HB01FiU1: Statens budget 2024 - Rambeslutet

Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet budgetpropositionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak för respektive år 2024–2026, förslag till beräkning av statens inkomster och utgiftsramar för 2024 samt förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen. Budgetpropositionen för 2024 bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemo­kraterna och Liberalerna. I detta sammanhang behandlas också alternativa budgetförslag i motsvarande delar från motionärerna. I betänkandet behandlas även proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension, proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna och proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt. Propositionerna har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2024 lämnades till riksdagen, och samtliga förslag finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i budgetpropositionens inkomstberäkning. I betänkandet behandlas också en följdmotion som väckts med anledning av proposition 2023/24:13.

När riksdagen har behandlat detta betänkande och fattat beslut om utgiftsramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgeten.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

Utskottet konstaterar att regeringens prognos visar att svensk ekonomi är pressad. Inflationen faller i Sverige, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. BNP bedöms minska med 0,8 procent 2023 för att sedan öka med 1,0 procent 2024. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2024.

Samtidigt som det ekonomiska läget i Sverige är utmanande med hög inflation och lågkonjunktur finns det stora samhällsproblem att ta tag i. Politiken behöver därför inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige igenom det besvärliga ekonomiska läget: att bekämpa inflationen och stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Regeringen inriktar politiken på väl avvägda åtgärder som stöttar hushållen och välfärden så att bördorna för att bekämpa inflationen fördelas jämnare, t.ex. genom att förlänga det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer med svag ekonomi. Sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på bensin och diesel kommer också att bidra till att dämpa höga kostnader. Även kommuner och regioner möter en tuff situation på grund av inflationen. I det nuvarande ekonomiska läget är det viktigt att som regeringen gör förstärka statsbidragen till kommunsektorn för att upprätthålla sysselsättningen.

Lågkonjunkturen behöver mötas med en återupprättad arbetslinje, och politiken behöver liksom regeringen föreslår inriktas på att förbättra drivkrafterna till arbete så att fler övergår till att försörja sig själva, t.ex. genom ett bidragstak och att höja kraven för kvalificering till den svenska välfärden. För att göra det mer lönsamt att arbeta är det enligt utskottet också angeläget att sänka skatten på arbete. Därför välkomnar utskottet regeringens förslag till breda skattesänkningar inriktade främst på låg- och medelinkomsttagare. Utskottet anser att förslaget om att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 är en väl avvägd inriktning på politiken.

Enligt utskottet är det helt avgörande för svenskt välstånd att både tillväxt och produktivitet ökar. Därför ställer sig utskottet bakom den tredje delen i regeringens plan som handlar om att genomföra reformer för att öka tillväxten, bl.a. genom att öka antalet platser på ingenjörsutbildningar, yrkeshögskola och vuxenutbildning samt genom att utforma skatteregler som stärker Sveriges möjligheter att konkurrera om internationell nyckelkompetens och att främja forskning och utveckling. En trygg och stabil elförsörjning är också central för näringslivet. Det finns enligt utskottet goda möjligheter att genom prioriteringar genomföra reformer för att bygga Sverige starkt, och utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning på politiken som också innebär förstärkningar av rättsväsendet, försvaret och välfärden. Utskottet instämmer med regeringen att Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv samt ta hänsyn till människors och företags möjlighet att leva och verka i hela landet.

Det ekonomiska läget är visserligen utmanande, men Sverige har alla förutsättningar att ännu en gång hantera en svår tid. Starka offentliga finanser, låg statsskuld och en stram och välordnad budgetprocess är styrkor. Utskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken behöver vara väl avvägd för att inte spä på inflationen men samtidigt bidra till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi och lösa Sveriges samhällsproblem. Utskottet ställer sig bakom att regeringen väljer att bedriva en återhållsam finanspolitik med en neutral effekt på efterfrågan i ekonomin. Prognosen för det strukturella sparandet för 2023 och 2024 visar att finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken utan bidrar i stället till att bekämpa den höga inflationen.

Rambeslutet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 747, 1 827 respektive 1 866 miljarder kronor för åren 2024–2026. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar för 2024, övriga utgifter i statens budget för 2024 och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2024. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av inkomster i statens budget för 2024 och regeringens förslag till skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för inkomstberäkningen med den lagtekniska samordning som utskottet föreslår i sitt förslag till riksdagsbeslut. Utgifterna i statens budget uppgår sammantaget till 1 331 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 324 miljarder kronor. Det innebär att statens budgetsaldo försvagas med 7 miljarder kronor och att statens lånebehov ökar med motsvarande belopp.

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som träder i kraft den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som träder i kraft den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som träder i kraft den 1 januari 2026.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och preliminära inkomstberäkningar för 2025 och 2026.

Motionärernas alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och motionsyrkandena i följdmotionen.

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2022/23:128 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022 till handlingarna.

Reservationer

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag 

Proposition 2023/24:1 Förslag till statens budget för 2024, finansplan och skattefrågor.

Proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension.

Proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna.

Proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt.

Skrivelse 2023/24:128 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022.

Två yrkanden i en följdmotion väckt med anledning av proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension.

Cirka 30 yrkanden från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Miljöpartiet

1.3 Kompletterande information

1.4 Utskottets ställningstagande

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

2.1 Utgiftstak för staten

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2024

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2024

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2024

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2024

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

2.9 Kompletterande information

2.10 Utskottets ställningstagande

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

4 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

5 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022

Reservationer

1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (C)

4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

5. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (S)

6. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (V)

7. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (C)

8. Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2023/24:1

Proposition 2023/24:13

Följdmotionen

Proposition 2023/24:14

Proposition 2023/24:16

Skrivelse 2022/23:128

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2024

Bilaga 3
Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2025 och 2026

Bilaga 4
Reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2024

Bilaga 5
Reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2025 och 2026

Bilaga 6
Regeringens lagförslag

Bilaga 7
Konstitutionsutskottets yttrande 2023/24:KU1y

Bilaga 8
Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU1y

Bilaga 9
Skatteutskottets yttrande 2023/24:SkU2y

Bilaga 10
Civilutskottets yttrande 2023/24:CU1y

Bilaga 11
Utrikesutskottets yttrande 2023/24:UU2y

Bilaga 12
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2023/24:SfU1y

Bilaga 13
Socialutskottets yttrande 2023/24:SoU1y

Bilaga 14
Kulturutskottets yttrande 2023/24:KrU1y

Bilaga 15
Utbildningsutskottets yttrande 2023/24:UbU1y

Bilaga 16
Trafikutskottets yttrande 2023/24:TU1y

Bilaga 17
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2023/24:MJU1y

Bilaga 18
Näringsutskottets yttrande 2023/24:NU1y

Bilaga 19
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2023/24:AU1y

Tabeller

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Tabell 1.2 Finansiella variabler Sverige

Tabell 1.3 Försörjningsbalansen

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Tabell 1.5 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Tabell 1.6 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Tabell 1.8 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Tabell 1.9 Den offentliga sektorns finanser (S)

Tabell 1.10 Kommunsektorns finanser (S)

Tabell 1.11 Utgiftstak för staten (S)

Tabell 1.12 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Tabell 1.13 Den offentliga sektorns finanser (V)

Tabell 1.14 Kommunsektorns finanser (V)

Tabell 1.15 Utgiftstak för staten (V)

Tabell 1.16 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Tabell 1.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Tabell 1.18 Kommunsektorns finanser (C)

Tabell 1.19 Utgiftstak för staten (C)

Tabell 1.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Tabell 1.21 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Tabell 1.22 Kommunsektorns finanser (MP)

Tabell 1.23 Utgiftstak för staten (MP)

Tabell 1.24 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2024

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2024

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:1 Förslag till statens budget för 2024, finansplan och skattefrågor med regeringens förslag om att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till rambeslut. Budgetpropositionen för 2024 bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Budgetpropositionen överlämnades till riksdagen den 20 september. Den innehåller regeringens förslag till statens budget för 2024 samt de övriga förslag och bedömningar som följer av riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).

Motionärernas alternativa budgetförslag med riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt rambeslut presenteras i partimotion 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) och 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP).

I betänkandet behandlar utskottet också följande tre propositioner med förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler:

•       proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster

•       proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

•       proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt.

De tre propositionerna har lämnats efter det att budgetpropositionen för 2024 lämnades till riksdagen. Förslagen finns aviserade i budgetpropositionen för 2024 och ingår i budgetpropositionens inkomstberäkning. Den följdmotion som väckts med anledning av propositionen om vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster behandlas också i betänkandet. Eftersom förslag till ändring i en och samma paragraf har lämnats av regeringen både i proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna (lagförslag 2.4) och i budgetpropositionen för 2024 (lagförslag 11.7) görs i betänkandet av lagtekniska skäl en samordning av de båda lagförslagen.

Avslutningsvis behandlar utskottet i betänkandet också en skrivelse från regeringen (skr. 2022/23:128) med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen (RiR 2023:3). Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2022. Den 9 mars 2023 informerade riksrevisor Helena Lindberg finansutskottet om den aktuella granskningsrapporten. Inga följdmotioner har lämnats med anledning av regeringens skrivelse.

I bilaga 1 återfinns förteckningen över behandlade förslag.

Första steget i rambeslutsprocessen

Riksdagens beslutsordning för nästkommande års budget – rambeslutsprocessen – består av två steg som framgår av 11 kap. 18 § riksdagsordningen. I det första steget, som behandlas i detta betänkande, ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna i statens budget. I rambeslutet ingår också att riksdagen ska godkänna en beräkning av andra betalningar som påverkar statens lånebehov och fatta beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Enligt tilläggsbestämmelse 11.18.1 riksdagsordningen fastställs också preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i rambeslutet. I enlighet med etablerad praxis ingår även ett godkännande av ålderspensionssystemets utgifter. I rambeslutet ingår vidare att ta ställning till olika förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och de beräknade effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna i statens budget kommer att bli. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna i statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2, kapitel 2 i betänkandet).

De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i riksdagens fortsatta beredning av anslagen, dvs. i det andra steget i rambeslutsprocessen. Ett utskotts förslag till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller beslutas av riksdagen innan riksdagen fattat beslut om utgiftsramarna. När utskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider den fastställda ramen läggas fram i reservationer.

Yttranden från andra utskott

Samtliga utskott har fått tillfälle att senast den 7 november 2023 yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Skatteutskottet har också fått tillfälle att yttra sig över proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension samt proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt. Socialförsäkringsutskottet har fått tillfälle att yttra sig över proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna. Av 14 utskott har 12 yttrat sig. Yttrandena återfinns i bilagorna 7–19 i betänkandet.

Betänkandets disposition

I kapitel 1 behandlas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I kapitel 2 behandlas rambeslutet, dvs. utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget. De ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2024 och som ligger till grund för inkomstberäkningen behandlas även i kapitlet. Utöver det behandlas också de propositioner om ändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2024 och som har lämnats till riksdagen i sådan tid att de hinner beredas inför rambeslutet och därför har hänvisats till finansutskottet. I kapitlet redovisas också motionärernas alternativa förslag. I kapitel 3 behandlas bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden. Därefter behandlas i kapitel 4 regeringens redovisning av vissa tillkännagivanden och avslutningsvis i kapitel 5 regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket 2022.

I bilaga 2 återges regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. I bilaga 3 återges regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026. I bilaga 4 återges reservanternas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. I bilaga 5 återges reservanternas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026. Regeringens lagförslag återges i bilaga 6.

Utskottets överväganden

1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1 Propositionen

Regeringens inriktning på den ekonomiska politiken

Det ekonomiska läget i Sverige är utmanande med hög inflation och lågkonjunktur. Med stabila statsfinanser och en robust arbetsmarknad har Sverige dock enligt regeringen alla förutsättningar att hantera en svår ekonomisk tid. Det viktigaste för Sveriges ekonomi just nu är att inflationen bekämpas. Regeringen arbetar efter en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga ekonomiska läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för en högre tillväxt.

Bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden

Regeringens högsta prioritet är att bekämpa inflationen. Genom en återhållsam finanspolitik anser regeringen att den bidrar till att bekämpa inflationen och till att fördela bördorna av att bekämpa inflationen jämnare.

Staten varken kan eller bör kompensera för samtliga prisökningar, konstaterar regeringen som anser att politiken ska inriktas på särskilda åtgärder för att stötta hushållen och välfärden. För att motverka att priser höjs mer än nödvändigt ska reduktionsplikten sänkas och skatten på bensin och diesel bli lägre. För att förbättra konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion behöver den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på s.k. jordbruksdiesel förlängas. Eftersom inflationen enligt regeringen slår hårdast mot redan utsatta hushåll ska det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer med svag ekonomi förlängas.

Regeringen konstaterar att även om kommunsektorn har ett gott utgångsläge för att hantera tillfälliga kostnadsökningar vill regeringen undvika att den kortsiktiga prisutvecklingen leder till neddragningar inom vård, skola och omsorg som kan leda till att sysselsättningen minskar. Kommunsektorn ska därför stöttas genom att både de generella och de riktade statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Återupprätta arbetslinjen

Lågkonjunkturen ska mötas med en återupprättad arbetslinje. För att fler ska lämna bidragsberoende och försörja sig själva krävs enligt regeringen bättre drivkrafter så att det alltid ska löna sig att arbeta. Regeringen utreder ett bidragstak och avser att se över flerbarnstillägget. Integrationspolitiken behöver enligt regeringen bli mer kravbaserad, t.ex. genom kvalificering till den svenska välfärden.

Regeringen konstaterar att även om utvecklingen på svensk arbetsmarknad i ett längre perspektiv har varit stark så har många arbetsgivare i dag svårt att hitta arbetskraft med efterfrågad kompetens, och arbetslösa med bristande kompetens har ofta svårt att få ett jobb. För att skapa fler vägar till jobb vill regeringen inrikta politiken på fler utbildningsplatser och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Etableringsjobben ska komma på plats samtidigt som introduktionsjobben ska bli färre. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn avser regeringen att lägga fram förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas under 2024. Regeringen avser också att genomföra en reformering av arbetslöshetsförsäkringen, bl.a. genom att försäkringen ska grundas på inkomster av förvärvsarbete och vissa förändringar av aktivitetsstödet.

För att kunna bedriva en ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik anser regeringen att det är viktigt att det finns statistiska underlag som ger en tillfredsställande beskrivning såväl av sysselsättningen som av individers möjligheter att försörja sig. Mot den bakgrunden avser regeringen att ta fram ett självförsörjningsmått som visar andelen självförsörjande i befolkningen och som kan komplettera det nuvarande sysselsättningsmåttet.

En viktig del i att återupprätta arbetslinjen är enligt regeringen att skapa starkare drivkrafter till arbete. För att flit och ansträngning ska löna sig mer kommer regeringen att föreslå sänkta skatter på arbete genom en förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Regeringen kommer även att föreslå sänkt skatt för pensionärer. För att finansiera sänkt skatt på arbete och pension kommer regeringen bl.a. att föreslå att uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 pausas. Under förutsättning att det finns finansiellt utrymme avser regeringen under mandatperioden att lägga fram ytterligare förslag för att sänka skatten på arbete för att öka drivkrafterna till arbete och utbildning.

Genomföra strukturreformer för en högre tillväxt

Enligt regeringen behöver finanspolitiken även inkludera åtgärder som förbättrar den långsiktiga tillväxten. Det är avgörande för svenskt välstånd att både tillväxt och produktivitet ökar. Regeringen konstaterar att produktiviteten under en lång tid varit starkt bidragande till Sveriges BNP-tillväxt, men att den sedan finanskrisen utvecklats allt långsammare. Regeringen bedömer att det sannolikt finns flera förklaringar till den hämmade produktivitetsutvecklingen, och nämner som potentiella förklaringar att näringslivets investeringar föll efter finanskrisen, att industrisektorn trendmässigt har minskat till förmån för tjänstesektorn, och att den globala integrationen minskat. Regeringen har tillsatt en produktivitetskommission som ska identifiera hinder för produktivitet och föreslå åtgärder i både privat och offentlig sektor.

För att skapa bättre möjligheter för svenska företag att växa behövs enligt regeringen lättnader från byråkrati och administration. I sammanhanget är också en trygg och stabil elförsörjning central och politiken ska inriktas på åtgärder för en förbättrad elförsörjning, bl.a. genom kreditgarantier för mer kärnkraft. För att öka tillväxten behöver tillgången till rätt kompetens och konkurrenskraft också säkras. Det handlar enligt regeringen om allt från att stärka grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna till att utbilda fler ingenjörer. Enligt regeringen behöver också skatteregler utformas så att de stärker Sveriges möjligheter att konkurrera om internationell nyckelkompetens och främjar forskning och utveckling. Sverige är enligt regeringen beroende av en väl fungerande infrastruktur med ett tillförlitligt transportsystem och regeringen avser att under 2024 lämna en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar för planperioden 2026–2037. Regeringen avser även att genomföra åtgärder för att förenkla reglerna på bostadsmarknaden så att byggandet kan öka och mer byggbar mark ska kunna tillgängliggöras. Enligt regeringen bidrar en sådan inriktning på politiken till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, vilket i sin tur är viktigt för tillväxten.

Stora samhällsproblem att lösa

Även om det krävs återhållsamhet i finanspolitiken finns det enligt regeringen goda möjligheter att genomföra reformer för en regering som klarar av att prioritera. Utöver regeringens plan för att ta Sverige genom det besvärliga ekonomiska läget ska politiken också inriktas på reformer som bygger Sverige starkt genom förstärkningar av rättsväsendet, försvaret och välfärden.

Regeringen anför att Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i och konstaterar att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. För att vända utvecklingen genomför regeringen fleråriga omfattande förstärkningar av rättsväsendet, bl.a. genom satsningar på polisen och utbyggnad av kriminalvården med åtminstone en fördubbling av antalet platser på häkten och anstalter. Regeringen inriktar även politiken på att förhindra att fler unga dras in i kriminalitet och förstärker det förebyggande arbetet, bl.a. genom att påbörja arbetet med en ny socialtjänstlag.

Enligt regeringen har invandringen till Sverige varit ohållbar under en lång tid, och för att komma till rätta med de problem som det har lett till sker nu ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik. Lagstiftningen för asylmottagande ska anpassas för att inte vara mer generös än vad som är en skyldighet för en medlemsstat enligt EU-rätten. Utöver det ska politiken inriktas på en förstärkning av återvändararbetet genom att inrätta återvändarcenter och fler förvarsplatser.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver enligt regeringen att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium. Regeringen konstaterar att stora förstärkningar gjorts av försvarsanslagen och redan 2024 beräknas målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till 2 procent av BNP vara uppfyllda. Sveriges motståndskraft behöver dock enligt regeringen fortsätta att öka. Till följd av det försämrade säkerhetsläget och den höjda terrorhotnivån förstärker regeringen också resurserna till Säkerhetspolisen.

Enligt regeringen ska Sverige vara ett land med en välfärd att lita på. Regeringen föreslår att det pågående arbetet med att främja psykisk hälsa och korta vårdköerna stärks och att ett nytt sektorsbidrag för hälso- och sjukvården införs. Kunskapsresultaten i skolan ska höjas och alla elever ska ha förutsättningar att nå sin fulla potential. Utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister ska minska framhåller regeringen.

Regeringen anser att Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik, och tar ytterligare steg för att minska utsläppen genom att snabba på omställningen i industrin och elektrifieringen av transportsektorn.

Effekter av regeringens politik

Regeringen redovisar i propositionen att de föreslagna och aviserade åtgärderna sammantaget bedöms minska arbetslösheten och öka sysselsättningen i ekonomin som helhet. Förslagen bedöms dock innebära att antalet arbetade timmar utvecklas långsammare. Sysselsättningen bedöms främst öka till följd av det kommande förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Medan antalet arbetade timmar bedöms öka till följd av det kommande förslaget, redovisar regeringen samtidigt att antalet arbetade timmar bedöms minska till följd av den pausade uppräkningen av skiktgränsen. Detsamma gäller för förslaget om fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan eftersom det kan innebära minskad sysselsättning då individen lämnar arbetskraften under studietiden. Matchningen på arbetsmarknaden bedöms dock förbättras till följd av åtgärden och bidra till högre produktivitet på lång sikt.

Till följd av de beräkningsbara åtgärder som regeringen föreslår väntas hushållens ekonomiska standard att öka Även om regeringens reformer har olika fördelningsprofil anser regeringen att de förslag som påverkar den ekonomiska standarden har en tydlig utjämnande fördelningsprofil. Den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den nedre delen av inkomstfördelningen. I de båda översta inkomstgrupperna minskar den ekonomiska standarden till följd av regeringens förslag. Det är främst förslagen om den pausade uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt och det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag som påverkar fördelningsprofilen. Individers levnadsvillkor påverkas också av regeringens förslag om förstärkta resurser till individuella välfärdstjänster såsom vård, skola och omsorg. Sammantaget har de förslag som påverkar detta utökade inkomstbegrepp en tydligt utjämnande fördelningsprofil konstaterar regeringen. Regeringen bedömer att de föreslagna och aviserade åtgärderna sammantaget ökar kvinnors individuella disponibla inkomst mer än mäns, och därmed bidrar till att öka den ekonomiska jämställdheten.

Vissa av regeringens föreslagna och aviserade åtgärder bedöms öka utsläppen, men regeringen bedömer att de kommande förslagen är nödvändiga i det nuvarande ekonomiska läget för att säkerställa att de höga bensinpriserna inte urholkar hushållens ekonomi och för att stödja näringslivet. Regeringen föreslår samtidigt en rad åtgärder som bedöms bidra till en positiv klimatpåverkan och därmed till att Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp nås 2045.

Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen

Utsikterna i omvärlden 2023 och 2024

Sedan en tid tillbaka faller inflationen både i euroområdet och i USA men den befinner sig fortsatt på för höga nivåer. Att inflationen faller förklaras bl.a. av den åtstramade penningpolitiken och av sjunkande energipriser. Samtidigt bidrar en stark löneutveckling och en stram arbetsmarknad till att hålla inflationen uppe på båda sidorna av Atlanten. I många länder stiger även tjänstepriserna i snabb takt, särskilt i euroområdet.

Styrräntorna i euroområdet och USA väntas ligga kvar kring nuvarande nivåer under inledningen av 2024 och dämpa den ekonomiska aktiviteten under de kommande kvartalen. I euroområdet har den ekonomiska utvecklingen nästintill stagnerat under 2023 och tillväxten bedöms bli fortsatt dämpad nästa år. I USA har tillväxten varit starkare än väntat under 2023, men väntas bli lägre nästa år.

I Kina var BNP-tillväxten stark under inledningen av 2023, främst till följd av att nolltoleransstrategin mot covid-19 avskaffades. BNP-tillväxten har därefter mattats av och utvecklingen framöver väntas bli måttlig. Den kinesiska ekonomin tyngs av fortsatta problem i fastighetssektorn och en svag efterfrågan från omvärlden. Till skillnad från utvecklingen i många länder i omvärlden är Kinas inflation låg.

Sammantaget bedömer regeringen att den ekonomiska utvecklingen i omvärlden kommer att vara relativt svag under både 2023 och 2024. Regeringen bedömer att inflationsmålen i euroområdet och i USA kommer att nås i början av 2025 (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Nyckeltal internationella variabler

Årlig procentuell förändring, utfall 2022 och prognos 2023–2026

	2022	2023	2024	2025	2026
BNP, euroområdet	3,3	0,7	1,0	1,4	1,6
BNP, USA	2,1	1,9	1,0	1,8	2,0
BNP, Kina	3,0	5,1	4,5	4,5	4,4
Inflation, euroområdet (HIKP)	8,4	5,6	3,0	2,0	2,0
Inflation, USA (KPI)	8,0	4,1	2,6	2,3	2,3
Dagslåneränta, euroområdet	0,0	3,3	3,8	2,6	2,3
Styrränta, USA	1,8	5,2	4,9	3,6	2,6

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Utsikterna i Sverige 2023 och 2024

Precis som i omvärlden har inflationen fallit i Sverige, men den är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Den hittills uppmätta dämpningen i inflationstakten förklaras framför allt av lägre priser på energi och livsmedel. Tjänstepriserna fortsätter dock att öka i snabb takt.

Regeringen bedömer att inflationen kommer att falla ytterligare framöver och att den kommer att ligga nära Riksbankens inflationsmål 2025 och 2026 (se tabell 1.2). Det beror bl.a. på en mindre påverkan från energipriser och på att övriga priser inte bedöms fortsätta öka i lika snabb takt när efterfrågan i ekonomin sjunker till följd av en stramare penningpolitik.

Kronan har försvagats gentemot Sveriges viktigaste handelspartners valutor. Regeringen bedömer att det delvis kan bero på att marknadsräntorna i Sverige inte har stigit lika mycket som i andra länder och en ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Under 2024 och 2025 bedömer regeringen att kronan kommer att stärkas gradvis, vilket bidrar till att minska inflationstrycket.

