse­råd för samverkan med och informations­utbyte mellan berörda myndigheter. I rådet ingår, förutom den nationella säkerhets­rådgivaren som också är ordförande i rådet, säkerhetspolischefen, general­direktören för Försvarets radioanstalt, chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och statssekreterare från Statsråds­beredningen och flera departement. Den nationella säkerhets­rådgivaren biträds i rådet av kansliet för samordning av underrättelser i Statsråds­beredningen. I förening med tidigare vidtagna åtgärder bedömde regeringen att tillkännagivandet genom beslutet om att inrätta ett nationellt underrättelseråd är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

När det gäller tillkännagivandet om stärkt äganderätt anför regeringen att den den 12 juni 2023 beslutade att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att bl.a. se över vissa frågor som rör egendomsskyddet i regerings­formen (dir. 2023:83). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat.

Inte slutbehandlade tillkännagivanden

Som nämnts ovan redovisas tolv tillkännagivanden som inte slutbehandlade. Av tabell 1 framgår hur lång tid som gått sedan riksdagens beslut om respektive tillkännagivande. De äldsta ännu inte slutbehandlade tillkänna­givandena beslutades 2016.

 

Tabell 1 Tid sedan riksdagens beslut för inte slutbehandlade tillkännagivanden inom konstitutionsutskottets område

Betänkande	Tillkännagivande om	Datum för beslut	Tidsåtgång:* år (dagar)
2015/16:KU4 p. 4	ansvar för skolhuvudmän m.fl.	2016-02-03	8 (2 962)
2015/16:KU4 p. 5	att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna	2016-02-03	8 (2 962)
2015/16:KU14 p. 4	valhemlighet för synskadades personröster	2016-04-21	8 (2 884)
2016/17:KU23 p.5	att säkerställa att verksamheter som stödjer våldsbevakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel	2017-06-07	7 (2 472)
2016/17:KU23 p. 8	individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder	2017-06-07	7 (2 472)
2017/18:KU38 p. 10	tystnadsplikt för tolkar	2018-01-31	6 (2 234)
2017/18:KU37 p. 8	tjänstemannaansvar	2018-04-18	6 (2 157)
2021/22:KU6 p. 7a	biträde åt väljare	2021-12-15	2 (820)
2021/22:KU29 p. 24	utländsk finansiering av religiös verksamhet	2022-06-08	2 (645)
2022/23:KU32 p. 4	en översyn av den offentliga tillsynen	2023-06-21	267
2022/23:KU32 p. 5	Sekretess hos riksdagens ombudsmän	2023-06-21	267
2023/24:KU3 p. 7	utvärdering	2023-11-15	120

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av skr. 2023/24:75. *Avser tiden mellan datum för riksdagens beslut om respektive tillkännagivande och regeringens beslut om skrivelse 2023/24:75. Antal år har avrundats.

a Anges som punkt 4 i skrivelsen.

Yttranden från andra utskott

Finansutskottet

I sitt yttrande 2023/24:FiU3y (bilaga 3) redogör finansutskottet för antalet riksdags­skrivelser som redovisas i årets skrivelse från regeringen fördelat per utskott och antalet tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionerna för 2017–2024. Av finansutskottets redogörelse framgår bl.a. att antalet riksdags­skrivelser per utskott varierar mellan 8 och 118. Finansutskottet konstaterar att det egna utskottet tillhör ett av de utskott vars betänkanden har lett till flest riksdagsskrivelser. Detta är en följd av att finansutskottet bereder ärenden om ändringsbudgetar, och det har varit en stor mängd extra ändrings­budgetar under senare år.

Antalet tillkännagivanden som behandlas i budget­propositionerna har varierat under den aktuella perioden och som lägst varit 44 (2017) och som högst 129 (2023). Även andelen slutbehandlade tillkännagivanden av de som behandlats i budgetpropositionerna har varierat – mellan 36 och 86 procent (2019 respektive 2024). Totalt redovisades 91 tillkännagivanden i budget­propositionen för 2024. Finansutskottet konstaterar att utskotten genom att regeringen återrapporterar behandlingen av tillkännagivanden i olika propositioner kan ta ställning till regeringens återrapportering i ett lämpligt sammanhang.

Finansutskottet välkomnar regeringens genomarbetade redovisning i skrivelse 2023/24:75 och noterar att den i finansutskottets delar i allt väsentligt är korrekt. Finansutskottet delar regeringens bedömningar.

Yttrandet innehåller en avvikande mening (S, V, MP).

Skatteutskottet

Skatteutskottet uttalar sig i sitt yttrande 2023/24:SkU5y (bilaga 4) om sju tillkännagivanden. I de flesta av dessa ser utskottet ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågorna. I fråga om tre av tillkännagivandena framhåller utskottet dock att det förutsätter att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att tillgodose dessa.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V).

Civilutskottet

Civilutskottet gör i sitt yttrande 2023/24:CU5y (bilaga 5) bl.a. följande uttalanden.

Civilutskottet konstaterar att det bland de tillkännagivanden som regeringen redovisar som inte slutbehandlade fortfarande finns ett antal äldre tillkännagivanden och understryker därför i likhet med tidigare år vikten av att regeringen anstränger sig för att undvika onödig tidsåtgång i sin behandling av riksdagens skrivelser. Civilutskottet påminner också om att konstitutions­utskottet uttalat att det borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år och konstaterar att det inom civilutskottets beredningsområde finns 20 tillkännagivanden som beslutades av riksdagen före riksmötet 2021/22 och som inte har slutredovisats. Civilutskottet framhåller att det utgår från att regeringen nu prioriterar att tillgodose dessa tillkännagivanden, och även om handläggningstiden i varje enskilt fall kan bero på tillkännagivandets innehåll anser utskottet att många av dessa äldre tillkännagivanden rimligen bör vara slutbehandlade under denna valperiod.

