HB01FöU10: Sveriges tillträde till vissa Natoavtal

Försvarsutskottets betänkande 2023/24:FöU10

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor och protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar och Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen om försvarsuppfinningar, lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokföringslagen och lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Lagändringarna är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalen.

Vid riksdagens beslut ska 10 kap. 8 § regeringsformen (RF) tillämpas när det gäller godkännande av avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, eftersom beslutet avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Det innebär att beslutet i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket RF ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

En följdmotion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att yrkandet i följdmotionen avslås.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:133 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor

Utskottets ställningstagande

Svensk reservation till avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag i övrigt

Utskottets ställningstagande

Reservation

Svensk reservation till avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Skatteutskottets yttrande protokollsutdrag 2023/24:35 § 2

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2023/24:133 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal. I betänkandet behandlas också ett yrkande i följdmotion.

En utredare har haft i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Försvars­departementet) med att se över vissa rättsliga frågor inför ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). En första del av uppdraget redovisades den 31 mars 2023 i promemorian Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (Ds 2023:22). I promemorian föreslås dels att riksdagen ska godkänna vissa avtal, dels att det görs ett antal författningsändringar till följd av avtalen. Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Försvarsdepartementet (Fö2023/01260).

I januari 2024 togs en kompletterande departements­promemoria fram, Utökat skydd för främmande militära styrkors handlingar. I den föreslås ytterligare en lagändring till följd av Sveriges åtaganden i vissa statusavtal. Även den promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (Fö2024/00108).

Den 18 april 2024 beslutade utskottet att ge skatteutskottet och utrikesutskottet möjlighet att yttra sig över propositionen och eventuella följdmotioner. Skatteutskottet förklarade i ett protokollsutdrag den 14 maj 2024 att det inte har några invändningar mot regeringens förslag i de delar som avser utskottets beredningsområde och föreslog att försvarsutskottet skulle tillstyrka regeringens förslag (prot. 2023/24:35). Yttrandet finns i bilaga 3. Utrikesutskottet beslutade den 16 maj 2024 att inte yttra sig (prot. 2023/24:35).

Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslaget finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottet har noterat att i regeringens lagförslag har nuvarande lydelse av 1 § andra stycket och 5 § i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar återgivits felaktigt. Dessa fel har inte påverkat de lydelser som regeringen föreslår.

Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Bakgrund

Sverige samverkar sedan 1994 med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och blev 1997 en del av Euroatlantiska partnerskapsrådet. År 2014 fick Sverige, tillsammans med bl.a. Finland, status som en av Natos Enhanced Opportunities Partners (EOP).  EOP är en ram för ett individuellt utformat partnerskap med fokus på politisk dialog, utbildning och övningar samt informationsutbyte. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och inom ramen för partnerskapet aktiverade Sverige och Nato särskilda modaliteter för förstärkt samarbete. Inom ramen för partnerskapet med Nato deltar Sverige i utbildningar och i övningar. Sverige har även stått värd för sådana aktiviteter och samarbetar med Nato i standardiserings- och förmåge­utveckling. Sverige har även deltagit i Natoledda militära insatser i bl.a. Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libyen. 

För att samarbeten mellan olika länders militära styrkor ska fungera krävs avtal som reglerar vilka villkor som ska gälla för besökande styrkor som befinner sig i en mottagande stat, s.k. statusavtal. Syftet med avtalen är att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära och annan personal befinner sig i en mottagande stat, t.ex. vad som gäller i fråga om kostnader för skador som uppstår vid en olycka, införsel av varor eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. Statusavtalen innebär också privilegier som medför att den sändande statens styrkor och dess personal undantas från delar av den mottagande statens nationella lagstiftning.

Sverige har sedan tidigare tillträtt de statusavtal som gäller inom ramen för PFF-samarbetet. Sverige har således tillträtt avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) och tilläggsprotokollet som reglerar frågor om dödsstraff. Sverige har också tillträtt det kompletterande tilläggs­protokollet till PFF SOFA som reglerar statusen för militära Natohögkvarter och dess personal. Sverige tecknade 2014 även ett avtal om värdlandsstöd med Nato, vilket trädde i kraft 2016.

Regeringen fattade den 16 maj 2022 beslut om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade Natos medlemsstater Sveriges anslutningsprotokoll till Nato. Sverige fick i samband med detta status som inbjudet land. Riksdagen godkände den 22 mars 2023 Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Sverige blev i och med deponeringen av sitt anslutnings­instrument medlem i Nato den 7 mars 2024.