Tabell 1.2 Finansiella variabler Sverige

Årlig procentuell förändring, utfall 2022 och prognos 2023–2026

	2022	2023	2024	2025	2026
KPI	8,4	8,7	4,0	1,7	1,9
KPIF	7,7	6,0	2,7	2,0	2,0
KPIF, exkl. energi	5,9	7,5	3,0	2,0	2,0
Styrränta	0,75	3,46	3,77	2,73	2,31

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Hushållens konsumtion har minskat i reala termer, men till följd av den höga inflationen har konsumtionen ändå ökat i nominella termer. Hushållens utgifter har alltså ökat, samtidigt som de konsumerar mindre än tidigare. Sammantaget bedöms hushållens konsumtion minska 2023 och gradvis återhämta sig under 2024.

Den offentliga konsumtionen utvecklades svagt 2022 men bedöms öka 2023 och 2024. Ökningen förklaras bl.a. av att arbetsmarknaden hittills har varit stark, vilket genererat ökade skatteintäkter. Samtidigt finns ett högt kostnadstryck i kommunsektorn där både kostnader för avtalspensioner och verksamhet väntas öka avsevärt, vilket håller tillbaka utvecklingen av offentlig konsumtion 2023.

Bostadsinvesteringarna har fallit tydligt det senaste året. De väntas fortsätta minska kraftigt under 2023 för att därefter minska i något långsammare takt 2024. Bostadsinvesteringarna hämmas av att produktions- och finansieringskostnader ökat till följd av den höga inflationen och de stigande räntorna.

Svensk export utvecklades starkt under 2022 men har varit mer dämpad under 2023, vilket främst beror på en svag utveckling av tjänsteexporten. Regeringen bedömer att exporttillväxten kommer att dämpas ytterligare under nästa år. Importen har utvecklats måttligt under 2023 och bedöms bli svagare framöver till följd av den inhemska efterfrågan.

Regeringen bedömer att BNP kommer att minska med 0,8 procent 2023 för att sedan öka med 1,0 procent 2024. Resursutnyttjandet, mätt med det s.k. BNP-gapet, väntas bli negativt 2023, vilket innebär att mängden lediga resurser i ekonomin bedöms öka. Bedömningen av resursutnyttjandet är osäker och baseras på en rad indikatorer, t.ex. brist på arbetskraft och kapacitetsutnyttjandet inom industrin. Regeringen bedömer dock att BNP-tillväxten blir svag även 2024 och att konjunkturläget då försämras ytterligare.

Trots en vikande efterfrågan har arbetsmarknaden hittills varit motståndskraftig. Sysselsättningsgraden var under det andra kvartalet 2023 på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Arbetsmarknadens motståndskraft bedöms delvis bero på att företag har valt att behålla arbetskraft för att inte hamna i en liknande situation som efter pandemin, då det var svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens.

Framöver väntas dock arbetsmarknaden gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Arbetslösheten bedöms öka och bli som högst runt slutet av 2024 och början av 2025.

Sammantaget bedömer regeringen att svensk ekonomi kommer att vara i en lågkonjunktur 2024.

Tabell 1.3 Försörjningsbalansen

Årlig procentuell förändring, utfall 2022 och prognos 2023–2026

	2022	2023	2024	2025	2026
BNP	2,8	–0,8	1,0	2,9	3,1
Hushållens konsumtion	1,9	–2,3	1,7	3,7	4,1
Offentlig konsumtion	0,1	0,7	0,7	0,1	–0,2
Fasta bruttoinvesteringar	6,1	–2,0	–0,9	3,0	4,3
Lagerinvesteringar	1,1	–0,4	–0,1	0,0	0,0
Export	7,0	2,7	2,4	2,5	3,1
Import	9,4	0,9	1,7	1,9	2,9

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Alternativa bedömningar

Regeringen framhåller att prognosen är behäftad med stor osäkerhet. Om den höga inflationen blir mer bestående än väntat kan den ekonomiska utvecklingen bli svagare än väntat. Andra riskfaktorer är hushållens belåning, det spända geopolitiska läget och klimatförändringar.

I propositionen redovisar regeringen alternativa scenarier i form av en djupare och en mildare konjunkturnedgång jämfört med huvudscenariot. Vidare redovisar regeringen makroekonomiska prognoser från Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och Ekonomistyrningsverket. Regeringen konstaterar att skillnaderna mellan de olika prognosmakarnas BNP-prognoser är relativt små.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Det finanspolitiska ramverket

Regeringen framhåller att det finanspolitiska ramverket behöver värnas för att säkra stabilitet och förutsebarhet i den ekonomiska politiken, och konstaterar att överskottsmålet under alltför många år inte har uppnåtts. Den ordnade budgetprocessen bidrar till den trovärdighet som behövs för den ekonomiska politiken, men också till stabilitet och motståndskraft i svensk ekonomi. Under de senaste årens kriser har den ekonomiska politiken präglats av extra ändringsbudgetar. Den möjligheten anser regeringen inte bör missbrukas, varför det är viktigt att skyndsamt återgå till en ordnad budgetprocess.

Regeringen kommer under 2023 att tillsätta den återkommande översynen av överskottsmålet som föreskrivs i det finanspolitiska ramverket.

Uppföljning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen ska enligt 2 kap. 1 a § budgetlagen vid minst två tillfällen per år redovisa för riksdagen hur målet för den offentliga sektorns finansiella sparande uppnås. Regeringen ska då beakta effekterna av de budgetpolitiska åtgärder som beslutats av och presenteras för riksdagen.

Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. Det strukturella sparandet beräknas vara nära nivån för överskottsmålet 2023 och 2024, och enligt regeringen finns det inte någon tydlig avvikelse från målet. Regeringen bedömer därmed att finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Enligt regeringen är det viktigt att finanspolitiken bedrivs ansvarsfullt och inte motverkar penningpolitiken. Regeringen väljer därför i detta läge att bedriva en återhållsam finanspolitik med en neutral effekt på efterfrågan.

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP. Utfall 2022 och prognos 2023–2026

	2022	2023	2024	2025	2026
Finansiellt sparande	0,8	–0,2	–0,7	–0,4	0,6
Bakåtblickande tioårssnitt	0,2
Strukturellt sparande1	0,5	0,1	0,3	0,4	0,9
BNP-gap1	1,1	–1,3	–2,1	–1,0	0,0

1 Andel av potentiell BNP.

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Regeringen ska enligt 9 kap. 3 § budgetlagen redovisa prognoser över utgifterna under utgiftstaket. Om det finns risk för att ett beslutat utgiftstak kommer att överskridas ska regeringen enligt 2 kap. 4 § för att undvika detta vidta sådana åtgärder som den har befogenhet för eller föreslå nödvändiga åtgärder för riksdagen.

Regeringen anser att budgeteringsmarginalens storlek är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i bedömningen av utgiftsutvecklingen 2023–2025. Jämfört med prognosen i 2023 års ekonomiska vårproposition beräknas budgeteringsmarginalen bli 6 miljarder kronor större 2023, 25 miljarder kronor mindre 2024 och 53 miljarder kronor mindre 2025. De lägre utgifterna 2023 beror bl.a. på att prognosen för arbetslösheten 2023 reviderats ned i förhållande till prognosen i 2023 års ekonomiska vårproposition. De högre utgifterna 2025 och 2026 beror främst på de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen men också på förändrade makroekonomiska förutsättningar. I tabell 1.5 redovisas regeringens prognos för de takbegränsade utgifterna och förslag till nivåer på utgiftstaket, se vidare avsnitt 2.1 i detta betänkande om regeringens förslag till utgiftstak 2026 samt förslag om att till följd av tekniska justeringar fastställa nya nivåer på utgiftstaket för 2024 och 2025.

Tabell 1.5 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

	2024	2025	2026
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	1 315 440	1 354 826	1 367 311
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR	−10 891	−3 576	197
Utgifter för ålderspensionssystemet	372 929	386 824	398 497
Takbegränsade utgifter	1 688 369	1 741 650	1 765 808
Budgeteringsmarginal	58 631	85 350	100 192
Budgeteringsmarginal i procent av takbegränsade utgifter	3,5	4,9	5,7
Utgiftstak för staten	1 747 000	1 827 000	1 866 000
Utgiftstak för staten i procent av BNP	27,2	27,2	26,4

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Prognoser över statens budget, statsskulden och de offentliga finanserna 2024–2026

Enligt 9 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen redovisa prognoser över bl.a. statens lånebehov och den offentliga sektorns inkomster, utgifter och skulder. I tabell 1.6 redovisas regeringens prognos över statens budgetsaldo och statsskulden 2024–2026.

Tabell 1.6 Statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

		2024	2025	2026
Inkomster i statens budget		1 324 264	1 338 583	1 392 734
	därav inkomster av försåld egendom	5 000	5 000	5 000
Utgifter i statens budget		1 331 129	1 377 018	1 391 969
	därav statsskuldsräntor	20 455	27 855	26 855
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	−5 045	−5 943	−2 477
	Kassamässig korrigering	371	371	371
Statens budgetsaldo		−6 866	−38 434	765
Statsskuld vid årets slut		1 059 002	1 091 191	1 082 343
Statsskuld i procent av BNP1		15,5	15,3	14,4
Maastrichtskulden i procent av BNP		30,2	29,8	28,6

1 Avser konsoliderad statsskuld, dvs. statliga myndigheters innehav av statspapper har räknats bort.

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Statens budget beräknas enligt regeringen uppvisa ett överskott på 23 miljarder kronor 2023. När Riksbankens amortering av lån hos Riksgäldskontoret räknas bort beräknas statens budget uppvisa ett underskott på 41 miljarder kronor 2023. Budgetsaldot beräknas vara på en lägre nivå 2023–2026 än 2022 på grund av att Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar. Ökningen beror enligt regeringen i huvudsak på ett högt inflöde av flaskhalsintäkter som uppstod till följd av ovanligt höga prisskillnader mellan elområden 2022 och som delvis återförs till elkonsumenterna i form av elstöd under 2023. Trots högre inhemska räntor beräknar regeringen att de sammanlagda ränteutgifterna minskar jämfört med 2023, och uppgår till 20 miljarder kronor 2024. Ränteutgifterna bedöms återigen bli högre 2025 och 2026 och uppgå till i genomsnitt 27 miljarder kronor per år. Den dominerande orsaken till de högre utgifterna dessa år är enligt regeringen högre inhemska räntor som en följd av att skulden gradvis under prognosperioden beräknas omsättas till högre kupongräntor.

Statens lånebehov, dvs. statens budgetsaldo med omvänt tecken, ökar med 7 miljarder kronor 2024 och 38 miljarder kronor 2025. Lånebehovet beräknas minska med 1 miljard kronor 2026. Den konsoliderade statsskulden som andel av BNP väntas minska till 14 procent 2026. När det gäller den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, som andel av BNP fortsätter den att minska i snabb takt 2023 i förhållande till 2022. Till följd av den svaga utvecklingen av de offentliga finanserna konstaterar regeringen att bruttoskulden 2024 i stort sett väntas öka i proportion till BNP. Därefter medför utvecklingen av den aktiva finanspolitiken att skuldkvoten minskar fram t.o.m. 2026. Bruttoskulden väntas uppgå till 29,8 procent av BNP 2025 respektive 28,6 procent av BNP 2026.

I tabell 1.7 redovisas regeringens prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande och dess fördelning på respektive delsektor.

Den förväntade avmattningen i den ekonomiska tillväxten medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor bedöms försvagas mellan 2022 och 2024. Det är framför allt statens finansiella sparande som försvagas. Enligt regeringen förklaras det framför allt av att inkomsterna väntas växa mindre än tidigare år. Utgifterna bedömer regeringen också kommer fortsätta att öka, men med en viss eftersläpning, till följd av den höga inflationen. Lågkonjunkturen i svensk ekonomi kommer att belasta de offentliga finanserna fram t.o.m. 2025. Först 2026, då konjunkturåterhämtningen bedöms ta fart, väntar sig regeringen en tydlig förstärkning av det finansiella sparandet.

Ålderspensionssystemet väntas generera ett överskott på 0,4–0,5 procent av BNP per år 2024–2026. Utgifterna i ålderspensionssystemet bedöms öka de närmast kommande åren till följd av att antalet pensionärer blir fler och att pensionerna i genomsnitt blir högre. Samtidigt konstaterar regeringen att det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet förstärks med anledning av den s.k. riktåldersreformen, som bl.a. innebär en höjning av den lägsta åldern för rätt till allmän inkomstgrundad pension.

Det finansiella sparandet i kommunsektorn uppvisar ett underskott 2024–2026. Inkomsterna i kommunsektorn väntas av regeringen utvecklas svagt 2024 till följd av ett försämrat läge på arbetsmarknaden. I takt med återhämtningen i ekonomin växer åter skatteinkomsterna snabbare 2025 och 2026. Statsbidragen bedöms öka 2024 till följd av de tillskott som regeringen föreslår i budgetpropositionen, men minska under 2025 och 2026 på grund av att vissa tidsbegränsade statsbidrag upphör. Kommunsektorns utgifter väntas öka snabbt 2023 för att åren därefter öka i långsammare takt. Den höga inflationen bidrar till att framför allt den kommunala konsumtionen bedöms utvecklas starkt under 2023, då bl.a. kostnaderna för avtalspensioner väntas öka avsevärt. Ett fortsatt högt kostnadstryck i kombination med en svagare utveckling av de kommunala skatteinkomsterna bidrar enligt regeringen till att kommunsektorn väntas sänka sitt resultat 2024 för att upprätthålla konsumtionen och undvika tillfälliga neddragningar i verksamheten. Enligt regeringen förväntas dock ett antal kommuner och regioner besluta att använda medel från resultatutjämningsreserverna för att stärka resultatet 2024. Regeringen bedömer att sektorns resultat är på en nivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning 2026.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

		2024	2025	2026
Den offentliga sektorns inkomster		3 434 528	3 554 495	3 702 085
Den offentliga sektorns utgifter		3 478 771	3 583 791	3 662 133
Finansiellt sparande		−44 243	−29 296	39 952
	Staten	−32 997	−25 697	28 722
	Ålderspensionssystemet	26 355	29 734	38 283
	Kommunsektorn	−37 601	−33 332	−27 052
Finansiellt sparande i procent av BNP		−0,7	−0,4	0,6

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Uppföljning av statens budget och de offentliga finanserna 2023

Statens budgetsaldo har reviderats ned med 61 miljarder kronor jämfört med beräkningen i statens budget för 2023. Skillnaden förklaras huvudsakligen av att utgifter för Riksgäldskontorets nettoutlåning och statsskuldsräntor har reviderats upp.

Regeringen har reviderat upp prognosen för det finansiella sparandet 2023 med 13 miljarder kronor eller 0,2 procent av BNP i förhållande till den prognos som redovisades i 2023 års ekonomiska vårproposition. Inkomster från skatt på arbete och kapital bedöms bli högre samtidigt som kommunsektorns konsumtionsutgifter blir högre.

Finansiellt sparande och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen jämför i propositionen olika bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet för den offentliga sektorn, se tabell 1.8. Det följer av att regeringen enligt 9 kap. 5 § budgetlagen regelbundet ska redovisa en utvärdering av sina prognoser.

Regeringen inleder med att framhålla att det vid jämförelser mellan de olika bedömningarna är viktigt att beakta att de gjorts vid olika tidpunkter och kan bygga på olika antaganden om den framtida politiken. Exempelvis gör Konjunkturinstitutet (KI) prognoser på aktiv finanspolitik för åren efter budgetåret medan Ekonomistyrningsverket (ESV) endast inkluderar beslutade och aviserade åtgärder, vilket enligt regeringen kan försvåra prognosjämförelser.

Tabell 1.8 Finansiellt och strukturellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP eller potentiell BNP

	2023	2024	2025	2026
Finansiellt sparande
Regeringen	–0,2	–0,7	–0,4	0,6
Konjunkturinstitutet	0,0(–0,2)	–0,8(–1,2)	0,0	0,2
Ekonomistyrningsverket	–0,7	–0,7	0,2	1,2
Riksbanken	0,0	–0,7	–0,6	–
Europeiska kommissionen	–0,9	–0,5	–	–
Strukturellt sparande
Regeringen	0,1	0,3	0,4	0,9
Konjunkturinstitutet	1,1	0,1	0,3	0,3
Ekonomistyrningsverket	0,1	0,1	0,5	1,2
Europeiska kommissionen	0,1	0,7	–	–

Anm.: Publiceringsdatum för KI är 2023-06-21 och inom parentes uppdatering 2023-08-09, ESV 2023-09-14, Riksbanken 2023-06-29 och Europeiska kommissionen 2023-05-14.

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Regeringen konstaterar att KI:s något svagare bedömning av det finansiella sparandet 2024 förklaras av att KI i sin prognos utgått från att något mer omfattande åtgärder vidtas 2024 än vad som nu aviseras och föreslås i budgetpropositionen för 2024. ESV:s försiktigare syn på hur inkomsterna från skatter kommer att utvecklas förklarar att deras prognos stämmer överens med regeringens 2024 trots att ESV inte har kunnat ta hänsyn till de åtgärder som aviseras och föreslås i budgetpropositionen. Kommissionens bedömningar gjordes tidigare än övriga prognoser och bygger på väsentligt annorlunda information än inhemska bedömningar.

Regeringens och andra bedömares prognoser för det strukturella sparandet kan utöver skillnader i prognoser för det finansiella sparandet bero på skillnader i bedömningen av ekonomins potentiella BNP-nivå och skillnader i beräkningsmetoder.

En skillnad som enligt regeringen framför allt kan få effekt på beräkningarna enskilda år är att regeringen till skillnad från övriga bedömare vid bedömningen av potentiell BNP i löpande priser även justerar för eventuella konjunktureffekter av prisnivån i ekonomin. På så sätt bedöms det skattade budgetutrymmet bli mer utjämnat under perioden än vad det annars skulle blivit till följd av den höga inflationen. Övriga bedömare justerar inte för denna priskomponent. Vid en jämförelse mellan KI:s och regeringens beräkningar av det strukturella sparandet, är det till stor del skillnaden av hur priskomponenten behandlas som medför att skillnaden är större för innevarande år än vad som kan ses vid beräkningarna av det finansiella sparandet. ESV:s prognos för det strukturella sparande 2024 är relativt lik regeringens prognos trots att myndigheten inte kunnat ta hänsyn till de åtgärder som nu aviseras och föreslås i budgetpropositionen för 2024. Detta kan enligt regeringen till stor del förklaras av ESV:s antagande om högre utgifter för konsumtion och investering 2024.

Regeringens bedömning av rekommendationer och bedömningar i Finanspolitiska rådets rapport 2023

I maj 2023 publicerade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport. I propositionen redovisar regeringen i avsnitt 10.2 sina bedömningar av rådets rekommendationer och bedömningar.

I sin rapport bedömer Finanspolitiska rådet att de offentliga finanserna fortsatt är mycket starka, en bedömning som regeringen delar. Regeringen delar också rådets bedömning att finanspolitiken i både budgetpropositionen för 2023 och 2023 års ekonomiska vårproposition var i linje med det finanspolitiska ramverket samt att regeringens hänsyn till den höga inflationen har stöd i ramverket. Regeringen delar dock inte rådets bedömning att det i budgetpropositionen för 2023 inte är tydligt hur regeringen beaktat elstödet i bedömningen av finanspolitikens inriktning. Inte heller delar regeringen rådets uppfattning att de justeringar av utgiftstaken för 2024–2026 som presenterades i budgetpropositionen för 2023 redovisades mycket sparsamt. Regeringen framhåller i stället att utgiftsnivåerna enligt praxis beskrivs utifrån ett flertal faktorer.

När det gäller redovisningen av regeringens metodbyte för att beräkna det strukturella sparandet och hur det påverkar budgetutrymmet och finanspolitikens inriktning delar regeringen till viss del rådets bedömning att redovisningen i budgetpropositionen för 2023 kunde ha varit tydligare, men regeringen konstaterar också att analysen kring finanspolitikens effekt på efterfrågan tydliggjordes i 2023 års ekonomiska vårproposition. Där redovisade bl.a. BNP-gapet med den tidigare respektive den nya metoden.

Med anledning av att rådet i sin rapport noterar att budgetprocessen har återgått till det normala efter att det under pandemin har gjorts avvikelser genom att propositioner om ändringar i statens budget har använts i stor utsträckning, framhåller regeringen att man delar rådets syn att det är viktigt att hålla fast vid den samlade budgetprocessen. Regeringen konstaterar att över tid stabila förutsättningar för den svenska ekonomiska politiken har tjänat Sverige väl och att det därför är viktigt för regeringen att återgå till en ordnad budgetprocess.

Avslutningsvis noterar regeringen rådets frågeställningar av betydelse för hur det finanspolitiska ramverket bör se ut framöver och konstaterar att man under 2023 kommer att tillsätta den återkommande översynen av överskottsmålet som föreskrivs i ramverket.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Socialdemokraternas inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna anför att Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Med ett gängvåld som blir alltmer brutalt och mer frekvent har säkerhetsläget i landet förvärrats. Den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden framhålls också som fortsatt allvarlig. Sverige genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet där inflationen nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten väntas stiga. Motionärerna konstaterar att hushållen har förlorat 10 års reallöneökningar och fått det tuffare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan har knappa marginaler. Motionärerna anser att bördan av krisen behöver delas lika. Enligt motionärerna slår kostnadskrisen också hårt mot välfärden och särskilt allvarligt menar man att läget är i sjukvården. Motionärerna konstaterar att när välfärden tvingas till nedskärningar under kristider får det konsekvenser för lång tid framöver med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist.

Ekonomiska kriser innebär ofrånkomligen en påfrestning på hela samhället konstateras det i motionen, men det går inte att kompensera för allt. Motionärerna föreslår en inriktning på politiken som ger vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst samtidigt som sjukvården och skolan också får de resurser som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Motionärerna förordar en skattesänkning riktad mot låg- och medelinkomsttagare som trappas av vid höga inkomster och som omfattar fler förvärvsinkomster än regeringens förslag till förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget. Därmed avskaffas också den s.k. funkisskatten. Motionärerna anser att det bör göras en extra utbetalning av barnbidraget under 2024 och att underhållsstödet ska förstärkas tillfälligt under första halvåret 2024. Motionärerna avvisar regeringens skattejustering på bensin och diesel som man menar är en mycket kostsam åtgärd och som inte påverkar priset vid pump. För att stötta hushållen, särskilt de som bor i glesbygden och på landsbygden, bör i stället en särskild tankrabatt införas 2024. För att finansiera dessa reformer anser motionärerna att en tillfällig skatt på bankernas övervinster bör införas. Vidare avvisar motionärerna regeringens förslag om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget och regeringens förslag att avskaffa skatten på plastbärkassar. Motionärerna accepterar regeringens förslag om att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen vill motionärerna utöka det generella statsbidraget till kommuner och regioner i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna förordar ett systemskifte för svensk välfärd som innebär att staten inflationsskyddar de generella statsbidragen. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen av välfärden och också investera i fler utbildningsplatser och förbättra arbetsvillkoren för att fler ska både vilja och orka arbeta i svensk välfärd.

När nu de första tecknen syns på avmattning på arbetsmarknaden behövs enligt motionärerna ytterligare resursförstärkningar inom arbetsmarknads­politiken så att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidareutbildning. Vidare anser motionärerna att det går att bygga Sverige rikare genom våra naturresurser, vår starka industri och vår export. Motionärerna vill se utökade resurser till skydd och åtgärder för värdefull natur, riktade åtgärder för att snabba på tillståndsprocesser för fler industrietableringar och ny energiproduktion samt ökat järnvägsunderhåll. Motionärerna framhåller att Sverige inte har råd att låta bostadsbyggandet kollapsa, och därför bör det införas både en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd och statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Motionärerna förordar en kostnadsneutral förändring i rotavdragets subventionsgrad så att avdraget bidrar till energieffektivisering, liksom förstärkningar för energieffektivisering av flerbostadshus.

Skjutningarna och sprängningarna slår mörka rekord i Sverige, och det akuta läget kräver akuta lösningar. För att möjliggöra lokala kristeam i kommunerna vill motionärerna införa ett statsbidrag som är särskilt viktat för de kommuner som har utsatta områden. Motionärerna avvisar regeringens neddragning av resurser till åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen. Motionärerna vill införa en ny princip som innebär att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och stärka det brottsförebyggande arbetet. Motionärerna vill att skolsegregationen ska minska och förespråkar ett likvärdighetsbidrag där mer resurser viks till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna.

Motionärerna anser att förstärkningen av försvaret ska bäras solidariskt och vill att det införs en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Skatten bör enligt motionärerna betalas av de som har störst bärkraft och särskilt angeläget anser man det är att se över 3:12-reglerna.

