HB01KU2: Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU2

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Regeringen föreslår att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunal­lagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultat­reserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Det föreslås även att budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncern­företagen och att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Det föreslås också att kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen ska tas bort.

Förslagen syftar till att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tre reservationer (S, V, MP) och ett särskilt yttrande (C).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:119 Effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Fem yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Garantimodell

Utskottets ställningstagande

God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd

Utskottets ställningstagande

Balanskravet

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Garantimodell, punkt 2 (S, V, MP)

2. God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd, punkt 3 (S, MP)

3. Balanskravet, punkt 4 (V, MP)

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU1y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:119 Effektiv ekonomi­styrning i kommuner och regioner. I propositionen föreslår regeringen ändringar i kommunal­lagen (2017:705), lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings­insatser. Ärendets beredning fram till dess att regeringen beslutade om propositionen framgår av propositionens avsnitt Ärendet och dess beredning.

I betänkandet behandlas även två följdmotioner som väckts med anledning av propositionen.

En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Konstitutionsutskottet beslutade den 14 september 2023 att ge finans­utskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör finansutskottets beredningsområde. Finansutskottets yttrande finns i bilaga 3.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultat­reserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Det föreslås även att budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Det föreslås också att kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen ska tas bort.

Regeringens förslag syftar till att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Det föreslås slutligen att en felaktig hänvisning i en bestämmelse i 7 kap. kommunallagen ska rättas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

 

Utskottets överväganden

Bakgrund

Kommuner och regioner ska enligt 11 kap. 1 § kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Regeringen har i propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (prop. 2003/04:105 s. 10–12) anfört att en god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kommuner och regioner ska kunna utföra sin verksamhet på ett effektivt sätt. I propositionen Kommunala resultat­utjämningsreserver (prop. 2011/12:172 s. 31) anförde regeringen att en god ekonomisk hushållning innefattar att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar, t.ex. i form av försämrade skatteintäkter.

Propositionen

Resultatreserv

Regeringen föreslår att möjligheten för kommuner och regioner att reservera medel i en resultatutjämningsreserv, som regleras i 11 kap. 14 § kommunal­lagen, ska ersättas av en möjlighet att reservera medel i en resultatreserv. Regeringen konstaterar att den befintliga ordningen med en resultat­utjämningsreserv som syftar till att jämna ut intäkter över konjunkturcykler har fått ett begränsat genomslag. Alla kommuner och regioner använder sig inte av möjligheten och det förekommer att medel från reserverna används i andra syften. Den föreslagna möjligheten att i stället reservera medel i en resultatreserv innebär att kommuner och regioner på förhand kan planera och öka sitt sparande för att reservera medel till t.ex. kommande större utgifter. Resultatreserven ska få användas för att uppnå en god ekonomisk hushållning.

Regeringen föreslår att reservering av medel i en resultatreserv ska få göras under samma förutsättningar som hittills gällt för reservering till en resultat­utjämningsreserv. Detta innebär att reservering av medel i en resultatreserv ska få göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av den del av årets resultat eller årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 eller 2 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Procentsatsen ska bero på om det egna kapitalet, inklusive ansvars­förbindelsen för pensionsförpliktelser, är positivt eller negativt. För att undvika att stora resultatreserver i kommunsektorn som helhet medför makroekonomiska risker anser regeringen att det bör införas en begränsning av hur mycket medel som får reserveras i resultatreserven. Regeringen föreslår därför att ett tak sätts till 5 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning.

Regeringen föreslår också att de riktlinjer för en god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutar om enligt 11 kap. 1 § kommunallagen även ska omfatta hanteringen av resultatreserven. Det bör framgå av riktlinjerna när medel ska reserveras i reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen. Om medel från en resultatreserv har använts ska det av förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts.

Regeringen föreslår vidare att resultatreserven ska redovisas i balans­räkningen som regleras i 6 kap. 2 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, förkortad LKBR. Skälet till detta är att det tydligare ska framgå att resultatreserven är en del av det egna kapitalet. Hur mycket som reserverats till eller använts av resultatutjämningsreserven ska enligt förslaget framgå av balanskravsutredningen som regleras i 11 kap. 10 § LKBR.