Civilutskottet framhåller vidare vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Civilutskottet noterar det som positivt att det i vissa redovisningar anges tydligt när ett tillkännagivande kan beräknas vara slutbehandlat men konstaterar samtidigt att det i andra redovisningar saknas en sådan tydlig bedömning. Civilutskottet upprepar därför vad det anförde i fjol, nämligen att utskottet förväntar sig att regeringen i kommande skrivelser på ett tydligt sätt redovisar sin bedömning av när de äldsta tillkännagivandena beräknas vara slutbehandlade.

När det gäller tillkännagivanden som regeringen redovisar som slut­behandlade anför civilutskottet att en förutsättning för att regeringen ska vara tydlig i sin redovisning av hur ett tillkännagivande har behandlats är att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt. Civilutskottet påminner om att konstitutionsutskottet framhållit att det som begärs i tillkännagivandet därför uttryckligen bör framgå av utskottets ställningstagande även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas. Civilutskottet utgår i sin bedömning därför från det som anförs i det aktuella betänkandet som rör tillkännagivandet under rubriken Utskottets ställningstagande. Utskottet har ingen annan bedömning än regeringen när det gäller de tillkännagivanden som regeringen har redovisat som slutbehandlade.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet gör i sitt yttrande 2023/24:UU3y (bilaga 6) bl.a. följande uttalanden.

Utrikesutskottet värdesätter regeringens skrivelse 2023/24:75 som ett underlag för uppföljningen av de riksdagsbeslut som har fattats på förslag av utrikes­utskottet. Behandlingen av skrivelsen ger tillfälle att stämma av regeringens uppfattning om i vilken mån tillkännagivanden har tillgodosetts och riksdags­skrivelser slutbehandlats. Även slutsatsen att utskottet delar de redovisade uppfattningarna är i det sammanhanget viktig information. Utrikes­utskottet uppmärksammar att det under våren i olika betänkanden kommer att behandla förslag som anknyter till de tillkännagivanden som redovisas inom utskottets område i skrivelse 2023/24:75.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Socialutskottet

I sitt yttrande 2023/24:SoU2y (bilaga 7) noterar socialutskottet de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens skrivelser inom utskottets beredningsområde. När det gäller de riksdagsskrivelser som regeringen redovisar som slutbehandlade gör socialutskottet ingen annan bedömning än regeringen.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Kulturutskottet

I sitt yttrande 2023/24:KrU2y (bilaga 8) anför kulturutskottet att regeringens redogörelse ger en rättvisande bild av hur riksdagsskrivelser och tillkänna­givanden inom utskottets beredningsområde har hanterats. Kultur­utskottet gör inte någon annan bedömning än regeringen i fråga om de riksdagsskrivelser som redovisas som slutbehandlade. När det gäller tillkännagivanden som redovisas som inte slutbehandlade uppmärksammar kulturutskottet att regeringen i proposition 2023/24:119 (som överlämnats till riksdagen efter skrivelse 2023/24:75) redovisat ett av dessa tillkännagivanden som slutbehandlat, och utskottet anför att det delar regeringens bedömning. Kulturutskottet har sammanfattningsvis inget att invända mot regeringens hantering av de aktuella riksdagsskrivelserna och bedömningen när det gäller tillkännagivandena. Därmed finner kulturutskottet inga skäl att lämna några kommentarer med anledning av redogörelsen i skrivelse 2023/24:75 i de delar som berör utskottets beredningsområde.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet uppmärksammar i sitt yttrande i form av ett protokolls­utdrag (5 § prot. 2023/24:38, bilaga 9) att utskottet avser att behandla ett tillkännagivande som regeringen redovisar som slutbehandlat i såväl skrivelse 2023/24:75 som proposition 2023/24:79 i samband med den kommande beredningen av den aktuella propositionen samt en följdmotion som rör tillkännagivandet i betänkande 2023/24:UbU16.

Trafikutskottet

Trafikutskottet gör i sitt yttrande 2023/24:TU5y (bilaga 10) bl.a. följande uttalanden.

Regeringens skrivelse ger i allt väsentligt en formellt korrekt och rättvisande bild av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivanden. Trafikutskottet välkomnar att regeringen lämnar utförliga beskrivningar av sin behandling av tillkännagivandena och vill framhålla att regeringen har en god framdrift i hanteringen av dessa. När det gäller de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade har trafikutskottet inga invändningar mot regeringens redovisning, vilket det också redan uttalat i samband med regeringens redovisning av dessa i budgetpropositionen för 2024.

När det gäller ännu inte slutbehandlade tillkännagivanden framhåller trafikutskottet i likhet med föregående år att regeringen i möjligaste mån bör redovisa planerade åtgärder för att tillgodose riksdagens tillkännagivanden samt en bedömning av när tillkännagivandena kan förväntas vara slutbehandlade. Trafikutskottet noterar vidare att 16 av de totalt 27 tillkänna­givanden som fortfarande bereds hör till äldre riksmöten. Trafik­utskottet är medvetet om att handläggningstiden kan variera beroende på innehållet i respektive tillkännagivande men framhåller samtidigt sin uppfattning att regeringen måste hantera tillkännagivanden på ett skyndsamt sätt och att situationer där tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år inte bör förekomma i annat än undantagsfall.