I motsats till regeringen vill motionärerna inrikta politiken på att stegvis öka biståndet de kommande åren tills 1 procent av BNI uppnås.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

De svenska offentliga finanserna är enligt motionärerna starka, och det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 1990-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden som i dag är den lägsta sedan 1970-talet och låg jämfört med andra länder. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men enligt motionärerna finns det inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Motionärerna vill mot bakgrund av detta se en övergång till balansmål för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar och hantera den demografiska utvecklingen. Den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket bör enligt motionärerna också tidigareläggas. Nästa översyn bör även inkludera en uppdaterad diskussion om rollfördelningen mellan penning- och finanspolitiken. Motionärerna betonar att en helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Av tabell 1.9 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.10.

Tabell 1.9 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Offentlig sektors inkomster		24 434	15 334	15 414
Offentlig sektors utgifter		23 990	15 292	15 369
Finansiellt sparande i offentlig sektor		444	42	45
	Staten	444	42	45
	Ålderspensionssystemet	±0	±0	±0
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−0,7	−0,4	0,6

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2023/24:2654.

Tabell 1.10 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Kommunernas inkomster	10 090	7 574	7 576
Kommunal inkomstskatt	±0	±0	±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25	7 000	7 574	7 576
därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	3 090	±0	±0
Utgifter	10 090	7 574	7 576
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2023/24:2654.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2024–2026 än regeringen, se tabell 1.11.

Tabell 1.11 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Takbegränsade utgifter	23 990	15 292	15 369
Budgeteringsmarginal	−23 990	−15 292	−15 369
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2023/24:2654.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.12.

Tabell 1.12 Statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Inkomster i statens budget	24 434	15 334	15 414
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget	23 990	15 292	15 369
därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	444	42	45
Statsskuld vid årets slut	−444	−487	−532

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2023/24:2654.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo förstärks med ca 0,5 miljarder kronor respektive år 2024–2026 och att lånebehovet minskar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Vänsterpartiet

I partimotion 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Vänsterpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Egen försörjning är enligt motionärerna grunden för personlig frihet och självständighet. Arbete utgör basen för ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Inriktningen för motionärernas ekonomiska politik är att pressa ned arbetslösheten och att skapa förutsättningar för en hög sysselsättning i ett jämlikt samhälle med trygga löntagare.

Motionärerna vill rikta politiken mot vad man kallar en positiv arbetslinje. Det innebär att man vill se en stark arbetsmarknadspolitik där finans- och penningpolitik bidrar till att upprätthålla ett högt och ihållande efterfrågetryck i ekonomin i syfte att nå full sysselsättning. I den positiva arbetslinjen ingår också starka arbetslöshets- och socialförsäkringar som skyddar den enskilde från stora inkomstbortfall, stabiliserar samhällsekonomin och ökar jämlikheten.

En fungerande offentlig välfärd är enligt motionärerna central för att kunna uppnå full sysselsättning. Motionärerna förespråkar ett väl fungerande utbildningssystem och en utbyggd barn- och äldreomsorg. Sjukvård och äldreomsorg bör styras med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov, och resurserna till vården måste öka i takt med de behov som uppstår då allt fler människor lever längre. Motionärerna anser att det bör tillföras mer medel till välfärden för att möjliggöra bibehållen personaltäthet i välfärden. Vidare bör statsbidragen till kommuner och regioner samt kostnadsrelaterade ersättningar såsom barn- och bostadsbidrag indexeras. Socialförsäkringens ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Tandvårdens högkostnadsskydd bör trappas upp under en treårsperiod för att likställas med högkostnadsskyddet för övrig sjukvård.

Motionärerna vill att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass och att högkvalitativ utbildning ska tillgängliggöras för fler. De vill därför avsätta mer resurser till utbildning samt utreda ökade kompensatoriska inslag i fördelningen av utbildningsresurserna.

Enligt motionärerna behöver samhället ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att undvika en klimatkatastrof. Sammanlagt vill motionärerna investera 700 miljarder kronor under de kommande tio åren för att skynda på klimatomställningen och skapa fler arbetstillfällen. Motionärerna vill bl.a. se investeringar som främjar utvecklingen inom områdena transport, energi och bostäder. För att investeringarna ska få så stor effekt som möjligt bör åtgärder som ökar efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster prioriteras. Sådana investeringar ger en positiv effekt på den svenska produktionen och sysselsättningen vilket i sin tur ger s.k. multiplikatoreffekter. För att möjliggöra finansiering av de föreslagna klimatinvesteringarna förespråkar motionärerna att ett moratorium ska införas för det finanspolitiska ramverket, med start 2024.

Motionärerna anser att regeringens biståndspolitik tydligt visar att regeringen inte har några ambitioner om att Sverige ska fortsätta ta ansvar för den globala utvecklingen. Enligt motionärerna ska biståndspolitiken bedrivas effektivt och utifrån mottagarens egna prioriteringar och behov. Fokus för biståndspolitiken ska inte vara att gynna svenska intressen.

Skattepolitiken fyller flera viktiga funktioner i motionärernas strävan att uppnå hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning. Skatterna ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt menar motionärerna att det är viktigt att skattereglerna är generella, enkla och med breda skattebaser.

Motionärerna menar att Sverige behöver en stor och genomgripande skattereform för att skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig och stabil finansiering av välfärden. Mest prioriterat är att komma till rätta med den urholkade kapitalbeskattningen och därigenom den, enligt motionärerna, extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige. För att uppnå detta förespråkar motionärerna höjd skatt på bl.a. utdelningar, kapitalvinster, sparande, arv och gåvor. Vidare vill man även beskatta övervinster i banksektorn och införa en statlig fastighetsskatt på villor med ett marknadsvärde över 8,5 miljoner kronor. När det gäller beskattning av arbete föreslår motionärerna bl.a. höjd skatt på inkomster över 62 000 kronor i månaden samt ett avtrappat jobbskatteavdrag.

Motionärerna anser att den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning, där offentligfinansiella inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. I motionen konstateras att budgetförslaget ökar den aggregerade efterfrågan, vilket kan tänkas öka inflationstrycket något. Samtidigt innehåller budgetförslaget flera åtgärder som enligt motionärerna kommer att sänka inflationen. Det gäller bl.a. förslag om lägre kostnader för el, tandvård, kollektivtrafik, skola och fritidshem.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Enligt motionärerna är de ursprungliga skälen bakom överskottsmålet sedan länge uppfyllda eller överspelade. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande stora överskott i bytesbalansen. Samtidigt står världen inför ett klimatnödläge, vilket enligt motionärerna motiverar omfattande statliga investeringar. För att möjliggöra sådana investeringar bör ett 10-årigt moratorium införas för det finanspolitiska ramverket. Under moratoriet ska dagens överskottsmål för de offentliga finanserna ersätts med ett underskottsmål motsvarande –1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Med ett sådant underskottsmål beräknar motionärerna att den offentliga bruttoskulden kommer att uppgå till 40,7 procent av BNP vid slutet av 10-årsperioden, vilket är lågt i jämförelse med andra jämförbara länders nuvarande skuldkvoter.

Den kommande översynen 2025 av nivån på bl.a. överskottsmålet bör enligt motionärerna tidigareläggas. Vidare anser motionärerna att det finanspolitiska ramverket bör kompletteras med ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med de klimatåtaganden som föreslås i motionen. Av tabell 1.13 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.13 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Offentlig sektors inkomster	92 183	91 353	95 033
Offentlig sektors utgifter	128 021	156 011	168 902
Finansiellt sparande i offentlig sektor	−35 838	−64 658	−73 869
Staten	−39 629	−68 768	−78 198
Ålderspensionssystemet	3 191	3 310	3 329
Kommunsektorn	600	800	1 000
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−1,3	−1,4	−0,5

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2023/24:2385.

De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.14.

Tabell 1.14 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Kommunernas inkomster		21 839	22 079	26 055
Kommunal inkomstskatt		17 320	18 020	18 620
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		4 181	3 461	3 171
	därav ekonomiska regleringar	−21 080	−21 980	−22 380
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		338	598	4 264
Utgifter		21 239	21 279	25 055
Finansiellt sparande i kommunsektorn		600	800	1 000

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2023/24:2385.

Motionärerna förordar ettåriga utgiftstak. För 2024 är motionärernas utgiftstak 115 miljarder kronor högre än det utgiftstak som regeringen föreslår, se tabell 1.15.

Tabell 1.15 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Takbegränsade utgifter	114 482
Budgeteringsmarginal	518
Utgiftstak för staten	115 000

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2023/24:2385.

I tabell 1.16 redovisas statens inkomster och utgifter med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Både inkomsterna och utgifterna är högre med motionärernas budgetalternativ. Sammantaget innebär förslaget att statens budget försvagas med 40, 69 och 78 miljarder kronor för respektive år 2024–2026 och att lånebehovet ökar med motsvarande belopp. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Tabell 1.16 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Inkomster i statens budget		74 863	73 333	76 413
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		114 492	142 101	154 611
	därav statsskuldsräntor	10	10	10
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		−39 629	−68 768	−78 198
Statsskuld vid årets slut		39 629	108 398	186 595

Källa: Vänsterpartiets budgetmotion 2023/24:2385.

Centerpartiet

I partimotion 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Centerpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna konstaterar att Sverige står inför flera parallella kriser som kräver både reformer och tuffa prioriteringar. Det ekonomiska läget utmanas av låg tillväxt, hög inflation och hög arbetslöshet. Sunda statsfinanser och stöd till Riksbanken i inflationsbekämpningen bedöms som nödvändigt men inte tillräckligt. Det behövs även reformer som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, minskar företagens kostnader, uppmuntrar till att anställa och som motverkar bristsituationer och stimulerar investeringsviljan. Motionärerna vill därför att den ekonomiska politiken inriktas på att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare genom ett jobbskatteavdrag med en tydligare fördelningsprofil jämfört med vad regeringen föreslår. För att mildra marginalskattehöjningen till följd av regeringens förslag om att pausa indexeringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt vill motionärerna i stället att indexeringen bromsas. Motionärerna framhåller att Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster, och de förordar därför att arbetsgivaravgifterna sänks på löner upp till 25 000 kronor per månad och att en ny företagsform införs med en enklare beskattning. För att inte motverka jobbskapande i småföretag avvisar motionärerna regeringens förslag om att slopa högkostnadsskyddet för företagens sjuklönekostnader. Samtidigt som Sverige har en hög arbetslöshet konstateras att svensk ekonomi har stora matchningsproblem, varför motionärerna vill att resurser prioriteras till åtgärder som leder till att fler får matchningshjälp.

Motionärerna framhåller att världen parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig i en alltmer påtaglig klimatkris och de är därför kritiska till regeringens politik om att avveckla avgörande klimatsatsningar, vilket leder till att utsläppen beräknas öka och att klimatmålen sannolikt inte nås. Motionärerna vill att alla ska vara en del av klimatomställningen och att politiken inriktas på att skapa förutsättningar för det, bl.a. genom en klimatbonus för köp av nya och begagnade miljöbilar, samt en klimatkredit och en breddning av det gröna rotavdraget för energibesparingar i hushållen. Motionärerna förordar också en s.k. tanka svenskt-politik där staten, så billigt som möjligt, upphandlar beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle för att alla ska kunna tanka inhemskt biobränsle och för att minska importberoendet av fossilt bränsle. Politiken bör fortsätta att prioritera industrins klimatomställning genom ytterligare förstärkningar av det s.k. Industriklivet utöver det som regeringen föreslår.

Den trygghetskris som nu råder till följd av gängkrigen bedömer motionärerna som en av de absolut mest akuta och allvarliga kriserna. Politiken bör inriktas på att bekämpa gängkrigen på alla fronter genom att bl.a. prioritera ytterligare medel för att stärka polisens närvaro i samhället, stärka kommunernas avhopparverksamhet samt genom ytterligare medel till Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och domstolsväsendet, jämfört med vad regeringen föreslår. Motionärerna framhåller också vikten av civilsamhällets verksamhet och att politiken därför även bör inriktas på att utöka resurserna på detta område.

Den höga inflationen har ökat kommunsektorns kostnader och lett till en allvarlig kris för den svenska välfärden. Motionärerna vill därför att politiken inriktas på att prioritera ytterligare statsbidrag till kommunsektorn utöver vad regeringen föreslår. Politiken bör också inriktas på att prioritera utbildning och på att återupprätta Sverige som en kunskapsnation. Hela utbildningsväsendet bör stärkas, bl.a. genom ett nytt sektorsbidrag till skolan så att fler lärare och specialpedagoger kan anställas. Det behövs också fler platser i såväl yrkeshögskolan som yrkesvux än vad regeringen föreslår och utökade medel till omställningsstöd. Målet bör vara att Sverige om 10 år lägger mer pengar på utbildning än på bidrag. Motionärerna vill också att politiken inriktas på att skapa bättre förutsättningar för att leva och verka i alla delar av landet. Utöver utökade statsbidrag som motionärerna menar skapar bättre förutsättningar för en stark välfärd i hela landet bör också resurser riktas direkt till de som är berörda, bl.a. genom checkar som sänker priset på alla bränslen med 3 kronor per liter för de som bor i landsbygdskommuner.

Motionärerna konstaterar att Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetsläge och vill att politiken inriktas på att bl.a. fortsätta arbetet för mer stöd till Ukraina, att de ukrainska flyktingarna värnas genom att dagersättningen höjs, att antalet kvotflyktingar utökas till 5 000 per år och att biståndet stegvis trappas upp till dess att det når 1 procent av BNI 2027.

Motionärerna framhåller vidare att mäns våld mot kvinnor utgör ett stort samhällsproblem och att den ekonomiska politiken måste inriktas på att prioritera resurser för att öka jämställdheten, bl.a. genom att öka underhållsstödet och att införa en s.k. lämna-peng. Motionärerna avvisar regeringens prioriteringar om sänkt bensinskatt, lägre skatt på snus och plastpåsar. Motionärerna förordar också en annan konstruktion av arbetslöshetsersättningen jämfört med regeringen.  

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna värnar sunda statsfinanser och ett solitt finanspolitiskt ramverk och anser att det i ett läge då inflationen fortfarande är hög är otänkbart med stora ofinansierade satsningar som underminerar Riksbankens penningpolitik. Motionärerna menar att det är särskilt viktigt att de åtgärder som vidtas bidrar till att öka utbudet, minska kompetensbristen och dämpa kostnadstrycket. De åtgärder som motionärerna förespråkar ryms inom samma budgetutrymme som regeringens. Av tabell 1.17 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorns finanser framgår av tabell 1.18.

Tabell 1.17 Den offentliga sektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Offentlig sektors inkomster		3 653	5 943	6 623
Offentlig sektors utgifter		3 228	10 922	17 174
Finansiellt sparande i offentlig sektor		425	−4 979	−10 551
	Staten	1 825	−3 579	−9 151
	Ålderspensionssystemet	−1 400	−1 400	−1 400
	Kommunsektorn	±0	±0	±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−0,7	−0,5	0,4

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2023/24:2733.

Tabell 1.18 Kommunsektorns finanser (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Kommunernas inkomster		4 503	5 972	6 402
Kommunal inkomstskatt		−500	−600	−400
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		199	−16	−233
	därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		4 804	6 588	7 035
Utgifter		4 503	5 972	6 402
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0	±0	±0

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2023/24:2733.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2024–2026 än regeringen, se tabell 1.19.

Tabell 1.19 Utgiftstak för staten (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Takbegränsade utgifter	2 328	10 122	16 174
Budgeteringsmarginal	−2 328	−10 122	−16 174
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2023/24:2733.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre i motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens budgetförslag, se tabell 1.20.

Tabell 1.20 Statens budgetsaldo och statsskulden (C)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Inkomster i statens budget		4 153	6 543	7 023
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		2 328	10 122	16 174
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		1 825	−3 579	−9 151
Statsskuld vid årets slut		−1 825	1 754	10 905

Källa: Centerpartiets budgetmotion 2023/24:2733.

Sammantaget medför det en marginell förstärkning av statens budgetsaldo 2024 och en försvagning 2025 och 2026. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

Miljöpartiet

I partimotion 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) föreslås i yrkande 1 att riksdagen godkänner motionens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Miljöpartiets inriktning på den ekonomiska politiken

Motionärerna beskriver sin motion som en historisk satsning för grön omställning och ett robust samhällsbygge som möter klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättning för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning. Vidare konstaterar motionärerna att Sverige har en mycket låg statsskuld och att det nu är dags att använda det utrymmet för att göra de samhällsinvesteringar som krävs.

Motionärerna vill bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker. Sammantaget avsätts 100 miljarder kronor per år i grön omställning under den kommande 10-årsperioden. Medlen ska bl.a. användas till satsningar på smart energieffektivisering, hållbara och smidiga transportlösningar som kommer alla till del och billig förnybar energi. För 2024 vill motionärerna bl.a. se klimatåtgärder i form av att medel sätts av till stöd för energilagring, slopad moms på solpaneler, solceller på offentliga tak, gröna innovationer inom ramen för t.ex. Klimatklivet och Industriklivet, investeringar i järnväg, billig kollektivtrafik, skydd av värdefull skog och natur samt investeringar i energieffektivisering.

Inflationen och de snabba räntehöjningarna pressar välfärden och hushållen. Motionärerna anför att de som lever med minst marginaler inte ska ta smällen för kostnadsökningarna. För att omställningen och samhällsutvecklingen ska accepteras av det stora flertalet måste samhället se till att alla är med. Motionärerna vill därför att barnbidrag och underhållsstöd inflationssäkras för att inte gröpas ur av inflationen samt att garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen ska höjas med ca 1 000 kronor i månaden. För att kommuner och regioner ska kunna ge invånarna den skola, vård och omsorg som behövs vill motionärerna skjuta till ytterligare medel i generella statsbidrag till kommuner och regioner, jämfört med regeringens proposition.

Motionärerna anför att världen står inför en ekologisk kris och att en miljon arter riskerar att utrotas från jorden. För att hantera den ekologiska krisen förespråkar motionärerna ett starkare och mer omfattande skydd av natur, men också förändrade brukningsmetoder och återskapande av förstörd natur.

Inom utbildningsområdet vill motionärerna höja studiemedlet för studenter och indexera studiebidraget för elever på gymnasiet. Mer statliga resurser ska också användas för att öka likvärdigheten i förskola, skola och fritidshem över hela landet. Vidare vill motionärerna att politiken inriktas på att bygga ut elevhälsan samt att bemannade skolbibliotek och avgiftsfri frukost till elever i grundskola och gymnasium prioriteras.

Kulturen ska enligt motionärerna ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Motionärerna vill bl.a. öka stöden till folkbildning, idrott, museer, friluftsorganisationer och den ideella sektorn.

Den grova brottsligheten har blivit mer synlig och påtaglig. Motionärerna vill skärpa brottsbekämpningen samtidigt som gängens återväxt ska strypas genom breda satsningar på förebyggande arbete där hela samhället involveras. Vidare förespråkar motionärerna en särskild satsning på insatser för barn och unga i riskzonen. I satsningen ingår dels att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng, dels ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon.

Miljöpartiets bostadspolitik syftar till att alla ska kunna bo bra, att motverka segregation och att ge en minskad påverkan på miljö och klimat. Fler bostäder behöver byggas för att motsvara behoven. Motionärerna föreslår att stödet för energieffektivisering för flerbostadshus och investeringsstödet för hyresbostäder och studentbostäder återinförs. Vidare förespråkar de ett nytt investeringsstöd för byggande i expansiva regioner där det finns större industrisatsningar samt en satsning på åtgärder för klimatanpassning av bebyggd miljö.

Motionärerna anser att de senaste årens kriser varit allra tuffast mot redan fattiga länder och att stödet till dessa länder behöver öka. Biståndet bör enligt motionärerna höjas till 1 procent av BNI och på sikt bör det uppgå till 1,25 procent. Vidare behöver klimatbiståndet öka, och avräkningarna från biståndet ska minimeras för att säkerställa att biståndet används till att bekämpa fattigdom.

På skatteområdet presenteras ett antal förändringar som enligt motionärerna kommer att göra samhället mer jämlikt och minska klimatutsläppen. Kapitalbeskattningen höjs och görs mer progressiv. Vidare införs en övre brytpunkt för statlig inkomstskatt och en tillfällig skatt på bankernas räntenetton. Vidare vill motionärerna höja flygskatten och genomföra en grön skatteväxling inom jordbruket. Motionärerna avvisar regeringens förslag om sänkt skatt på fossila drivmedel och förespråkar i stället en riktad skattesänkning till de som bor i glesbygden, vilka ofta är mer exponerade för höga energi- och drivmedelspriser. Även regeringens förslag om nytt jobbskatteavdrag, höjt tak för rotavdrag och om sänkt skatt på snus och plastpåsar avvisas.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Motionärerna konstaterar att den offentliga sektorns skuldsättning är mycket låg och att det samtidigt finns ett stort behov av investeringar i grön omställning. Det finanspolitiska ramverket är enligt motionärerna omotiverat stramt och bör reformeras så att nödvändiga investeringar kan genomföras. Av tabell 1.21 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag.

Tabell 1.21 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Offentlig sektors inkomster		59 958	63 629	55 246
Offentlig sektors utgifter		114 920	132 275	148 970
Finansiellt sparande i offentlig sektor		−54 962	−68 646	−93 724
	Staten	−70 666	−95 269	−122 924
	Ålderspensionssystemet	350	350	350
	Kommunsektorn	15 354	26 273	28 850
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−1,6	−1,5	−0,8

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2023/24:2689.

Totalt vill motionärerna öronmärka 100 miljarder kronor om året till klimatinvesteringar under de kommande 10 åren. Vidare förespråkar man att överskottsmålet ska ersättas med ett balansmål för att möjliggöra nödvändiga satsningar på välfärden. Motionärerna bedömer att deras föreslagna åtgärder skulle leda till att den svenska skuldkvoten når strax över 45 procent 2033, vilket är lågt jämfört med andra länders nuvarande skuldkvoter och på inget sätt skulle riskera de svenska statsfinanserna.

De effekter som motionärernas budgetalternativ väntas få på kommunsektorn framgår av tabell 1.22.

Tabell 1.22 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Kommunernas inkomster		26 229	37 908	40 930
Kommunal inkomstskatt		690	700	700
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0	±0	±0
Statsbidrag inom utgiftsområde 25		13 327	24 076	26 476
	därav ekonomiska regleringar	−673	−624	−624
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		12 212	13 132	13 754
Utgifter		10 875	11 635	12 080
Finansiellt sparande i kommunsektorn		15 354	26 273	28 850

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2023/24:2689.

Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ ingen annan nivå på utgiftstaket för 2024–2026 än regeringen, se tabell 1.23.

Tabell 1.23 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2024	2025	2026
Takbegränsade utgifter	129 934	158 198	177 470
Budgeteringsmarginal	−129 934	−158 198	−177 470
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2023/24:2689.

Både inkomsterna och utgifterna i statens budget är högre med motionärernas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag, se tabell 1.24.

Tabell 1.24 Statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2024	2025	2026
Inkomster i statens budget		59 268	62 929	54 546
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		129 934	158 198	177 470
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		−70 666	−95 269	−122 924
Statsskuld vid årets slut		70 666	165 935	288 859

Källa: Miljöpartiets budgetmotion 2023/24:2689.

Sammantaget medför det att statens budgetsaldo försvagas med ca 71, 95 och 123 miljarder kronor för respektive år 2024–2026 jämfört med regeringens förslag. För en närmare redovisning av motionärernas budgetalternativ fördelat på utgiftsområden respektive olika typer av inkomster, se avsnitt 2.2–2.4 och 2.7 i detta betänkande.

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av den ekonomiska utvecklingen

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. 7 augusti 2023 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal prognoser som publicerats efter att propositionen överlämnades.

Riksbankens penningpolitiska rapport

Riksbanken konstaterar i sin penningpolitiska rapport från den 21 september 2023 att inflationen sjunker i Sverige, särskilt vad gäller energi- och livsmedelspriser. I Sverige uppgick inflationen mätt med KPIF till 4,7 procent i augusti 2023, vilket är mer än en halvering sedan den högsta noteringen i december 2022 men alltjämt för högt i förhållande till Riksbankens mål om 2 procent. Tjänstepriserna ökar fortfarande i snabb takt och den, enligt Riksbanken, omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe.

Att inflationen faller kan delvis härledas till den allt stramare penningpolitiken. För att säkerställa att inflationen stabiliseras kring målet om 2 procent behöver penningpolitiken dock stramas åt något ytterligare. Riksbanksdirektionen beslutade därför att höja styrräntan till 4 procent.

Tillväxten i Sverige dämpas snabbt, bl.a. på grund av att bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion har dämpats. BNP förväntas sjunka något framöver, samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden dämpas. Vidare förväntas en måttlig förstärkning av kronan de kommande åren. Inflationen bedöms vara nära målet på 2 procent 2024.