Beslut om användning av medel från en resultatreserv innefattar politiska bedömningar av vad som är en lämplig hantering av den kommunens eller regionens ekonomi. Regeringen föreslår därför, i enlighet med vad som framhållits i tidigare lagstiftningsärenden, att beslut av detta slag endast ska bli föremål för en begränsad laglighetsprövning (se prop. 1996/97:52 s. 39 och 2003/04:105 s. 22). Detta innebär att beslut om att använda medel från en resultatreserv bör kunna prövas endast utifrån prövningsgrunderna i 13 kap. 8 § första stycket 1 och 2 kommunallagen, dvs. om beslutet har kommit till på lagligt sätt och om beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen.

En redogörelse för de kommunala koncernföretagens ekonomi i budgeten

Regeringen föreslår därutöver att budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Skälet till förslaget är att kraven på struktur och innehåll i budgeten i dagsläget skiljer sig från den uppföljning som krävs i årsredovisningen. En viktig skillnad är att en kommuns eller en regions budget enligt kommunallagen inte behöver innehålla en sammanställning av ekonomin för andra juridiska personer än kommunen eller regionen, medan det i LKBR finns krav på att upprätta sammanställda räkenskaper i årsredovisningen. Regeringen anser att det är viktigt att tydliggöra de kommunala koncernföretagens betydelse för ekonomin vid beslut om budget och planering av ekonomin. För att åstadkomma den harmonisering som är syftet med förslaget bör kravet på en redogörelse avse de företag som är kommunala koncernföretag enligt i 2 kap. 5 § LKBR.

I 11 kap. 12 § LKBR hänvisas det till en bestämmelse i 11 kap. 8 § samma lag som reglerar att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning enligt 11 kap. 6 § kommunallagen har uppnåtts och följts. Regeringen föreslår att denna hänvisning tas bort, eftersom det i kommunallagen inte uppställs några krav på att det ska finnas några mål och riktlinjer för den kommunala koncernen.

Insyn i revisionsberättelserna

Regeringen föreslår vidare att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats fr.o.m. tillkänna­givandet av det sammanträde med fullmäktige då berättelsen ska behandlas. Både styrelsens förslag till budget och årsredovisningen ska enligt 8 kap. 14 och 15 §§ kommunal­lagen hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Någon motsvarande bestämmelse om insyn i revisionsberättelserna och krav på publicering finns dock inte. Revisions­berättelserna är ett viktigt underlag vid fullmäktiges ansvars­prövning eftersom de innehåller en granskning av centrala delar i årsredovisningen, exempelvis måluppfyllelse och räkenskaper. Publiceringen av revisions­berättelsen kommer även att omfatta de sakkunniga biträdenas rapporter som enligt 12 kap. 12 § kommunallagen bifogas revisions­berättelsen.

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel

Regeringen föreslår också att skyldigheten för fullmäktige att besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser ska tas bort. Skälet till förslaget är att kravet om särskilda riktlinjer på det området har lett till att medel för pensionsförpliktelser i kommuner och regioner i större utsträckning förvaltas skilt från ekonomin i övrigt. Mot bakgrund av regionernas stora och ökande pensionsskulder anser regeringen att en särskild avsättning och förvaltning av pensionsmedel varken är nödvändig eller önskvärd. Ett borttagande av kravet på särskilda riktlinjer för pensions­medelsförvaltningen skulle förtydliga att det är fråga om en medelsförvaltning som ska hanteras samlat inom ramen för ekonomistyrningen. Enligt förslaget ska samma krav och riktlinjer som för all medelsförvaltning gälla, dvs. att medlen ska förvaltas så att de ger en god avkastning och med en betryggande säkerhet, och att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen (11 kap. 2 och 3 §§ kommunallagen).

Ett upphävande av bestämmelsen medför behov av en följdändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Rättelse i bestämmelsen om jäv för personalföreträdare

I 7 kap. 17 § kommunallagen finns bestämmelser om jäv för personal­företrädare. I paragrafens andra stycke finns en hänvisning till 6 kap. 28 § 5 samma lag. Den 1 juli 2022 ändrades 6 kap. 28 § (SFS 2022:638) på så sätt att det som tidigare utgjorde paragrafens femte punkt i stället blev fjärde punkten. Någon följdändring gjordes dock inte i 7 kap. 17 §. Regeringen föreslår därför en ändring i 7 kap. 17 § kommunallagen så att den i stället hänvisar till 6 kap. 28 § 4.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet ställer sig bakom propositionen och anser att konstitutions­utskottet bör tillstyrka den.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom de överväganden som redovisas i propositionen och anser därför, likt finansutskottet, att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt måste återkomma till riksdagen i fråga om en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda intäkterna vid djupare konjunkturnedgångar. Motionärerna noterar att regeringen i propositionen gör gällande att detta förslag utreds vidare inom Regerings­kansliet, men menar samtidigt att det med anledning av den ansträngda ekonomin i många kommuner och regioner är olyckligt att denna del av utredningens förslag inte finns med i propositionen.

Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

I Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioners slutbetänkande En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås att ett regelstyrt system införs som innebär att staten garanterar en lägsta nivå för skatteunderlagsutvecklingen i kommuner och regioner vid en djupare lågkonjunktur. Systemet föreslås utformas som en garanti med en uppsättning på förhand specificerade regler som beskriver under vilka förutsättningar staten ger ett garantibidrag till kommuner och regioner samt hur stort belopp garantibidraget uppgår till.

Propositionen

I propositionen anförs att utredningens förslag om en garantimodell bereds vidare inom Regeringskansliet.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet framhåller att det framgår av utredningen att ett fortsatt utredningsarbete återstår om den närmare utformningen av den föreslagna garantimodellen. Finansutskottet vill inte föregripa den beredning som pågår inom Regeringskansliet och anser därför att motion 2022/23:2398 (S) yrkande 1 bör avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar liksom finansutskottet att förslaget om en garanti­modell bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa denna beredning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att överväga att införa en ordning med ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner. Motionärerna menar att utredningens förslag i denna del är väl avvägt, eftersom det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering med det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning.

I samma motion yrkande 3 efterfrågas ett tillkännagivande om att överväga att ställa krav på att kommuner och regioner vid betydande budgetavvikelser i delårsrapporter fattar beslut om en åtgärdsplan. Även här anser motionärerna att utredningens förslag är väl avvägt.

I yrkande 4 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att stärka vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning. Enligt motionärerna finns det ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och vägledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen när det gäller regeltillämpning. Motionärerna noterar att frågan enligt propositionen utreds vidare, men menar att regeringen bör återkomma skyndsamt.

Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner

I Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioners slutbetänkande En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning. Programmet ska ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning med tydlig koppling till det övergripande kravet på god kommunal hushållning. Programmet ska samtidigt vara ledstjärnan för de mål som sätts i budgeten och i treårsplanen för ekonomin.

I utredningen anförs vidare att det finns skäl att införa ett krav på att fullmäktige, i anslutning till behandlingen av delårsrapporten, ska besluta om en åtgärdsplan om betydande budgetavvikelser identifieras. Åtgärdsplanen bör syfta till att säkerställa att åtgärder kan verkställas så fort som möjligt, t.ex. för att verksamheter inte ska fortsätta att gå med underskott.

I utredningen föreslås också att en statlig myndighet ges i uppdrag att lämna vägledning och stöd till kommuner och regioner i frågor som rör ekonomisk styrning och förvaltning. Myndigheten föreslås även ges i uppdrag att löpande följa den ekonomiska utvecklingen och tillämpningen av bestämmelserna om den ekonomiska förvaltningen för kommuner och regioner.

Propositionen

I propositionen anförs att förslaget om att en statlig myndighet ska ges i uppdrag att följa sektorns ekonomi och lämna vägledning och stöd till kommuner och regioner bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser inte att gå vidare med förslaget om tioåriga program för god kommunal hushållning eller förslaget om krav på åtgärdsplaner vid betydande budgetavvikelser. Som skäl för att inte införa förslaget om tioåriga program anförs att det inte framkommit några skäl för en mer omfattande reform av ekonomistyrningen och att förslaget skulle medföra en ökad detaljstyrning av den kommunala ekonomin.

Finansutskottets yttrande

När det gäller frågan om att införa en ordning med ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner anser finansutskottet att motion 2022/23:2398 (S) yrkande 2 bör avstyrkas av de skäl som anförs i propositionen.

Vidare ser finansutskottet inte att det har framkommit några skäl att göra en annan bedömning än regeringen när det gäller att inte gå vidare med förslaget om en åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser. Finansutskottet anser därför att motion 2022/23:2398 (S) yrkande 3 bör avstyrkas.