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett antal internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och som är centrala för försvars­samarbetet inom alliansen. Det gäller bl.a. följande fyra avtal:

•       avtal mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA)

•       protokoll om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet)

•       avtal om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar

•       Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål.

De två första avtalen är de statusavtal som gäller för Natos medlemsstater. PFF SOFA och dess kompletterande tilläggsprotokoll hänvisar i huvudsak till de materiella bestämmelserna i Nato SOFA respektive Parisprotokollet. Eftersom Sverige redan är anslutet till de avtal som gäller inom PFF-samarbetet samt har ingått ett särskilt värdlandstödsavtal med Nato tillerkänner Sverige redan idag Nato­högkvarter och deras personal liksom utländska militära styrkor, tillhörande civila komponenter och anhöriga vissa rättigheter och privilegier som följer av de avtalen. De författningsändringar som Sverige har genomfört på grund av PFF SOFA och dessa andra statusavtal innebär således att svensk lagstiftning till stor del redan är anpassad för de nya avtalsåtagandena enligt Nato SOFA och Parisprotokollet. När Sverige har tillträtt de sistnämnda avtalen kommer dessa att gälla i förhållande till Natos medlemsstater i stället för de nu gällande PFF SOFA med tillhörande protokoll.

Statusavtalen ger inte i sig rätt för Nato eller utländska styrkor att befinna sig och verka i värdlandet utan reglerar endast vad som gäller rättsligt när en viss styrka eller viss personal befinner sig på värdlandets territorium med värdlandets samtycke.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda vissa avtal som berör olika aspekter av försvarssamarbetet. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna fyra avtal. Två av dem, Nato SOFA och Parisprotokollet, är statusavtal vars syfte är att stärka de allierades förmåga att agera militärt tillsammans genom att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. De två andra avtalen berör frågor om informationshantering och hemlighållande av försvarsuppfinningar. De syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan allierade och förbättra förutsättningarna för att utbyta erfarenheter och materiel med varandra på försvarsområdet. De avtal som behandlas i propositionen förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Riksdagens godkännande krävs därför innan avtalen kan träda i kraft. I propositionen föreslås bl.a. följande ändringar:

•       Privilegier och immunitet som enligt statusavtalen gäller för vissa personalkategorier ska införas i svensk rätt.

•       Medlemmar av en främmande stats militära styrka, civil personal och vissa andra personalkategorier ska inte folkbokföras här. 

•       Sverige ska i vissa fall kunna hemlighålla utländska försvarsuppfinningar som hålls hemliga i ett annat land med hänsyn till det nationella försvarsintresset.

•       Det ska införas en bestämmelse om skadeståndsskyldighet för staten vid felaktig hantering av försvarsrelaterad teknisk information.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA). Avtalet kompletterar Sveriges befintliga avtal inom Natosamarbetet och är en förutsättning för försvarssamarbetet inom Nato. När Sverige har tillträtt avtalet är det detta statusavtal som kommer att gälla i förhållande till andra medlemsländer i stället för det nu gällande PFF SOFA.

Nato SOFA innehåller bestämmelser som innebär att andra stater ges rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion på svenskt territorium. Det innebär överlåtelse av en rättskipningsuppgift. Uppgiften måste anses innefatta myndighetsutövning. Eftersom det inte handlar om en rättskipningsuppgift som direkt grundar sig på regeringsformen kan den med stöd av 10 kap. 8 § RF överlåtas till en annan stat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Nato SOFA av de skäl som anges i propositionen.

Vid riksdagens beslut ska 10 kap. 8 § RF tillämpas eftersom avtalet innehåller bestämmelser som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat, dvs. beslutet ska i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket RF fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

 

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2898 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen vid tillträdet till Nato SOFA bör göra en reservation som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff.

Propositionen

Regeringen anser att Sverige vid tillträdet till Nato SOFA inte ska lämna en reservation som begränsar en avtalsparts rätt att utöva domsrätt på svenskt territorium i enlighet med artikel VII i avtalet. Det innebär för svensk del en förändring av jurisdiktionsreglerna jämfört med vad som hittills har gällt inom ramen för PFF SOFA. I samband med anslutningen till PFF SOFA lämnade nämligen Sverige en reservation mot bestämmelsen om rätt för en sändande stat att på svenskt territorium utöva straffrättslig jurisdiktion och verkställa påföljder för brott. Den svenska reservationen motiverades med dels att besök av väpnade styrkor endast torde ske ett fåtal gånger per år och då i samband med kortvariga övningar och att det därmed inte fanns skäl att möjliggöra utövande av domsrätt i Sverige, dels att domsrätt i Sverige skulle kunna komma i konflikt med förbudet mot dödsstraff.