Inflationsutvecklingen i euroområdet och USA liknar den i Sverige, men nedgången i inflationen har kommit lite längre i USA där inflationen började stiga tidigare. Konjunkturen i USA är starkare än i euroområdet, men både i USA och i euroområdet väntas konjunkturen bromsa in, när den åtstramande penningpolitiken får ett successivt större genomslag och efterfrågan i industrin dämpas.

Den kinesiska ekonomin utvecklas svagt, vilket tynger världsekonomin och världshandeln. Den svaga utvecklingen kan delvis härledas till problem i den kinesiska fastighetssektorn, vilka dämpar konsumentförtroendet hos kinesiska hushåll och håller tillbaka den inhemska efterfrågan.

Konjunkturinstitutets prognos för den ekonomiska utvecklingen

Konjunkturinstitutet konstaterar i sin prognos från den 27 september 2023 att svensk ekonomi har gått in i en lågkonjunktur och att BNP sjunker med 0,6 procent 2023. Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft samtidigt som svag omvärldsefterfrågan slår mot exportnäringen. Det bidrar till att lågkonjunkturen fördjupas 2024, även om den vänder svagt uppåt framemot andra halvan av året. Under 2024 bedöms Sveriges BNP växa med 1 procent.

Internationella valutafondens prognos för världsekonomin

Internationella valutafonden (IMF) bedömer i sin prognos för världsekonomin från den 10 oktober 2023 att den globala återhämtningen från pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förblir långsam och ojämn.

Den globala tillväxten bedöms sjunka från 3,5 procent 2022 till 3,0 procent 2023 och 2,9 procent 2024. I genomsnitt har den globala tillväxten ökat med 3,8 procent per år under perioden 2000–2019. Den globala inflationen förväntas sjunka från 8,7 procent 2022 till 6,9 procent 2023 och 5,8 procent 2024.

Risken för att konjunkturen ska göra en s.k. hård landning har minskat, men det finns alltjämt störst risker på nedåtsidan. Om krisen på den kinesiska fastighetsmarknaden fördjupas kan det få globala effekter. Naturkatastrofer och geopolitisk turbulens kan leda till ökade priser på livsmedel och energi.

EU-kommissionens höstprognos

I EU-kommissionens höstprognos från den 16 november konstateras att ekonomin i unionen har tappat farten och att BNP-utvecklingen under 2023 har varit närmast obefintlig. Kommissionen uppskattar att BNP-tillväxten kommer att uppgå till 0,6 procent 2023, både för eurozonen och för unionen som helhet. Det är en nedrevidering med 0,2 procentenheter jämfört med kommissionens prognos från sommaren 2023 och 0,4 procentenheter jämfört med våren 2023. Kommissionen anger att de ökade levnadskostnaderna har gjort större avtryck i ekonomin än man tidigare har förutspått och att hushållens konsumtion varit låg, samtidigt som den globala efterfrågan varit svag.

Den ekonomiska aktiviteten väntas återhämta sig något under 2024. Konsumtionen förväntas ta fart, samtidigt som arbetsmarknaden fortfarande är relativt stark. Den åtstramande penningpolitiken får också alltmer genomslag i ekonomin, vilket väntas dämpa inflationen. BNP väntas växa med 1,3 procent under 2024 (1,2 procent i euroområdet) och 1,7 procent under 2025 (1,6 procent i euroområdet). Inflationen förväntas sjunka från 6,5 procent 2023 till 3,5 procent 2024 och 2,2 procent 2025. Arbetslösheten förväntas bli 6,0 procent 2023 och 2024 och 5,9 procent 2026.

Sveriges ekonomi förväntas krympa 2023, stabiliseras 2024 och växa måttligt under 2025. Den åtstramade penningpolitiken och de höga energipriserna slår mot den ekonomiska utvecklingen och särskilt mot hushållen och byggsektorn, vilket enligt kommissionen återspeglar den höga skuldsättningen och övervärderade bostadsmarknaden i landet. Sveriges BNP-tillväxt bedöms uppgå till –0,5 procent 2023, –0,2 procent 2024 och 1,3 procent 2025. Inflationen väntas uppgå till 5,7 procent 2023, 1,8 procent 2024 och 2,2 procent 2025. Arbetslösheten väntas stiga från 7,6 procent 2023 till 8,6 procent 2025.

Nyinkommen statistik över läget i svensk ekonomi

I regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen har information som fanns tillgänglig t.o.m. 7 augusti 2023 beaktats. I detta avsnitt redovisas ett antal indikatorer för den svenska ekonomins utveckling som publicerats efter det datumet.

Enligt SCB:s beräkning av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2023 minskade BNP med 0,8 procent, säsongsrensat och jämfört med det första kvartalet 2023. Nedgången drevs bl.a. av en svag nettoexport och minskade lagerinvesteringar. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för fjärde kvartalet i rad.

Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) uppgick antalet sysselsatta i september 2023 till 5 254 000. Sysselsättningsgraden uppgick till 69,2 procent. Antalet arbetslösa ökade med 75 000 jämfört med september 2022 och uppgick till 437 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,7 procent. Både antalet och andelen arbetslösa ökade jämfört med närliggande månader enligt säsongsrensade och utjämnade data.

Enligt SCB visar BNP-indikatorn för det tredje kvartalet 2023 på att Sveriges BNP var i det närmaste oförändrad jämfört med föregående kvartal. Jämfört med tredje kvartalet 2022 minskade BNP med 1,2 procent. BNP-indikatorn är en tidig sammanställning från SCB av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna och bygger på begränsade och preliminära underlag. SCB konstaterar att svensk ekonomi saktade ned något mot slutet av kvartalet med nedgångar i både augusti och september.

SCB:s finansmarknadsstatistik från oktober 2023 visar att tillväxten minskar för bostadslån samtidigt som den ökar för konsumtionslån. Den årliga tillväxttakten avseende total utlåning till hushåll från monetära finansinstitut (MFI) uppgick till 0,7 procent i september 2023 jämfört med september 2022. Bostadslånen, som utgör 83 procent av utlåningen till hushållen, hade en årlig tillväxttakt på –5,8 procent. Konsumtionslånen, som utgjorde 6 procent av hushållens lån, hade en tillväxttakt på 1,7 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 3,9 procent. Totalt uppgick utlåningen från MFI till hushåll och icke-finansiella företag till 7 944 miljarder kronor.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutets prognos över offentliga finanser

Jämfört med sin prognos i augusti har Konjunkturinstitutet i sin prognos från den 27 september 2023 reviderat upp sin prognos för offentliga sektorns strukturella sparande med 0,7 procentenheter för 2024. En del av upprevideringen kommer enligt myndigheten av att det finansiella sparandet är starkare än i den föregående prognosen. Det är bl.a. skatteintäkterna som utvecklas starkare som en följd av att BNP och driftsöverskottet i löpande pris reviderats upp till följd av högre prisökningar. En annan del av upprevideringen kommer av att resursutnyttjandet i ekonomin blir lägre 2024, inte minst på arbetsmarknaden där det s.k. arbetsmarknadsgapet reviderats ned med 0,8 procentenheter till –1,4 procent.

Riksbankens penningpolitiska rapport

I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 21 september 2023 redovisas en prognos över den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP för 2021–2023. Inom parentes anges prognosen från juli 2023. Prognosen visar 0,1 (0,0) för 2023, −0,8 (−0,7) för 2024 och –0,6 (–0,6) för 2025.

Riksgäldskontorets prognos över statens lånebehov

Riksgäldskontorets senaste prognos från den 26 oktober 2023 visar att 2023 blir ett år med överskott för staten, innan budgetsaldot vänder till underskott de kommande två åren. Omsvängningen sker enligt myndigheten 2024 då utgifterna ökar tydligt samtidigt som skatteinkomsterna fortsätter att växa svagt. Jämfört med Riksgäldskontorets förra prognos har budgetsaldot reviderats upp framför allt för 2023. Huvudsakligen förklaras det av högre skatteinkomster och lägre nettoutlåning bl.a. på grund av lägre utbetalningar av elprisstöd. För 2024 räknar myndigheten med att budgetsaldot är i stort sett oförändrat jämfört med förra prognosen. Riksgäldskontoret konstaterar att förslagen i budgetpropositionen för 2024 innebär ökade utgifter, men också något lägre skatteinkomster. Riksgälden räknar trots det med att skatteinkomsterna blir högre jämfört med deras förra prognos, främst på grund av högre kompletteringsbetalningar. Även inbetalningar från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens som myndigheten räknar med ska göras under 2024 i stället för i år förbättrar saldot.

EU-kommissionens höstprognos

Enligt EU-kommissionens bedömning för 2024 blir den offentliga sektorns finansiella sparande för Sverige –0,7 procent av BNP. Nedrevideringen jämfört med tidigare prognos speglar enligt kommissionen försvagningar av inkomsterna i nominella termer och fördröjda effekter av prisökningar. Kommissionen konstaterar att en ökad arbetslöshet kommer att påverka inkomsterna från skatt på arbete negativt och öka utgifterna via de automatiska stabilisatorerna. Kommissionen bedömer att utgiftsreformerna i regeringens förslag till statens budget för 2024, inklusive förslagen i ändringsbudget för 2023, är blygsamma. Trots detta fortsätter statens investeringar att öka under prognosperioden, bl.a. till följd av utbyggnaden av försvaret. Den offentliga skuldkvoten väntas sjunka till under 30 procent 2025.

ESV:s prognos över statens budget och de offentliga finanserna

Jämfört med ESV:s prognos från i september är den makroekonomiska bilden i ESV:s senaste prognos från den 17 november 2023 ungefär densamma. BNP-tillväxten väntas bli lite lägre nästa år. ESV har reviderat ned skatteintäkterna samtliga prognosår utom 2023, vilket till stor del beror på regeringens förslag om sänkt skatt på diesel och bensin i budgetpropositionen för 2024. Även skatteintäkterna på moms och skatt på arbete har reviderats ned jämfört med ESV:s tidigare prognos. Utgifterna på statens budget har reviderats upp alla år. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ned samtliga år. Det är framför allt i staten som sparandet har justerats ned till följd av regeringens förslag till skattesänkningar och utgiftsökningar i budgetpropositionen.

Jämfört med budgetpropositionen för 2024 räknar ESV med en något lägre BNP-tillväxt 2024, men med ungefär samma utveckling för arbetsmarknaden och inflationen. ESV:s prognos på de totala skatteintäkterna är trots det lägre alla år. Enligt ESV beror det framför allt på att myndigheten räknar med lägre intäkter från hushållens kapitalskatter och lägre punktskatter. Jämfört med regeringen räknar ESV med lägre utgifter på statens budget samtliga år men högre utgifter i kommunsektorn. Sammantaget betyder det att ESV räknar med ett större underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande 2023 och 2024. ESV beräknar, till skillnad från regeringen, att det strukturella sparandet 2024 tydligt avviker från målnivån (­0,2 procent av potentiell BNP). ESV konstaterar att sett till det ekonomiska läget kan en målavvikelse vara motiverad. ESV konstaterar i den senaste prognosen att Maastrichtskulden sjunker 2023 och ligger under skuldankaret. Nästa år stiger skulden till följd av fortsatt stora underskott, men den ligger kvar under skuldankaret på 35 procent.

Effekter på offentliga finanser av en eventuell återkapitalisering av Riksbanken

Riksbanken gjorde en förlust för räkenskapsåret 2022 som efter riksdagens beslut om resultatdisposition har lett till ett negativt eget kapital på 18,2 miljarder kronor för banken (framst. 2022/23:RB2, bet. 2022/23:FiU23, rskr. 2022/23:171–173). Det aktualiserar riksbankslagens bestämmelser om återställning av eget kapital via kapitaltillskott från staten. Om Riksbankens egna kapital sjunker under en tredjedel av den s.k. målnivån ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet.

Ett eventuellt kapitaltillskott från staten till Riksbanken påverkar statens finanser genom att det finansiella sparandet försvagas med samma belopp som kapitaltillskottet det år kapitaltillskottet görs. Statens budgetsaldo påverkas i samma omfattning. Statsskulden och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld ökar i motsvarande mån. Ett eventuellt kapitaltillskott innebär en permanent höjning av skuldnivån i nominella termer, medan statens finansiella sparande och statens budgetsaldo minskar det år kapitaltillskottet görs. Åren därefter påverkas det finansiella sparandet och statens budgetsaldo av räntekostnaden för kapitaltillskottet.

1.4 Utskottets ställningstagande

Den ekonomiska utvecklingen

Utskottet konstaterar att regeringens prognos visar att svensk ekonomi är pressad. Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2024 och även i omvärlden bedöms den ekonomiska utvecklingen bli relativt svag. Inflationen i Sverige faller enligt regeringens prognos, men den är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Regeringen bedömer att BNP kommer att minska med 0,8 procent 2023 för att sedan öka med 1,0 procent 2024.

Trots en vikande efterfrågan har arbetsmarknaden hittills varit motståndskraftig. Sysselsättningsgraden var under det andra kvartalet 2023 på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Framöver väntas dock arbetsmarknaden gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin. Arbetslösheten bedöms öka och bli som högst mot slutet av 2024 och början av 2025.

Utskottet noterar att även framåtblickande indikatorer som publicerats efter det att budgetpropositionen lämnades talar för en svag ekonomisk utveckling framöver.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet delar regeringens bedömning att det ekonomiska läget i Sverige är utmanande med hög inflation och lågkonjunktur samtidigt som det finns stora samhällsproblem att ta tag i. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens långsiktiga plan i tre delar för att ta Sverige igenom det besvärliga ekonomiska läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt.

Det viktigaste för Sveriges ekonomi just nu är att inflationen bekämpas och enligt utskottet tar regeringen ansvar för detta. Utskottet delar regeringens bedömning att staten varken kan eller bör kompensera för samtliga prisökningar, men att särskilda åtgärder bör genomföras för att stötta hushållen och välfärden så att bördorna för att bekämpa inflationen fördelas jämnare. Regeringen inriktar politiken på redan utsatta hushåll genom att t.ex. förlänga det tillfälligt höjda bostadsbidraget för barnfamiljer med svag ekonomi. Det är enligt utskottet väl avvägt. Utskottet välkomnar också regeringens åtgärder för att motverka att priser höjs mer än nödvändigt, t.ex. sänkningen av reduktionsplikten, sänkningen av skatten på bensin och diesel och förlängningen av nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel.

Skolor, äldreboenden och sjukhus möter också en tuff ekonomisk situation på grund av inflationen. Liksom regeringen konstaterar har kommunsektorn ett gott utgångsläge för att hantera tillfälliga kostnadsökningar. Utskottet delar samtidigt regeringens bedömning att det i det nuvarande ekonomiska läget är viktigt att upprätthålla sysselsättningen i kommunsektorn. Därför välkomnar utskottet att 40 procent av budgetutrymmet i regeringens budgetförslag avsätts för statsbidrag till kommunsektorn.

Den andra delen i regeringens plan för att hantera det svåra ekonomiska läget handlar om att möta lågkonjunkturen med en återupprättad arbetslinje. Utskottet håller med regeringen om att det inte minst handlar om att förbättra drivkrafterna till arbete så att fler övergår till att försörja sig själva. Den bidragsreform som regeringen avser att genomföra under mandatperioden med bl.a. ett bidragstak och att höja kraven för kvalificering till den svenska välfärden liksom översynen av flerbarnstillägget välkomnas av utskottet.

Utskottet konstaterar att medan många som har olika typer av ersättningar och bidrag helt eller delvis fått kompensation för den höga inflationen, har vanliga löntagare fått reallönesänkningar. Utskottet håller därför med regeringen om att det är angeläget att sänka skatten på arbete och välkomnar regeringens förslag till breda skattesänkningar inriktade främst på låg- och medelinkomsttagare. Utskottet anser att förslaget om att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 är väl avvägd. Utskottet ser positivt på regeringens inriktning på politiken som också innebär sänkt skatt på pension.

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning på en kostnadseffektiv arbetsmarknadspolitik som ska utformas så att fler kommer i arbete, genom bl.a. förslag till åtgärder för att få etableringsjobben på plats och för att stärka sfi-undervisningen.

Det är helt avgörande för svenskt välstånd att både tillväxt och produktivitet ökar. Därför ställer sig utskottet bakom den tredje delen i regeringens plan som handlar om att genomföra reformer för att öka tillväxten, bl.a. genom att utöka antalet platser på ingenjörsutbildningar, yrkeshögskola och vuxenutbildning samt genom att utforma skatteregler som stärker Sveriges möjligheter att konkurrera om internationell nyckelkompetens och att främja forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att regeringen också inriktar politiken på reformer för att förbättra företagares villkor, bl.a. genom att minska regelbördan och företagens administrativa kostnader. Eftersom en trygg och stabil elförsörjning också är central för näringslivet konstaterar utskottet liksom regeringen att kärnkraften ska ha en avgörande roll både i att återupprätta en leveranssäker och trygg elförsörjning och i att åstadkomma en effektiv klimatomställning.

Det finns goda möjligheter att genom prioriteringar genomföra reformer för att ta tag i de stora samhällsproblemen och bygga Sverige starkt. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens inriktning på politiken som också innebär förstärkningar av rättsväsendet, försvaret och välfärden. Vidare välkomnar utskottet regeringens reformagenda inom migrationspolitiken som innebär ett mer ordnat och effektivt mottagande, ett intensifierat arbete med återvändandet och en mer kravbaserad integrationspolitik. Utskottet instämmer avslutningsvis med regeringen att Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv samt ta hänsyn till människors och företags möjlighet att leva och verka i hela landet. Det är, som regeringen framhåller, helt avgörande att Sverige elektrifieras för att minska utsläppen och därför krävs mer fossilfri el.

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Utskottet delar regeringens bedömning att det ekonomiska läget visserligen är utmanande, men att Sverige har alla förutsättningar att ännu en gång hantera en svår tid. Utskottet kan konstatera att starka offentliga finanser, låg statsskuld och en stram och välordnad budgetprocess är några exempel på våra styrkor.

Utskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken behöver vara väl avvägd för att inte spä på inflationen men samtidigt bidra till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi och lösa Sveriges samhällsproblem. Mot bakgrund av det ekonomiska läget ställer sig därför utskottet bakom att regeringen tar ansvar genom att välja att bedriva en återhållsam finanspolitik med en neutral effekt på efterfrågan i ekonomin, dvs. en politik som varken driver upp eller pressar ned efterfrågan i ekonomin. Utskottet noterar att en mer expansiv finanspolitik som efterfrågas i några av motionerna riskerar att hålla uppe inflationen och därmed leda till betydande kostnader för hushållen och samhället i stort.

Som regeringen anför är det finanspolitiska ramverket ett viktigt verktyg för att utforma en långsiktigt hållbar finanspolitik. Utskottet noterar att enligt regeringens prognos för det strukturella sparandet för 2023 och 2024 är finanspolitiken i linje med överskottsmålet. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet bedömer utskottet att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken, utan i stället bidrar till att den höga inflationen kan bekämpas. Utskottet noterar vidare att skuldankaret, dvs. riktmärket för den offentliga sektorns bruttoskuld, väntas uppgå till ca 30 procent av BNP 2024, dvs. inom intervallet på 30–40 procent av BNP.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året 2026, och noterar att budgeteringsmarginalen 2026 därmed ligger närmare regeringens riktlinje jämfört med tidigare års budgeteringsmarginaler för det tredje tillkommande året. Utgiftstaket blir därmed mer styrande när utrymmet för permanenta utgiftsökningar begränsas och behovet av prioriteringar mellan olika utgifter stärks.

Utgiftstaket för staten är ett centralt finanspolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplin och stärker den ekonomiska politikens trovärdighet. Ett viktigt syfte med utgiftstaket är att det ska ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar finanspolitik och samtidigt främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna, vilket också anförs i ramverksskrivelsen (skr. 2017/18:207, bet. 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen hur utgiftstaket förhåller sig till överskottsmålet, hur utgiftstaket och utgifterna utvecklar sig i förhållande till BNP, utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek över tid. Utskottet noterar dock att regeringen inte redovisar sin principiella syn på hur utgiftstaket sätts i förhållande till överskottsmålet. Eftersom utgiftstakets nivå är ett uttryck för regeringens syn på hur det offentliga åtagandet ska utvecklas vill utskottet framhålla vikten av att regeringen tydligare motiverar nivån på utgiftstaket och diskuterar vad den tänkta utgiftsutvecklingen innebär för överskottsmålet och för skattepolitiken.

Utskottet noterar att Riksrevisionen i sin granskningsrapport om det finanspolitiska ramverket (RiR 2023:3) för fram att beslutade nivåer på utgiftstak bör justeras ned om behovet av marginaler visar sig bli mindre när osäkerheten minskar, men delar inte den bedömningen. Den praxis som utvecklats och som redogörs för i ramverksskrivelsen innebär att utgiftstakets nivå inte ändras annat än i speciella fall som t.ex. ett regeringsskifte, eftersom utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna ska vara densamma från det att nivån för ett nytt år har fastställts till dess att det året har passerat. Om osäkerheten minskar och behovet av marginaler minskar är det enligt utskottet i stället bättre att utgiftstaket för nytillkomna år sätts till en nivå som bättre speglar det nya behovet av marginaler.

Mot bakgrund av den diskussion som följt i spåren av den prisjustering i beräkningsmetoden för det strukturella sparandet som regeringen införde i juni 2022 välkomnar utskottet att regeringen kommer att fortsätta ha en dialog med berörda myndigheter om metodutveckling. Utskottet konstaterar att det råder stor osäkerhet i bedömningen av det strukturella sparandet och att skillnader i prognoser för det strukturella sparandet mellan prognosmakare kan bero dels på olika bedömningar av ekonomins potentiella BNP-nivå, dels på skillnader i beräkningsmetoder.

Med anledning av att det i några av motionerna efterfrågas en tidigareläggning av översynen av överskottsmålets nivå konstaterar utskottet att regeringen aviserat att man under 2023 kommer att tillsätta den återkommande översynen av överskottsmålet som föreskrivs i det finanspolitiska ramverket. Regeringen har uttalat att man i det sammanhanget kan utveckla det finanspolitiska ramverket vad gäller samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik (skr. 2022/23:128 s. 9). Enligt den ordning som tidigare gällt bör regeringen i 2025 års ekonomiska vårproposition presentera resultatet av en genomförd översyn och avisera vilket överskottsmål som ska föreslås gälla fr.o.m. 2027. Därefter, i budgetpropositionen för 2026, bör regeringen (beroende på hur översynen utfallit) föreslå ett nytt överskottsmål för 2027 och framåt, och därmed kan ett nytt beslutat överskottsmål träda i kraft första året efter nästa ordinarie val.

Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Motionärernas alternativa förslag till riktlinjer avstyrks.

2 Rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget

I detta kapitel behandlas de förslag som ingår i rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna i statens budget. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade regler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. I beslutet ingår också att riksdagen godkänner en beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I beslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter: förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen. För att säkerställa en helhetssyn på budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv ingår också i beslutet att godkänna preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för de tillkommande budgetåren 2025 och 2026.

Skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna i statens budget utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Riksdagen tar inte ställning till saldot som sådant utan till de delar på utgifts- respektive inkomstsidan som ingår i rambeslutet.

2.1 Utgiftstak för staten

Regeringen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 2 § budgetlagen). Utgiftstaket är en grundläggande del av den medelfristiga budgetprocessen och principen om en beslutsordning uppifrån och ned, där beslut om en övre gräns för de totala utgifterna fattas före besluten om delarna.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen fastställer utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret 2026 (punkt 3). Regeringen föreslår också att riksdagen fastställer utgiftstaket för 2024 och 2025 till följd av tekniska justeringar (punkt 2). Regeringen föreslår att nivåerna på utgiftstaket fastställs till 1 747, 1 827 och 1 866 miljarder kronor för 2024–2026, se tabell 2.1.

De föreslagna nivåerna överensstämmer med regeringens bedömning av nivån för 2026 i 2023 års ekonomiska vårproposition och med de beslutade nivåerna för 2024 och 2025, exklusive tekniska justeringar.

Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2026 innebär en höjning med 39 miljarder kronor eller 2,1 procent jämfört med 2025. Det är en lägre höjning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997 som uppgick till 3,5 procent 1997–2025. I förhållande till potentiell BNP uppgår den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2026 till 26,3 procent, vilket är en lägre nivå än den genomsnittliga nivån för perioden 2023–2025 som uppgick till 26,9 procent.

Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2026 innebär att budgeteringsmarginalen uppgår till 5,7 procent av de takbegränsade utgifterna 2026. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Enligt regeringen skulle en budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan begränsas under kommande år. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet anser regeringen att det är rimligt att reformer ska kunna genomföras på budgetens utgiftssida, men framhåller samtidigt att utrymme under utgiftstaket i sig inte betyder att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek innebär att det föreslagna utgiftstaket medger att de takbegränsade utgifterna 2026 i budgetpropositionen för 2026 kan vara 74 miljarder kronor högre än vad regeringen prognostiserar i dagsläget. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1 procent av BNP 2026. Regeringen framhåller samtidigt att ett ledigt utrymme under utgiftstaket inte betyder att det finns utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna, utan reformer på utgiftssidan kan genomföras först efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De tekniska justeringar som görs förklaras i huvudsak av en neutralisering av effekten på kommunsektorn av olika skatteförslag. Justeringarna görs för att takets ursprungliga begränsande effekt på de statliga utgifterna ska bibehållas. En teknisk justering görs t.ex. när en budgetförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter som på de takbegränsade utgifterna.