När det gäller förslaget om stärkt vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning framhåller finansutskottet att utredningen konstaterar att det finns flera myndigheter som följer utvecklingen av kommunsektorns ekonomi. Utredningen förordar att någon av dessa myndigheter ges uppdraget, men anser samtidigt att det krävs ytterligare överväganden för att avgöra vilken myndighet som är bäst lämpad. Finansutskottet vill inte föregripa den pågående beredningen inom Regeringskansliet och anser därför att motion 2022/23:2398 (S) yrkande 4 bör avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om ett tioårsprogram anser utskottet, likt regeringen och finansutskottet, att de nuvarande reglerna om den ekonomiska förvaltningen i huvudsak fungerar väl. Mot bakgrund av att det inte framkommit några skäl för en mer omfattande reform av ekonomistyrningen och att förslaget skulle medföra en ökad detaljstyrning avstyrker utskottet motion 2022/23:2398 (S) yrkande 2.

Inte heller när det gäller förslaget om åtgärdsplan vid betydande budget­avvikelser ser utskottet skäl att göra en annan bedömning än regeringen och finans­utskottet. Motion 2022/23:2398 (S) yrkande 3 avstyrks.

När det gäller förslaget om att en statlig myndighet ska få i uppdrag att ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning och förvaltning noterar utskottet liksom finansutskottet att frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa denna beredning och avstyrker därför motion 2022/23:2398 (S) yrkande 4.

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2395 av Jessica Wetterling m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att balanskravet för kommuner och regioner bör gälla över en konjunkturcykel. Motionärerna välkomnar förslaget i propositionen om att införa resultatreserver, men anser inte att det i grunden kommer till rätta med balanskravets inlåsningseffekter och dess procykliska karaktär. Det mest naturliga vore enligt motionärerna att balanskravet, likt saldomålet för den offentliga sektorn, gällde över en konjunkturcykel. En sådan ändring av balans­­kravet skulle vara en mer ändamålsenlig reformering av balanskravet i syfte att få bort inlåsningseffekterna och förbättra kommunernas och regionernas planeringsförutsättningar.

Gällande rätt

Av 11 kap. 5 § kommunallagen framgår att kommuner och regioner varje år ska upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) och att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta s.k. balanskrav gäller all kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Däremot omfattas inte andra juridiska personer, t.ex. hel- och delägda kommunala bolag.

Balanskravet syftar till att förhindra en fortlöpande urgröpning av kommunsektorns ekonomi och att skapa garantier för att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den beslutar om och konsumerar. Syftet med kravet är enligt förarbetena att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. I normala fall innebär det att skillnaden mellan samtliga intäkter och kostnader eller med andra ord förändringen av eget kapital (det som kallas årets resultat i resultaträkningen) måste vara positivt. Detta innebär också att den löpande verksamheten inte till någon del behöver finansieras med lån.

Enligt 11 kap. 5 § tredje stycket kommunallagen får undantag från balanskravet göras dels i den utsträckning som medel från en resultat­utjämningsreserv tas i anspråk enligt 11 kap. 14 §, dels om det finns synnerliga skäl.

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det saknas skäl att förändra regleringen av balanskravet. I propositionen anförs att det finns behov av att under vissa villkor medge en flexibilitet i tillämpningen av balanskravet och att regel­verkets inlåsningseffekt inte bör förstärkas. En ändamålsenlig flexibilitet kan enligt regeringen åstadkommas genom att tidigare års positiva resultat kan reserveras i en resultatreserv. Regeringen föreslår därför att kommuner och regioner ska få möjlighet att spara delar av ett positivt resultat i en resultatreserv i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning.

Finansutskottets yttrande

Finansutskottet anser att införandet av resultatreserver ger kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Därmed blir balanskravet mer flexibelt. Finans­utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl till något tillkännagivande och anser att motion 2022/23:2395 (V) därmed bör avstyrkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att införandet av resultatreserver ger kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av att balanskravet därmed blir mer flexibelt ser utskottet, likt finansutskottet, inte skäl till något tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att utredningens förslag om en sorts inkomstgaranti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering. I dag blir det i stället ofta en fråga om extra statsbidrag som kan skjutas till i konjunktursvackor. Det skulle vara ett sätt att upprätthålla kvaliteten i viktiga delar av samhällets åtaganden, som skola, sjukvård och äldreomsorg, även i tillfälligt svåra ekonomiska tider.

Regeringen gör i propositionen gällande att detta förslag utreds vidare i Regeringskansliet. Samtidigt är många kommuners och regioners ekonomi redan nu kraftigt ansträngd. Det är därför olyckligt att denna del av utredningens förslag inte finns med i propositionen. Vi anser därför att regeringen skyndsamt måste återkomma till riksdagen i frågan.

