HB01KU1: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU1

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2024 inom utgiftsområde 1, som uppgår till ca 19,1 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag och andra yrkanden som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också med vissa redaktionella ändringar regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, radio- och tv-lagen, lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt och tullagen samt riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om stöd till parti­grupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Vidare tillstyrker utskottet förslagen i propositionen om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, om att Riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anlägg­ningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt om godkännande av en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag. Lag­ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Vidare föreslår utskottet att redogörelsen Riksdagsförvaltningens årsredo­visning för 2022 läggs till handlingarna.

I betänkandet finns fem särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstaganden när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:1 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Framställning 2023/24:RS2 Ändring av basstödet i lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

Redogörelse 2022/23:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verk­samhetsåret 2022.

Åtta motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 1

Statens budget inom utgiftsområde 1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022

Särskilda yttranden

1. Statens budget inom utgiftsområde 1, punkt 1 (S)

2. Statens budget inom utgiftsområde 1, punkt 1 (V)

3. Statens budget inom utgiftsområde 1, punkt 1 (C)

4. Statens budget inom utgiftsområde 1, punkt 1 (MP)

5. Slutbehandlat tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen (S)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2023/24:1

Framställning 2023/24:RS2

Redogörelse 2022/23:RS1

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens samt motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

Bilaga 5
Riksdagsstyrelsens lagförslag

Bilaga 6
Utskottets lagförslag

Bilaga 7
Utrikesutskottets yttrande 2023/24:UU1y

Tabell

Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 1 Rikets styrelse och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Dessutom behandlar utskottet riksdagsstyrelsens framställning 2023/24:RS2 Ändring av basstödet i lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Förslaget till riksdagsbeslut i budgetpropositionen och i framställningen finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 4 och 5. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 och de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Vidare behandlar utskottet redogörelsen för Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022.

Under beredningen av ärendet har riksdagsdirektören informerat utskottet om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022, och Riksdagsförvaltningens budgetförslag.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över budgetförslagen om utrikesförvaltningen. Utrikesutskottets yttrande finns i bilaga 7.

I propositionen bedömer regeringen att två tillkännagivanden till regeringen som riksdagen har gjort efter förslag från utskottet är slutbehandlade. Det är fråga om ett tillkännagivande om bestämmelser vid ändringar i regionindelningen och ett om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. I avsnittet Regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 1 tar utskottet ställning till regeringens bedömning.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen). Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse till 19 070 363 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår konstitutionsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335). Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 1 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målen för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 1. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och i riksdagsstyrelsens framställning samt de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 1. Slutligen behandlar utskottet Riksdags­förvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 1

Propositionen

Gällande mål

Inom utgiftsområde 1 har riksdagen beslutat om mål för Sametinget och samepolitiken, demokratipolitiken, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och medier. Resultaten redovisas i budgetpropositionen på delområdesnivå.

För avsnittet medier redovisas resultatet samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. För avsnittet Sametinget och samepolitiken redovisas resultat om rennäring och andra näringar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Målen för övriga delområden inom utgiftsområde 1 är inte bundna av riksdagen. Resultaten för dessa redovisas kortfattat i avsnittet Statens budget inom utgiftsområde 1 nedan.

Sametinget och del av samepolitiken

Målet och bedömningsgrunder

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23, avsnitt 7.3, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

I propositionen anförs att resultatredovisningen inom Sametinget och samepolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

–      insatser för samiskt inflytande och delaktighet

–      insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning

–      insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

Arbetet inom området

I propositionen redogör regeringen för insatser som gjorts inom området.

Bland annat har lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket trätt i kraft. Lagen innebär skyldigheter för regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter samt regioner och kommuner att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.

Vidare anförs i propositionen att Sanningskommissionen för det samiska folket fortsätter arbeta med sitt uppdrag att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket.

Sverige har under 2022 varit värd för flera möten inom ramen för det Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor (NÄS) där bl.a. arbetet med att ta fram en nordisk samekonvention fortsatt.

I propositionen anförs också att Sverige har följt och aktivt deltagit i arbetet med att främja urfolks rättigheter internationellt.

När det gäller det samiska språket stöder regeringen Sámi Giellagáldu som är ett samarbetsorgan inrättat av sametingen i Sverige, Norge och Finland. Vid Sámi Giellagáldu bedrivs verksamhet som syftar till en harmoniserad språkutveckling över landsgränserna av de samiska språken. Sametinget har också genomfört ytterligare insatser för kunskapsinhämtning och dialog och aktiviteter för att stimulera till ökad användning av samiska.

Vidare anförs i propositionen att Sametinget under 2022 fördelade totalt 19,1 miljoner kronor till samisk kultur.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts med statliga medel bidrar till uppfyllelse av målet för området men att flera utmaningar ännu kvarstår när det gäller att verka för en levande samisk kultur. Vidare bedömer regeringen att konsultationsordningen kan främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter.

Demokratipolitiken

Målet och bedömningsgrunder

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1, utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

I propositionen anförs att resultatredovisningen inom demokratipolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

–      utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet

–      omfattningen av medborgerligt engagemang i demokratiska processer och intresset för att engagera sig i och påverka samhällets utveckling

–      förtroendet för demokratin i allmänhet och för demokratins institutioner, såsom regeringen, riksdagen och EU:s institutioner

–      omfattning och konsekvenser av hot, våld och trakasserier mot centrala aktörer i det demokratiska samtalet, t.ex. förtroendevalda, journalister och opinionsbildare.

Arbetet inom området

I propositionen redogör regeringen för insatser som gjorts inom området.

Valdeltagandet vid riksdagsvalet 2022 uppgick till 84,2 procent av de röstberättigade, vilket innebär en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2018 års val.

Vidare anförs i propositionen att det i arbetet för ett högre valdeltagande i valen 2022 genomfördes flera åtgärder. Insatserna riktades främst mot grupper av röstberättigade med lågt deltagande i tidigare val såsom unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning och mot områden med socioekonomiska utmaningar.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har bl.a. genomfört skolval och fördelat projektbidrag för åtgärder som stärker demokratin. Myndigheten har prioriterat åtgärder som har förutsättningen att nå många individer, eller riktar sig mot delar av landet eller delar av befolkningen som har ett lågt valdeltagande eller låg delaktighet i demokratin i övrigt.

Under 2022 fördelades medel till riksdagspartierna för särskilda insatser inför valen 2022.

Vidare framgår av propositionen att Myndigheten för tillgängliga medier i samband med valen 2022 hade i uppdrag att driva en webbplats med lättläst valinformation.

För att öka kunskapen om hur demokratin mellan valen utvecklas har regeringen gett SOM-institutet vid Göteborgs universitet i uppdrag att redovisa indikatorer som följer utvecklingen över tid.

När det gäller stärkt deltagande och delaktighet i de demokratiska processerna har Länsstyrelsen i Jönköpings län sedan 2020 kartlagt och analyserat regionala utmaningar mot demokratin och sammanställt länsstyrelsernas insatser på demokratiområdet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har sedan 2020 i uppdrag att ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta strategiskt och långsiktigt med att stärka ungas deltagande och delaktighet i demokratin. Forum för levande historia har sedan 2021 i uppdrag att verka för att administrera och utveckla ett nationellt nätverk med statliga myndigheter och organisationer som genomför demokratistärkande insatser. Myndigheten för stöd till trossamfund har haft i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för trossamfundsledare och andra personer med uppdrag inom trossamfund i syfte att stärka samfundens kunskap och arbete med demokratiska principer, deltagande och delaktighet. Särskilt fokus låg på kompetensutveckling för kvinnor inom trossamfunden.

Vidare framgår av propositionen att regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har ingått en överenskommelse om samverkan för en uthållig demokrati.

I propositionen anförs att förutsättningar för en stark och uthållig demokrati bl.a. är att medborgarna är rustade med de kunskaper och förmågor som krävs för att delta i den offentliga debatten. Statens medieråds arbete med medie- och informationskunnighet är därför en viktig del i att stärka medborgarnas förståelse för mediernas roll i samhället och för att själva kunna hitta, förstå och värdera information.

Sverige var under perioden 1 mars 2022–28 februari 2023 ordförande i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Under ordförandeskapet genomfördes två internationella plenarmöten, i Stockholm och Göteborg, samt ytterligare aktiviteter, däribland en internationell expertkonferens i Stockholm om folkmordet på romer under Förintelsen. Det svenska ordförandeskapet var ett av Sveriges åtaganden från Malmö internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism som Sverige var värd för under 2021.

De insatser regeringen gör för att förebygga och hantera hot och hat i det offentliga samtalet etablerades genom handlingsplanen Till det fria ordets försvar. Åtgärderna avser ökad kunskap och stöd till dem som utsätts samt ett stärkt rättsväsende. Brottsförebyggande rådet har sedan 2012 genomfört Politikernas trygghetsundersökning vartannat år. Under 2022 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en sådan underökning för valåret 2022. Slutredovisningen skulle lämnas till regeringen senast den 10 november 2023. Vidare anförs i propositionen att regeringen sedan 2016 beviljat Sveriges kommuner och regioner medel för att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete med att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Sedan 2016 har totalt 288 kommuner och 20 regioner tagit del av någon insats från projektet. Av redovisningen framgår att nästan 80 procent av kommunerna genomförde utbildningar för de förtroendevalda i början av 2022 och att det skett en utveckling i kommuner och regioner när det gäller stödåtgärder under valåret.

Linnéuniversitetet har sedan 2017 genom Medieinstitutet Fojo haft i uppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot hat och hot mot journalister.

Polismyndigheten har ett pågående uppdrag att utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Den 1 augusti 2023 infördes bl.a. en ny straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de insatser som har genomförts för ett högt och mer jämlikt valdeltagande har aktualiserat valens och rösträttens betydelse. Detta bör enligt regeringen ha bidragit till en vilja hos olika grupper av röstberättigade att rösta i 2022 års allmänna val.

Regeringen bedömer också att de uppdrag som genomförts för att främja deltagande och delaktighet i demokratin mellan valen har varit ändamåls­enliga. Överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner på demokratiområdet har bl.a. bidragit till att stärka kommuners och regioners arbete med att främja medborgerligt deltagande i demokratiska processer och till att öka förtroendevaldas kunskap om det demokratiska uppdraget.