Motionerna

Förslagen till utgiftstak i förhållande till beslutade utgiftstak för 2024 och 2025 och det utgiftstak som regeringen föreslår för 2026 redovisas i tabell 2.1.

I partimotion 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår motionärerna att riksdagen avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2024–2026 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2025 (yrkandena 2 och 3). Motionärerna föreslår en högre nivå på utgiftstaket för 2024 än vad riksdagen tidigare har fastställt och vad regeringen nu föreslår (yrkande 4).

Tabell 2.1 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2024	2025	2026
Fastställt utgiftstak	1 745	1 825	1 8601
Regeringens förslag till utgiftstak	1 747	1 827	1 866
Avvikelse från fastställt utgiftstak och regeringens förslag till utgiftstak	2	2	6
Socialdemokraterna	±0	±0	±0
Vänsterpartiet	115
Centerpartiet	±0	±0	±0
Miljöpartiet	±0	±0	±0

1Bedömning av utgiftstakets nivå i 2023 års ekonomiska vårproposition.

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

2.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena 2024

I regeringens förslag till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen fördelas på (9 kap. 5 § riksdagsordningen).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 6) att utgifterna för 2024 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 2.3. De föreslagna utgiftsramarna för 2024 uppgår sammantaget till 1 347 miljarder kronor. Det är en ökning med 95 miljarder kronor jämfört med de ursprungligen beslutade utgiftsramarna i statens budget för 2023.

I förslaget till utgiftsramar har hänsyn tagits till tidigare beslutade och aviserade reformer samt till de som nu är föreslagna och aviserade. Till grund för beräkningen av utgiftsramarna ligger också regeringens prognos för den makroekonomiska utvecklingen, volymutvecklingen i transfereringssystemet, den årliga pris- och löneomräkningen av förvaltnings- och investeringsanslag samt posten Övrigt.

Av tabell 2.2 framgår hur förändringarna i regeringens föreslagna utgiftsramar för 2024 kan härledas utifrån dessa poster. I tabellen redovisas förändringarna i förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten för 2023.

Tabell 2.2 Härledning av de sammanlagda utgiftsramarna 2024

Miljarder kronor

Utgiftsramarna 20231	1 252
Förändring till följd av:
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	44
Makroekonomisk utveckling	23
Pris- och löneomräkning	24
Volymer	–3
Övrigt	7
Summa utgiftsramar 2024	1 347

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (se bet. 2022/23:FiU1). Beloppet är således exklusive riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2023.

Källa: Budgetpropositionen för 2024.

Reformer

Som framgår av tabellen ovan beräknas tidigare beslutade reformer och de reformer som nu föreslås eller aviseras i budgetpropositionen medföra att utgiftsramarna för 2024 ökar med 44 miljarder kronor jämfört med ramarna i den ursprungliga budgeten för 2023. De utgiftsramar som beräknas öka mest till följd av dessa reformer är i storleksordning utgiftsramarna för utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 25 Allmänna bidrag till kommuner och 4 Rättsväsendet. Samtidigt minskar utgiftsramarna för bl.a. utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 13 Integration och jämställdhet och 24 Näringsliv.

Den makroekonomiska utvecklingen

Den makroekonomiska utvecklingen, t.ex. i form av högre prisbasbelopp och förändringar i arbetslösheten, beräknas medföra ökade utgiftsramar med 23 miljarder kronor 2024. De utgiftsramar som beräknas öka mest är i storleksordning utgiftsområdena 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Pris- och löneomräkning

Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål beräknas bidra till att utgiftsramarna ökar med 24 miljarder kronor 2024.

Volymförändringar

Volymförändringar, t.ex. till följd av ett förändrat antal personer i olika transfereringssystem, bidrar till att utgiftsramarna beräknas minska med 3 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas minska mest på grund av lägre volymer är i storleksordning utgiftsramarna för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 8 Migration och 15 Studiestöd. Samtidigt beräknas ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning öka.

Övriga utgiftspåverkande faktorer

Övriga utgiftspåverkande faktorer beräknas bidra till att utgiftsramarna ökar med 7 miljarder kronor. De utgiftsramar som beräknas öka mest är i storleksordning utgiftsområdena 26 Statsskuldsräntor m.m., 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 7 Internationellt bistånd.

Motionerna

I tabell 2.3 redovisas motionärernas förslag till utgiftsramar för 2024 jämfört med regeringens förslag.

Tabell 2.3 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2024

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	19 070	−385	509	−592	387
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	20 881	10	1 214	−18	51
3	Skatt, tull och exekution	16 854	100	10	−160	−35
4	Rättsväsendet	76 028	100	245	505	1 268
5	Internationell samverkan	2 274	±0	14	−2	273
6	Försvar och samhällets krisberedskap	126 060	±0	±0	125	1 805
7	Internationellt bistånd	48 630	1 000	10 531	1 664	10 719
8	Migration	13 808	±0	242	375	443
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	110 258	1 040	−57	−1 531	1 399
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	116 907	230	18 100	−4 046	1 790
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	60 310	±0	±0	−4	7
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	106 071	3 550	13 870	−1 067	3 400
13	Integration och jämställdhet	4 018	570	1 914	455	753
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	92 059	1 070	15 533	−10 442	1 872
15	Studiestöd	30 545	20	387	1 162	1 752
16	Utbildning och universitetsforskning	99 461	1 825	3 164	5 594	4 367
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 646	550	2 174	801	2 658
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	6 082	517	7 420	−46	8 051
19	Regional utveckling	3 922	4 880	70	5 900	±0
20	Klimat, miljö och natur	19 307	880	11 681	2 995	21 070
21	Energi	5 604	60	4 305	−344	15 988
22	Kommunikationer	82 875	550	15 613	624	34 892
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	23 973	238	2 607	175	3 449
24	Näringsliv	9 552	185	755	6	248
25	Allmänna bidrag till kommuner	174 280	7 000	4 181	199	13 327
26	Statsskuldsräntor m.m.	20 455	±0	10	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	40 760	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 346 694	23 990	114 492	2 328	129 934
Minskning av anslagsbehållningar		−10 891	±0	±0	±0	±0
Summa utgifter		1 335 803	23 990	114 492	2 328	129 934
Riksgäldskontorets nettoutlåning		−5 045	±0	±0	±0	±0
Kassamässig korrigering		371	±0	±0	±0	±0
Summa		1 331 129	23 990	114 492	2 328	129 934

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

Socialdemokraterna

I partimotion 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024. Sammantaget föreslår motionärerna 24 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,0 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en stegvis förstärkning av biståndet till dess att målet om 1 procent av BNI uppnås. Den högre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (+1,0 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om ytterligare medel för hälso- och sjukvårdens personal som delvis finansieras genom omprioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+3,6 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår en extra utbetalning av barnbidraget till alla barnfamiljer och att underhållsstödet tillfälligt förstärks för ensamstående föräldrar. Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+1,1 miljarder kronor) beror på att motionärerna föreslår att ytterligare medel avsätts för en aktiv arbetsmarknadspolitik jämfört med vad regeringen föreslår. Motionärernas förslag om att förstärka det s.k. likvärdighetsbidraget och att utöka antalet platser inom vuxenutbildningen förklarar bl.a. den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+1,8 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 19 Regional utveckling (+4,9 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att införa en tankrabatt för hushåll. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+7 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att utöka det generella statsbidraget utöver vad regeringen föreslår och om att medel tillförs kommunerna för akuta insatser mot gängvåldet.

Vänsterpartiet

I partimotion 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024. Sammantaget föreslår motionärerna 114,5 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+10,5 miljarder kronor) beror framför allt på motionärernas förslag om att utöka medlen för biståndsverksamhet. Motionärernas förslag om att höja taket i sjukpenningen, höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen och att avskaffa karensavdraget förklarar i huvudsak den högre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (+18,1 miljarder kronor). Den högre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (+15,5 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att reformera arbetslöshetsersättningen med målet om att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet och om att utöka antalet platser i arbetsmarknadsutbildning. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+3,2 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att införa ett fribelopp i förskoleavgiften. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,2 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att stärka folkbildningen, utveckla landets kulturskolor och stärka idrotten. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (+7,4 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att rusta upp och klimatanpassa det befintliga hyresbeståndet och om att införa investeringsstöd för byggande av hyres- och studentbostäder och klimatsmarta flerbostadshus i trä. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+11,7 miljarder kronor) förklaras bl.a. av motionärernas förslag om att återinföra en reformerad klimatbonus för köp av elbil, öka stödet för att skydda värdefull natur, utökade medel för klimatinvesteringar och om stöd till forskning för klimatomställning. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+15,6 miljarder kronor) beror till stor del på motionärernas förslag om att rusta upp och bygga ut järnvägen, införa en Sverigebiljett som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för 450 kronor i månaden, införa ett statligt investeringsstöd för den regionala kollektivtrafiken och att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+2,6 miljarder kronor) beror till stor del på motionärernas förslag om att införa ett ekonomiskt omställningsstöd för kalhyggesfritt skogsbruk och om utökade medel för nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den högre ramen för utgiftsområde 25 (+4,2 miljarder kronor) förklaras av förslag om högre generella statsbidrag jämfört med vad regeringen föreslår.

Centerpartiet

I partimotion 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024. Sammantaget föreslår motionärerna ca 2,3 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+1,7 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att återinföra enprocentsmålet för biståndsramen genom en stegvis årlig upptrappning av biståndet. Den lägre ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (–1,5 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av att motionärerna prioriterar om det s.k. Äldrevårdslyftet till förmån för 1 miljard kronor i generella statsbidrag till kommuner samt av att medlen för fritidskort prioriteras om till förmån för mer generella stöd för att stärka civilsamhället och för att ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid. Neddragningen motverkas till viss del av motionärernas förslag om utökade medel för ambulanssjukvård i hela landet. Den lägre ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (–4,0 miljarder kronor) förklaras främst av motionärernas förslag om att återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Den lägre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (–1,1 miljarder kronor) förklaras i huvudsak av motionärernas förslag om att avskaffa flerbarnstillägget för det andra barnet för att finansiera andra prioriterade reformer. Den lägre ramen motverkas till viss del av bl.a. motionärernas förslag om att prioritera resurser till aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Den lägre ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (–10,4 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att reformera arbetslöshetsersättningen och om att minska Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag, arbetsmarknadspolitiska program och nystartsjobb. Den högre ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd (+1,2 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att stärka finansieringen för omställningsstöd. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+5,6 miljarder kronor) beror framför allt på motionärernas förslag om att införa ett sektorsbidrag till skolan. Den högre ramen för utgiftsområde 19 Regional utveckling (+5,9 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om ett stöd till landsbygden för de höga bränslepriserna. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+3,0 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att införa en klimatbonus för nya och begagnade bilar och att Industriklivet ska förstärkas.

Miljöpartiet

I partimotion 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024. Sammantaget föreslår motionärerna 130 miljarder kronor högre utgiftsramar än vad regeringen gör i sitt förslag. Nedan kommenteras de större avvikelserna i ramnivåer jämfört med regeringens förslag.

Den högre ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (+10,7 miljarder kronor) beror framför allt på att motionärerna föreslår att biståndsramen ska vara 1 procent av BNI för att på sikt höjas till 1,25 procent av BNI och att kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige inte ska avräknas från biståndet. Den högre ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (+3,4 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om att inflationssäkra barnbidraget och underhållsstödet och att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av det höjda bostadsbidraget. Den högre ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (+4,4 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan, att utöka medlen för att stärka likvärdigheten i skolan och av att införa avgiftsfri frukost till elever i grundskola och gymnasium. Den högre ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (+2,6 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att på olika sätt stärka kulturen. Den högre ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsument­politik (+8,1 miljarder kronor) förklaras bl.a. av motionärernas förslag om att återinföra stödet för energieffektivisering i flerbostadshus och investeringsstödet för hyresbostäder och studentbostäder samt att ett nytt investeringsstöd införs för byggande i expansiva regioner där det finns större industrisatsningar. Den högre ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (+21,1 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om bl.a. ökade medel för klimatanpassning, att det införs en klimatbonus för miljöbilar och en leasingbonus för elbilar samt utökade medel till det s.k. Klimat- och industriklivet. Den högre ramen för utgiftsområde 21 Energi (+16 miljarder kronor) beror på motionärernas förslag om ökade satsningar på förnybar och billig elproduktion, bl.a. genom en lokal elbonus, ökade medel för att införa solenergi på offentliga byggnader och på förslag om att öka stödet till hushåll och företag som effektiviserar energianvändningen. Den högre ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer (+34,9 miljarder kronor) beror bl.a. på motionärernas förslag om att öka investeringarna i transportinfrastrukturen för att rusta upp och bygga ut järnvägen och förslag om ökade medel för att stärka kollektivtrafiken. Den högre ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (+3,4 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att bl.a. införa ett omställningsstöd till skogsägare och utöka den nationella medfinansieringen till jordbruket. Den högre ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (+13,3 miljarder kronor) förklaras av motionärernas förslag om att öka de generella statsbidragen till kommunsektorn med mer än vad regeringen föreslår.

2.3 Övriga utgifter i statens budget 2024

Regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (3 kap. 3 § budgetlagen). För att statens budgetsaldo ska stämma överens med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statens budget. Bland övriga utgifter i statens budget finns också posten Minskning av anslagsbehållningar.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Anslagsbehållningar utgörs av skillnaden mellan anvisade medel och förbrukning av anslagsmedel. Anslagsbehållningar uppstår och förändras till följd av dels att statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela utgifter över tid, dels skillnader mellan anslagsnivåer och prognoser över faktisk användning av medel.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 7) att riksdagen för 2024 godkänner beräkningen av posten Minskning av anslagsbehållningar till –10,9 miljarder kronor. Det innebär att statens utgifter 2024 sammantaget beräknas bli 10,9 miljarder kronor lägre än vad regeringen föreslår ska anvisas på anslag.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning speglar den totala nettoförändringen av all in- och utlåning under budgetåret. Nettoutlåningen omfattar både löpande statlig verksamhet, såsom in- och utbetalning av studielån, och tillfälliga poster som ofta beslutas med kort varsel och som därför kan vara svåra att förutse. Nettoutlåningen kan därför variera kraftigt från år till år.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 till –5 miljarder kronor, vilket motsvarar en förstärkning av statens budgetsaldo. De poster som framför allt förklarar nettoutlåningen 2024 är inflöde av flaskhalsintäkter på 17 miljarder kronor, som stärker budgetsaldot, och utlåning till Centrala studiestödsnämnden för studielån på 14 miljarder kronor, som försvagar budgetsaldot.

Kassamässig korrigering

För att budgetsaldot ska stämma överens med skillnaden mellan in- och utlåningar på statens centralkonto i Riksbanken görs en kassamässig korrigering. Den räknas fram som en restpost.

I propositionen föreslår regeringen (punkt 12) att riksdagen godkänner den kassamässiga korrigeringen för 2024 till 0 kronor.

2.4 Beräkningen av inkomsterna i statens budget 2024

I detta avsnitt behandlas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024. Inkomstberäkningen baseras på de regler som nu gäller samt på de ändrade regler för skatter och avgifter som föreslås och aviseras. Förslagen om ändrade regler för skatter och avgifter behandlas mer detaljerat i avsnitt 2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 4) att riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 som uppgår till 1 324 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovisas regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget.

Statens skatteinkomster

Statens skatteinkomster (inkomsttyp 1000) beräknas uppgå till 1 345 miljarder kronor 2024, vilket motsvarar en minskning med ca 18 miljarder kronor eller ca 1,3 procent jämfört med 2023. Att inkomsterna minskar beror på periodiseringar, dvs. uppbörds- och betalningsförskjutningar men också på anstånd av inbetalningar som beräknas vara högre 2024 jämfört med 2023.

Om man exkluderar periodiseringar från statens skatteinkomster får man statens skatteintäkter. För 2024 beräknas statens samlade skatteintäkter uppgå till 1 353 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 10 miljarder kronor eller ca 0,7 procent jämfört med 2023. Om man till statens skatteintäkter inkluderar de skatter som tillhör kommuner, regioner, ålderspensionssystemet och tillfaller EU får man den offentliga sektorns skatteintäkter. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas öka med ca 2 procent 2024 jämfört med 2023, vilket kan jämföras med genomsnittet för perioden 2012–2021 då skatteintäkterna ökade med ca 4 procent per år. Den lägre ökningstakten beror bl.a. på att lönesumman väntas öka långsammare 2024 än 2023, vilket håller tillbaka intäkterna från skatt på arbete. Hushållens konsumtion väntas dock öka något snabbare 2024 jämfört med 2023, vilket medför en högre ökningstakt för intäkter från mervärdesskatt under 2024 jämfört med 2023. Intäkterna från skatt på kapital väntas också öka något 2024 jämfört med 2023 till följd av att hushållens kapitalvinster bedöms stiga.

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. År 2024 väntas skattekvoten uppgå till 41,0 procent, vilket är 0,6 procentenheter lägre än 2023. Den lägre skattekvoten beror på att skatteintäkterna för finansiering av elstöd upphör, vilket gör att skatt på konsumtion som andel av BNP minskar. Under prognosperioden 2023–2026 väntas skattekvoten minska ytterligare och 2026 bedömer regeringen att den uppgår till 40,7 procent. Den minskade kvoten beror på att intäkterna av skatt på kapital successivt väntas återgå till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP och att ingen resolutionsavgift väntas tas ut 2026.

Skatten på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100 och 1200) består i huvudsak av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på arbete uppgå till 1 510 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 43 miljarder kronor eller 2,9 procent jämfört med 2023. I förhållande till BNP uppgår intäkterna av skatt på arbete till knappt 24 procent och av de totala skatteintäkterna utgör de ca 57 procent 2024. Lönesumman, som är den främsta skattebasen för lön och pensioner, utvecklades förhållandevis starkt 2023. För 2024 väntas dock lönesumman utvecklas svagare och bidra till en mer dämpad utveckling av intäkterna från kommunal inkomstskatt. Intäkterna från statlig inkomstskatt väntas öka som andel av BNP 2024, vilket beror på regeringens aviserade förslag om att pausa uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter väntas i huvudsak öka i takt med lönesumman.

Skatten på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) utgörs huvudsakligen av skatt på hushållens kapitalinkomster och företagens vinster men också av bl.a. avkastningsskatt. Intäkterna från skatt på kapital bedöms uppgå till ca 14 procent av de totala skatteintäkterna, vilket motsvarar knappt 6 procent av BNP. Det innebär att intäkterna av skatt på kapital beräknas uppgå till ca 377 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med knappt 23 miljarder kronor eller 6,4 procent jämfört med 2023. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster väntas öka successivt efter 2023 då tillgångspriserna för finansiella tillgångar väntas återhämta sig. Som en följd av den svaga tillväxten i ekonomin väntas skatteintäkterna från företagsvinster fortsätta att utvecklas svagt även 2024. En högre statslåneränta medför däremot att intäkterna från avkastningsskatten väntas öka kraftigt 2024.

Skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400), dvs. mervärdesskatt och punktskatter, uppgår till ca 724 miljarder kronor 2024. Jämfört med 2023 är det en minskning med ca 16 miljarder kronor eller ca – 2,2 procent. Minskningen beror på att skatteintäkterna för finansiering av elstöd upphör och på regeringens aviserade förslag om skattesänkningar på bensin och diesel. Intäkterna från mervärdesskatt bedöms öka med i genomsnitt 5 procent per år 2024–2026.

Som andel av BNP bedöms intäkterna av skatt på konsumtion och insatsvaror ligga på mellan 11 och 12 procent under hela prognosperioden 2023–2026.

Skatten på import (inkomsthuvudgrupp 1500) beräknas uppgå till 9,6 miljarder kronor 2024, vilket är 0,4 miljarder kronor eller 4,3 procent högre än 2023.

Restförda och övriga skatter (inkomsthuvudgrupp 1600) utgörs främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna beräknas 2024 uppgå till ca 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 2,4 miljarder kronor jämfört med 2023.

Statens övriga inkomster

Statens övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2000–8000.

Inkomster av statens verksamhet (inkomsttypen 2000) omfattar bl.a. utdelningar från statens aktieinnehav samt inlevererade överskott från affärsverken och Riksbanken. Inkomsterna beräknas uppgå till ca 48 miljarder kronor 2024, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2023. Minskningen förklaras av en s.k. engångseffekt i form av att Centrala studiestödsnämndens kreditreserv flyttats från ett räntekonto hos Riksgäldskontoret till en inkomsttitel på statens budget samt av att Riksbankens resultat inte väntas medge någon inlevererad vinst.

Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) avser förslag om försäljningar av olika slags statlig egendom. För 2023–2026 beräknas försäljningsinkomsterna beräkningsmässigt uppgå till 5 miljarder kronor per år. Inkomster från återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) omfattar återbetalning av studielån för lån upptagna före 1989 och övriga lån. För hela perioden 2023–2026 väntas inkomsterna uppgå till mellan 0,5 och 0,7 miljarder kronor. Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000), som huvudsakligen utgörs av statliga pensionsavgifter, beräknas till 22 miljarder kronor 2024, vilket är något högre än 2023.

Bidrag från EU (inkomsttyp 6000) beräknas uppgå till 48,7 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 33,4 miljarder kronor jämfört med 2023. Inkomsterna avser bidrag från olika EU-fonder, främst den s.k. faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och jordbruksfonderna. Ökningen beror framför allt på utbetalningar från RRF.

Posten Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) omfattar tillkommande skatter och avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter, och avräkningen består främst av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2024 beräknas avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till ca –145 miljarder kronor, vilket är betydligt lägre än 2023 då avräkningarna uppgick till –178 miljarder kronor. Avräkningen 2023 beror framför allt på en tillfällig effekt till följd av att delar av flaskhalsintäkter redovisas som skatteintäkter. Dessa intäkter betalas in av Affärsverket svenska kraftnät till staten. Transfereringen från staten till hushållen som därefter sker via Försäkringskassan redovisas som avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet.

Motionerna

I tabell 2.4 redovisas motionärernas förslag till inkomster i förhållande till regeringens förslag.

Tabell 2.4 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	761 664	7 974	35 390	−4 385	21 250
1110	Inkomstskatter	983 364	±0	28 200	−3 700	9 290
1111	Statlig inkomstskatt	62 768	±0	10 880	−3 200	8 600
1115	Kommunal inkomstskatt	920 597	±0	17 320	−500	690
1120	Allmän pensionsavgift	159 173	±0	700	±0	−20
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−380 873	7 974	6 490	−685	11 980
1200	Indirekta skatter på arbete	748 799	±0	7 620	−4 900	−30
1210	Arbetsgivaravgifter	732 385	±0	7 780	−4 900	−30
1240	Egenavgifter	11 812	±0	40	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−50 842	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	60 526	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−5 714	±0	±0	±0	±0
1290	Tjänstegruppliv	632	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	377 047	10 590	41 623	−51	32 301
1310	Skatt på kapital, hushåll	81 498	±0	22 533	±0	24 400
1320	Skatt på företagsvinster	199 647	10 000	13 090	−51	7 901
1330	Kupongskatt	7 634	590	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	28 827	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	41 268	±0	6 000	±0	±0
1360	Stämpelskatt	13 644	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	4 529	±0	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	724 304	5 870	7 240	12 989	6 418
1410	Mervärdesskatt	584 200	±0	650	±0	−3 750
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 418	±0	±0	130	130
1430	Energiskatt	44 043	5 760	5 880	12 610	6 443
1440	Koldioxidskatt	24 077	±0	600	±0	115
1450	Övriga skatter på energi och miljö	8 768	110	110	110	3 480
1470	Skatt på vägtrafik	24 028	±0	±0	139	±0
1480	Övriga skatter	7 770	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	9 552	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	12 182	±0	10	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 552	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 623 996	24 434	91 883	3 653	59 938
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 271 376	±0	−18 020	500	−670
Statens skatteintäkter		1 352 620	24 434	73 863	4 153	59 268
1900	Periodiseringar	−7 647	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 344 973	24 434	73 863	4 153	59 268
Övriga inkomster		−20 709	±0	1 000	±0	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 890	±0	1 000	±0	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	615	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	22 164	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	48 675	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−145 053	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 324 264	24 434	74 863	4 153	59 268

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

Socialdemokraterna

I partimotion 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2024 sammantaget ca 24,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om en skattereduktion på arbetsinkomster och förslaget om ett tillfälligt höjt tak i rotavdraget, till förmån för ett eget alternativ till skattereduktion på förvärvsinkomster samt en justering av rotavdraget för att främja fler åtgärder för energieffektivisering. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 10,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras av motionärernas förslag om att införa en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 5,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, vilket beror på att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel.