 

Ställningstagande

Utredningens förslag om ett tioårigt program för god kommunal hushållning är enligt vår uppfattning väl avvägt. Regeringen bör därför överväga att införa en ordning med ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner.

Också utredningens förslag om att delårsrapporten ska förenklas och tidigareläggas för att öka förutsättningarna att snabbt kunna vidta åtgärder vid eventuella avvikelser från den beslutade budgeten ter sig väl avvägt. Regeringen bör därför överväga att ställa krav enligt utredningens förslag.

Vidare vill vi framhålla att det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, att få stöd och vägledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen när det kommer till regeltillämpning. Utredningen föreslår att en statlig myndighet ska ges i uppdrag att följa sektorns ekonomi och lämna vägledning och stöd till kommuner och regioner. Förslaget skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan.

 

Ställningstagande

Regleringen av balanskravet innebär en inlåsningseffekt, eftersom underskott som huvudregel alltid måste återställas, medan överskott inte kan användas för annat än att förstärka det egna kapitalet. Balanskravets ettåriga karaktär innebär en risk att kommuner och regioner bidrar till att förstärka konjunktursvängningar, genom att genomföra besparingar i sin verksamhet vid en konjunkturnedgång och/eller att bygga ut den för mycket i en högkonjunktur, när skatteintäkterna är goda.

Propositionens förslag att resultatutjämningsreserverna ska ersättas med resultatreserver är välkommet eftersom det går i rätt riktning. Förslaget kommer dock i grunden inte till rätta med balanskravets inlåsningseffekter och dess procykliska karaktär. Det mest naturliga vore att balanskravet, likt saldomålet för den offentliga sektorn, gällde över en konjunkturcykel. En sådan ändring av balanskravet skulle vara en mer ändamålsenlig reformering av balanskravet i syfte att få bort inlåsningseffekterna och förbättra kommunernas och regionernas planeringsförutsättningar.

 

Särskilt yttrande

Jag är av uppfattningen att propositionen medför nödvändiga och viktiga steg mot ett regelverk som ger kommuner större möjlighet att föra en ansvarsfull och genomtänkt ekonomisk politik. Frågan är hur mycket längre propositionen ska gå i behandlingen av vissa av utredningens förslag. Generellt är jag av uppfattningen att ändringar i denna typ av grundläggande regelverk borde basera sig på breda majoriteter för att skapa långsiktighet och att det är olyckligt att en bredare enighet kring hur flera av utredningens förslag ska behandlas inte kunnat uppnås inför framläggandet av denna proposition.

I linje med flera remissinstanser ser jag att det finns ett ytterligare behov för kommuner att planera för det oplanerbara och att hantera oförutsedda utgifter. Detta behov framträder särskilt tydligt i år då ett antal vanligtvis förutsägbara offentliga utgifter ökat kraftigt som en följd av den höga inflationen och de index och ersättningar som justerats därefter. Jag anser i linje med propositionen att balanskravet i kommunsektorn utgör en viktig riktlinje för att säkra en långsiktigt ansvarsfull ekonomisk politik, och att problemen kring att avsätta medel för oförutsedda utgifter bör hanteras inom ramen för resultatreserven och avsättningar till den.

För att det ska fungera väl är jag av uppfattningen att regeringen bör öppna för kommuners möjlighet att sätta av än mer pengar till resultatreserven. Vidare bör regeringen i den fortsatta beredningen av en garantimodell ta hänsyn till att ekonomiskt välskötta kommuner ska ha möjlighet att göra avsättningar till resultatreserven. Slutligen är det viktigt att vara tydlig med det som framgår i propositionen: ”Resultatreserven bör även kunna användas vid oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall, så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning” (prop. 2022/23:119 s. 21). En intention bakom övergången till en resultatreserv är att ge kommuner större flexibilitet i sin ekonomiska planering och hur de uppnår god ekonomisk hushållning; det är viktigt att hålla i den flexibiliteten.

Det finns också anledning att i det fortsatta arbetet med regelverket, utöver utredningens förslag, överväga hur detta kan underlätta för, och uppmuntra, kommunerna att med ännu större förutsägbarhet och långsiktighet hantera latenta pensionsåtaganden och investeringsåtaganden, vars finansiella konsekvenser har visat sig kunna förändras snabbt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande 2023/24:FiU1y