Det huvudsakliga målet för Sveriges ordförandeskap i IHRA var att organisationen skulle stärkas och få ökat genomslag. Målsättningarna uppfylldes bl.a. genom att ordförandeskapet följde upp medlemsstaternas åtaganden från Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism från 2021 samt genom införandet av en ny finansieringsmodell för IHRA.

Regeringen bedömer att de insatser som genomförts för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat har bidragit till att uppfylla målen på området. Redovisningarna visar att utsattheten fortsatt är hög och att kunskapshöjande, stödjande och förebyggande insatser bidrar till att höja kunskapen om omfattning och konsekvenser av hot, hat och trakasserier som riktas mot förtroendevalda, journalister och andra personer i det demokratiska samtalet.

Mänskliga rättigheter

Målet och bedömningsgrunder

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62). Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik.

I propositionen anförs att resultatet för området redovisas utifrån en bedömning av

–      synpunkter och rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar

–      uppdragsredovisningar och utredningsbetänkanden

–      andra rapporter och initiativ.

Vidare anförs i propositionen att resultatet redovisas med utgångspunkt i beslutade propositioner, kommittédirektiv, uppdrag och andra insatser. Redovisning sker också i förhållande till de 12,5 miljoner kronor som anvisats för 2022 på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.

Arbetet inom området

I propositionen redogör regeringen för insatser som gjorts inom området.

Vidare anförs i propositionen att synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan inte är juridiskt bindande men ger en vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. I maj 2022 deltog Sverige i en dialog med expertkommittén för Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk om Sveriges åttonde rapport och om hur Sverige följer språkstadgan. I april 2023 lämnade Europarådets ministerkommitté rekommendationer som rör bl.a. att införa språk som diskrimineringsgrund, förbättra modersmålsundervisningen samt lärarförsörjningen för de nationella minoritetsspråken. I mars 2023 deltog Sverige i en dialog med den rådgivande kommittén för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter när det gäller Sveriges femte rapport och om hur Sverige följer ramkonventionen. Europarådets ministerkommitté väntas lämna rekommendationer under hösten 2023. I januari 2023 lämnade Sverige in den kombinerade tjugofjärde och tjugofemte periodiska rapporten om hur Sverige följer FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (CERD) till FN:s CERD-kommitté. Av rapporten framgår vilka åtgärder Sverige har vidtagit med anledning av de rekommendationer som kommittén lämnade efter dialog 2018. Som en del i granskningen av Sveriges genomförande av barnkonventionen hölls en dialog mellan FN:s barnrättskommitté och Sverige den 16–17 januari 2023 i Genève. I mars 2023 lämnade kommittén sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige.

Vidare anförs i propositionen att 2020 års grundlagskommitté i sitt slutbetänkande Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12) har lämnat ett flertal författningsförslag med anledning av kommitténs uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt.

Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda några frågor om det skydd för grundläggande fri- och rättigheter som gäller enligt regeringsformen (dir. 2023:83). Kommittén ska överväga om det skydd som gäller för rätten till medborgarskap, föreningsfriheten, näringsfriheten och egendomsskyddet bör ändras. Kommittén ska också utreda om helt nya grundläggande fri- och rättigheter – en rätt till abort, en rätt till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering – bör läggas till i 2 kap. regeringsformen.

I propositionen anförs också att Institutet för mänskliga rättigheter startade sin verksamhet den 1 januari 2022. Institutet ska bl.a. följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vidare redogörs i propositionen bl.a. om insatser för att höja kunskapen om mänskliga rättigheter och för att integrera mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen anför att Institutet för mänskliga rättigheter bidrar till det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter bl.a. genom att institutet utifrån ett helhetsperspektiv kan följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas. Regeringen bedömer att institutet har en central roll för att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Insatser som har vidtagits inom ramen för strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter och insatser inom andra politikområden har bidragit till att uppfylla målet bl.a. genom ökade kunskaper om mänskliga rättigheter och fortsatt integrering av ett rättighetsbaserat arbetssätt inom offentlig verksamhet.

Samtidigt konstaterar regeringen att olika rapporter och granskningar från både internationella och nationella granskningsorgan visar att det krävs kontinuerligt arbete för att nå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Det gäller bl.a. att säkerställa att lagstiftning och andra insatser är förenliga med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. De rapporter som tas fram inom ramen för kompetenshöjande insatser och insatser som syftar till att integrera mänskliga rättigheter i den offentliga verksamheten pekar på kontinuerligt behov av kompetenshöjande insatser om de mänskliga rättigheterna hos anställda i staten, kommuner och regioner.

Utifrån de redovisningar och rapporter som regeringen har tagit del av är bedömningen att det finns behov av mer sammanhållen styrning av de kunskapshöjande insatserna inom området mänskliga rättigheter. Regeringens sammanfattande bedömning är att de insatser som hittills vidtagits inom ramen för det samordnade och strukturerade arbetet med mänskliga rättigheter inte har varit tillräckliga.

Nationella minoriteter

Målet och bedömningsgrunder

Målet för området är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83). De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272):

–      diskriminering och utsatthet

–      inflytande och delaktighet

–      språk och kulturell identitet.

Dessutom har regeringen ett mål för strategin för romsk inkludering som innebär att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha lika möjligheter i livet som den som är icke-rom.

I propositionen anförs att resultatredovisningen inom område utgår från följande indikatorer och bedömningsgrunder:

–      kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer

–      informations- och kunskapshöjande insatser

–      arbete mot diskriminering och utsatthet

–      andelen kommuner som uppger att nationella minoriteter haft inflytande över beslut

–      språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna

–      elever som deltar i modersmålsundervisning

–      antalet utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur

–      andelen kommuner som uppger att de tillhandahåller äldreomsorg på minoritetsspråk.

I propositionen anförs att resultatredovisningens struktur har ändrats för att tydligare visa utvecklingen på området i förhållande till de riksdagsbundna målen.

Arbetet inom området

I propositionen redogör regeringen för insatser som gjorts inom området.

När det gäller diskriminering och utsatthet anförs att personer som tillhör de nationella minoriteterna utsätts för såväl diskriminering som rasism och hatbrott.

Regeringen har under 2023 tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för samverkan om förutsättningarna för den judiska minoriteten i Sverige. Arbetsgruppen ska samverka och föra dialog om frågor som rör trygghet och säkerhet och om förebyggande åtgärder samt insatser mot antisemitism och som stärker förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har analyserat förekomsten av diskriminering som har samband med flera diskrimineringsgrunder. DO konstaterar att kvinnor som tillhör en nationell minoritet kan vara extra utsatta när de bär synliga attribut, såsom romsk dräkt. Det framgår av en rapport från Barnombudsmannen om barns upplevelser av inflytande i minoritetspolitiken att det finns judiska, romska och samiska barn som upplever att de utsätts för olika uttryck för rasism, vilket påverkar deras vilja att identifiera sig som nationell minoritet (Barns och ungas erfarenheter av delaktighet).

När det gäller inflytande och delaktighet anförs i propositionen att det framgår av en uppföljningsrapport 2022 att möjligheterna till inflytande för de flesta minoritetsgrupperna har ökat på både kort och lång sikt. Andelen kommuner och regioner som uppger att minoriteterna påverkat beslut och inriktning har dock minskat inom flera sektorer. Särskilt tydligt är detta utanför förvaltningsområden där bara enstaka procent av de svarande uppger att inflytandet haft påverkan på beslut. På flera områden är det en betydande minskning sedan 2019.

I propositionen anförs att Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor under 2022 haft särskilda uppdrag att undersöka och främja barns och ungas inflytande i minoritetspolitiken. Enligt Barnombudsmannen är bristen på kunskap om vilka rättigheter ett barn som tillhör en nationell minoritet har ett hinder för inflytande och delaktighet

När det gäller språk och kulturell identitet anförs i propositionen att insatserna för att stärka minoritetsspråken och kultur för och av nationella minoriteter har ökat under året. Under 2022 har Institutet för språk och folkminnen utvecklat fyra nya språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib.

Vidare anförs i propositionen att antalet elever som får modersmålsundervisning i något minoritetsspråk har totalt sett ökat under det senaste läsåret. Även andelen elever som deltar i undervisningen i förhållande till hur många som är berättigade till modersmålsundervisning har ökat det senaste läsåret. Andelen berättigade elever som läser minoritetsspråk är dock fortfarande ungefär 10 procentenheter lägre än motsvarande elever som läser andra modersmål. Det förklaras enligt Skolverket bl.a. av lärarbrist och att informationen från huvudmännen brister.

Av propositionen framgår att knappt en tredjedel av landets kommuner erbjuder äldreomsorg där hela eller en väsentlig del av servicen ges av personal som behärskar något av de nationella minoritetsspråken.

Antalet insatser för romsk inkludering på statlig nivå har ökat under 2022.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen anser att de sammantagna insatserna under året har bidragit till att uppfylla målet för politikområdet och utvecklingen går i rätt riktning. Särskilt tydligt har förutsättningarna för måluppfyllelse i fråga om minoritetsspråkens bevarande ökat till följd av språkcentrumens verksamhet och de andra insatser som vidtagits av ett flertal myndigheter. Diskriminering och utsatthet är enligt propositionen ett område som är komplext och svårt att mäta, delvis på grund av att det inte förs statistik utifrån minoritetstillhörighet. Regeringen anser dock att det är oroande att personer från flera minoriteter upplever en ökad utsatthet eftersom det kan gå ut över viljan att vara öppen med sin identitet. Vidare anför regeringen att minoriteternas möjligheter till inflytande har fortsatt att öka men färre kommuner och regioner uppger att minoriteters inflytande har haft påverkan på beslut jämfört med 2019. Gällande strategin för romsk inkludering är genomslaget fortfarande lågt på lokal, regional och nationell nivå. Statsbidraget till kommuner bedöms ha bidragit till att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelsen.

Tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 punkt 1, rskr. 2019/20:48).