I yttrandet finns tre avvikande meningar (S, V, C, MP).

Miljö- och jordbruksutskottet

I sitt yttrande 2023/24:MJU4y (bilaga 11) konstaterar miljö- och jordbruks­utskottet i likhet med tidigare år att det inom utskottets beredningsområde finns ett stort antal tillkännagivanden som fortfarande inte är slutbehandlade. Miljö- och jordbruksutskottet anför att det är väl medvetet om att riksdagens tillkännagivanden beroende på deras omfattning kan innebära betydande arbete för att regeringen ska kunna vidta de åtgärder som krävs. Vidare har utskottet förståelse för att regeringens åtgärder kan ta tid mot bakgrund av att Regeringskansliets resurser är begränsade. Miljö- och jordbruksutskottet påminner dock om att det vid upprepade tillfällen under de senaste åren betonat betydelsen av att regeringen behandlar riksdagsskrivelser med den skyndsamhet som krävs och att det också, särskilt i fråga om äldre tillkänna­givanden, har framfört önskemål om att regeringen ska redovisa en bedömning av när dessa kan bli slutbehandlade. I ljuset av det betydande antalet inte slut­behandlade tillkännagivandena inom utskottets ansvarsområde finner miljö- och jordbruksutskottet det motiverat att ännu en gång påminna regeringen om vikten av att den dels vidtar tillräckliga åtgärder för att tillgodose riksdagens tillkännagivanden, dels gör de ansträngningar som krävs för att undvika onödig tidsåtgång.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Näringsutskottet

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande 2023/24:NU3y (bilaga 12) att regeringen tidigare redovisat ett par tillkännagivanden som slutbehandlade i budgetpropositionen för 2024 och att utskottet då inte hade några invändningar mot regeringens bedömning. Näringsutskottet vidhåller den uppfattningen. Vidare noterar näringsutskottet de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens övriga tillkännagivanden inom utskottets berednings­område. Sammantaget anser näringsutskottet att regeringen har gjort rimliga bedömningar när det gäller om varje enskilt tillkännagivande bör anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat eller under fortsatt beredning. Näringsutskottet delar därmed regeringens slutsatser.

I yttrandet finns en avvikande mening (S, V, C, MP).

Tidigare riksdagsbehandling

Bakgrund

När det gäller regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden har konstitutionsutskottet framhållit att utgångspunkten, i enlighet med den konstitutionella praxis som vuxit fram, bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns – när en sådan anges – som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till att regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör då redovisas (se t.ex. bet. 2011/12:KU21). En mer utförlig redogörelse för utskottets tidigare ställningstaganden finns t.ex. i betänkande 2014/15:KU21 (s. 16 f.). En redogörelse finns också i konstitutionsutskottets yttrande 2015/16:KU7y till utbildningsutskottet och i betänkande 2015/16:KU21.

I det följande återges vad utskottet uttalat i ställningstaganden från våren 2017 och framåt.

Utskottets ställningstagande våren 2017

I betänkande 2016/17:KU21 gjorde utskottet ett antal generella påpekanden och uttalade bl.a. följande (s. 36 f.):

Konstitutionsutskottet har tidigare välkomnat att regeringen tydligt redovisar när den behandlar ett tillkännagivande i t.ex. budget­propositionen. Vissa utskott, t.ex. justitieutskottet och näringsutskottet, tar i sina yttranden till konstitutionsutskottet om den nu aktuella skrivelse 75 upp frågor där regeringen hänvisar till behandlingen i en tidigare framlagd proposition. Det kan gälla både ej slutbehandlade och slutbehandlade tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet vill framhålla att det är angeläget att regeringen är tydlig i den aktuella propositionen huruvida den anser att ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Utskotten ges därmed en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning. Frågan kan därmed behandlas i sitt sakliga sammanhang. Lämpligen kan berört utskott således redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande. Om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hantering som redovisats. Det finns dock inget formellt hinder mot att ett utskott som av något skäl inte uppmärksammat regeringens redovisning återkommer i samband med behandlingen av skrivelse 75.

I vissa fall kan regeringens återrapportering av ett tillkännagivande delas upp i en formell del, t.ex. att en regeringsstrategi har beslutats, och en mer politisk del, innehållet i strategin. I en fördjupad analys av vissa tillkännagivanden är båda perspektiven relevanta och kan beaktas av utskotten när de ska bedöma om ett tillkännagivande anses vara slut­behandlat eller inte. Yttrandet från trafikutskottet illustrerar detta. Trafik­utskottet har inget att invända mot regeringens formella redogörelse; däremot har trafikutskottet synpunkter på innehållet i regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden om bl.a. en luftfartsstrategi. Distinktionen kan förstås som att regeringen anser att den har uppfyllt ett tillkännagivande genom att t.ex. komma med ett förslag inom ett område, medan innehållet i förslaget inte motsvarar det som utskottet har förordat i tillkännagivandet. Det kan dock vara svårt att avgöra var gränsen mellan formell återrapportering och ett politiskt innehåll går.

Riksdagen kan genom ett tillkännagivande ha uppmanat regeringen att tillsätta en utredning. Om regeringen då tillsätter en utredning i linje med vad som begärs i tillkännagivandet är tillkännagivandet tillgodosett och kan anses slutbehandlat. Det krävs således inte att regeringen återkommer med ett förslag till riksdagen om t.ex. ändring av en lag, om tillkänna­givandet endast kräver att en utredning ska tillsättas.