När nu Sverige är medlem i Nato kan det på ett helt annat sätt än vad som varit fallet hittills bli aktuellt att under längre tid ha närvaro av styrkor från andra Natoländer i Sverige. Det finns därmed ett större praktiskt behov för en sändande stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Det är därför i en Natokontext motiverat att tillåta allierade länder att i landet utöva straffrättskipning i den omfattning som följer av artikel VII i Nato SOFA. Ingen medlemsstat har lämnat någon reservation vid tillträdet till Nato SOFA, och det finns en förväntan hos övriga allierade att även Sverige ska tillträda avtalet utan reservationer. Att samma regelverk gäller mellan medlemsstaterna skapar förutsägbarhet inom alliansen.

När det gäller frågan om dödsstraff anför regeringen att det står klart att dödsstraff inte får förekomma i Sverige. Det följer av den svenska grundlagen (2 kap. 4 § regeringsformen) och förbudet gäller undantagslöst, så även i krigstid. Till detta kommer att Sverige är folkrättsligt bundet av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Genom den rättsutveckling som har skett genom tillkommande protokoll till konventionen har dödsstraffet avskaffats såväl i fred som i krig. Ingen får dömas till ett sådant straff. Förbudet mot dödsstraff har i Europadomstolens praxis tolkats också som ett förbud att utvisa någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap. 19 § regeringsformen). 

Av de länder som i dag är medlemmar i Nato är det enbart USA som tillämpar dödsstraff. I den straff- och processlag som är tillämplig på amerikansk militär personal föreskrivs dödsstraff för 14 brott. För att ett dödsstraff ska kunna dömas ut förutsätts för flertalet av de aktuella brotten att det råder krigstillstånd. För mord finns dödsstraff i straffskalan även i fredstid. För att ett utdömt dödsstraff ska få verkställas krävs att presidenten godkänner det. Den senaste avrättningen av en militär i USA skedde 1961.

Det framgår av Nato SOFA att en sändande stat inte får verkställa ett dödsstraff i en mottagande stat om inte lagen i den staten medger att dödsstraff kan ådömas i liknande fall (artikel VII punkten 7.a). Av tilläggsprotokollet till PFF SOFA följer vidare att en stat som har tillträtt tilläggsprotokollet inte får verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part till tilläggsprotokollet.

Regeringen bedömer att de fall där utländsk militär personal som tjänstgör i Sverige skulle kunna komma att åtalas för brott som kan medföra dödsstraff enligt sitt hemlands lag, och som omfattas av det landets primära jurisdiktion, måste vara sällsynta. Om situationen ändå skulle uppkomma är det enligt såväl regeringsformen som Europakonventionen förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. Det är mot bakgrund av den ömsesidiga respekt som Natosamarbetet bygger på enligt regeringen osannolikt att den sändande staten, mot Sveriges uttryckliga vilja, skulle framhärda i att genomföra rättegången här. Skulle detta ändå bli aktuellt har Sverige möjlighet att i enlighet med artikel VII punkten 3.c andra meningen Nato SOFA begära att den sändande staten ska avstå från sin primära jurisdiktion. En sådan begäran, som i det läget skulle vara av särskild betydelse för Sverige, ska behandlas välvilligt av den stat som har primär jurisdiktion. Ytterst får ett sådant fall lösas genom en diplomatisk överenskommelse.

När det gäller frågan om utlämning följer det av lagen (1957:668) om utlämning för brott att det är regeringen som beslutar om utlämning, efter att en anmodande stat lämnat in en ansökan om utlämning för brott till Justitiedepartementet. Om den som begärs utlämnad motsätter sig utlämning ska Högsta domstolen pröva utlämningens förenlighet med lag. Ett villkor för utlämning enligt lagen är att den som utlämnas inte bestraffas med döden för brottet.