Regeringen anför i budgetpropositionen att i propositionen En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162) gjorde regeringen bedömningen att bestämmelserna som gäller vid regionindelning inte bör vara helt identiska med de regler som gäller för kommunerna. Det skulle t.ex. kunna finnas starka skäl för en förändring av statens regionala myndighetsindelning som berör många regioner. I sådana situationer går det inte alltid att skapa konsensus om hur en indelning ska se ut, utan intresset av en fungerande helhetslösning bör ges företräde framför enskilda regioners uppfattning (samma prop. s. 438 och 439). Majoriteten av remissinstanserna delade eller hade inte några invändningar mot denna bedömning.

I budgetpropositionen anförs att bedömningen som regeringen gjorde i proposition 2018/19:162 kvarstår. Samma argument gör sig även gällande vid genomförandet av större strukturreformer. Vidare anförs att en sådan reform kan bli aktuell inom ramen för Tidöavtalets samarbetsprojekt för hälso- och sjukvården. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det inte finns skäl att lämna förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Tillkännagivandet får därmed anses vara slutbehandlat.

Tillkännagivande om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck

Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och heders­förtryck (bet. 2016/17:KU23 punkt 11, rskr. 2016/17:294). Av tillkännagivandet följer att regeringen som en del av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism bör överväga att genomföra ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 s. 74).

I propositionen anförs att regeringen efter riksdagens tillkännagivande har genomfört ett stort antal åtgärder på området.

Jämställdhetsmyndigheten inrättades 2018. Det framgår av förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten att myndighetens uppgift bl.a. är att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för alla ändamål samt mot våld i samkönade relationer. Myndigheten ska också synliggöra och motverka hedersrelaterat våld och förtryck med inriktning på nationell kunskapsutveckling och strategiska övergripande frågor.

Regeringen beslutade i april 2018 om ändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt för förskoleklasser och fritidshem, som innebar ett förtydligande om skolans jämställdhetsuppdrag. I februari 2021 beslutade regeringen även om ett förtydligande av jämställdhetsuppdraget i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Regeringen beslutade i februari 2021 även om förstärkta skrivningar i läroplanerna som gäller kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Den 1 juli 2020 infördes bl.a. ett särskilt barnäktenskapsbrott och en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Samtidigt infördes ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga i syfte att skydda barn som riskerar att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning. Den 1 juni 2022 infördes vidare ett särskilt brott för hedersförtryck.

Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet tillsattes i november 2021 och har bl.a. fått i uppdrag att lämna förslag på hur en lagstiftning som kriminaliserar s.k. oskuldskontroller och oskuldsoperationer ska se ut och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen fick 2019 i uppdrag att gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper.

Länsstyrelsernas långvariga uppdrag att bedriva jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bl.a. förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck permanentades 2021. Regeringen har även beslutat om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelserna har i uppdrag att fortsätta att stödja utvecklingen av regionala resurscentrum där insatser för barn och vuxna som är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck samlas.

Forum för levande historia har sedan ett antal år tillbaka i uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homo-, bi- och transfobi, till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper. Forum för levande historia är också fr.o.m. 2023 en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sin verksamhet främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Under 2022 avsatte regeringen 125 miljoner kronor för åtgärder mot hedersförtryck. Inom ramen för satsningen har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som aktualiseras.

Regeringen har under åren 2021–2023 beviljat SKR 25 miljoner kronor per år för att utveckla kvinnofridsarbetet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck genom att stärka och utveckla jämställhetsarbetet i kommuner och regioner.

Regeringen har beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program. Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. beslutat att inrätta ett nytt statsbidrag, vilket fördelas enligt förordningen (2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 13 s. 66) framgår att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en förstärkt långsiktig satsning.

Regeringen avser att fortsätta genomföra insatser mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck men anser mot bakgrund av de genomförda åtgärderna att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tidigare behandling

Hösten 2021 konstaterade utskottet att det sedan flera år pågick en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen (bet. 2021/22:KU1 s. 15 f.). Utskottet ansåg att det var viktigt att arbetet med den ekonomiska styrningen och regeringens resultatredovisning fortsatte att utvecklas. Av budgetpropositionen framgick att Regeringskansliets interna riktlinjer för utformningen av regeringens resultatredovisning arbetades om inför budgetpropositionen för 2021. Utvecklingsarbetet hade fortsatt i Regeringskansliet för att resultatredovisningarna skulle utformas i enlighet med riktlinjerna. Från och med budgetpropositionen för 2022 bytte avsnittet Analys och slutsatser namn till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Syftet med förändringen var att rubriken tydligare skulle återspegla det avsedda innehållet i avsnittet. Utskottet välkomnade detta utvecklingsarbete. Liksom tidigare såg utskottet positivt på att regeringen redovisade resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder för målen. Det skulle vara bra om samma indikatorer i så stor utsträckning som möjligt används under en längre tid så att det blir lättare att följa utvecklingen inom olika områden.

Hösten 2022 noterade utskottet att det som en följd av snäva tidsramar inte varit möjligt för regeringen att ge resultatredovisningen ett fullödigt innehåll (bet. 2022/23:KU1 s. 15). Utskottet utgick från att nästa års budgetproposition skulle komma att innehålla en sedvanlig resultatredovisning i enlighet med budgetlagens krav.

Utskottets bedömning

Regeringens resultatredovisning

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet om den ekonomiska styrningen fortsätter.

I propositionen anförs att utvecklingen av den ekonomiska styrningen bedrivs med utgångspunkt i regeringens behov av att styra och genomföra sin politik och nå de beslutade målen för olika områden (prop. 2023/24:1 med förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 10.4). Det ska finnas en ändamålsenlig uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen i de myndigheter och verksamheter som svarar mot både regeringens och riksdagens behov. Utskottet delar regeringens uppfattning.

Utskottet anser att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

Liksom tidigare ser utskottet positivt på att regeringen redovisar vilka bedömningsgrunder som resultatredovisningen på de olika områdena utgår ifrån. Den struktur som resultatredovisningen har numera och där det finns ett särskilt avsnitt om regeringens bedömning av måluppfyllelsen gör redovisningen tydligare.

Redovisningen av tillkännagivanden

När det gäller tillkännagivandet om bestämmelserna vid ändring i regionindelningen delar utskottet regeringens bedömning att det får anses vara slutbehandlat.

Utskottet noterar när det gäller tillkännagivandet om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck att regeringen i propositionen redovisar att det efter riksdagens tillkännagivande har genomförts olika åtgärder på området. Utskottet anser därför att tillkännagivandet får anses vara slutbehandlat men förutsätter att regeringen fortsätter att genomföra insatser mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Propositionen

Statschefen

Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsuppgifter.

Kungens konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. öppnandet av riksmötet, ordförandeskap i Utrikesnämnden, konseljer, audienser, statsbesök, officiella besök samt möten med företrädare för den offentliga och den privata sektorn och med företrädare för det civila samhället.

Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vård och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet.

I propositionen anförs att Hovstatens och Slottsstatens verksamheter genomfördes med begränsningar i omfattningen under 2020 och 2021 till följd av pandemin. År 2022 återgick Hovstaten och Slottsstaten till att genomföra aktiviteter i mer normal omfattning.

Hovstaten återupptog en omfattande programverksamhet. Antalet representativa uppdrag och programpunkter ökade jämfört med 2021. Under inledningen av 2022 genomfördes dock fortfarande många programpunkter digitalt. Som en följd av att fler aktiviteter genomfördes ökade kostnaderna och kapitalförändringen blev negativ. Efterfrågan på kungligt deltagande väntas vara hög även framöver.

Vidare anförs i propositionen att Slottsstatens verksamhet bedrevs under mer normala omständigheter under större delen av 2022. Även om antalet besökare i visningsverksamheterna ökade jämfört med 2021 var de inte på samma nivåer som före pandemin. Entré- och visningsintäkterna var därmed inte i nivå med intäkterna före pandemin. Även för 2022 var det därför nödvändigt med tillfälliga statliga stödåtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna.

Av propositionen framgår det att Kungliga hov- och slottsstaten enligt en överenskommelse med regeringen årligen ska lämna en berättelse över den samlade verksamheten (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av det totala anslaget tillförs Hovstaten 51 procent medan Slottsstaten tillförs 49 procent.

Regeringen föreslår att 162 821 000 kronor anvisas för anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2024.

Riksdagsförvaltningen

Riksdagens ledamöter och partier

Anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. får användas för kostnader för

–      ersättningar som riksdagens ledamöter enligt lag har rätt till inom ramen för sitt ledamotsuppdrag

–      stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen talmannens verksamhet, resor och representation

–      utskottens utgående besök samt utrikes och inrikes resor och utfrågningar internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete

–      bidrag till föreningar i riksdagen

–      bidrag till Stiftelsen Sveriges Nationaldag

–      språkutbildning till riksdagens ledamöter

–      klimatkompensation.

I propositionen anförs att schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med ca 4,1 procent från nuvarande 68 300 kronor till 71 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2024. Det innebär att anslaget behöver ökas med 11 726 000 kronor fr.o.m. 2024.

Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen utgörs basstödet av ett grundbelopp (1 700 000 kronor) och ett tilläggsbelopp (57 000 kronor). Av propositionen framgår att riksdagsstyrelsen avser att lämna ett förslag till riksdagen med förslag till ändring av basstödet. Mot bakgrund av detta föreslås anslaget öka med 16 778 000 kronor fr.o.m. 2024. Framställningen behandlas i detta betänkande.

Det anförs också i propositionen att nivån på anslaget är svårberäknad, bl.a. är det svårt att bedöma hur stort behovet av avgångsförmåner kommer att bli. Även omfattningen av framtida pensionsutbetalningar är svår att uppskatta. Kostnaderna för Riksdagsförvaltningen ökar normalt under ett valår och året därefter, för att sedan minska fram till nästa valår. Den beräknade budgeten för 2024 visar på att behovet ligger över anslaget. För 2024 beräknas inte heller det upparbetade anslagssparandet kunna täcka budgetbehovet. På grund av detta bör anslaget öka med 40 000 000 kronor för 2024.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 068 396 000 kronor anvisas för anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2024.