Det är viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt. Det står ett utskott fritt att i sitt ställningstagande till åter­rapporteringen förtydliga sig och bedöma om kompletterande åtgärder behöver vidtas. Samtidigt bör naturligtvis ett utskott i ett förslag till tillkännagivande från början uttrycka sig så tydligt som möjligt när det gäller vilka åtgärder som förväntas av regeringen.

Under rubriken Ej slutbehandlade tillkännagivanden angavs bl.a. följande:

När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden har utskottet tidigare anfört att det, även om det inte är omöjligt att tillkännagivanden har fått en mer krävande karaktär än tidigare, borde höra till undantagen att tillkänna­givanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34). Konstitutionsutskottet har uttalat att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Utskottet har också anfört att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling (bet. 2014/15:KU21 s. 28). Det bör inte, har utskottet påpekat, förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21 s. 30).

Utskottet vill framhålla vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Därigenom får utskotten ett underlag för sin beredning av ärenden, t.ex. motioner, som rör åtgärder inom det aktuella området.

Det borde, har utskottet påpekat tidigare, höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år. Utskottet har förståelse för att det kan ta tid för regeringen att vidta åtgärder för att behandla frågor i tillkännagivanden som kräver omfattande beredning. Som utskottet tidigare har anfört är handläggningstiden för slut­behandlingen av ett enskilt tillkännagivande avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slut­behandling. Regeringen har dock att fullödigt redovisa olika åtgärder som vidtas, eller planeras att vidtas, under den tid som tillkännagivandet ännu inte bedöms vara slutbehandlat.

I de fall där det har gått förhållandevis kort tid från att tillkänna­givandet gjordes tills skrivelse 75 beslutades av regeringen kan det vara naturligt att redovisningen är kortfattad, samtidigt som regeringen naturligtvis förväntas agera skyndsamt. Det går inte att sätta en tidsgräns för alla tillkännagivanden. Det är förståeligt att det kan vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande åtgärder när det gäller tillkänna­givanden som beslutats på hösten före avlämnandet av skrivelse 75. Om ett tillkännagivande som är högst ett år gammalt innebär omfattande åtgärder och rör en komplicerad materia kan det vara svårt för regeringen att redovisa mer omfattande genomförda åtgärder. För tillkännagivanden som är äldre än ett år torde en avsaknad av åtgärder innebära att man kan säga att regeringen i alla fall inte har agerat skyndsamt.

Skrivelse 75 fyller många värdefulla syften. Ett exempel är att skrivelse 75 ger ett utskott en möjlighet att reagera om det anser att redovisningen av behandlingen av ej slutbehandlade tillkännagivanden är för kortfattad och om utskottet anser att regeringen bör vidta fler åtgärder. Sådana synpunkter kan också vara värdefulla för regeringen som har att återkomma till riksdagen i fråga om alla ej slutbehandlade tillkänna­givanden. Regeringen har möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan i budgetpropositionen eller i en annan proposition eller skrivelse innan skrivelse 75 avlämnas nästa gång. Ytterligare en möjlighet för regeringen är enligt 6 kap. 18 § riksdagsordningen att lämna information till riksdagen muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. I den följande skrivelse 75 ska regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits, t.ex. i vilka propositioner tillkännagivandet behandlats, även om frågan redan har behandlats i sak i riksdagen.

Under rubriken Slutbehandlade tillkännagivanden angavs följande:

Regeringen redovisar i skrivelse 75 huruvida den anser att tillkänna­givandena är slutbehandlade eller ej. Den konstitutionella praxis som har vuxit fram i fråga om tillkännagivanden innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Tillkännagivanden är dock inte rättsligt bindande, och om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önske­mål, bör den underrätta riksdagen om detta inom den eventuella tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till varför regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas.

Det har förekommit att regeringen i skrivelse 75 har redovisat att ett tillkännagivande är slutredovisat och att berört utskott och konstitutions­utskottet har ansett att så inte är fallet. Regeringen har då återkommit till riksdagen i en proposition och den påföljande skrivelse 75 och redovisat tillkännagivandet på nytt och också eventuella ytterligare åtgärder.

Vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat varierar naturligtvis. Har riksdagen endast begärt en utredning kan det räcka med att en utredning tillsätts, men om riksdagen har begärt förslag krävs normalt att förslag läggs fram av regeringen för att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat. Normalt kan ett tillkänna­givande anses slutbehandlat först när det är tillgodosett. I vissa fall kan det dock vara relevant med en distinktion huruvida ett tillkännagivande är till­godosett eller inte, även om regeringen anser att det är slutbehandlat. Man kan således tänka sig fall där ett tillkännagivande skulle kunna anses vara slutbehandlat utan att vara tillgodosett, eftersom regeringen inte har vid­tagit åtgärder så att intentionerna med tillkännagivandet har tillgodosetts. Ett exempel är behandlingen av ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag som kriminaliserar s.k. eftersupning (bet. 2010/11:SoU8 s. 47 f.). Av redo­visningen i skrivelse 2016/17:75 s. 9 följer att regeringen, efter utredning och remissbehandling, inte avser att återkomma med något sådant förslag. Regeringen anger att tillkännagivandet är slutbehandlat. I detta fall skulle man kunna säga att avsikten med tillkännagivandet inte är tillgodosedd, men tillkännagivandet kan ändå vara slutbehandlat.