I förhållande till USA finns även en utlämningskonvention mellan Sverige och USA där det framgår att utlämning kan vägras om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket utlämning begärs, såvida USA inte ger en bindande försäkran att dödsstraff inte kommer att ådömas eller, om det av formella skäl inte går att uppfylla ett sådant villkor, att ett dödsstraff inte kommer att verkställas. Konventionen kompletteras även av ett avtal om utlämning mellan Europiska unionen och USA som innehåller en motsvarande bestämmelse om dödsstraff. Om någon sådan försäkran inte kan lämnas får en framställning om utlämning alltså avslås. Utlämningskonventionerna gäller fortsatt även nu när Sverige är medlem i Nato. De svenska reglerna för utlämning på grund av brott innebär således enligt regeringen att Sverige, när en misstänkt riskerar dödsstraff, inte kommer att utlämna honom eller henne till USA.

Sverige skiljer sig inte i frågan om förbud mot dödsstraff från det flertal andra Natoländer som precis som Sverige är bundna av Europakonventionen. Precis som Sverige är samtliga EU-medlemsstater som också är Natoländer bundna av såväl bilaterala utlämningsavtal med USA som det EU-gemensamma avtalet i vilka frågan om dödsstraff regleras särskilt. Inget av dessa länder har lämnat någon reservation mot tillämpningen av jurisdiktionsregeln i Nato SOFA eller avgett en tolkningsdeklaration mot bakgrund av ett nationellt förbud mot dödsstraff.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det inte finns anledning för Sverige att vid tillträde till Nato SOFA avge en reservation som inskränker rätten för andra medlemsländer att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen anser att det inte heller finns skäl för Sverige att, i förtydligande syfte, lämna en tolkningsdeklaration med innebörden att Sverige är bundet av Europakonventionen med tillhörande protokoll vad gäller dödstraff vid tillämpningen av Nato SOFA. Detta förhållande är redan väl känt.

Utskottets ställningstagande

När Sverige nu tillträder Nato SOFA som medlem i alliansen är situationen en helt annan än den som var vid anslutningen till tidigare statusavtal. Det kan nu bli aktuellt att andra medlemsländer har en längre tids militär närvaro i Sverige och med vidare syfte än övningsverksamhet. Det kan därmed finnas ett större praktiskt behov för en allierad stat att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Det är också viktigt att samma regelverk gäller mellan medlemsstaterna. Utskottet delar därför regeringens bedömning att Sverige bör tillträda avtalet utan någon reservation som inskränker rätten för andra medlemsländer att utöva domsrätt på svenskt territorium i enlighet med avtalets villkor. Det står klart att dödsstraff inte får förekomma i Sverige och att Sverige kan vägra utlämning om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket en utlämning begärs. Av de skäl som regeringen utvecklar i propositionen anser således utskottet att det inte heller behövs en reservation som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. Utskottet avstyrker därmed motion 2023/24:2898 (V).

Propositionen

Övriga avtal

Förutom Nato SOFA föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna tre ytterligare avtal.

För det första föreslås att riksdagen godkänner protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet). Detta avtal reglerar statusen för Natos lednings­strukturer och för dessa högkvarters militära och civila personal samt deras familjer. Parisprotokollet har i huvudsak samma materiella innehåll som det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och är det avtal som kommer att gälla i förhållande till andra medlemsstater efter Sveriges tillträde.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar (patentavtalet). Avtalet syftar till att öka möjligheterna till tekniskt samarbete mellan Sverige och övriga medlemsstater i Nato och till ett ömsesidigt utbyte av försvars­uppfinningar som annars hade varit hemliga.  

Regeringen föreslår slutligen att riksdagen godkänner Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. Avtalet syftar till att skapa en form för överföring av skyddad teknisk information mellan medlemsstaterna och att säkerställa tillräckligt skydd för ägaren av den tekniska informationen. 

Nödvändiga lagändringar till följd av avtalen

Även om svensk lagstiftning till stor del redan är anpassad för åtalsåtagandena enligt Nato SOFA och Parisprotokollet kräver de nu fyra aktuella avtalen att ytterligare lagändringar görs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser.  Regeringen föreslår därför att ändringar görs i fyra lagar.

Regeringen föreslår ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall så att privilegier i fråga om inkomstskatt, undantag från skatter och avgifter i vägtrafik och tullfrihet ska gälla även inom ramen för Nato SOFA och Parisprotokollet i den utsträckning som följer av avtalen. I samma lag föreslås tillägg som innebär att Parisprotokollets bestämmelser om skattefria förvärv av varor och tjänster genomförs i svensk rätt. Likaså föreslås en ändring för att genomföra Parisprotokollets bestämmelser om skydd mot exekutiva förfaranden som syftar till beslag eller kvarstad av högkvarterens egendom och tillgångar samt att arkiv och dokument som tillhör ett Natohögkvarter ska vara okränkbara. Vidare föreslås att handlingar som tillhör en främmande stats militära styrka ska omfattas av immunitet i den utsträckning som framgår av Nato SOFA och PFF SOFA.