Riksdagens förvaltningsanslag

Anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag får användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till skolungdomar och kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

I propositionen anförs att Riksdagsförvaltningen ska skydda och säkerställa det stöd som krävs för att upprätthålla den parlamentariska processen oavsett situation, även vid incidenter, i kris samt i krig och krigsfara. Riskerna för svensk säkerhet har ökat och hotbilden mot Sverige har blivit bredare och mer komplex. Riksdagsförvaltningen har mot denna bakgrund höjt ambitionsnivån för den tekniska bevakningen och fysiska säkerheten, vilket medför högre kostnader. Utökade resurser krävs för att säkerställa den kontinuiteten genom bl.a. säkerhetsgranskningar av it-system, övervakning av it-miljöer och förbättrad detekteringsförmåga. Därtill kommer kostnader för livscykelhantering av teknisk utrustning som används vid internationella resor. Riksdagsförvaltningen utvecklar olika it-miljöer för att skapa förutsättningar för ett effektivt arbetssätt samtidigt som skyddet säkerställs av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetskänslig verksamhet. Flera verksamheter inom förvaltningen berörs, bl.a. de större renoveringsprojekten av riksdagens fastigheter. Det krävs resursförstärkning för att slutföra utvecklingsarbetet, sköta drift, underhåll och support. Mot bakgrund av ovanstående bör anslaget ökas med 16 880 000 kronor för 2024.

Vidare anförs att anslaget behöver ökas med 2 400 000 kronor för 2024 för att den verksamhet som arbetats fram och etablerats under demokratijubileet samt Riksdagen under 500 år inte ska behöva avvecklas. För att säkerställa att visningsverksamheten även i fortsättningen kan vara av samma omfattning behöver anslaget ökas med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2024.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 037 024 000 kronor anvisas för anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2024.

Riksdagsstyrelsen föreslår också att Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor.

Riksdagens fastighetsanslag

Anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag får användas för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system som är kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar. Anslaget får också användas för kostnader för förvärv av mark för framtida byggnation av en extern godsmottagning samt för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

I propositionen anförs att det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet och omfattande renoveringsarbeten beräknas pågå framöver. Detta påverkar resursbehovet, kostnaderna för avskrivningar och räntor och medför på sikt behov av högre låneram.

Avskrivningskostnaderna beräknas öka något under år 2024, främst beroende på en nedskrivning i samband med projekt Cephalus. Räntekostnaderna i samband med lånet för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar har ökat. Mot bakgrund av detta bör anslaget ökas med 40 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Styrningen av och stöd till fastighetsprojekt inom programmet Framtidens riksdagshus behöver utvecklas och förstärkas, vilket medför högre kostnader och ett utökat resursbehov. Kostnaderna för planerat underhåll beräknas öka. Bland annat planeras ett antal underhållsåtgärder samt förstudier inför kommande projekt. Mot bakgrund av detta bör anslaget ökas med 50 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Vidare anförs i propositionen att riksdagsstyrelsen fattade beslut om att starta ett programarbete för en ny godsmottagning i maj 2020. Styrelsen beslutade i februari 2022 att undersöka ett förvärv i samband med detta. Förvärv av mark planeras till 2024 och uppgår uppskattningsvis till ca 50 000 000 kronor. Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska mark finansieras med anslag. Efter förvärv tas program och projektering fram inför byggnation av ny godsmottagning. En uppskattad investeringskostnad för projektet, inklusive förvärv av mark som ska finansieras med anslag, beräknas nu till ca 200 000 000 kronor. Byggnation av en ny godsmottagning kan troligen påbörjas 2025. På grund av detta bör anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2024.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 350 000 000 kronor anvisas för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2024.

Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner en investeringsplan för 2024–2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar. Av tabellen nedan framgår investeringsplanen.

Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

			Utfall 2022	Prognos 2023	Budget 2024	Beräknat 2025	Beräknat 2026	Summa 2024–2026
		Anskaffning och utveckling av nya investeringar	116	4	53	75	75	203
		Förvärv av Cephalus 11	116
		Projekt ny godsmottagning		4	53	75	75	203
		varav investeringar i anläggningstillgångar	116	4	53	75	75	203
		-byggnader, mark och annan fast egendom	116	4	53	75	75	203
		Finansiering av anskaffning och utveckling	116	4	53	75	75	203
		Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanlag	116		50
		Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)		4	3	75	75	153
		Vidmakthållande av befintliga investeringar	203	129	261	462	424	1 147
		Underhåll och renoveringsplan	22	47	96	102	64	262
		Projekt ledamotshuset	163
		Projekt Cephalus	18	57	140	350	350	840
		Tidsbegränsade åtgärder		15	15			15
		Fogar och fasader riksbyggnaderna		10	10	10	10	30
		varav investeringar i anläggningstillgångar	203	129	261	462	424	1 147
		-byggnader, mark och annan fast egendom	203	129	261	462	424	1 147
		Finansiering vidmakthållande	203	129	261	462	424	1 147
		Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag	5	10	10	10	10	30
		Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i Riksgäldskontoret)	198	119	251	452	414	1 117
		Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar	319	133	314	537	499	1 350
		Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar	319	133	314	537	499	1 350

Källa: Proposition 2023/24:1 utg.omr. 1 tabell 5.8.

Riksdagsstyrelsen föreslår också att Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor.

Riksdagens ombudsmän

Anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) får användas för Riksdagens ombudsmäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

I propositionen anförs att JO bedöms genom sin verksamhet ha bidragit till att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen. JO har belyst viktiga rättssäkerhetsaspekter i besvarandet av lagstiftningsremisser.

Vidare anförs att JO vid utgången av 2022 hade ett anslagssparande på 8 275 000 kronor. Anslagssparandet består till viss del av tidigare beviljade anslagsmedel för satsningar som vid senaste årsskiftet ännu inte hade genomförts. Det handlar bl.a. om en ny plattform för den externa webben, som nu tagits i drift, och införande av ett e-arkiv, som alltjämt återstår att genomföra. JO har också anställt en ny chef för registratorer och sekreterare. JO planerar vidare att rekrytera ytterligare chefer inom tillsynen och att göra andra tillfälliga förstärkningar. JO planerar också för upphandling av nytt intranät och vissa andra it-investeringar. JO gör bedömningen att den redan gjorda chefsförstärkningen samt planerade förstärkningar och satsningar ryms inom tilldelat anslag och anslagssparande.

JO föreslår att det för anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) anvisas 130 367 000 kronor för 2024.

Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – med vissa särskilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska hanteras på annat sätt. JO har hittills fått använda anslagsmedel för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. JO bedömer att denna ordning bör gälla även under 2024.

Riksrevisionen

Anslaget 2:5 Riksrevisionen får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I propositionen anförs att Riksrevisionen under 2022 slutförde granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2021. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som ingår i Riksrevisionens mandat, samtliga i tid. För räkenskapsåret 2021 fick 10 myndigheter eller organisationer en modifierad revisionsberättelse. Skälen till att myndigheterna fick en modifierad revisionsberättelse 2021 varierar. Det vanligaste skälet var att den granskade myndigheten hade lämnat in årsredovisningen för sent.

Under 2022 publicerade Riksrevisionen 29 effektivitetsrevisionsrapporter. De publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Riksrevisionen har genomfört granskningar inom samtliga utskottsområden förutom justitieutskottet, konstitutionsutskottet och skatteutskottet. Under 2022 genomfördes sex granskningar inom finansutskottets områden.

Vidare framgår av propositionen att Riksrevisionen bedömer att anslaget för det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkningen. Riksrevisionen föreslår att 368 817 000 kronor anvisas för anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2024.

Riksrevisionen föreslår också att Riksrevisionen bemyndigas att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive den upplåning som gjorts tidigare uppgår till högst 25 000 000 kronor.

Sametinget

Anslaget 3:1 Sametinget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter fört statsbidrag till Samefonden.

I propositionen anförs att anslaget föreslås ökas med 2 000 000 kronor för 2024 för att förbereda och genomföra val till Sametinget. Anslaget minskas med 621 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 63 000 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2024.

Regeringskansliet

Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

I propositionen anförs att Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade i genomsnitt 4 782 tjänstgörande 2022 (exklusive lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna).

Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Utrikesrepresentationen bestod den 1 augusti 2023 av 107 utlandsmyndigheter (91 beskickningar, 7 delegationer vid internationella organisationer, 9 karriärkonsulat) och 8 Stockholmsbaserade sändebud som täcker 31 länder. Vidare har Sverige ca 320 honorärkonsulat.

I propositionen föreslås att anslaget minskas med 95 155 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 9 450 059 000 kronor anvisas för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2024.

Länsstyrelserna

Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. får användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. Anslaget får användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i vissa av de territoriella programmen samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus.

Det saknas ett riksdagsbundet mål för området som helhet. I avsaknaden av ett sådant är regeringens mål för området att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är den part som samlat företräder staten i länet.

Varken resultatindikatorer eller bedömningsgrunder används i detta område. Länsstyrelserna har uppgifter som syftar till att uppfylla många nationella mål, fördelade på ett stort antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Resultaten inom de enskilda nationella målen redovisas under respektive utgiftsområde. De resultat som redovisas inom utgiftsområde 1 utgår från de uppgifter som länsstyrelserna har enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion, närmare bestämt att arbeta sektorsövergripande, samordna olika samhällsintressen och inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet samt att främja länets utveckling och ansvara för tillsyn.

Regeringen bedömer att länsstyrelserna under 2022 har bidragit till att nationella mål fått genomslag i länet genom att inom sina ansvarsområden ha arbetat sektorsövergripande och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordnat olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelserna har genom samverkan med aktörer i sina respektive län skapat goda förutsättningar för ett utvecklat samarbete i aktuella frågor för att främja länens utveckling. Myndigheterna har genomfört insatser som främjar tillväxt, bl.a. genom uppdraget att utveckla arbetssätt och parallella processer för kortare ledtider för elnätsutbyggnad. Regeringen bedömer att länsstyrelserna i sitt arbete har tagit hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar.

På en övergripande nivå bedöms hanteringen av både pandemin och följderna av Rysslands invasion av Ukraina ha stärkt länsstyrelsernas lednings-, samverkans- och samordningsförmåga inom länen. Som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet har länsstyrelserna en viktig roll.