Även om utgångspunkten är att tillkännagivanden bör tillgodoses av regeringen kan regeringen göra en annan bedömning än riksdagen i en sakfråga och har således rätt att inte följa ett tillkännagivande, helt eller delvis. Det är, som utskottet påpekat ovan, viktigt att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det aktuella tillkännagivandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkännagivandet från riksdagen är tydligt.

Om regeringen tydligt meddelar riksdagen, t.ex. i budgetpropositionen, att den inte avser att tillgodose ett tillkännagivande och skälen för detta, ges riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens ställningstagande. Utfallet kan t.ex. bli att riksdagen inte har några invändningar mot regeringens bedömning eller att riksdagen vidhåller sin ursprungliga uppfattning. Regeringen har att beakta riksdagens ställningstagande i den fortsatta beredningen.

En övergripande beskrivning av hur tillkännagivanden bör hanteras är följande.

–      Utgångspunkten är att regeringen ska följa tillkännagivanden.

–      Om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen ska regeringen meddela det.

–      Regeringen har rätt att föra fram uppfattningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

–      Riksdagen kan acceptera att tillkännagivandet är slutbehandlat.

–      Ett utskott och riksdagen kan dock göra en annan bedömning än regeringen och vidhålla sin uppfattning i sak.

–      Utskottet och riksdagen kan då säga att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

–      Det är utskottet och riksdagen som inom ramen för sin behandling tolkar om tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

–      Om riksdagen har uttalat att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat, ska regeringen återkomma till riksdagen med redovisning av ytterligare åtgärder eller med att regeringen vidhåller sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets ställningstagande våren 2018

I betänkande 2017/18:KU21 gjorde utskottet ett antal ytterligare påpekanden och anförde bl.a. följande (s. 42 f.):

Utskottet välkomnar regeringens vilja att redovisa vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden så tidigt som möjligt, men vill samtidigt framhålla att det inte var utskottets avsikt i betänkande 2016/17:KU21 att tillkänna­givanden skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar en sakfråga som inte är direkt knuten till tillkännagivandet.

När det gäller regeringens budgetproposition vill utskottet framhålla att den inbegriper politikens inriktning inom i stort sett samtliga områden och att tillkännagivanden därför får anses behandlade i sitt sakliga sammanhang när de behandlas i en budgetproposition. Utskottet välkomnar därför att regeringen i budgetpropositionen för 2018 har redo­visat vidtagna åtgärder i fråga om tillkännagivanden i större utsträckning än tidigare år och också redovisar sin bedömning av om tillkännagivandet är slutbehandlat eller inte.

I fråga om vikten av tydlighet i såväl riksdagens tillkännagivanden som regeringens behandling av desamma, som utskottet hade påpekat året före (bet. 2016/17:KU21), framhöll utskottet därtill följande:

Utskottet vill således framhålla att vad som begärs i ett tillkännagivande bör uttryckligen framgå av det aktuella utskottets ställningstagande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt både för riksdag och regering vad utskottet anser att regeringen bör göra. Det hindrar inte att regeringen använder sig av hela motionstexten för att få en mer fullödig förståelse av de överväganden som föranlett tillkännagivandet.

Utskottets ställningstagande våren 2019

I betänkande 2018/19:KU21 gjorde utskottet bl.a. följande påpekanden (s. 33 f.):

Utskottet vill framhålla att riksdagsskrivelser som rör riksdagens budget­beslut inte per automatik kan avskrivas med regleringsbreven i december. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall. Inte förrän alla delar av budgetbeslutet är genomförda kan riksdagsskrivelsen ses som slut­behandlad. Av regeringens redogörelse bör då också framgå vad som ligger till grund för att riksdagsskrivelsen anses slutbehandlad.

Utskottets ställningstagande hösten 2020

I betänkande 2020/21:KU2 gjorde utskottet följande påpekanden (s. 29 f.):

Ett flertal av utskotten uppmärksammar vikten av att regeringen undviker onödig tidsåtgång i sin behandling av tillkännagivanden. Konstitutions­utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att behandla riksdagens tillkänna­givanden. Huruvida den redovisade tidsåtgången är rimlig bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de berednings­åtgärder som behöver vidtas.

Utskottets ställningstagande våren 2021

I betänkande 2020/21:KU21 gjorde utskottet bl.a. följande påpekanden (s. 27 f.):

Flera utskott påtalar också vikten av att regeringen redovisar när ett tillkännagivande kan komma att slutbehandlas. Några utskott välkomnar att regeringen i skrivelsen i högre grad redovisar när ett tillkännagivande bedöms kunna slutbehandlas. Andra utskott påtalar brister i regeringens redovisning i detta hänseende. Utskottet vill påminna om tidigare uttalanden om vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder (bet. 2016/17:KU21). Sådana redogörelser ger riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden. Finansutskottet välkomnar i sitt yttrande regeringens redovisning med anledning av bemyndiganden, inte minst eftersom bemyndiganden ger regeringen rätt att vidta åtgärder – t.ex. ikläda staten ekonomiska förpliktelser – som regeringen inte hade kunnat vidta utan riksdagens beslut. Konstitutionsutskottet delar det som uttrycks av finansutskottet om vikten av att regeringen redovisar även åtgärder med anledning av bemyndiganden.