Vänsterpartiet

I partimotion 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2024 sammantaget ca 74,9 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 35,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras i huvudsak av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att införa ett nytt jobbskatteavdrag, att det befintliga jobbskatteavdraget trappas av, att det införs en ny skatt om 5 procent på inkomster över 62 000 kronor per månad, att det införs en skattereduktion på fackföreningsavgiften samt att rutavdraget avskaffas. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är ca 7,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket i huvudsak förklaras av motionärernas förslag om att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling och för den först anställda. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 41,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår att det införs en statlig fastighetsskatt, en arvs- och gåvoskatt samt att kapitalbeskattningen görs mer enhetlig, bl.a. genom reformerade 3:12-regler och genom att kapitalskatten höjs till den gängse nivån om 30 procent på utdelningar och kapitalvinst samt att en bankskatt införs på 50 procent av bankernas övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är 7,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De högre inkomsterna förklaras framför allt av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka bensin- och dieselskatten.

Centerpartiet

I partimotion 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2024 sammantaget ca 4,1 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 4,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Den lägre nivån förklaras i huvudsak av att motionärerna föreslår ett förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster, en utökad skattereduktion för installation av grön teknik, att skiktgränsen för statlig inkomstskatt indexeras med föregående års löneökning och att ett teknikneutralt jordbruksavdrag införs. Den lägre nivån motverkas till viss del av motionärernas förslag om att avskaffa skattereduktionen för medlemsavgift i arbetslöshetskassan. Inkomsterna från indirekta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1200) är 4,9 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på motionärernas förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna på låga löner. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 13 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det beror i huvudsak på att motionärerna avvisar regeringens sänkning av energiskatten på bensin och diesel och därtill höjer skatten på tunga fossildrivna fordon.

Miljöpartiet

I partimotion 2023/24:2698 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3 framförs motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2024. I motionärernas förslag är inkomsterna i statens budget för 2024 sammantaget ca 59,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Inkomsterna från direkta skatter på arbete (inkomsthuvudgrupp 1100) är ca 21,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Den högre nivån förklaras framför allt av att motionärerna föreslår att det återinförs en brytpunkt för statlig inkomstskatt, en s.k. värnskatt, och att den föreslagna höjningen av jobbskatteavdraget avvisas. Inkomsterna från skatt på kapital (inkomsthuvudgrupp 1300) är ca 32,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Ökningen är bl.a. en följd av att motionärerna föreslår att kapitalskatten höjs från 30 till 35 procent, att skatten på investeringssparkonton höjs och görs progressiv för innehav över 1 miljon kronor samt att det införs en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Inkomsterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsthuvudgrupp 1400) är ca 6,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Det förklaras framför allt av att motionärerna avvisar regeringens förslag om att sänka skatten på fossila drivmedel och av motionärernas förslag om att dubblera flygskatten och införa en antibiotikaskatt. De högre inkomsterna motverkas till viss del av motionärernas förslag om att avskaffa mervärdesskatt på solpaneler.

2.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas regeringens förslag och aviseringar om ändringar i skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för beräkningen av inkomsterna i statens budget och motionärernas alternativa förslag. I tabell 2.4 i föregående avsnitt redovisas effekterna på inkomsterna i statens budget för 2024 av bedömningarna i propositionen och motionerna.

Propositionen

I budgetpropositionen redovisas ett antal förslag och aviseringar av ändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåret 2024 och framåt. Ändringarna redovisas i avsnitt 12 i propositionen under rubrikerna Skatt på arbets­inkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning samt Skatt på konsumtion m.m. Om inget annat redovisas föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2024.

Sänkt skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Regeringen gör bedömningen att det ordinarie jobbskatteavdraget bör förstärkas med 11,04 miljarder kronor. Samtidigt bör det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärkas med 2,18 miljarder kronor.

Regeringen lämnade den 28 september 2023 förslag i proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs

Regeringen gör bedömningen att en indexering bör införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år.

Regeringen lämnade den 28 september 2023 förslag i proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens beslut om rambeslut i detta betänkande.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024

Regeringen gör bedömningen att det vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt för beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024 inte bör göras någon uppräkning. Skiktgränsen för beskattningsåret 2024 bör därmed uppgå till 598 500 kronor.

Regeringen lämnade den 12 oktober 2023 förslag i proposition 2023/24 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024. Förslaget bereds av skatteutskottet och kommer att behandlas i betänkande 2023/24:SkU8.

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Regeringen gör bedömningen att taket för rotavdraget tillfälligt bör höjas och att det tillfälligt bör införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Taket för rot- respektive rutavdraget bör vara 75 000 kronor per person under beskattningsåret 2024. Fram till den 30 juni 2024 bör dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under våren 2024.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2024.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år

Regeringen gör bedömningen att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och bör omfatta vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år.

Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjats efter den 31 mars 2023. Om vistelsen i Sverige påbörjas efter den 31 mars 2023 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2024 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse sju år från ankomsten till Sverige.

Regeringen lämnade den 28 september 2023 proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt som redogörs närmare för nedan. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Regeringen gör bedömningen att en kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Storleken på kompensationen bör i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen bör vara skattefri och betalas ut via skattekontot. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget bör senareläggas med ett år, till den 1 januari 2027.

Det kommande förslaget om kompensation bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år bör enligt regeringen senareläggas till den 1 januari 2027.

Höjd jämförelseränta vid ränteförmån

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att reglerna om beräkning av ränteförmån ändras. Det görs genom att jämförelseräntan höjs med en ½ procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därefter till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus 1 ½ procentenhet.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas.

Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling bör ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften görs mot summan av dessa avgifter. Den generella nedsättningen av egenavgifterna bör ändras på motsvarande sätt och avdraget bör i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften.

Förslagen bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på ersättning som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

Regeringen lämnade den 28 september 2023 förslag i proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna. Förslaget bereds av finansutskottet inom ramen för riksdagens rambeslut i detta betänkande.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster. Syftet med förslagen om höjda beloppsnivåer för skattefri inkomst vid marköverföringar m.m., allframtidsupplåtelser och för delägare i samfälligheter är att underlätta och förenkla för företag och enskilda.

Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall. Syftet med förslagen är bl.a. att värna den svenska kupongskattebasen genom att på ett effektivt sätt kunna ta ut kupongskatt från begränsat skattskyldiga personer på det värde som överförs till aktieägarna vid ett inlösenförfarande.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Regeringen gör bedömningen att det bör införas bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet, vars syfte är att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag om tilläggsskatt.

Regeringen lämnade den 26 oktober 2023 förslag i proposition 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Förslaget bereds av skatteutskottet och kommer att behandlas i betänkande 2023/24:SkU6.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Sänkt skatt på bensin och diesel

Regeringen gör bedömningen att energiskatten på bensin (miljöklass 1) bör 2024 sänkas med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande regler om indexomräkning. Efter indexering av energi- och koldioxidskatten på övrig bensin bör energiskatten sänkas så att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter än skattenivån 2023. Energiskatten på alkylatbensin bör 2024 höjas med 10 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler. Energiskatten på diesel (miljöklass 1) bör 2024 sänkas med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser bör ändras på motsvarande sätt. Koldioxidskatten på s.k. märkt diesel bör 2024 sänkas med 259 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler. För 2025 bör energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel och andra bränslen bestämmas utifrån en omräkning av skattesatserna från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) bör dock de omräknade energiskattebeloppen sänkas med 60 öre per liter. De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla för bränslen under 2024 och 2025 bör framgå direkt av lagen om skatt på energi.

Förslaget avseende 2024 bör träda i kraft den 1 januari 2024 och avseende 2025 den 1 januari 2025.

Regeringen lämnade den 19 oktober 2023 förslag i proposition 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Förslaget bereds av skatteutskottet och kommer att behandlas i betänkande 2023/24:SkU7.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

Regeringen gör bedömningen att en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet bör gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. För förbrukning under 2024 bör återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 456 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 470 kronor per kubikmeter. Ansökan om återbetalning av skatt bör göras per kalenderkvartal.

Regeringen lämnade den 19 oktober 2023 förslag i proposition 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel. Förslaget bereds av skatteutskottet och kommer att behandlas i betänkande 2023/24:SkU7.

Justerad skatt på naturgrus och avfall

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att skattesatsen för skatt på naturgrus för 2024 ska vara 22 kronor per ton naturgrus. Skattesatsen för skatt på avfall för 2024 ska vara 725 kronor per ton avfall. För 2025 och efterföljande kalenderår ska skattebeloppen åter bestämmas genom omräkning utifrån KPI men med utgångspunkt i gällande skattesatser och förändringar i KPI mellan juni 2023 och juni året före det år som omräkningen avser. Det årliga schabloniserade tillägget om 2 procentenheter, s.k. BNP-indexering, ska tas bort för båda dessa skatter.

Avskaffad skatt på plastbärkassar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att skatten på plastbärkassar avskaffas genom att lagen om skatt på plastbärkassar upphävs.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)

Regeringen gör bedömningen att elektrisk kraft som förbrukas i utrustning för den process genom vilken koldioxid avskiljs ur rökgaser i en industrianläggning, eller i en anläggning för produktion av värme eller elektrisk kraft eller en kombination av dessa, bör få delvis befrielse från energiskatt. Energiskatt bör tas ut med 0,6 öre per kilowattimme för den elektriska kraft som förbrukas i sådan utrustning för infångning av koldioxid (s.k. CCS-installation).

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 oktober 2024.

Ändrade vägavgifter inom Eurovinjettsamarbetet

Regeringen gör bedömningen att vägavgiften bör fr.o.m. tidigast den 1 januari 2025 differentieras utifrån koldioxidutsläppsklass samtidigt som en begränsad höjning av avgiftsnivåerna genomförs. Från och med den 26 mars 2027 bör vägavgiftsplikten utvidgas till att omfatta även tunga godsfordon och vissa fordonskombinationer med en totalvikt under 12 ton. Avgift för dessa fordon bör tas ut med en tredjedels lägre belopp. För dieseldrivna tunga lastbilar som blir vägavgiftspliktiga 2027 bör fordonsskatten sänkas till 300 kronor i anslutning till att avgiftsplikten utvidgas. Om en sådan lastbil har draganordning för påhängsvagn bör skatten i stället sänkas till 1 000 kronor.

De kommande förslagen bör enligt regeringen träda i kraft de dagar som regeringen bestämmer.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Justerad skatt på tobak och nikotin

Regeringen gör bedömningen att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak bör höjas med ca 9 procent. Skatten på tobakssnus bör sänkas med ca 20 procent. Skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter bör årligen räknas om utifrån förändringar i konsumentprisindex.

De kommande förslagen bör enligt regeringen träda i kraft den 1 november 2024.

Höjd spelskatt

Regeringen gör bedömningen att punktskatten på spel bör höjas från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2024.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

Regeringen gör bedömningen att omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt bör höjas från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2025.

Nya mervärdesskatteregler för små företag

Regeringen gör bedömningen att omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt bör få tillämpas av beskattningsbara personer som är etablerade i andra EU-länder. På motsvarande sätt bör beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige få möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2025.

Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och för konstverk

Regeringen gör bedömningen att vissa virtuella evenemang och aktiviteter bör beskattas i Sverige om köparen är en icke beskattningsbar person som är bosatt eller stadigvarande vistas här. Detsamma gäller om köparen är en beskattningsbar person som har sätet för sin ekonomiska verksamhet här. Den reducerade skattesatsen om 12 procent vid försäljning av konstverk bör gälla oavsett vem som säljer konstverket. Den reducerade skattesatsen får dock inte tillämpas samtidigt som reglerna om vinstmarginalbeskattning. Beskattningsbara återförsäljares möjlighet att tillämpa vinstmarginal­beskattning vid försäljning av konstverk, samlarföremål och antikviteter bör därför begränsas.

Det kommande förslaget bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2025.

Motionerna

Under denna rubrik redovisas motionärernas förslag om förändringar på skatte- och avgiftsområdet.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om skattereduktion för arbetsinkomster avvisas.

–      En justerad avtrappning av jobbskatteavdraget för höginkomsttagare införs och den befintliga avtrappningen av jobbskatteavdraget blir brantare och upphör helt vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året.

–      Ett system med en rättvis skattesänkning för vanligt folk införs. Skattesänkningen omfattar samtliga förvärvsinkomster, och innebär som mest en skattesänkning på 1 900 kronor per år. Skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och trappas av vid höga inkomster.

–      Skatteklyftan inom gällande skatteregler sluts helt genom en förstärkt skattereduktion för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.

–      Regeringens bedömning om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget avvisas. Ett reformerat rotavdrag införs, med höjd subventionsgrad inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering.

–      Regeringens förslag om en höjd jämförelseränta godtas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      En beredskapsskatt bör införas för att finansiera försvarsutbyggnaden. Skatten bör betalas av de som har störst bärkraft och särskilt angeläget är att se över 3:12-reglerna. Beredskapsskatten ska vara enkel att betala och administrera, svår att skatteplanera runt och bidra till finansieringen av försvaret.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas räntenetto, dvs. den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, införs. Förslaget innebär en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens bedömning om en skattejustering på bensin och diesel avvisas till förmån för förslaget i Socialdemokraternas budgetmotion om en tankrabatt.

–      Regeringens förslag om att avskaffa skatten på plastbärkassar avvisas.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om ett nytt jobbskatteavdrag avvisas.

–      Jobbskatteavdraget trappas av på inkomster över 45 000 kronor för att vara helt utfasat på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

–      En ny skatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 62 000 kronor införs.

–      Skatteklyftan sluts för alla inkomster, t.ex. sjuk- och rehabiliterings­penning, arbetslöshetsersättning och föräldraförsäkring.

–      En skattereduktion på 25 procent av den avgift en person betalar i fackföreningsavgift införs.

–      Regeringens bedömning om ett höjt tak för rotavdraget och ett slopat gemensamt tak för rut- och rotavdrag avvisas.

–      Rutavdraget avskaffas.

–      Rotavdraget avskaffas men behålls som en konjunkturåtgärd de närmaste åren.

–      Dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.

–      Regeringens bedömning om kompensation till pensionärer födda 1957 stöds. Det förutsätts att de kompenseras med ränta och att regeringen snarast återkommer med formerna för hur återbetalningen ska genomföras.

–      Vänsterpartiet söker stöd för en genomgripande skattereform.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Regeringens förslag om att avskaffa nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer 15–18 år stöds.

–      Kvarvarande nedsättningar och undantag begränsas.

–      Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU) och nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda avskaffas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Utdelningar och kapitalvinster från fåmansbolag beskattas med 30 procent och utdelningsutrymmet begränsas genom att gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet sänks. Det sparade utdelningsutrymmet begränsas genom en årsspärr och uppräkningsräntan sänks.

–      Ett tak om 2 miljoner kronor införs för sparande på investeringssparkonto. Allt sparande utöver taket beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.

–      Kapitalinkomstbeskattningen reformeras. Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier beskattas med 30 procent.

–      En arvs- och gåvoskatt införs i Sverige i likhet med i många andra länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Skatten utformas så att den drar in 1 procent av det årliga arvs- och gåvoflödet men har ett ganska stort fribelopp så att vanliga hushåll som äger sin bostad inte påverkas.

–      Den kommunala fastighetsavgiften kompletteras med en statlig fastighetsskatt. Skatten tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En ny tillfällig skatt på elbolagens övervinster införs för att motverka elbolagens övervinster och där pengarna återförs till hushållen.

–      En tillfällig bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2024–2026 och som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses den genomsnittliga övervinsten under de fem senaste åren.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om ytterligare sänkt bensin- och dieselskatt avvisas.

–      Regeringens bedömning om förlängning av sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk avvisas.

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på plastpåsar avvisas.

–      Koldioxidskatten på bränsle inom EU ETS, som slopades den 1 januari 2023, återinförs.

–      Avfallsförbränningsskatten som slopades den 1 januari 2023 återinförs.

–      En progressiv flygskatt, som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger, införs.

–      En ny bekämpningsmedelsskatt, som är differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker, införs.

–      En avståndsbaserad skatt på godstransporter på väg, som ska vara möjlig att differentiera, införs.

–      För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa är det angeläget att arbetet med en reform av vägtrafikbeskattning redan nu inleds. Det bör tillsättas en utredning om förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Mervärdesskatten på vissa reparationstjänster sänks åter från 12 procent till 6 procent.

Centerpartiet

Centerpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om ändringar i regelverket för jobbskatteavdrag avvisas.

–      Ett utökat jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster införs.

–      Regeringens bedömning om pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 avvisas. Skiktgränsen indexeras i stället med föregående års löneökning.

–      Skattereduktionen för grön teknik utvidgas ytterligare. Kravet om att reduktion för installation av system för lagring enbart beviljas för installationer som avser lagring av egenproducerad el tas bort. Vissa effektiva energi- och vattenbesparande åtgärder inkluderas i skattereduktionen.

–      Energieffektiviserande åtgärder som innefattar både installation och utrustning utvidgas med 50 000 kronor och omfattar även energibesparande investeringar som värmepump och bergvärme.

–      Villkoren för att vara delägare i en gemensam solenergianläggning görs mer förmånliga.

–      Skattereduktionen för medlemsavgifter i a-kassa avskaffas.

–      Regeringens bedömning om att höja taket för rottjänster avvisas och en lägre höjning av taket i rotavdraget föreslås.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

–      Arbetsgivaravgiften sänks för låga löner. Avgiften halveras för heltidsjusterade månadslöner på upp t.o.m. 22 000 kronor i månaden. Nedsättningen fasas ut i intervallet 22 000–25 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 25 000 kronor.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      En utredning tillsätts om att slopa fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte använts på länge.

–      Liberalare skatteregler om andrahandsuthyrning införs för att det ska bli enklare och mer attraktivt för privatpersoner att bidra till fler tillgängliga bostäder på marknaden.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En ny företagsform, s.k. mikroföretag införs. Den innebär en enklare beskattning upp till en inkomst om 350 000 kronor baserad på företagets omsättning.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt bensin- och dieselskatt avvisas.

–      Den sänkning av skatten på bensin och diesel som genomfördes i budgetpropositionen för 2023 dras tillbaka.

–      Det nuvarande avdraget för jordbruksdiesel görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika, och avdraget permanentas.

–      Regeringens förslag om skattesänkning på plastpåsar avvisas.

–      För att möjliggöra ytterligare en utbyggnad av solel avskaffas skatten på solel för eget bruk.

–      Skattebefrielsen på biogas återinförs eftersom produktionen och försäljningen av biogas behöver räddas.

–      Nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort.

–      Skatten på bioolja avskaffas.

–      Fordonsskatten för tunga fordon, över 3,5 ton, som drivs av fossila bränslen fördubblas.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Regeringens bedömning om sänkt skatt på tobakssnus avvisas.

–      Enhetligheten i skatten på spel ses över i samband med att spelskatten höjs. Översynen har särskild inriktning på att sänka skatten för trav och relaterade verksamheter och på att höja skatten på exempelvis nätkasinoverksamhet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet lämnar följande förslag och bedömningar:

Skatt på arbetsinkomster

–      Regeringens förslag om ytterligare jobbskatteavdrag avvisas.

–      Skatten för boende i glesbygd sänks och sänkningen utökas därmed med

2 325 kronor om året, jämfört med i dag.

–      Den s.k. funkisskatten avskaffas genom att skatten på sjuk- och aktivitetsersättning sänks.

–      Regeringens bedömning om pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 välkomnas. En övre brytpunkt i den statliga inkomstskatten införs med 5 procentenheter.

–      Regeringens bedömning om ett tillfälligt höjt tak för rotavdrag avvisas. Det bör utredas hur rotavdraget kan styras mot mer hållbara åtgärder och även hur man kan utvidga målgruppen som kan få ta del av rotavdraget.

–      Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om 2022 införs.

–      Regeringens bedömning att personer födda 1957 blir kompenserade för den skattesmäll de fick under 2023 välkomnas.

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter

–      Tillgångar på investeringssparkonto skattebefrias upp till ett kapitalunderlag om 50 000 kronor. För kapitalunderlag mellan 50 000 kronor och 1 000 000 kronor beräknas schablonintäkten på samma sätt som i dag. På innehav över 1 miljon kronor ökar påslaget på schablonintäkten med två tredjedelar av 1 procentenhet för varje extra miljon upp till ett kapitalunderlag på 10 miljoner kronor.

–      Kapitalskatten höjs från 30 till 35 procent för att finansiera prioriterade satsningar på ett sätt som ökar den ekonomiska jämlikheten.

–      Uppskovsreglerna vid försäljning av bostad ses över för att åstadkomma en större rörlighet på bostadsmarknaden.

Skatt på kapitalägande – företagsskatter

–      En tillfällig skatt på bankernas övervinster införs. Skatten tas ut på räntenettot.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

–      Regeringens förslag om sänkt bensin- och dieselskatt avvisas.

–      Regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk avvisas till förmån för ett jordbruksavdrag.

–      Regeringens förslag om att slopa skatten på plastpåsar avvisas.

–      Koldioxidskatten på kraft- och värmeverk som regeringen tog bort återinförs.

–      Gränsen på 500 kW för skattebefrielse för egenanvänd el slopas eftersom gränsen i dag utgör ett hinder för utbyggnaden av större solanläggningar.

–      Flygskatten dubbleras för att flyget ska bära mer av sina klimatkostnader.

–      En antibiotikaskatt införs på kött för att motverka en ohållbart hög användning av antibiotika.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

–      Regeringens bedömning om sänkt skatt på snus avvisas.

Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

–      Som ett led i främjandet av investeringar i grön teknik slopas mervärdesskatten på solpaneler.

–      Mervärdesskatten på reparationstjänster av bl.a. cyklar, skor och kläder sänks åter från 12 procent till 6 procent.

–      För att minska klimatpåverkan från byggsektorn genom att gynna återbruk av överblivet byggmaterial och rivningsmaterial bör en mervärdes­skattefrihet på återbrukade material utredas.

Proposition 2023/24:13 Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

I propositionen föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas med totalt 11,04 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person och år. Vidare föreslås att en indexering ska införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Dessutom föreslås att skatten för pensionärer ska sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor. Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 300 kronor per person och år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2749 yrkandena 1 och 2 av Martin Ådahl (C) avvisar motionärerna förslaget om ändringar i regelverket för jobbskatteavdrag. Sverige behöver en riktig tillväxtpolitik som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, som minskar företagens kostnader och uppmuntrar dem att anställa och som motverkar bristsituationer och stimulerar investeringsviljan i Sverige. En grundprincip för en sådan politik är att inte höja de redan höga skatterna på arbete utan att sänka dem. I Centerpartiets budget föreslås en bred skattesänkning, ett utökat jobbskatteavdrag på inkomstskatten, med fokus på låga inkomster och medelinkomster. Jobbskatteavdraget ska göra det lättare att öka sin arbetstid, att gå från bidrag till arbete och att klara kostnadskrisen. Skattesänkningen motsvarar 1 500 kronor per år för en person med 200 000 kronor i årsinkomst och 2 800 kronor per år för en person med 400 000 kronor i årsinkomst. Centerpartiets förslag innebär sänkt skatt för alla, med lika mycket som regeringen föreslår för de med inkomster över drygt 38 000 kronor i månaden, men med upp till åtta gånger mer än regeringen för de med riktigt låga inkomster.

Proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

I propositionen föreslås vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) och av den generella nedsättningen av egenavgifterna. FoU-avdraget föreslås ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska göras mot summan av dessa avgifter. En motsvarande ändring föreslås i fråga om nedsättningen av egenavgifterna. Avdraget föreslås i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med förslagen är att skapa utrymme för berörda arbetsgivare och näringsidkare att kunna utnyttja respektive avdrag fullt ut.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt

I propositionen föreslås att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades till att i stället gälla under högst sju år. Som en följdändring justeras även kravet om att vistelsen i Sverige ska vara avsedd att vara högst fem år till att den i stället ska vara avsedd att vara högst sju år. Förslaget syftar till att stärka de svenska reglernas konkurrenskraft.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.

2.6 Ålderspensionssystemets utgifter 2024

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt administrationskostnader. Ålderspensionssystemets utgifter ingår inte i statens budget men i de takbegränsade utgifterna under utgiftstaket.

Propositionen

I budgetpropositionen föreslår regeringen (punkt 8) att riksdagen godkänner beräkningen av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 372,9 miljarder kronor 2024. Det innebär en ökning med 12 miljarder kronor jämfört med prognosen för 2023 och förklaras i huvudsak av den makroekonomiska utvecklingen.

2.7 Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026

Regeringen ska i budgetpropositionen lämna förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret (2 kap. 3 § budgetlagen).

Propositionen

Preliminära utgiftsramar för 2025 och 2026

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 9) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.5 och 2.6 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar för 2025 och 2026.