Regeringen föreslår även en ändring i folkbokföringslagen (1991:481) som innebär att den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller de styrkor och den personal som lyder under Natohögkvarter inte ska folkbokföras i Sverige.

För att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt patentavtalet föreslås också ändringar i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för lagen om försvars­uppfinningar utvidgas till att omfatta utländska uppfinningar som Sverige behöver kunna hemlighålla enligt Sveriges internationella överenskommelser även om de inte avser krigsmateriel. Vidare föreslås att Försvarets materielverk som förutsättning för att en utländsk försvarsuppfinning ska hållas hemlig här, ska få kräva att uppfinnaren eller uppfinnarens rättsinnehavare avstår från rätten till skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom beslutet, om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och staten i fråga. Slutligen föreslås en bestämmelse som innebär att innan ett beslut om hemlighållande av en svensk försvarsuppfinning upphävs, ska den stat i vilken uppfinningen hemlighålls ges tillfälle att yttra sig över om uppfinningen även fortsättningsvis bör hållas hemlig.

För att Sverige ska kunna uppfylla sitt åtagande enligt Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål föreslås vidare en ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Ändringen innebär att ägaren av teknisk information som överförs till Sverige med stöd av avtalet ska ha möjlighet att få ersättning för skada vid överträdelse av avtalet.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Parisprotokollet, patentavtalet och Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. De tre avtalen, liksom Nato SOFA, förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt avtalen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbok­föringslagen (1991:481) och lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

 

Reservation

Ställningstagande

Den 7 mars i år blev Sverige fullvärdig medlem av Nato. Mitt parti är stark motståndare till Sveriges medlemskap i kärnvapenalliansen. Vi delar inte uppfattningen att ett svenskt medlemskap stärker vår säkerhet, tvärtom. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlemskapet, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma själv över utvecklingen av vårt eget försvar, göra egna analyser och ställningstaganden.

Som medlem i Nato förväntas Sverige bl.a. ansluta sig till statusavtalet Nato SOFA. Regeringens bedömning är att Sverige vid tillträde till avtalet inte ska avge någon reservation som begränsar rätten för andra medlemsländer att utöva domsrätt på svenskt territorium i enlighet med avtalets villkor. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har i egenskap av remissinstans lyft fram frågan om dödsstraff. Nämnden menar tvärtemot regeringen att Sverige bör göra en reservation eller åtminstone avge en tolkningsdeklaration som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. 

Av Natoländerna är det i dag bara USA som tillämpar dödsstraff. USA har dock en särställning i militäralliansen och har ett starkt inflytande över andra medlemsländer. Dödsstraffet hör inte hemma i ett modernt och civiliserat rättssystem. Jag menar att det inte får förekomma några oklarheter i en sådan grundläggande fråga. Om det kan finnas minsta risk för tveksamhet i fråga om hur avtalet ska tolkas bör detta klargöras.

Regeringen hänvisar i propositionen till Nato SOFA, artikel VII punkt 7.a. och menar att frågan om dödsstraff redan är tillräckligt reglerad. Vidare skriver man att det finns en förväntan hos övriga allierade att Sverige ska tillträda avtalet utan reservationer och att ingen annan medlemsstat har lämnat någon reservation vid tillträdet till Nato SOFA.

Juridiska fakultetsnämnden konstaterar att när många av Natos medlems­stater blev medlemmar fanns det inte något för dem gällande folkrättsligt förbud mot dödsstraff eller utlämning till stater som kan förväntas utdöma ett dödsstraff. Situationen för Sverige i dag är en annan.

Man kan få intryck av att regeringen närmast tycker att det vore genant att inte infria förväntningarna trots eventuella oklarheter i avtalet. Det är en mycket dålig grund för ett militärt samarbete. Jag menar att Sverige ska vara en självständig röst inom Nato. Regeringens agerande tyder dessvärre på att vi kan förvänta oss motsatsen.

Regeringen bör göra en reservation som klargör att det är förbjudet att utdöma och verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där hen riskerar ett sådant straff. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

-

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande protokollsutdrag 2023/24:35 § 2