Utskottets ställningstagande våren 2022

I betänkande 2021/22:KU21 gjorde utskottet bl.a. följande påpekanden (s. 27 f.):

När det gäller riksdagsskrivelser på andra utskotts områden framhåller flera utskott i sina yttranden till konstitutionsutskottet vikten av att regeringen är skyndsam i sin behandling av riksdagens tillkännagivanden och undviker onödig tidsåtgång. Konstitutionsutskottet har tidigare fram­hållit vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Utskottet har också anfört att frågan om huruvida den redovisade tids­åtgången är rimlig bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. Utskottet kan vid årets genomgång konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade. För bedömning av om tidsåtgången är rimlig hänvisar konstitutions­utskottet till det som framförs av respektive utskott i sina yttranden över redogörelsen.

Flera utskott påtalar också vikten av att regeringen redovisar när ett tillkännagivande kan komma att slutbehandlas. Några utskott välkomnar att regeringen i skrivelsen i högre grad redovisar när ett tillkännagivande bedöms kunna slutbehandlas. Andra utskott påtalar brister i regeringens redovisning i detta hänseende. Utskottet vill påminna om sina tidigare uttalanden om vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder (bet. 2016/17:KU21). Sådana redogörelser ger riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.

Utskottets ställningstagande våren 2023

I betänkande 2022/23:KU21 gjorde utskottet bl.a. följande påpekanden (s. 24 f.):

När det gäller riksdagsskrivelser på andra utskotts områden framhåller flera utskott, i likhet med tidigare år, vikten av att regeringen är skyndsam i sin behandling av riksdagens tillkännagivanden och undviker onödig tidsåtgång. Konstitutionsutskottet har tidigare framhållit vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt, och uttalat att det borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34) samt vidare att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Utskottet har också anfört att frågan om huruvida den redovisade tidsåtgången är rimlig bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas (bet. 2014/15:KU21). Årets genomgång visar att flera ännu inte slut­behandlade tillkännagivanden beslutats för mer än två riksmöten sedan. För bedömning av om tidsåtgången är rimlig hänvisar konstitutions­utskottet till det som respektive utskott framför i sitt yttrande över redo­görelsen. Utskottet noterar samtidigt att de äldsta ännu inte slutbehandlade tillkännagivandena beslutades för mer än elva år sedan.

Liksom tidigare påtalar också flera utskott vikten av att regeringen lämnar en redogörelse inte bara för vidtagna och pågående åtgärder utan även planerade åtgärder, samt redovisar en bedömning av när ett tillkännagivande kan komma att slutbehandlas. Några utskott betonar särskilt vikten av att regeringen lämnar en sådan bedömning vid äldre tillkännagivanden. Ytterligare ett par utskott framhåller att regeringen i förekommande fall bör redovisa orsaker till fördröjningen. Konstitutions­utskottet vill påminna om sina tidigare uttalanden om vikten av att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder (bet. 2016/17:KU21). Sådana redogörelser ger riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden. Det bör inte, har konstitutionsutskottet påpekat, förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade (bet. 2015/16:KU21 s. 30).

I ett par yttranden lyfts frågan om när ett tillkännagivande kan anses vara slutbehandlat. Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande 2016/17:KU21 att det av naturliga skäl varierar vilka åtgärder som ska krävas för att ett tillkännagivande ska anses vara slutbehandlat. Utskottet påminde om vikten av att regeringen är tydlig med hur dess behandling av ett tillkännagivande förhåller sig till det som efterfrågas i tillkänna­givandet. För att regeringen ska kunna vara tydlig krävs att tillkänna­givandet från riksdagen är tydligt. Utskottet uttalade också att det står ett utskott fritt att i sitt ställningstagande till återrapporteringen förtydliga sig och bedöma om kompletterande åtgärder behöver vidtas, samtidigt som ett utskott naturligtvis i ett förslag till tillkännagivande från början bör uttrycka sig så tydligt som möjligt när det gäller vilka åtgärder som förväntas av regeringen. Utskottet vill därtill anföra att det inte heller är fråga om att i ställningstagandet till återrapporteringen bygga ut vad som efterfrågats, utan ramen och inriktningen bestäms av tillkännagivandet.

Ett par utskott gör i sina yttranden i vissa fall en annan bedömning än regeringen av om ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte. Konstitutionsutskottet gör inte någon egen bedömning av de aktuella fallen utan hänvisar till vad respektive utskott anfört i sitt yttrande. Som konstitutionsutskottet tidigare framhållit ska regeringen i de fall ett utskott i ett yttrande har anfört att ett tillkännagivande inte är slutbehandlat återkomma till riksdagen med sin redovisning och bedömning (bet. 2016/17:KU21).

- - -

Utskottet noterar att det framgår av finansutskottets yttrande att antalet tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen har varierat över tid. Även andelen slutbehandlade tillkännagivanden i relation till det totala antalet tillkännagivanden som redovisas har varierat. Konstitutions­utskottet ser positivt på att regeringen redovisar behandlingen av ett tillkännagivande om den lägger fram en proposition eller skrivelse som behandlar en sakfråga som knyter an till tillkännagivandet. Genom budgetpropositionens omfattning ter det sig också naturligt att antalet tillkännagivanden som redovisas i den är förhållandevis stort.

Utskottets ställningstagande

Regeringens årliga skrivelse 75 med en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut har en lång tradition och är sedan 2014 lagreglerad. Skrivelse 75 har kommit att få en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt i fråga om tillkännagivandena. Skrivelsen fyller många värdefulla syften, bl.a. ges utskotten möjlighet att ifrågasätta regeringens bedömning att ett tillkänna­givande är slutbehandlat och lämna synpunkter på regeringens redovisning av åtgärder med anledning av ett tillkännagivande. Det är därför av stor vikt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Som redovisats ovan har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regering och riksdag i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden.