Länsstyrelserna har arbetat vidare med ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2022 att analysera och lämna förslag på hur tillsynsverksamheten kan bli mer effektiv och rättssäker. Inom uppdraget har flera förslag tagits fram som syftar till att stärka förutsättningarna för ytterligare samordning, uppföljning och effektivisering av tillsynsverksamheten. Regeringen bedömer att de förslag som lämnats i syfte att effektivisera tillsynsverksamheten kan bidra till en mer effektiv verksamhet, men konstaterar att arbetet behöver fortsätta att utvecklas för förbättrad effektivitet och enhetlighet.

I propositionen anförs att medel bör fördelas till Länsstyrelsen i Örebro län för att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor. Anslaget bör därför ökas med 2 400 000 kronor fr.o.m. 2024.

För att stärka kapaciteten hos länsstyrelserna i Norrbottens län och Västerbottens län att hantera målkonflikter som uppstår på grund av stora industrietableringar och expansioner bör anslaget ökas med 5 000 000 kronor för 2024.

Vidare föreslås i propositionen att anslaget minskas med 60 000 000 kronor fr.o.m. 2024 för att delfinansiera satsningar på anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och anslaget 1:15 Havs- och vattenmyndigheten inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

Regeringen föreslår också att anslaget ökas med 60 000 000 kronor för arbetet med miljöprövning och med 40 000 000 kronor för arbetet med miljötillsyn 2024 för att länsstyrelserna ska fortsätta att bidra till en effektiv tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens län och Västerbottens län föreslås i propositionen avvecklas för att finansiera andra reformer. Mot denna bakgrund bör länsstyrelsernas administrativa ersättning för att fördela stödet upphöra och anslaget minskas med 300 000 kronor per år 2024–2030.

Anslaget bör minskas med 38 715 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 3 867 590 000 kronor anvisas för anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för 2024.

Allmänna val och demokrati

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati får användas för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får användas för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

I propositionen anförs att de föreslagna och aviserade anslagsförändringarna innebär att anslaget ökas med 454 000 000 kronor för 2024 för kostnader för att genomföra valet till Europaparlamentet. Av dessa medel avser 52 000 000 kronor länsstyrelsernas kostnader och 270 000 000 kronor avser kommunernas kostnader för Europaparlamentsvalet. Vidare föreslås att anslaget ökas med 20 000 000 kronor för valdeltagarinsatser i syfte att främja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2024. Anslaget föreslås ökas med 6 000 000 kronor årligen för 2024–2026 för hågkomstresor till Förintelsen minnesplatser. Anslaget föreslås även ökas även med 30 000 000 kronor fr.o.m. 2024 för statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund.

Regeringen föreslår att 664 640 000 kronor anvisas för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för 2024.

Justitiekanslern

Anslaget 6:2 Justitiekanslern får användas för Justitiekanslerns förvaltningsutgifter.

I propositionen föreslås att anslaget ökas med 3 200 000 kronor fr.o.m. 2024 för att stärka Justitiekanslerns kapacitet att möta den ökade komplexiteten och omfattningen i de rättegångar där Justitiekanslern företräder staten.

Regeringen föreslår att 86 572 000 kronor anvisas för anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2024.

Integritetsskyddsmyndigheten

Anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten får användas för Integritetsskyddsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Från och med den 1 januari 2024 kommer Finansinspektionen att överta Integritetsskyddsmyndighetens uppgifter när det gäller tillstånds- och tillsynsansvaret över inkassolagen. I propositionen föreslås därför att anslaget minskas med 600 000 kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår att 180 976 000 kronor anvisas för anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten för 2024.

Valmyndigheten

Anslaget 6:4 Valmyndigheten får användas för utgifter för Valmyndighetens verksamhet.

Regeringen föreslår att 61 405 000 kronor anvisas för anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2024.

Stöd till politiska partier

Anslaget 6:5 Stöd till politiska partier får användas för utgifter för stöd till politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag

Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2024.

När Riksdagsförvaltningen beslutar om bidrag till politiska partier medför det utgifter året efter budgetåret. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2024 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2025.

Institutet för mänskliga rättigheter

Anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter får användas för Institutet för mänskliga rättigheters förvaltningsutgifter.

Anslaget föreslås minskas med 527 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 51 795 000 kronor anvisas för anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter för 2024.

Åtgärder för nationella minoriteter

Anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), språklagen (2009:600) samt Sveriges internationella åtaganden inom området. Anslaget får även användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt minoritetslagen. Därutöver får anslaget användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik.

Regeringen föreslår att 207 771 000 kronor anvisas för anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2024.

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

Anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer får användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer samt för statsbidrag för att främja romsk inkludering. I propositionen anförs att strategin för romsk inkludering har nått halvvägs och arbete kvarstår för att nå målet, inte minst efter covid-19-pandemin. Regeringen fortsätter arbetet med att förverkliga strategin.

Regeringen föreslår att 20 000 000 kronor anvisas för anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer för 2024.

Mediestöd

Anslaget 8:1 Mediestöd får användas för utgifter för statsbidrag till presstöd och mediestöd.

I propositionen anförs att tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 43 400 000 kronor för 2024 på grund av ett tidigare tillskott för att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandagsutdelning av post.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär även att anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2024 vid införandet av ett nytt system för mediestöd.

Regeringen föreslår att 1 017 119 000 kronor anvisas för anslaget 8:1 Mediestöd för 2024.

Mediemyndigheten

Anslaget 8:2 Mediemyndigheten får användas för Mediemyndighetens förvaltningsutgifter samt utgifter för avveckling av Statens medieråd.

I propositionen anförs att uppgifterna vid Statens medieråd ska inordnas i Myndigheten för press, radio och tv den 1 januari 2024. För att bättre spegla myndighetens utökade uppgifter och ansvarsområde ändras myndighetens namn därför den 1 januari 2024 till Mediemyndigheten.

Vidare anförs att nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 25 351 000 kronor fr.o.m. 2024 då Statens medieråds uppgifter överförs till och inordnas i Mediemyndigheten (i dag Myndigheten för press, radio och tv). Avvecklingen av Statens medieråd och inordnandet av myndighetens uppgifter i Mediemyndigheten bedöms leda till ett ökat antal anställda vid Mediemyndigheten. Vidare föreslås anslaget ökas med 1 900 000 kronor för 2024 för kostnader för inordnandet av Statens medieråd i Mediemyndigheten. Anslaget föreslås även öka med 700 000 kronor för 2024 för att myndigheten fr.o.m. 2025 tar över uppgiften från Patent- och registreringsverket att registrera utgivningsbevis för periodiska skrifter. Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket inom utgiftsområde 24 minskas med motsvarande belopp.

I propositionen anförs också att anslaget föreslås minskas med 546 000 kronor för 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 4 700 000 kronor fr.o.m. 2024 för myndighetens ökade kostnader till följd av genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighet för produkter och tjänster.

Regeringen föreslår att 81 577 000 kronor anvisas för anslaget 8:2 Mediemyndigheten för 2024.

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information får användas för förvaltningsutgifter för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Anslaget får användas för utbildnings- och kommunikationsinsatser på EU-området. Anslaget får användas för att medfinansiera medel från EU. Vidare får anslaget användas för att främja rekrytering av svenska medborgare till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och organ.

Sieps ska bl.a. utarbeta forskningsbaserade analyser och annat underlag i frågor om utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges europapolitik och göra dessa tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige. Sieps ska även bidra till en allsidig belysning av aktuella europapolitiska frågor och delta i internationellt forskningsutbyte. Myndigheten ska tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU, som en del av kompetensförsörjningen i offentlig verksamhet.

Regeringen bedömer att Sieps verksamhet håller hög kvalitet och att myndigheten har gjort viktiga insatser för att belysa politiska frågeställningar som är betydelsefulla för Sverige. Det ökade antalet publikationer och Sieps arbete med att sprida information om EU-ordförandeskapet har bidragit till en höjd kunskapsnivå om angelägna EU-frågor. Det är positivt att Sieps fortsätter att utveckla spridningen av och tillgängligheten till myndighetens analyser genom att utnyttja digitala format som poddar och webbseminarier. Arbetet med en ökad tillgänglighet och spridning syns i det positiva resultatet från 2022. Regeringen bedömer att det internationella forskningsutbyte som Sieps deltar i är betydelsefullt och bidrar till att öka förståelsen för de diskussioner om utvecklingen av EU-samarbetet som förs utanför Sveriges gränser.

När det gäller EU-information bedömer regeringen att de genomförda åtgärderna har bidragit till ökad kunskap om EU bland förtroendevalda och anställda inom kommuner och regioner samt journalister. Sieps utbildningar har stärkt kunskapen om EU-samarbetet bland tjänstemän och förtroendevalda inom kommuner, regioner och myndigheter.

Anslaget föreslås minska med 317 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing i statsförvaltningen.

Regeringen föreslår att 31 234 000 kronor anvisas för anslaget 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information för 2024.

Lagändringar till följd av namnbyte

I propositionen föreslås att de lagar där myndigheterna Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv nämns ändras som en följd av namnbytet till Mediemyndigheten. De lagar som berörs är brottsbalken, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt och tullagen (2016:253).

Framställningen

I framställningen anförs att det till ett politiskt parti som deltagit i val till riksdagen betalas statligt stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier. Stödet går till partiernas riksorganisationer, och valresultatet styr hur mycket pengar partierna får. Utöver det statliga stödet till partiernas riksorganisationer får riksdagspartierna bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Bidragen betalas ut i form av basstöd, stöd till politiska sekreterare till riksdagsledamöter och för andra som arbetar i partigruppernas kanslier, stöd till ledamöternas utrikesresor och stöd till ledamöternas språkutbildning. Basstödet består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet är 1 700 000 kronor per år och tilläggsbeloppet 57 000 kronor per år.