De sammantagna utgiftsramarna för 2025 och 2026 uppgår till ca 1 386 miljarder kronor respektive 1 394 miljarder kronor. Det innebär jämfört med det föregående året en ökning med 39,5 miljarder kronor respektive 7,7 miljarder kronor. Utgiftsökningarna beror till stor del på den makroekonomiska utvecklingen och på den årliga pris- och löneomräkningen. Ökningen hålls emellertid tillbaka av att beräkningarna utgår från antaganden om att inga nya finanspolitiska åtgärder vidtas för dessa år utöver de som tidigare aviserats eller aviseras i denna budgetproposition.

Preliminär inkomstberäkning för 2025 och 2026

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 5) att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 2.7 och 2.8 redovisas regeringens och motionärernas förslag till preliminära inkomstberäkningar för 2025 och 2026. Regeringen beräknar preliminärt inkomsterna i statens budget till ca 1 339 miljarder kronor respektive 1 393 miljarder kronor 2025 och 2026.

Motionerna

Motionärerna lämnar förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret i partimotionerna 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 6 och 8, 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 4 och 6 och 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 4 och 6. Motionärernas förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar jämfört med regeringens förslag för 2024 och 2025 framgår av tabellerna 2.5–2.8.

Tabell 2.5 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2025

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	18 845	−395	449	−588	410
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 704	10	1 143	−21	51
3	Skatt, tull och exekution	14 221	100	10	−145	−35
4	Rättsväsendet	83 713	100	113	555	1 268
5	Internationell samverkan	2 238	±0	14	−2	276
6	Försvar och samhällets krisberedskap	139 271	±0	±0	175	1 805
7	Internationellt bistånd	48 263	1 000	13 937	5 071	20 019
8	Migration	13 943	±0	−87	340	90
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	108 886	1 040	1 724	−1 433	689
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	117 144	230	18 380	−3 819	3 051
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 470	±0	−1 100	−5	7
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	109 149	±0	20 100	−992	4 600
13	Integration och jämställdhet	3 584	570	1 855	1 146	1 330
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 688	570	20 306	−11 045	2 197
15	Studiestöd	33 869	20	447	1 830	1 913
16	Utbildning och universitetsforskning	99 362	1 080	3 462	6 460	4 368
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 673	550	2 321	900	2 758
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	3 005	910	10 642	−67	7 833
19	Regional utveckling	4 088	20	70	5 900	±0
20	Klimat, miljö och natur	15 315	880	14 987	5 573	26 116
21	Energi	5 562	60	5 305	−362	16 238
22	Kommunikationer	92 832	550	21 233	491	35 580
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 642	238	2 342	172	3 139
24	Näringsliv	7 664	185	977	5	418
25	Allmänna bidrag till kommuner	168 992	7 574	3 461	−16	24 076
26	Statsskuldsräntor m.m.	27 855	±0	10	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	52 188	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 386 165	15 292	142 101	10 122	158 198

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

Tabell 2.6 Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsramar 2026

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1	Rikets styrelse	19 201	−395	185	−557	410
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	22 310	10	1 168	−14	51
3	Skatt, tull och exekution	14 479	100	10	−47	40
4	Rättsväsendet	90 267	100	−390	555	1 268
5	Internationell samverkan	2 251	±0	14	−1	280
6	Försvar och samhällets krisberedskap	139 582	±0	±0	175	1 805
7	Internationellt bistånd	47 682	1 000	17 295	8 345	30 019
8	Migration	12 899	±0	−537	29	−169
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	105 447	1 040	6 240	−1 275	834
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	117 704	230	17 774	−998	4 340
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	59 715	±0	−1 100	−3	7
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	112 677	±0	20 500	−1 167	5 100
13	Integration och jämställdhet	3 289	570	1 845	1 491	1 605
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	90 789	570	23 806	−11 954	2 297
15	Studiestöd	37 396	20	527	1 842	1 816
16	Utbildning och universitetsforskning	99 008	955	3 441	6 662	4 388
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 413	550	2 491	1 057	2 758
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	1 628	1 510	12 152	−64	7 835
19	Regional utveckling	4 323	20	70	5 900	±0
20	Klimat, miljö och natur	16 175	630	15 937	5 629	28 645
21	Energi	4 769	60	5 030	22	16 448
22	Kommunikationer	99 206	400	21 514	502	35 424
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 749	238	2 402	270	5 174
24	Näringsliv	7 398	185	1 057	8	618
25	Allmänna bidrag till kommuner	169 768	7 576	3 171	−233	26 476
26	Statsskuldsräntor m.m.	26 855	±0	10	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	52 897	±0	±0	±0	±0
Summa utgiftsområden		1 393 878	15 369	154 611	16 174	177 470

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

Tabell 2.7 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2025

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	792 341	6 914	36 630	−5 315	20 400
1110	Inkomstskatter	1 021 861	±0	29 300	−3 800	9 500
1111	Statlig inkomstskatt	62 550	±0	11 280	−3 200	8 800
1115	Kommunal inkomstskatt	959 311	±0	18 020	−600	700
1120	Allmän pensionsavgift	166 147	±0	700	±0	−20
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−395 668	6 914	6 630	−1 515	10 920
1200	Indirekta skatter på arbete	781 534	±0	7 820	−4 900	−30
1210	Arbetsgivaravgifter	764 725	±0	7 980	−4 900	−30
1240	Egenavgifter	11 900	±0	40	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−52 995	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	63 221	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−5 950	±0	±0	±0	±0
1290	Tjänstegruppliv	632	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	388 944	±0	37 583	−51	34 791
1310	Skatt på kapital, hushåll	84 992	±0	23 453	±0	26 900
1320	Skatt på företagsvinster	203 670	±0	8 030	−51	7 891
1330	Kupongskatt	7 710	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	30 698	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	42 199	±0	6 100	±0	±0
1360	Stämpelskatt	15 145	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	4 529	±0	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	759 259	8 420	9 010	16 209	8 448
1410	Mervärdesskatt	616 985	±0	880	±0	−4 410
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 920	±0	±0	800	800
1430	Energiskatt	45 734	7 770	7 270	14 620	7 715
1440	Koldioxidskatt	24 159	±0	210	±0	103
1450	Övriga skatter på energi och miljö	7 222	650	650	650	4 240
1470	Skatt på vägtrafik	24 606	±0	±0	139	±0
1480	Övriga skatter	8 633	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	9 893	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	13 122	±0	10	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 893	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 735 199	15 334	91 053	5 943	63 609
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 324 998	±0	−18 720	600	−680
Statens skatteintäkter		1 410 201	15 334	72 333	6 543	62 929
1900	Periodiseringar	−12 676	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 397 525	15 334	72 333	6 543	62 929
Övriga inkomster		−58 941	±0	1 000	±0	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	46 348	±0	1 000	±0	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	717	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 605	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	17 425	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−152 037	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 338 583	15 334	73 333	6 543	62 929

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

 

Tabell 2.8 Regeringens och motionärernas förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget 2026

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1100	Direkta skatter på arbete	835 395	6 714	39 630	−5 015	21 100
1110	Inkomstskatter	1 072 857	±0	30 600	−3 600	10 100
1111	Statlig inkomstskatt	65 410	±0	11 980	−3 200	9 400
1115	Kommunal inkomstskatt	1 007 448	±0	18 620	−400	700
1120	Allmän pensionsavgift	175 176	±0	700	±0	−20
1130	Artistskatt	±0	±0	±0	±0	±0
1140	Skattereduktioner	−412 638	6 714	8 330	−1 415	11 020
1200	Indirekta skatter på arbete	824 154	±0	7 820	−4 800	−50
1210	Arbetsgivaravgifter	807 271	±0	7 980	−4 800	−50
1240	Egenavgifter	12 019	±0	40	±0	±0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−55 891	±0	−200	±0	±0
1270	Särskild löneskatt	66 382	±0	±0	±0	±0
1280	Nedsättningar	−6 258	±0	±0	±0	±0
1290	Tjänstegruppliv	632	±0	±0	±0	±0
1300	Skatt på kapital	402 778	±0	37 963	−51	26 491
1310	Skatt på kapital, hushåll	91 300	±0	23 853	±0	28 600
1320	Skatt på företagsvinster	208 549	±0	8 010	−51	−2 109
1330	Kupongskatt	7 787	±0	±0	±0	±0
1340	Avkastningsskatt	31 785	±0	±0	±0	±0
1350	Fastighetsskatt	43 189	±0	6 100	±0	±0
1360	Stämpelskatt	15 639	±0	±0	±0	±0
1390	Riskskatt för kreditinstitut	4 529	±0	±0	±0	±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	796 864	8 700	9 310	16 489	7 684
1410	Mervärdesskatt	652 982	±0	910	±0	−5 410
1420	Skatt på alkohol och tobak	32 150	±0	±0	800	800
1430	Energiskatt	46 635	8 050	7 540	14 900	7 933
1440	Koldioxidskatt	24 595	±0	210	±0	91
1450	Övriga skatter på energi och miljö	6 956	650	650	650	4 270
1470	Skatt på vägtrafik	24 489	±0	±0	139	±0
1480	Övriga skatter	9 057	±0	±0	±0	±0
1500	Skatt på import	10 271	±0	±0	±0	±0
1600	Restförda och övriga skatter	10 069	±0	10	±0	±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−10 271	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 869 261	15 414	94 733	6 623	55 226
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 392 635	±0	−19 320	400	−680
Statens skatteintäkter		1 476 626	15 414	75 413	7 023	54 546
1900	Periodiseringar	−31 956	±0	±0	±0	±0
1000	Statens skatteinkomster	1 444 670	15 414	75 413	7 023	54 546
Övriga inkomster		−51 936	±0	1 000	±0	±0
2000	Inkomster av statens verksamhet	49 651	±0	1 000	±0	±0
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	±0	±0	±0	±0
4000	Återbetalning av lån	733	±0	±0	±0	±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	26 608	±0	±0	±0	±0
6000	Bidrag m.m. från EU	16 893	±0	±0	±0	±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−150 822	±0	±0	±0	±0
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0	±0	±0	±0
Inkomster i statens budget		1 392 734	15 414	76 413	7 023	54 546

Källa: Budgetpropositionen för 2024, partimotion 2023/24:2654 (S), partimotion 2023/24:2733 (C), partimotion 2023/24:2385 (V) och partimotion 2023/24:2689 (MP).

2.8 Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster

Samtliga utskott har fått tillfälle att yttra sig över förslagen till utgiftsramar och inkomster i budgetpropositionen i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Tabell 2.9 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som lämnats. Som framgår av tabellen tillstyrks regeringens förslag av samtliga de 12 utskott som yttrat sig. I samtliga yttranden finns avvikande meningar (S, V, C, MP) där respektive motion tillstyrks. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 7–19.

Tabell 2.9 Yttranden från andra utskott

Utskott/ Yttrande1	Yttrar sig över	Bilaga	Tillstyrker/ Avstyrker	Avvikande meningar
KU (KU1y)	Utgiftsområde 1	7	Tillstyrker	S, V, C, MP
SkU (SkU1y)	Skatter och avgifter, inkomstberäkningen	8	Tillstyrker	S, V, C, MP
SkU (SkU2y)	Utgiftsområde 3	9	Tillstyrker	S, V, C, MP
CU (CU1y)	Utgiftsområde 18	10	Tillstyrker	S, V, C, MP
UU (UU2y)	Utgiftsområde 7	11	Tillstyrker	S, V, C, MP
SfU (SfU1y)	Utgiftsområde 8, 10, 11, 12 och ålderspensions-systemet, inkomst-beräkningen	12	Tillstyrker	S, V, C, MP
SoU (SoU1y)	Utgiftsområde 9	13	Tillstyrker	S, V, C, MP
KrU (KrU1y)	Utgiftsområde 17	14	Tillstyrker	S, V, C, MP
UbU (UbU1y)	Utgiftsområde 15 och 16	15	Tillstyrker	S, V, C, MP
TU (TU1y)	Utgiftsområde 22	16	Tillstyrker	S, V, C, MP
MJU (MJU1y)	Utgiftsområde 20 och 23	17	Tillstyrker	S, V, C, MP
NU (NU1y)	Utgiftsområde 19, 21 och 24	18	Tillstyrker	S, V, C, MP
AU (AU1y)	Utgiftsområde 13 och 14	19	Tillstyrker	S, V, C, MP

1Utrikesutskottet har inte yttrat sig över utgiftsområde 5. Justitieutskottet och försvarsutskottet har inte yttrat sig över sina respektive utgiftsområden.

2.9 Kompletterande information

Förslag som aviserats i budgetpropositionen

Nedan redovisas förslag som har aviserats i budgetpropositionen och som regeringen avser att lämna under hösten 2023 och våren 2024 samt förslag som regeringen avser att lämna därefter. Samtliga dessa förslag ligger till grund för inkomstberäkningen men ingår inte i budgetpropositionen, utan förslagen presenteras i särpropositioner. I budgetpropositionen har regeringen i stället lämnat en bedömning.

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen under hösten 2023 och våren 2024 för ikraftträdande under 2024

•       Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

•       Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)

•       Justerad skatt på tobak och nikotin

•       Höjd spelskatt

Propositioner som regeringen avser att överlämna till riksdagen för ikraftträdande 2025 och 2026

•       Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

•       Ändrade vägavgifter inom Eurovinjettsamarbete

•       Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt

•       Nya mervärdesskatteregler för små företag

•       Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och för konstverk

Beredning av överlämnade propositioner

•       Den 17 oktober 2023 överlämnade regeringen proposition 2023/24:27 Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 till riksdagen. Propositionen kommer att behandlas av skatteutskottet i betänkande 2023/24:SkU8 som planeras komma att debatteras och beslutas i kammaren den 29 november 2023.

•       Den 19 oktober 2023 överlämnade regeringen proposition 2023/24:24 Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel till riksdagen. Propositionen kommer att behandlas av skatteutskottet i betänkande 2023/24:SkU7 som planeras komma att debatteras och beslutas i kammaren den 29 november 2023.

•       Den 26 oktober 2023 överlämnade regeringen proposition 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Propositionen kommer att behandlas av skatteutskottet i betänkande 2023/24:SkU6 som planeras komma att debatteras och beslutas i kammaren den 13 december 2023.

2.10 Utskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten 2024–2026

Regeringens förslag till nivåer på utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet för 2024–2026 är 1 747, 1 827 respektive 1 866 miljarder kronor. För 2024 och 2025 innebär förslaget att de sedan tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för dessa år höjs med 2 miljarder kronor för respektive år till följd av tekniska justeringar. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2026 innebär en höjning med 39 miljarder kronor, jämfört med 2025. Höjningen motsvarar 2,1 procent, vilket kan jämföras med den årliga genomsnittliga höjningen i löpande priser som uppgick till 3,5 procent mellan 1997 och 2025. Den föreslagna nivån på utgiftstaket för 2026 motsvarar 26,4 procent av BNP, vilket är lägre än nivån för 2024 och 2025 som motsvarar 27,2 procent.

Utskottet har i kapitel 1 redogjort för sin syn på regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för 2024–2026.

Ramar för utgiftsområdena 2024

Som framgår av tabell 2.2 i betänkandet uppgår de utgiftsramar som regeringen föreslår för 2024 till 1 347 miljarder kronor, vilket är ca 95 miljarder kronor högre än ramarna i den ursprungligt beslutade budgeten för 2023. Regeringens förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena i statens budget 2024 framgår av tabell 2.3 i betänkandet.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen fokuserar på hur de takbegränsade utgifterna har förändrats och vad som orsakat förändringarna. Eftersom riksdagen beslutar om utgiftsramarna för respektive utgiftsområde vill utskottet uppmärksamma regeringen på att riksdagens prioritering av hur resurser ska fördelas mellan utgiftsområdena skulle kunna underlättas om regeringens underlag för riksdagens rambeslut i högre grad fokuserar på förändringen av utgiftsramarna.

Utskottet anser att regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden överensstämmer med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 1. I likhet med de utskott som yttrat sig över utgiftsramarna för sina respektive utgiftsområden tillstyrker också finansutskottet regeringens förslag till utgiftsramar.

Övriga utgifter i statens budget 2024

Övriga utgifter i statens budget utgörs av Riksgäldskontorets nettoutlåning, posten Minskning av anslagsbehållning och kassamässig korrigering. Utgifterna för dessa för 2024 beräknas till –5 miljarder kronor, –10,9 miljarder kronor respektive 0 kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag, men kommenterar nedan det relativt stora beloppet på posten Minskning av anslagsbehållningar.

Beloppet innebär att regeringen beräknar att anslagsförbrukningen blir 10,9 miljarder kronor lägre än de medel man föreslår att riksdagen ska anvisa. Motsvarande belopp uppgick till 4,4 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.

Det framgår inte av budgetpropositionen varför regeringen i budgeteringsfasen föreslår att mer medel ska anvisas än vad som beräknas komma att tas i anspråk. Det framgår inte heller på vilka anslag som regeringen budgeterat medel som inte beräknas tas i anspråk. Det gör att det blir svårt för riksdagen att granska och förhålla sig till regeringens budgetförslag. Utskottet vill därför framhålla vikten av att regeringen som utgångspunkt inte budgeterar mer medel än vad man bedömer kommer att förbrukas och att dessa medel fördelas på respektive anslag.

Beräkning av inkomster i statens budget 2024

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen ska godkänna beräkningen av inkomsterna i statens budget till sammanlagt 1 324 miljarder kronor för 2024. Regeringens förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024 framgår av tabell 2.4 i betänkandet. I regeringens förslag till inkomstberäkning är inräknat de förslag och aviseringar om förslag till skatte- och avgiftsregler som regeringen lämnar i propositionen.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen fokuserar på hur statens skatteintäkter har förändrats och dess orsaker. Eftersom riksdagen godkänner en beräkning av statens inkomster vill utskottet uppmärksamma regeringen på att riksdagens prioriteringar skulle kunna underlättas om regeringens underlag för riksdagens rambeslut i högre hög grad fokuserade på förändringen av inkomsterna i statens budget.

Utskottet anser att regeringens beräkning av inkomsterna i statens budget är väl förenlig med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställer sig bakom i kapitel 1.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot de förslag om ändrade skatte- och avgiftsregler som ligger till grund för den beräkning av inkomsterna i statens budget 2024 som regeringen lägger fram. Utskottet noterar dock i likhet med socialförsäkringsutskottet att en lagteknisk samordning behöver göras när det gäller budgetpropositionens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (lagförslag 11.7). För att undvika en lagkollision görs därför i betänkandet av lagtekniska skäl en samordning av lagförslagen i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2 e).

Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som träder i kraft den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som träder i kraft den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som träder i kraft den 1 januari 2026.

I budgetpropositionen för 2024 lämnar regeringen skarpa lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen. Regeringen lämnar också bedömningar av lagförslag som ligger till grund för inkomstberäkningen som regeringen avser att återkomma till riksdagen om i särpropositioner. Vissa av dessa särpropositioner har överlämnats i anslutning till budgetpropositionen och behandlas därmed i finansutskottets förslag till rambeslut. Några av de i budgetpropositionen aviserade förslagen om lagändringar med budgetpåverkan har dock inte överlämnats i sådan tid att de kunnat ingå i rambeslutsprocessen.

Hanteringen av lagstiftning med budgetpåverkan är en central fråga för en samordnad behandling av statens budget. Utskottet konstaterar att ju fler lagförslag med budgeteffekter som läggs fram efter budgetpropositionen, desto svårare blir det för riksdagen att göra en sammanhållen prövning. Vidare riskerar värdet av statens budget som beslutsunderlag att minska och budgetdisciplinen riskerar att försvagas när propositioner med budgetpåverkan lämnas som särpropositioner för sent för att kunna behandlas i rambeslutet. Utskottet framhåller därför vikten av att regeringen anstränger sig för att inga lagförslag som påverkar inkomster och utgifter ska presenteras så sent att de inte kan ingå i budgetbesluten. Vidare konstaterar utskottet att riksdagens samlade prövning av statens budget riskerar att urholkas när regeringen lämnar lagförslag med budgeteffekt som träder i kraft efter det aktuella budgetåret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler med den tekniska samordning som föreslås i utskottets förslag till riksdagsbeslut (förslagspunkt 2 e).

Ålderspensionssystemets utgifter 2024

Utskottet tillstyrker regeringens beräkning av ålderspensionssystemets utgifter vid sidan av statens budget för 2024, och utgifterna beräknas uppgå till 372,9 miljarder kronor.

Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar framgår av tabellerna 2.5 och 2.6 i betänkandet. Fördelningen av utgifter utgår från fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024. Regeringen föreslår också preliminära beräkningar av statens inkomster för 2025 och 2026. Förslaget till preliminära beräkningar av statens inkomster framgår av tabellerna 2.7 och 2.8 i betänkandet. Förslagen utgår från beräkningen av inkomsterna för 2024.

Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till rambeslut

Sammanfattningsvis tillstyrker finansutskottet proposition 2023/24:1 med förslag till nivåer på utgiftstaket, utgiftsramar, inkomstberäkningar, ålderspensionssystemets utgifter samt preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026. Utskottet tillstyrker även, i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet, förslagen om ändrade skatte- och avgiftsregler med den lagtekniska samordningen enligt ovan.

De alternativa förslag till utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkningar som motionärerna lämnar avstyrks. Detsamma gäller motionärernas alternativa förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och motionsyrkandena i följdmotionen.

3 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden

3.1 Bemyndigande om upplåning

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (punkt 10).

För 2024–2026 beräknas budgetsaldot uppgå till i genomsnitt –5 miljarder kronor. Det är en minskning jämfört med 2022, då budgetsaldot var 164 miljarder kronor. Minskningen är hänförlig till att Riksgäldskontorets nettoutlåning ökar, vilket i huvudsak beror på att flaskhalsintäkter som uppstod till följd av ovanligt höga prisskillnader mellan elområden under 2022 delvis återförs till elkonsumenterna i form av elstöd under 2023.

Den konsoliderade statsskulden beräknas minska från 17 procent av BNP 2022 till 14 procent av BNP 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under 2024 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

3.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 60,6 miljarder kronor (punkt 13). Förslaget för 2024 är 5,2 miljarder kronor högre än låneramen för 2023. Låneramen har, inklusive förslaget för 2024, i genomsnitt ökat med 4,7 procent per år under de senaste tio åren.

Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet uppgick den 31 december 2022 till 40,2 miljarder kronor. Myndigheternas nyttjande av låneramen per den 31 december 2022 uppgick till 76 procent. Enligt regeringen innebär det att nyttjandegraden var 2 procentenheter lägre än 2021.

Nyupplåningen beräknas till 19,4 miljarder kronor och utgör den huvudsakliga finansieringen av nya investeringar i statens egen verksamhet 2024. Av den begärda låneramen kommer 0,5 miljarder kronor inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna eftersom regeringen ska kunna hantera situationer då lånebehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har återkommande uttalat att skillnaden mellan föreslagen låneram för investeringar i anläggningstillgångar och den faktiska användningen av ramen bör minska, dvs. att nyttjandegraden bör öka (se t.ex. bet. 2020/21:FiU1). Utskottet har även tidigare noterat regeringens målsättning om att arbeta aktivt för att nyttjandegraden ska öka. Myndigheternas nyttjande av låneramen har dock varit relativt oförändrad sedan 2011 och de senaste åren har nyttjandegraden fallit.

En alltför stor skillnad mellan beviljade låneramar för myndigheternas investeringar och faktiskt utnyttjade belopp är inte i linje med budgetlagens krav på hög effektivitet och god hushållning i statens verksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta aktivt för att nå målsättningen om att nyttjandegraden ska öka. Med hänsyn till att låneramen historiskt har nyttjats i så låg utsträckning vill utskottet även framhålla vikten av att regeringen motiverar behovet av den föreslagna bufferten för oförutsedda händelser.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att under 2024 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 60,6 miljarder kronor.

3.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 20,1 miljarder kronor (punkt 14). Förslaget innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2023 och med ca 2,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Under 2022 uppgick de beslutade krediterna på myndigheternas räntekonton sammanlagt till ca 17,6 miljarder kronor och det maximala utnyttjandet uppgick under 2022 till ca 1,9 miljarder kronor.

Regeringen anför att räntekontokreditramen sammantaget nyttjas i begränsad omfattning, men att den också säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt fördelade över året. Av den totala kreditramen kommer 100 miljoner kronor enligt regeringen inledningsvis inte att fördelas till myndigheterna för att regeringen ska kunna hantera situationer då kreditbehov uppstår till följd av oförutsedda händelser i myndigheternas verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär en höjning av räntekontokreditramen med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2023 och med 2,5 miljarder kronor jämfört med 2022. Utskottet noterar att räntekonto-kreditramen nyttjas i begränsad omfattning, men att den säkerställer myndigheternas betalningsförmåga om utbetalningarna inte skulle infalla jämnt över året. Utskottet tillstyrker med detta förslaget i budgetpropositionen om att bemyndiga regeringen att för 2024 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 20,1 miljarder kronor.