I likhet med föregående år konstaterar utskottet att regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser på en generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av de åtgärder som regeringen vidtagit. Utskottet ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. Utskottet noterar att fem riksdagsskrivelser innehåller lika många slutbehandlade tillkännagivanden varav tre tillkännagivanden tidigare har redovisats som slutbehandlade i andra propositioner. Vid behandlingen av propositionerna invände utskottet inte mot regeringens bedömning. Inte heller när det gäller övriga tillkännagivanden gör utskottet en annan bedömning än regeringen.

Konstitutionsutskottet gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

När det gäller inte slutbehandlade skrivelser finner utskottet skäl att särskilt påminna om och framhålla följande med anledning av vad som lyfts fram i yttranden från andra utskott och utifrån iakttagelser på utskottets egna område.

Det är viktigt att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Det bör höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år, och elva år kan inte anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Huruvida tidsåtgången är rimlig bör givetvis bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. I likhet med föregående år visar årets genomgång att flera ännu inte slutbehandlade tillkännagivanden beslutats för mer än två riksmöten sedan. För bedömningen av om tidsåtgången är rimlig hänvisar konstitutionsutskottet till det som respektive utskott framför i sitt yttrande över redogörelsen. Utskottet noterar samtidigt att de äldsta ännu inte slutbehandlade tillkännagivandena beslutades för mer än elva år sedan.

Det är vidare av vikt, som flera utskott framhåller, att regeringen är utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Sådana redogörelser ger riksdagen en möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden. Det bör inte förekomma att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att det redovisas en bedömning av när de kan bli slutbehandlade.

I fråga om vikten av tydlighet i såväl riksdagens tillkännagivande som regeringens behandling av detsamma, har utskottet tidigare framhållit att det uttryckligen bör framgå av det aktuella utskottets ställningstagande vad som begärs i ett tillkännagivande. Även om utskottet föreslår att en motion helt ska bifallas bör det som utskottet vill ska framföras till regeringen framgå av utskottets ställningstagande. Därmed blir det tydligt både för riksdag och regering vad utskottet anser att regeringen bör göra. Det hindrar inte att regeringen använder sig av hela motionstexten för att få en mer fullödig förståelse av de överväganden som föranlett tillkännagivandet. Ett ställningstagande bör dock vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionerna för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Slutligen noterar utskottet att det av skrivelsen framgår att regeringen ofta redan tidigare redovisat tillkännagivanden i en annan skrivelse eller proposition. Som utskottet tidigare uttalat ser det positivt på att regeringen redovisar behandlingen av ett tillkännagivande om den lägger fram en proposition eller skrivelse som behandlar en sakfråga som knyter an till tillkännagivandet.

Med det sagda föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Redogörelsen

Inledning

I redogörelse 2023/24:RS4 redovisar riksdagsstyrelsen vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen riksdagsstyrelsens åtgärder under tiden den 1 januari 2023–31 december 2023.

Redovisade skrivelser

I årets redogörelse redovisas totalt åtta riksdagsskrivelser. Skrivelserna är från riksmötet 2022/23 och 2023/24. Sex redovisas som slutbehandlade. Två av skrivelserna innehåller tillkännagivanden, och dessa redovisas som inte slutbehandlade. Det gäller en utredning om regeringens samråd om A-punkter samt en utredning om stödet till den politiska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen som beslutades av riksdagen under det föregående riksmötet på förslag av utskottet (bet. 2022/23:KU18 respektive bet. 2022/23:KU40).

Yttrande från utrikesutskottet

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande 2023/24:UU3y (bilaga 6) att det värdesätter riksdagsstyrelsens redogörelse 2023/24:RS4 som ett underlag för uppföljningen av de riksdagsbeslut som har fattats på förslag av utskottet.

Yttrandet innehåller en avvikande mening (S, V, C, MP). I denna framförs dock inget i fråga om riksdagsstyrelsens redogörelse.

Tidigare behandling

Våren 2022 noterade utskottet att riksdagsstyrelsen valt att inte slutredovisa en riksdagsskrivelse i avvaktan på riksdagens beslut (bet. 2021/22:KU21). Med anledning av detta pekade utskottet på att det finns utrymme för riksdagsstyrelsen att slutredovisa en riksdagsskrivelse utan att riksdagen tagit ställning till den åtgärd som ligger till grund för slutredovisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot redogörelsen och noterar att inte heller utrikesutskottet har framfört några invändningar i fråga om de riksdags­skrivelser som redovisas inom dess område.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Särskilt yttrande

I skrivelsen redogör regeringen för att den i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 1) bedömde tillkännagivandet om bestämmelser vid ändring i regionindelningen som slutbehandlat. Utskottet delade den bedömningen (bet. 2023/24:KU1).

Vi vill i detta sammanhang påminna om det särskilda yttrande som vi lämnade i det nämnda betänkandet av följande lydelse:

I budgetpropositionen har regeringen bedömt att ett tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen är slutbehandlat. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att tillkännagivandet får anses vara slutbehandlat (se s. 21).

Vi noterar att ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig när utskottet föreslog tillkännagivandet och ansåg att det inte fanns behov av något tillkännagivande (bet. 2019/20:KU3).