Vidare anförs i framställningen att beloppsnivåerna inte har ändrats sedan den 1 januari 2001. Riksdagsstyrelsen konstaterar att riksdagens ställning och inflytande är mycket beroende av vilka egna resurser riksdagens ledamöter och partigrupper har för att granska regeringens förslag och verka på eget initiativ. En grundpelare i ett väl fungerande parlamentariskt system är en ordning som innebär att ett kvalificerat stöd till ledamöterna i riksdagsarbetet lämnas genom bl.a. de egna partigrupperna. De förstärkningar av basstödet som riksdagen beslutade om 2000 och 2001 gjordes just för att öka partigruppernas verkliga möjligheter att granska och utarbeta egna förslag, Enligt riksdagsstyrelsen väger de skäl som tidigare har framförts till stöd för att stärka basstödet lika tungt nu som då.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till höjningen av den allmänna prisnivån sedan 2001 anser riksdagsstyrelsen att basstödet till riksdagens partigrupper ska räknas upp med konsumentprisindex med utgångspunkt i årsmedeltal från 2001 och fram t.o.m. 2022. En uppräkning av grundbeloppet på 1 700 000 kronor ger ett avrundat belopp på 2 400 000 kronor. En uppräkning av tilläggsbeloppet på 57 000 kronor ger ett avrundat belopp på 79 000 kronor. Lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen bör ändras så att de nya beloppen anges i lagen.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 föreslås att vissa anslag bör ändras i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att anslaget 3:1 Sametinget ökas med 5 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att Sametinget har stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som myndigheten har med den nuvarande resurstilldelningen.

Vidare föreslår motionärerna att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 500 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att det i budgetpropositionen föreslås att anslaget ska vara högre än tio miljarder kronor. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat är en ökning med nästan 20 procent under en mandatperiod orimlig. Motionärerna menar att en minskning av anslaget är rimlig när det svenska EU-ordförandeskapet nu är genomfört. I motionen föreslås också ett tillkännagivande till regeringen om en mer välavvägd budget för Regeringskansliet (yrkande 3).

Motionärerna föreslår att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 80 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att ett ökat anslag behövs för att länsstyrelserna ska kunna upprätthålla sin verksamhet på ett tillfredställande sätt i hela landet. Dessutom behövs ökningen enligt motionärerna för att påskynda viktiga tillståndsprocesser, inte minst för att säkra energiförsörjningen. Vidare föreslås ett tillkännagivande till regeringen om ökade resurser till länsstyrelserna (yrkande 4).

I motionen föreslås också att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld. Det finns enligt motionen uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Den senaste tidens s.k. koranbränningar har också bidragit till att hotbilden mot religiösa samfund har ökat. I motionen föreslås också ett tillkännagivande om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället (yrkande 19).

Vidare föreslås att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anser att det i regeringens förslag om mediestödet finns en risk att betoningen av den geografiska täckningen leder till att mångfalden nedprioriteras. För att hantera detta föreslås att anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vänsterpartiet

I partimotion 2023/24:2329 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås ändringar av olika anslag i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten minskas med 24 200 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vidare föreslår motionärerna att anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. minskas med 120 000 000 kronor i förhållande till riksdagsstyrelsens förslag. I motionen anförs att en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden är ett led i att skapa ett förtroende mellan de folkvalda och väljarna. Arvodet bör uppgå till ett prisbasbelopp per månad. Motionärerna anser också att alla extra arvoden som är knutna till riksdagsarbetet bör avskaffas.

I motionen föreslås vidare att anslaget 3:1 Sametinget ökas med sammanlagt 71 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag. I motionen anförs att Sametinget bör få ökade resurser för att arbeta med språkfrågor och att anslaget bör ökas för detta ändamål med 30 000 000 kronor. Vidare föreslås att det införs en möjlighet för samiska studenter att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska och att anslaget för detta ändamål bör ökas med 5 000 000 kronor. Motionärerna anser att Sametingets etiska råd bör få ökade resurser för arbetet med återförande av föremål och kvarlevor samt att anslaget för detta ändamål bör ökas med 1 000 000 kronor. I motionen föreslås också att anslaget ökas med 30 000 000 kronor för att inrätta en nationalscen för Sápmi. Dessutom anser motionärerna att Sametinget bör få mer resurser för konsultationsförfaranden och anslaget därför bör ökas med 5 000 000 kronor. I kommittémotion 2023/24:993 av Jessica Westerling m.fl. (V) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör vidta åtgärder för att genomföra en stipendieordning för studier i samiska språk. I motionen anförs att Sametinget bör få införa en stipendieordning som innebär att studenter ska kunna studera samiska språk med en ersättning motsvarande arbetslöshetsersättningen.

I budgetmotionen föreslår motionärerna också att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 143 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vidare föreslår motionärerna att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med sammanlagt 175 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att länsstyrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad bör stärkas genom att ytterligare 100 000 000 kronor tillförs djurskyddsarbetet. Det anförs också att det är av stor vikt att överträdelser av strandskyddet beivras och att länsstyrelserna bör tillföras ytterligare 25 000 000 kronor för att stärka strandskyddstillsynen. Vidare anser motionärerna att regeringens förslag om att avveckla stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt inte bör genomföras och att anslaget till följd av detta ökas med 300 000 kronor. I motionen anförs också att länsstyrelserna behöver en stabil finansiering för att få nödvändig kontinuitet i verksamheten. Detta har enligt motionärerna varit svårt att uppnå eftersom en stor del av länsstyrelsernas finansiering sker via andra myndigheter. Motionärerna föreslår därför en ökning av anslaget för detta ändamål med 50 000 000 kronor.

I motionen föreslås också att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 20 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna.

Vidare föreslås i motionen att anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer sammanlagt ökas med 30 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering. En utvärdering som Länsstyrelsen i Stockholms län har gjort visar att arbetet med strategin har tappat fart och genomslagskraft. Motionärerna anser därför att anslaget bör ökas med 20 000 000 kronor. Vidare anförs i motionen att Kommissionen mot antiziganism i sitt slutbetänkande föreslog att regeringen skulle inrätta ett nationellt center för romska frågor. Motionärerna anser att anslaget bör ökas med 10 000 000 kronor för att starta upp den nya myndigheten.

I motionen föreslås också att anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 500 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att det nya mediestödet som regeringen har föreslagit sannolikt kommer att leda till en minskad mångfald på medieområdet. En större satsning behöver enligt motionärerna därför göras på mediestödssystemet.

Centerpartiet

I kommittémotion 2023/24:2718 av Malin Björk m.fl. (C) föreslås att vissa anslag bör ändras i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2024 minskas med 572 100 000 kronor jämfört med regeringens förslag. I motionen anförs att motionärerna motsätter sig delar av den expansion av Regeringskansliet som inleddes genom förra årets budgetproposition. Motionärerna delar regeringens bedömning att Sverige behöver rusta sig bättre för det kommande Natomedlemskapet och det nya säkerhetsläget, men motionärerna delar inte regeringens uppfattning om hur stora tillskott till Regeringskansliet som behövs.

I motionen föreslås också att vissa anslag sänks i förhållande till regeringens förslag till följd av en ändrad pris- och löneomräkningen. Detta innebär att följande anslag sänks i förhållande till regeringens förslag:

–      5:1 Länsstyrelserna m.m. med 17 900 000 kronor

–      6:2 Justitiekanslern med 400 000 kronor

–      6:3 Integritetsskyddsmyndigheten med 700 000 kronor

–      6:4 Valmyndigheten med 200 000 kronor

–      6:6 Institutet för mänskliga rättigheter med 300 000 kronor

–      8:2 Mediemyndigheten med 300 000 kronor

–      9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information med 200 000 kronor.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2023/24:2674 av Jan Riise m.fl. (MP) föreslås ändringar av vissa anslag i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna anser att anslaget 3:1 Sametinget bör ökas med 23 121 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att Sametingets verksamhet bör stärkas och att ytterligare medel bör tillföras för Sametingets förvaltningsutgifter. Vidare anförs i motionen att medel särskilt bör avsättas för samisk idrott.

Vidare föreslås i motionen att anslaget Regeringskansliet m.m. ökas med 95 155 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna föreslår också att anslaget Länsstyrelserna m.m. ökas med sammanlagt 199 715 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att länsstyrelserna bör ges ett demokratifrämjande uppdrag enligt vad som föreslogs i betänkandet från kommittén Demokratin 100 år. Anslaget bör för detta ändamål ökas med 6 000 000 kronor. Vidare föreslås att anslaget ökas med 100 000 000 kronor för att genomföra klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå.

I motionen föreslås också att anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 7 900 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att inrätta en nationell demokratifunktion.

Anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter föreslås öka med 527 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vidare föreslås att anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. För att förstärka språksatsningen när det gäller nationella minoriteter.

I motionen anförs vidare att anslaget 8:1 Mediestöd bör ökas med 50 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att ytterligare stärka förutsättningarna för en oberoende granskande journalistik.

Vidare föreslås att anslagen 8:2 Mediemyndigheten och 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information ökas med 546 000 kronor respektive 317 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet har den 16 november 2023 yttrat sig om anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. och följdmotionerna i de delar som rör detta anslag och närmare bestämt utrikesförvaltningen.

I yttrandet anförs att Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och multilaterala organisationer.

Vidare anförs att det är regeringen som beslutar om Regeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningens, organisation och resursfördelning inom ramen för det anslag som riksdagen fattat beslut om. Detta anslag avser hela Regeringskansliet utan att specificera utrikesförvaltningens del. Utrikesutskottet konstaterar att utrikesförvaltningen resursmässigt minskat något de senaste tjugo åren i förhållande till Regeringskansliet som helhet. Samtidigt har utrikesrepresentationens storlek ökat något räknat i antal utlandsmyndigheter och den samlade bemanningen av dessa. Det övervägande intrycket är dock att utlandsrepresentationens struktur präglas av stabilitet med i genomsnitt färre än tre regeringsbeslut om att öppna eller stänga utlandsmyndigheter per år sedan millennieskiftet. Den större förändringen i utrikesrepresentationen torde gälla antalet honorärkonsulat, som de senaste tio åren minskat med omkring en femtedel.