Den dåvarande regeringen gjorde bedömningen att bestämmelserna som gäller landstingen (numera regioner) inte borde vara helt identiska med de regler som gäller för kommunerna (prop. 2018/19:162 s. 436).

I budgetpropositionen anför den nuvarande regeringen att den bedömning som regeringen gjorde i den nyss nämnda propositionen kvarstår.

Vi noterar vidare att flera av de partier som stod bakom tillkännagivandet nu ingår i regeringen eller i regeringsunderlaget och att den nuvarande regeringen numera gör samma bedömning som den dåvarande regeringen gjorde.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Tabeller

Tabell 1 a Ännu inte slutbehandlade riksdagsskrivelser per riksmöte 1999/2000–2023/24

Riksmöte				Antal
1999/2000				1
2000/2001				0
2001/2002				0
2002/2003				0
2003/2004				0
2004/2005				1
2005/2006				1
2006/2007				0
2007/2008				1
2008/2009				0
2009/2010				5
2010/2011				2
2011/2012				1
2012/2013				1
2013/2014				2
2014/2015				8
2015/2016				14
2016/2017				19
2017/2018				29
2018/2019				23
2019/2020				23
2020/2021				71
2021/2022				118
2022/2023				24
2023/2024				11

Källa: Kronologiskt register i skrivelse 2023/24:75 s. 512 f.

Tabell 2 a Beslutade tillkännagivanden till regeringen per riksmöte 1991/92–2023/24

1991/92	172
1992/93	189
1993/94	185
1994/95	136
1995/96	72
1996/97	101
1997/98	106
1998/99	77
1999/2000	87
2000/01	89
2001/02	119
2002/03	53
2003/04	64
2004/05	54
2005/06	96
2006/07	10
2007/08	11
2008/09	8
2009/10	13
2010/11	60
2011/12	52
2012/13	43
2013/14	56
2014/15	125
2015/16	103
2016/17	149
2017/18	153
2018/19	100
2019/20	98
2020/21	245
2021/22	328
2022/23	16
2023/24*	13

Källor: Niklas Bolin & Thomas Larue, Reparlamentariseringen av Sverige? Bruket av och betydelsen av riksdagens tillkännagivanden till regeringen, Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 118, 2016/3. Rapporter från utredningstjänsten – Beslutade tillkännagivanden.

* T.o.m. den 15 maj 2024.

Tabell 3 a Slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2023/24

Regeringens skrivelse	Antal slutbehandlade tkg (totala antalet tkg)	Andel slutbehandlade tkg i %	Genomsnittlig tidsåtgång i dagar (median)ª
Skr. 1995/96:15	151 (321)	50	412 (225)
Skr. 1996/97:15	85 (240)	35	477 (309)
Skr. 1997/98:75	174 (292)ᵇ	60	529 (305)
Skr. 1998/99:75	78 (202)	39	414 (186)
Skr. 1999/00:75	71 (208)	34	843 (450)
Skr. 2000/01:75	82 (221)	37	779 (404)
Skr. 2001/02:75	67 (232)	29	688 (476)
Skr. 2002/03:75	86 (267)	32	698 (318)
Skr. 2003/04:75	86 (247)	35	734 (456)
Skr. 2004/05:75	76 (223)	34	938 (659)
Skr. 2005/06:75	50 (196)	26	1 045 (998)
Skr. 2006/07:75	61 (242)	25	1 106 (581)
Skr. 2007/08:75	45 (187)	23	1 069 (736)
Skr. 2008/09:75	34 (146)	23	1 280 (1 030)
Skr. 2009/10:75	44 (122)	36	1 791 (1 597)
Skr. 2010/11:75	33 (98)	34	2 101 (1 784)
Skr. 2011/12:75	21 (125)	17	1 204 (455)
Skr. 2012/13:75	53 (155)	34	870 (454)
Skr. 2013/14:75	38 (142)	27	869 (680)
Skr. 2014/15:75	41 (176)	23	668 (462)
Skr. 2015/16:75	52 (260)	20	777 (328)
Skr. 2016/17:75	93 (319)	29	817 (638)
Skr. 2017/18:75	95 (404)	24	863 (645)
Skr. 2018/19:75	85 (447)	19	773 (666)
Skr. 2019/20:75	104 (475)	22	987 (831)
Skr. 2020/21:75	104 (482)	22	942 (831)
Skr. 2021/22:75	128 (651)	20	1059 (883)
Skr. 2022/23:75	180 (810)	22	926 (673)
Skr. 2023/24:75	127 (649)	20	1062 (821)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som anges i tabellen.

Kommentar: I de fall brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden) har dessa rättats i tabellen.

a: Här anges både medelvärde och medianvärde (det sistnämnda inom parentes). Tid för slutbehandling avser sista vidtagna åtgärd från regeringen som lett till slutbehandling.

b: Regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 avsåg övergångsvis 18 månader. Övriga riksmöten har regeringens redogörelse avsett 12 månader.

 

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU3y

Bilaga 4

Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU5y

Bilaga 5

Civilutskottets yttrande 2023/24:CU5y

Bilaga 6

Utrikesutskottets yttrande 2023/24:UU3y

Bilaga 7

Socialutskottets yttrande 2023/24:SoU2y

Bilaga 8

Kulturutskottets yttrande 2023/24:KrU2y

Bilaga 9

Utbildningsutskottets protokoll 2023/24:38

Bilaga 10

Trafikutskottets yttrande 2023/24:TU5y

Bilaga 11

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU4y

Bilaga 12

Näringsutskottets yttrande 2023/24:NU3y