När det gäller anslagsförslaget i budgetpropositionen delar utrikesutskottet regeringens uppfattning att det bör ställas högre krav på att verksamheten i utrikesförvaltningen, i likhet med statsförvaltningen i stort, ska kännetecknas av ett effektivt resursutnyttjande. Utrikesutskottet anser därför att regeringens förslag till en generell besparing i statsförvaltningen, inklusive i anslaget för Regeringskansliet, är rimligt som ett led i att minska utgifterna för den statliga förvaltningen. Besparingen stimulerar effektivisering och bidrar till finansieringen av nya reformer. Utrikesutskottet förutsätter emellertid att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till anslagshöjningar för att kunna vidta ytterligare säkerhetshöjande åtgärder i utrikesförvaltningen och Regeringskansliet om det skulle bedömas vara motiverat av det försämrade säkerhetsläget.

Utrikesutskottet står bakom regeringens förslag till medelstilldelning för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. Konstitutionsutskottet bör därför enligt utrikesutskottet tillstyrka propositionen och avstyrka motionerna.

Utskottets ställningstagande

I detta ställningstagande behandlar konstitutionsutskottet samtliga förslag som tas upp i förslagspunkten Statens budget inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottet har tidigare i höst tagit ställning till utgiftsramen för utgiftsområde 1 för 2024, dvs. det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till. I ett yttrande till finansutskottet den 26 oktober 2023 föreslog utskottet att finansutskottet skulle tillstyrka regeringens förslag om utgiftsram och avstyrka de alternativa förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet lagt fram i fyra partimotioner (yttr. 2023/24:KU1y).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse till 19 070 363 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47).

Som framgått av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger konstitutionsutskottets behandling av anslagsfördelningen för 2024 på förutsättningen att den ram som riksdagen fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett enda beslut.

I likhet med utrikesutskottet anser konstitutionsutskottet att Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitik, utvecklingssamarbete och andra viktiga områden med andra länder, regioner och multilaterala organisationer.

När det gäller anslagsförslagen i budgetpropositionen delar utskottet regeringens uppfattning att det bör ställas högre krav på att verksamheten i statsförvaltningen ska kännetecknas av ett effektivt resursutnyttjande. Utskottet anser därför att regeringens förslag till en generell besparing i statsförvaltningen är rimligt som ett led i att minska utgifterna för den statliga förvaltningen.

Konstitutionsutskottet förutsätter emellertid i likhet med utrikesutskottet att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till anslagshöjningar för att kunna vidta ytterligare säkerhetshöjande åtgärder i utrikesförvaltningen och Regeringskansliet om det skulle bedömas vara motiverat av det försämrade säkerhetsläget.

Vidare ställer sig konstitutionsutskottet bakom regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag till anslag för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Detta innebär att utskottet avstyrker de alternativa budgetförslag som förts fram i motionerna. Utskottet avstyrker även de yrkanden om tillkännagivanden som behandlas i detta betänkande.

Utskottet ställer sig bakom regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksrevisionens förslag till bemyndiganden och riksdagsstyrelsens förslag till godkännande av en investeringsplan för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag.

Vidare tillstyrker utskottet Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om att myndigheten får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i verksamheten.

Utskottet ställer sig också bakom regeringens förslag till ändringar i brottsbalken, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, radio- och tv-lagen, lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt och tullagen med några redaktionella ändringar. När det gäller radio- och tv-lagen föreslås att lydelsen av punkt 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ändras. Emellertid har förslaget utformats som en ny paragraf i lagen. Förslaget om denna nya paragraf bör utgå och i stället ska punkt 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utformas enligt utskottets förslag i bilaga 6. Vidare ställer sig utskottet bakom riksdagsstyrelsens förslag till ändring i lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

Redogörelsen

I redogörelse 2022/23:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022 lämnas en redovisning av Riksdagsförvaltningens verksamhet under 2022.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

–      svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

–      svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

–      främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

–      vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

–      vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Dessa övergripande uppdrag motsvaras av fem uppdragsområden, A–E, som verksamheten bedrivs utifrån. De fem uppdragsområdena är:

–      kammare och utskott (A)

–      ledamöter och partikanslier (B)

–      kunskap om riksdagen (C)

–      riksdagens byggnader och samlingar (D)

–      myndighet och arbetsgivare (E).

I redogörelsen anförs att Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.

När det gäller uppdragsområde A anförs i redogörelsen att Riksdagsförvaltningen har säkerställt ett fullgott stöd till riksdagen i dess uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Vidare anförs att utvecklingsarbetet i allt väsentligt har genomförts enligt plan. I början av 2022 avslutades den krisledningsorganisation som har hanterat covid-19-pandemins påverkan på riksdagen och Riksdagsförvaltningen. Fokus inom beredskapsområdet har i stället flyttats till att följa den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Förvaltningen har även arbetat vidare med att utveckla beredskapen för kriser, krig och krigsfara, och flera säkerhetsrelaterade övningar tillsammans med andra myndigheter har genomförts. Under året fattade riksdagsdirektören beslut om att anställda med tillsvidareanställning ska krigsplaceras vid Riksdagsförvaltningen. Syftet är att säkerställa att förvaltningen kan utföra sitt uppdrag även vid höjd beredskap och krig.

När det gäller uppdragsområde B anförs att Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Vidare anförs att riksdagen under året har beslutat om ändringar i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Det har medfört ändringar i säkerhetsföreskriften och även tillägg och ändringar i flera instruktioner inom informationssäkerhets- och säkerhetsskyddsområdet. Förvaltningen har anpassat sina processer och rutiner efter de nya bestämmelserna. En ny säkerhetsskyddsanalys har tagits fram och en rad åtgärder har vidtagits för att stärka säkerhetsskyddet, bl.a. utbildningar, utveckling av särskilda it-miljöer och anpassning av lokaler.

När det gäller uppdragsområde C anförs att Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagens arbete och beslut. Vidare anförs att projektet för att slå samman dagens fyra webbplatser till en ny integrerad webbplats går vidare, bl.a. har en ny teknisk plattform etablerats. Projektet har försenats eftersom arbetet med att skapa en särskild webbplats för den parlamentariska dimensionen av ordförandeskapet i EU 2023 har pågått parallellt.

När det gäller uppdragsområde D anförs att Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Vidare anförs att den långsiktiga renoveringsplanen för fastigheterna följs, vilket innebär att förberedelserna för renovering av Cephalus är igång och att ledamotshuset har färdigställts. Inflyttningen skedde under våren och hösten. Planeringen för en ny godsmottagning går enligt plan, liksom förstudien om ett nytt lokalt varuintag.

När det gäller uppdragsområde E anförs att Riksdagsförvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Vidare anförs att delar av utvecklingsarbetet inom uppdragsområdet har kunnat genomföras som planerat, medan annat har fått skjutas på framtiden. Det senare gäller bl.a. arbetet med en gemensam plattform för e-utbildningar som har prioriteras ned till förmån för uppdraget om tillgängliga dokument. Även anskaffningen av ett systemstöd för budget-, planerings- och uppföljningsprocessen har fått läggas på is. I stället har arbetet fokuserats på fortsatt utveckling av själva den styrmodell som ett framtida system är tänkt att stödja.

Utskottets ställningstagande

Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska beslutsprocessen i kammare och utskott samt till riksdagens ledamöter så att de ges bästa möjliga förutsättningar för att utföra riksdagsuppdraget. Alltsedan den partiella författningsreformen under 1960-talet och antagandet av vår nuvarande regeringsform i mitten av 1970-talet har också vikten av detta stöd understrukits. Olika delar av förvaltningen bidrar till huvuduppdraget på olika sätt. Det kan ske direkt genom stöd till kammaren, utskotten och ledamöterna eller indirekt genom stöd till de direkt stödjande delarna.

Efter initiativ från konstitutionsutskottet beslutade riksdagsstyrelsen den 4 oktober 2023 att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att utreda stödet till den parlamentariska beslutsprocessen och ledamotskapet i riksdagen m.m. (dnr 62-2023/24). Översynen av stödet till den parlamentariska beslutsprocessen och ledamotskapet ska enligt direktiven göras med utgångspunkten att det stöd som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och de enskilda ledamöternas behov, inom ramen för den arbetsfördelning som gäller mellan riksdagen och regeringen.

Utskottet noterar att Riksdagsförvaltningen under sommaren 2023 har genomfört en enkätundersökning bland riksdagens ledamöter för att få in synpunkter på det stöd och den service som förvaltningen ska ge. Utskottet vill framhålla vikten av att Riksdagsförvaltningen så snart som möjligt analyserar och arbetar med det som framkommit i enkätundersökningen och att man bara när det nödvändigt väntar med åtgärder i avvaktan på förslagen från den parlamentariska kommittén.

Vidare vill utskottet påminna om att verksamheten i statsförvaltningen ska kännetecknas av ett effektivt resursutnyttjande. Detta gäller självfallet även Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

 

Särskilda yttranden

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Socialdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2654. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 1. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 1 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2685.

Socialdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 1 innebär att anslaget 3:1 Sametinget ökas med 5 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Sametinget har stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som myndigheten har med den nuvarande resurstilldelningen.

Vidare innebär det att anslaget 3:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 500 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringen föreslår att anslaget ska vara högre än tio miljarder kronor. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat är en ökning med nästan 20 procent under en mandatperiod orimlig. En minskning av anslaget är rimlig när det svenska EU-ordförandeskapet nu är genomfört. Budgeten för Regeringskansliet bör dessutom vara mer välavvägd.

Budgetalternativet innebär vidare att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 80 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ett ökat anslag behövs för att länsstyrelserna ska kunna upprätthålla sin verksamhet på ett tillfredställande sätt i hela landet. Dessutom behövs ökningen för att påskynda viktiga tillståndsprocesser, inte minst för att säkra energiförsörjningen.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld. Det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Den senaste tidens s.k. koranbränningar har också bidragit till att hotbilden mot religiösa samfund har ökat.

Anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Regeringens förslag om mediestödet innebär att det finns en risk för att betoningen av den geografiska täckningen leder till att mångfalden nedprioriteras. För att hantera detta föreslås att anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Sammantaget anvisar vi 385 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 1 för 2024.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 1 inte får överstiga 19 070 363 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 1. Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2385. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 1 läggs fram i partimotion 2023/24:2329.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 1 innebär att anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten minskas med 24 200 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vidare innebär alternativet att anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. minskas med 120 000 000 kronor i förhållande till riksdagsstyrelsens förslag. En sänkning av riksdagsledamöternas arvoden är ett led i att skapa ett förtroende mellan de folkvalda och väljarna. Arvodet bör uppgå till ett prisbasbelopp per månad. Alla extra arvoden som är knutna till riksdagsarbetet bör också avskaffas.

Anslaget 3:1 Sametinget ökas med sammanlagt 71 000 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Sametinget bör få ökade resurser för att arbeta med språkfrågor och anslaget bör ökas för detta ändamål med 30 000 000 kronor. Vidare bör det införas en möjlighet för samiska studenter att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska och att anslaget för detta ändamål bör ökas med 5 000 000 kronor. Sametingets etiska råd bör få ökade resurser för arbetet med återförande av föremål och kvarlevor och anslaget bör ökas med 1 000 000 kronor för detta ändamål. Jag föreslår också att anslaget ökas med 30 000 000 kronor för att inrätta en nationalscen för Sápmi. Dessutom anser jag att Sametinget bör få mer resurser för konsultationsförfaranden och anslaget därför bör ökas med 5 000 000 kronor.

Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 143 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med sammanlagt 175 300 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Länsstyrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad bör stärkas genom att ytterligare 100 000 000 kronor tillförs djurskyddsarbetet. Det är också av stor vikt att överträdelser av strandskyddet beivras och länsstyrelserna bör tillföras ytterligare 25 000 000 kronor för att stärka strandskyddstillsynen. Regeringens förslag om att avveckla stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt bör inte genomföras och anslaget bör till följd av detta ökas med 300 000 kronor. Länsstyrelserna behöver en stabil finansiering för att få nödvändig kontinuitet i verksamheten. Detta har varit svårt att uppnå eftersom en stor del av länsstyrelsernas finansiering sker via andra myndigheter. Anslaget ökas därför med ytterligare 50 000 000 kronor.

Anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 20 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna.

Vidare ökas anslaget 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer sammanlagt med 30 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering. En utvärdering som Länsstyrelsen i Stockholms län har gjort visar att arbetet med strategin har tappat fart och genomslagskraft. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Kommissionen mot antiziganism har i sitt slutbetänkande föreslagit att regeringen ska inrätta ett nationellt center för romska frågor. Anslaget bör ökas med 10 000 000 kronor för att starta upp den nya myndigheten.

Anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 500 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Det nya mediestöd som regeringen har föreslagit kommer sannolikt att leda till en minskad mångfald på medieområdet. En större satsning behöver därför göras på mediestödssystemet.

Sammantaget anvisar jag 509 100 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 1 för 2024.

 

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2733. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 1. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 1 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2718.

Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 1 innebär att anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2024 minskas med 572 100 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Jag motsätter mig delar av den expansion av Regeringskansliet som inleddes genom förra årets budgetproposition. Sverige behöver rusta sig bättre för det kommande Natomedlemskapet och det nya säkerhetsläget, men jag delar inte regeringens uppfattning om hur stora tillskott till Regeringskansliet som behövs.

Vissa anslag sänks i förhållande till regeringens förslag till följd av en ändrad pris- och löneomräkningen. Detta innebär att följande anslag sänks i förhållande till regeringens förslag:

5:1 Länsstyrelserna m.m. med 17 900 000 kronor

6:2 Justitiekanslern med 400 000 kronor

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten med 700 000 kronor

6:4 Valmyndigheten med 200 000 kronor

6:6 Institutet för mänskliga rättigheter med 300 000 kronor

8:2 Mediemyndigheten med 300 000 kronor

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information med 200 000 kronor.

Sammantaget anvisar jag 592 100 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 1 för 2024.

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 29 november 2023 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 1 inte får överstiga 19 070 363 000 kronor 2024 (bet. 2023/24:FiU1). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 1. Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2023/24:2689. Motionen behandlas i betänkande 2023/24:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 1 läggs fram i kommittémotion 2023/24:2674.

Vi befinner oss i en tid med stora samhällsutmaningar. Klimatförändringar och kraftig förlust av biologisk mångfald skakar grundförutsättningarna för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Sverige befinner sig i ett svårt läge i en orolig omvärld. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har kastat Europa och Sverige in i en kostnadskris som drabbar hushållen, företagen och välfärden. Det är en tid som kräver en kraftfull ekonomisk politik och ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap.

Att leda den gröna omställningen och investera i den infrastruktur och den teknik som kommer att ligga till grund för Sveriges framtida välstånd kommer leda till en mängd konkurrensfördelar för svenska löntagare och företag. Om vi inte investerar riskerar vi inte bara klimatmålen utan också att vi hamnar på efterkälken i den gröna industriomställning som nu börjar ta fart i omvärlden. För att Sverige ska ta tillvara den möjlighet som den gröna omställningen erbjuder måste den vara rättvis och bygga ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle som är till för alla – inte bara för några få.

Miljöpartiets budgetalternativ innebär att anslaget 3:1 Sametinget ökas med 23 121 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Sametingets verksamhet bör stärkas och ytterligare medel tillföras för Sametingets förvaltningsutgifter. Bland annat vill vi förstärka anslaget för arbete i enlighet med konsultationsordningen, som blivit mer omfattande än väntat. Giron Sámi Teáhter bör få ett nationellt uppdrag och språksamarbetet Sámi Giellagáldu har stor betydelse för bevarandet av de samiska språken.

Anslaget 4.1 Regeringskansliet m.m. ökas med 95 155 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vidare innebär budgetalternativet att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med sammanlagt 199 715 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Länsstyrelserna bör ges ett demokratifrämjande uppdrag enligt vad som föreslogs i betänkandet från kommittén Demokratin 100 år. Anslaget bör för detta ändamål ökas med 6 000 000 kronor. Vidare bör anslaget ökas med 100 000 000 kronor för att genomföra klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 7 900 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att inrätta en nationell demokratifunktion.

Anslaget 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter ökas med 527 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ökas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka språksatsningen när det gäller nationella minoriteter.

Anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 50 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att ytterligare stärka förutsättningarna för en oberoende granskande journalistik.

Anslagen 8:2 Mediemyndigheten och 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information ökas med 546 000 kronor respektive 317 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.

Sammantaget anvisar jag 387 281 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 1 för 2024.

 

I budgetpropositionen har regeringen bedömt att ett tillkännagivande om bestämmelser vid ändring i regionindelningen är slutbehandlat. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att tillkännagivandet får anses vara slutbehandlat (se s. 21).

Vi noterar att ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig när utskottet föreslog tillkännagivandet och ansåg att det inte fanns behov av något tillkännagivande (bet. 2019/20:KU3).

Den dåvarande regeringen gjorde bedömningen att bestämmelserna som gäller landstingen (numera regioner) inte borde vara helt identiska med de regler som gäller för kommunerna (prop. 2018/19:162 s. 436).

I budgetpropositionen anför den nuvarande regeringen att den bedömning som regeringen gjorde i den nyss nämnda propositionen kvarstår.

Vi noterar vidare att flera av de partier som stod bakom tillkännagivandet nu ingår i regeringen eller i regeringsunderlaget och att den nuvarande regeringen numera gör samma bedömning som den dåvarande regeringen gjorde.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens samt motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	162 821	±0	−24 200	±0	±0
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	1 068 396	±0	−120 000	±0	±0
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	1 037 024	±0	±0	±0	±0
2:3	Riksdagens fastighetsanslag	350 000	±0	±0	±0	±0
2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	130 367	±0	±0	±0	±0
2:5	Riksrevisionen	368 817	±0	±0	±0	±0
3:1	Sametinget	63 000	+5 000	+71 000	±0	+23 121
4:1	Regeringskansliet m.m.	9 450 059	−500 000	−143 000	−572 100	+95 155
5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 867 590	+80 000	+175 300	−17 900	+199 715
6:1	Allmänna val och demokrati	664 640	+10 000	±0	±0	+7 900
6:2	Justitiekanslern	86 572	±0	±0	−400	±0
6:3	Integritetsskyddsmyndigheten	180 976	±0	±0	−700	±0
6:4	Valmyndigheten	61 405	±0	±0	−200	±0
6:5	Stöd till politiska partier	169 200	±0	±0	±0	±0
6:6	Institutet för mänskliga rättigheter	51 795	±0	±0	−300	+527
7:1	Åtgärder för nationella minoriteter	207 771	+10 000	+20 000	±0	+10 000
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	+20 000	±0	+30 000	±0	±0
8:1	Mediestöd	1 017 119	+10 000	+500 000	±0	+50 000
8:2	Mediemyndigheten	81 577	±0	±0	−300	+546
9:1	Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information	31 234	±0	±0	−200	+317
Summa för utgiftsområdet		19 070 363	−385 000	+509 100	−592 100	+387 281

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

 

Beställningsbemyndiganden för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
6:5	Stöd till politiska partier	169 200	2025
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		169 200

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

Bilaga 5

Riksdagsstyrelsens lagförslag

Bilaga 6

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

  

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

 

7. Den som sänder kommersiell radio och omfattas av punkten 6 ska betala avgift

a) enligt 15–17 §§ i den upphävda lokalradiolagen (1993:120), om tillståndet ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, eller

b) enligt 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område, om tillståndet ursprungligen meddelades efter den 1 juli 2001.

När Myndigheten för press, radio och tv tillämpar 17 § andra stycket i den upphävda lokalradiolagen i fråga om den avgift som avses i första stycket a, ska myndigheten för varje tillståndshavare göra en proportionell minskning av avgiften så att det totala avgiftsuttaget per år för samtliga tillstånd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor.

När Mediemyndigheten tillämpar 17 § andra stycket i den upphävda lokalradiolagen i fråga om den avgift som avses i första stycket a, ska myndigheten för varje tillståndshavare göra en proportionell minskning av avgiften så att det totala avgiftsuttaget per år för samtliga tillstånd minskas med sammanlagt 12 miljoner kronor.

 

Bilaga 7

Utrikesutskottets yttrande 2023/24:UU1y