3.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 15).

Regeringen anför att dess avsikt är att, liksom vid tidigare tillfällen, föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. Under 2023 har regeringen hittills medgett överskridanden inom utgiftsområde 5 anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands och diverse kostnader för rättsväsendet samt utgiftsområde 23 anslaget 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2023 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2023/24:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under året kommer att redovisas i årsredovisningen för staten för 2023.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2024, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

4 Återrapportering av vissa tillkännagivanden

Propositionen

I budgetpropositionen avsnitt 6.7 återrapporteras två tillkännagivanden som riksdagen har lämnat efter förslag från finansutskottet med anledning av extra ändringsbudgetar till följd av pandemin och som har anknytning till budgetens utgiftssida.

Utvärdering av stöd till näringslivet

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181) tillkännagett för regeringen att den skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:353).

Regeringen gav i december 2020 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de sammanlagda effekterna på företagen av stöden till näringslivet med anledning av den då pågående pandemin (N2020/03083). Tillväxtanalys har lämnat tre delredovisningar av uppdraget som har redogjorts för i budgetpropositionerna för 2022 och 2023 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7 och prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). Den 21 december 2022 lämnade Tillväxtanalys en slutredovisning av uppdraget. I slutredovisningen sammanfattas samtliga delrapporter som tagits fram. Överlag bedömer Tillväxtanalys att stöden har varit värdefulla och att de har haft positiva effekter. De branscher som drabbades hårdast av pandemin, som exempelvis hotell och restaurang samt kultur, nöje och fritid har generellt erhållit högst beviljat stöd per sysselsatt. Några av de slutsatser som dras är att stödens utformning kunde ha varit mer träffsäker och att handläggningstiderna kunde ha varit kortare. Vidare visar analysen att stöden sannolikt har bidragit till en påtaglig minskning av antalet konkurser och en bromsad nedgång på arbetsmarknaden. Tillväxtanalys menar dock att det inte går att utesluta att stöden samtidigt har bidragit till en försenad strukturomvandling med en inbromsad ekonomisk tillväxt som följd. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att stödens påverkan på företagen har granskats och att granskningen tillgodoser riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Åtgärder för att stärka svensk matberedskap

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Extra ändringsbudget för 2022 – Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221) tillkännagett för regeringen att den bör stärka den svenska matberedskapen genom ett flertal åtgärder (bet. 2021/22:FiU39 punkt 2, rskr. 2021/22:248). I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75) redovisade regeringen vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet och bedömde att det var tillgodosett i alla delar, förutom den del av tillkännagivandet som gäller tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag. Mot bakgrund av regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten samt den förlängda nedsättningen av dieselskatten anser regeringen att de svenska veteodlarna samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag kompenseras för ökade kostnader. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än den som görs i budgetpropositionen om att de redovisade tillkännagivandena bör anses vara slutbehandlade.

5 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022

Bakgrund

Riksrevisionen granskar återkommande regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i de ekonomiska propositionerna. Riksrevisionen publicerade i mars 2023 granskningsrapporten Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022 (RiR 2023:3). I rapporten granskas om regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2022 varit utformad och redovisats i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Den 29 juni 2023 överlämnade regeringen sin skrivelse med anledning av granskningsrapporten till riksdagen (skr. 2022/23:128). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen presenterar i sin rapport. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Regeringens skrivelse

Beräkningsmetoden för det strukturella sparandet

Riksrevisionen anser att regeringen har förändrat metoden för strukturellt sparande så att den nu skiljer sig åt på ett väsentligt sätt från övriga prognosmakares metoder. Enligt Riksrevisionen innebär detta ett avsteg från vad som tidigare varit en vedertagen metod. Riksrevisionen menar att även om metodförändringen endast omfördelar sparande mellan åren innebär det en problematik eftersom ramverket stipulerar en uppföljning av det strukturella sparandet för innevarande och nästkommande år. Det finanspolitiska ramverket slår fast att det strukturella sparandet ska vara beräknat enligt vedertagna metoder, men specificerar inte vad som är att betrakta som en vedertagen metod. Riksrevisionen framhåller att en metodutveckling som väsentligt påverkar beräkningen av strukturellt sparande helst bör ske gemensamt mellan Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen tar initiativ för att säkerställa att det åter etableras en vedertagen metod för att beräkna det strukturella sparandet som är gemensam för Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

Regeringen delar till viss del Riksrevisionens bedömning. Prisjusteringen i metoden för det strukturella sparandet infördes i juni 2022 med anledning av den höga inflationen i syfte att ge en jämnare utveckling av det strukturella sparandet. Det sammantagna budgetutrymmet under prognosperioden påverkas inte, men fördelningen av budgetutrymmet blir jämnare. Regeringen håller med om att dessa effekter kunde ha redovisats tydligare. Regeringen anser dock, till skillnad från Riksrevisionen, att den anpassning av metoden för strukturellt sparande som gjorts i samband med den höga inflationen ryms inom ramen för kravet att använda en vedertagen metod. Regeringen delar samtidigt Riksrevisionens bedömning att det inte är helt tydligt vad som avses med vedertagen metod i det finanspolitiska ramverket. Eftersom det råder stor osäkerhet i bedömningen av det strukturella sparandet och ingen metod kan göra anspråk på att vara den rätta kommer bedömningarna alltid att variera mellan olika prognosmakare. Regeringen kommer därför att fortsätta ha en dialog med berörda myndigheter om metodutveckling.

Redovisningen av finanspolitikens inriktning

Riksrevisionen anser att det är oklart på vad regeringen baserar sin bedömning att den föreslagna finanspolitiken är neutral och att regeringens redovisning i delar är missvisande. Riksrevisionen bedömer dock att det inte strider mot ramverket att i ett läge med hög inflation ta hänsyn till penningpolitiken. Den sparsamma beskrivningen av samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik i ramverket gör det emellertid, enligt Riksrevisionen, svårt att bedöma lämpligheten i den finanspolitiska inriktningen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att öka transparensen om finanspolitikens inriktning i de ekonomiska propositionerna så att det tydligt framgår vad bedömningen baseras på.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det inte strider mot ramverket att i ett läge med hög inflation ta hänsyn till penningpolitiken. Regeringens samlade bedömning var att finanspolitiken var lätt åtstramande i statens budget då det primära strukturella sparandet stärktes mellan 2022 och 2023, medan den totala effekten på efterfrågan blev neutral om man även tog hänsyn till de utbetalningar från Affärsverket svenska kraftnät som inte omfattades av statens budget. Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att redovisningen av finanspolitiken delvis skulle vara missvisande. Det finns ingen vetenskaplig definition att utgå från vid bedömningen av finanspolitikens inriktning eller påverkan på efterfrågan, utan detta kan mätas på flera olika sätt. Regeringen bedömer att förändringen av det strukturella sparandet även fortsatt bör vara det mått som används för att bedöma finanspolitikens inriktning. Måttet används även av internationella organisationer som mått på finanspolitikens effekt på efterfrågan i ekonomin. Regeringen konstaterar vidare att om kapitalnettot varierar mycket mellan år, vilket det gjorde mellan 2022 och 2023, brukar det primära strukturella sparandet användas som mått på finanspolitikens inriktning. I skrivelsen konstaterar regeringen att man kontinuerligt arbetar för att bli mer transparent och för att fördjupa analysen av finanspolitikens effekter på makroekonomin. Till exempel har regeringen, med anledning av Riksrevisionens rekommendation, i 2023 års ekonomiska vårproposition utvecklat och tydliggjort analysen av finanspolitikens effekt på efterfrågan, bl.a. genom att dela upp förändringar av sparandet i olika beståndsdelar och tydliggöra dessa beståndsdelars effekt på efterfrågan (prop. 2022/23:100 avsnitt 9.2).

Prognosjämförelser

Riksrevisionen konstaterar att det strukturella sparandet har en central roll i uppföljningen av finanspolitiken och dess utformning i förhållande till överskottsmålet och att prognosjämförelser med andra bedömare av den anledningen är av stor betydelse. När metoderna skiljer sig åt är det ännu viktigare att regeringen redovisar prognosskillnaderna på ett tydligt sätt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra prognosjämförelserna i de ekonomiska propositionerna.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning av betydelsen av prognosjämförelser och bedömningen att regeringens redovisning av dessa kan fördjupas, särskilt när det gäller transparensen i fråga om olikheter i metoder för prognoser för det strukturella sparandet. Regeringen har därför i 2023 års ekonomiska vårproposition tydliggjort att beräkningarna av det strukturella sparandet skiljer sig åt till följd av att potentiella variabler i löpande priser hanteras olika (prop. 2022/23:100 avsnitt 9.7).

Utgiftstakets nivå

Riksrevisionen bedömer att höjningen av utgiftstakets nivåer 2023–2025 som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 inte strider mot det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen anser dock att regeringen bör överväga att justera ned utgiftstakets nivåer om det, när osäkerheten minskar, visar sig att behovet av marginaler blev mindre än befarat. Riksrevisionen anser att det annars finns en risk för att prioriteringen mellan utgifter inte blir lika effektiv som den hade blivit om utgiftstaket tydligare utgjort en begränsning av de statliga utgifterna. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att sänka utgiftstaket om behovet av marginaler till följd av de finanspolitiska riskerna blir mindre än befarat.

Regeringen delar delvis Riksrevisionens bedömning. Regeringen instämmer i att höjningen av utgiftstakets nivåer inte strider mot det finanspolitiska ramverket. Regeringen delar dock inte bedömningen att utgiftstakets nivåer bör justeras ned om behovet av marginaler visar sig bli mindre när osäkerheten minskar. Regeringen anser att ändringar av redan fastställda nivåer på utgiftstaket är en åtgärd som endast bör vidtas i speciella fall när särskilda omständigheter kräver det. För att utgiftstaket trovärdigt ska kunna främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normala fall inte ändras. Om osäkerheten minskar och behovet av marginaler blir mindre anser regeringen att det i stället är bättre att utgiftstaket för nytillkomna år sätts till en nivå som bättre speglar det nya behovet av marginaler. Därmed begränsas utrymmet för permanenta utgiftsökningar, och utgiftstaket för det nytillkomna året skulle enligt regeringen bättre avspegla en långsiktigt önskvärd utgiftsutveckling.

Handlingsregler för finanspolitiken i samspelet med penningpolitiken

Riksrevisionen bedömer att det i rådande läge finns ett behov av ett mer utvecklat finanspolitiskt ramverk i de delar som gäller samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla handlingsreglerna för hur finanspolitiken ska samspela med penningpolitiken i samband med nästa översyn av överskottsmålet.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning. En sådan utveckling av ramverket bör enligt regeringen vara en fråga för den regelbundna översyn av överskottsmålet som ska göras inför nästa åttaårsperiod som startar 2027.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

Enligt skrivelsen strävar regeringen ständigt efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket och bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar.

När det gäller beräkningsmetoden för det strukturella sparandet delar regeringen Riksrevisionens bedömning att det inte är helt tydligt vad som avses med vedertagen metod i det finanspolitiska ramverket och ser därför anledning att ha fortsatt dialog med berörda myndigheter om metodutveckling. Till skillnad från Riksrevisionen anser dock regeringen att anpassningen av metoden för strukturellt sparande till följd av den höga inflationen gjorts inom ramen för vad som är att betrakta som vedertagen metod.

När det gäller redovisningen av finanspolitikens inriktning och jämförelsen mellan olika prognoser har regeringen i 2023 års ekonomiska vårproposition utvecklat redovisningen i den riktning som Riksrevisionen efterfrågar i sin rapport. I skrivelsen konstaterar regeringen att man därför för närvarande inte avser att vidta några ytterligare åtgärder i dessa frågor.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att utgiftstakets nivåer bör justeras om behovet av marginaler blir mindre. Regeringen anser att redan fastställda nivåer endast bör ändras i speciella fall när särskilda omständigheter kräver det. Regeringen avser därför inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendation.

I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det finanspolitiska ramverket kan utvecklas när det gäller samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik. Enligt regeringen bör detta ske i samband med den översyn av överskottsmålet som ska göras vart åttonde år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Utskottet välkomnar att regeringen strävar efter att öka tydligheten och transparensen i de ekonomiska propositionerna eftersom det liksom regeringen konstaterar är bärande delar i det finanspolitiska ramverket. Utskottet hänvisar i övrigt till sitt ställningstagande i kapitel 1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

Ställningstagande

Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid och går samtidigt igenom den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet där inflationen nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten väntas stiga. Hushållen har förlorat 10 års reallöneökningar och fått det tuffare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan lever med knappa marginaler. Kostnadskrisen slår också hårt mot välfärden och särskilt allvarligt är det i sjukvården. När välfärden tvingas till nedskärningar under kristider visar erfarenheten att det får konsekvenser för lång tid framöver med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist. Bördan av kostnadskrisen har inte delats lika och det hotar samhällsgemenskapen. I banksektorn har räntenettot ökat kraftigt under 2023, vilket betyder att bankerna har kunnat göra övervinster på bekostnad av vanliga hushåll.

För att ta oss igenom den ekonomiska krisen behövs det en tydlig plan för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och en plan för jobben. Även om ekonomiska kriser ofrånkomligen innebär en påfrestning på hela samhället går det inte att kompensera för allt. Den ekonomiska politiken bör inriktas på att ge vanliga löntagare lindring samtidigt som sjukvården och skolan också får de resurser som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor.

En rättvis skattesänkning riktad mot låg- och medelinkomsttagare som trappas av vid höga inkomster bör genomföras i stället för regeringens förslag till skattesänkning. Den s.k. funkisskatten ska avskaffas. Samhället har ett ansvar för att se till att barnen inte behöver betala kostnaden för krisen och därför bör det göras en extra utbetalning av barnbidraget under 2024. Även underhållsstödet behöver förstärkas tillfälligt under första halvåret 2024. I stället för en mycket kostsam skattejustering på bensin och diesel som regeringen föreslår bör en särskild tankrabatt införas 2024. Det är en politik som stöttar hushållen, särskilt de som bor i glesbygd och på landsbygd. En tillfällig skatt på bankernas övervinster bör införas för att finansiera skattesänkningen för vanligt folk.

För att stötta välfärden genom kostnadskrisen bör det generella statsbidraget till kommuner och regioner utökas i förhållande till regeringens förslag. Staten bör också inflationsskydda de generella statsbidragen och ta tillbaka den demokratiska kontrollen av välfärden.

Biståndet behöver inriktas på att stegvis öka biståndet de kommande åren tills 1 procent av BNI uppnås.

När de första tecknen på avmattning nu syns på arbetsmarknaden behöver arbetsmarknadspolitiken förstärkas jämfört med regeringens förslag så att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidareutbildning. Sverige har de förutsättningar som behövs för att lägga grunden för en ny guldålder för svensk tillväxt och välstånd, men det förutsätter en politik som både erkänner vikten av omställningen och som vågar satsa på det som faktiskt skapar välstånd. Förutom att möjliggöra för investeringar i industrin krävs det att politiken inriktas på ett helt samhällsbygge med en grön energipolitik, järnvägsunderhåll, fler utbildningsplatser och en bostadspolitik för fler bostäder där industrierna växer fram. En statlig byggstimulans behövs i form av ett produktionsstöd liksom statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget som regeringen föreslår är en felriktad konjunkturpolitik. I stället bör en kostnadsneutral förändring göras i rotavdragets subventionsgrad så att avdraget bidrar till energieffektivisering.

Skjutningarna och sprängningarna slår mörka rekord i Sverige, och det akuta läget kräver akuta lösningar. Ett statsbidrag till kommunerna bör införas för att de ska ha resurser att snabbt sätta in lokala kristeam så fort det finns oro eller har skett ett gängrelaterat brott i ett område. Resurserna för att bryta nyrekryteringen till gängen får inte minska. Inriktningen på politiken bör vara en ny princip om att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och stärka det brottsförebyggande arbetet. För att skolsegregationen ska minska bör det införas ett likvärdighetsbidrag där mer resurser viks till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna.

Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den nödvändiga och brådskande upprustningen av det svenska militära och civila försvaret. En beredskapsskatt bör därför införas för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Skatten bör betalas av de som har störst bärkraft och särskilt angeläget är det att se över 3:12-reglerna.

De svenska offentliga finanserna är starka, och det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill se en övergång till ett balansmål. Den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas. Nästa översyn bör även inkludera en uppdaterad diskussion om rollfördelningen mellan penning- och finanspolitiken. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är en ordnad och sammanhållen budgetprocess, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Hushållen och välfärden pressas av att priser och räntor stiger, samtidigt som hushållens realinkomster faller. Det krävs en aktiv ekonomisk politik som skapar förutsättningar för hög sysselsättning, jämlikhet och trygghet. Regeringen har dock valt att inte skjuta till de medel som krävs för att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står inför. Det ekonomiska läget i Sveriges regioner är mycket svårt, på ett så långtgående sätt att det hotar hälso- och sjukvårdsystemets funktionssätt. Att regeringen i det läget väljer att genomföra stora ofinansierade skattesänkningar får anses som synnerligen anmärkningsvärt. Sverige har en av Europas högsta inflationsnivåer och Europas lägsta tillväxt med starkt eftersatta investeringar i infrastrukturen. Mer måste göras för de hushåll som är mest utsatta, men i stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen väljer regeringen att satsa på skattesänkningar för de rika. Den förda politiken präglas av en ignorans inför Sveriges verkliga samhällsproblem – en sönderprivatiserad och underfinansierad välfärd, där friskolorna sätter glädjebetyg och livsmedelsföretagen utnyttjar den ekonomiska krisen. De som redan har det allra tuffast får ta den stora smällen.

En positiv arbetslinje bör eftersträvas i den ekonomiska politiken. Med positiv arbetslinje avses en stark arbetsmarknadspolitik där finans- och penningpolitik bidrar till att upprätthålla ett högt och ihållande efterfrågetryck i ekonomin i syfte att nå full sysselsättning. I den positiva arbetslinjen ingår också starka arbetslöshets- och socialförsäkringar som skyddar den enskilde från stora inkomstbortfall, stabiliserar samhällsekonomin och ökar jämlikheten.

En fungerande offentlig välfärd krävs för att uppnå full sysselsättning. För att möjliggöra bibehållen personaltäthet behöver mer medel tillföras välfärden än vad regeringen föreslår. Statsbidragen till kommuner och regioner samt kostnadsrelaterade ersättningar såsom barn- och bostadsbidrag bör indexeras. Sjukvård och äldreomsorg bör styras med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov och resurserna till vården måste öka i takt med de behov som uppstår då allt fler människor lever längre. Socialförsäkringens ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Tandvårdens högkostnadsskydd bör trappas upp under en treårsperiod för att likställas med högkostnadsskyddet för övrig sjukvård.

Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass och fler ska få tillgång till högkvalitativ utbildning. Mer resurser bör sättas av till utbildning utöver regeringens förslag och en kompensatorisk resursfördelningsmodell bör tas fram för fördelningen av utbildningsresurserna.

Världen står inför ett klimatnödläge och samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att undvika en katastrof. Under de kommande tio åren bör 700 miljarder kronor sättas av för att skynda på klimatomställningen och skapa fler arbetstillfällen. Vidare behövs investeringar i bl.a. transporter, energi och bostäder. Dessa investeringar bör utformas på ett sätt som gynnar svensk produktion och sysselsättning. Ett moratorium bör införas för det finanspolitiska ramverket fr.o.m. 2024. Under moratoriet ska dagens överskottsmål för de offentliga finanserna ersättas med ett underskottsmål motsvarande –1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Regeringen saknar ambitioner om att Sverige ska ta ansvar för den globala utvecklingen. Det etablerade enprocentsmålet för biståndet borde inte ha avskaffats och regeringens ambition att låta svenska intressen ligga till grund för utformningen av biståndspolitiken är ett avsteg från själva grundprincipen för bistånd och strider mot principerna om ett effektivt bistånd. Mer medel bör gå till bistånd än vad regeringen föreslår.

Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. Genom skatter möjliggörs stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därutöver bör skatterna utformas så att de jämnar ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och främjar miljö- och klimatpolitiken. Skatteregler bör vara generella och enkla och skattebaserna bör vara breda, för att skattesystemet som helhet ska uppfattas som legitimt. Principen om lika skatt på lika inkomst ska återupprättas.

En stor och genomgripande skattereform behövs för att skapa ett skattesystem som är enhetligt, rättvist och legitimt och som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden. Mest prioriterat är att komma till rätta med den urholkade kapitalbeskattningen och därigenom den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige. Skattepolitiken bör därför riktas mot höjd skatt på bl.a. utdelningar, kapitalvinster, sparande, arv och gåvor. Vidare bör övervinster i banksektorn beskattas och en statlig fastighetsskatt på villor med ett marknadsvärde över 8,5 miljoner kronor bör införas. När det gäller beskattning av arbete bör skatten på inkomster över 62 000 kronor i månaden höjas och jobbskatteavdraget bör trappas av.

Uppfattningen att det finns en naturlig ekonomisk jämvikt att återvända till har blivit en självuppfyllande profetia för den svenska ekonomin, vilket har lett till en omotiverad arbetslöshet. Det beror på att beräkningar av den s.k. jämviktsarbetslösheten läggs till grund för bedömningen av hur stort utrymmet för finanspolitiska reformer bedöms vara. Finanspolitiken har dock stor betydelse både för att hålla uppe en hög och välbalanserad efterfrågan och för att stabilisera ekonomin. Investeringar har en nyckelroll i ekonomin och staten är en viktig aktör för att driva på investeringar. Den ekonomiska politiken bör därför styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning. Offentligfinansiella saldomål och inflationsmål ska vara verktyg för att uppnå de reala målen.

Sammanfattningsvis tillstyrks Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Sverige står inför flera parallella kriser som kräver både reformer och tuffa prioriteringar. Det ekonomiska läget utmanas av låg tillväxt, hög inflation och hög arbetslöshet. Sunda statsfinanser och stöd till Riksbanken i inflationsbekämpningen är nödvändigt men inte tillräckligt. Ett kraftfullt svar på kriserna kräver också fokus på incitament till arbete, företagande, grön omställning, utbildning, välfärd och ett samlat svar på gängvåldet. Det behövs bl.a. reformer som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, minskar företagens kostnader, uppmuntrar till att anställa och som motverkar bristsituationer och stimulerar investeringsviljan. Den ekonomiska politiken bör därför inriktas på att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare genom ett jobbskatteavdrag med en tydligare fördelningsprofil jämfört med vad regeringen föreslår. För att mildra marginalskattehöjningen till följd av regeringens förslag om att pausa indexeringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt bör uppräkningsmetoden framöver i stället följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, såsom den beräknas av Medlingsinstitutet. Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster. De höga avgifterna minskar möjligheterna för redan utsatta personer att bli anställda och för små företag att växa. Sänkta arbetsgivaravgifter är ett viktigt sätt att göra det lättare för företag, och den offentliga sektorn, att erbjuda personer som står utanför arbetsmarknaden deras första jobb. Därför bör arbetsgivaravgifterna på löner upp till 25 000 kronor per månad sänkas. På sikt bör även en ny företagsform införas med en enklare beskattning. För att inte motverka jobbskapande i småföretag bör regeringens förslag om att slopa högkostnadsskyddet för företagens sjuklönekostnader avvisas. Samtidigt som Sverige har en hög arbetslöshet har svensk ekonomi stora matchningsproblem. Resurser bör därför avsättas till åtgärder som leder till att fler får matchningshjälp. Genom att generellt sänka kostnadsbördan för företag dämpas också inflationstrycket.

Parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig Sverige i en alltmer påtaglig klimatkris. Den politik som regeringen för genom att avveckla avgörande klimatsatsningar beräknas leda till att utsläppen ökar och att klimatmålen sannolikt inte nås. Det är fel väg att gå. I stället bör alla vara en del av klimatomställningen och politiken bör därför inriktas på att skapa förutsättningar för det, bl.a. genom en klimatbonus för köp av nya och begagnade miljöbilar samt en klimatkredit och en breddning av det gröna rotavdraget för energibesparingar i hushållen. Regeringen bör också bedriva en s.k. tanka svenskt-politik där staten, så billigt som möjligt, upphandlar beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle för att alla ska kunna tanka inhemskt biobränsle och för att minska importberoendet av fossilt bränsle. Politiken bör fortsätta att prioritera industrins klimatomställning genom ytterligare förstärkningar av det s.k. Industriklivet utöver det som regeringen föreslår.

Den trygghetskris som nu råder till följd av gängkrigen är en av de absolut mest akuta och allvarliga kriserna. Politiken bör därför inriktas på att bekämpa gängkrigen på alla fronter, bl.a. genom att avsätta ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår för att stärka polisens närvaro i samhället, kommunernas avhopparverksamhet och Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och domstols­väsendet. Det är också viktigt att civilsamhällets verksamheter har resurser varför medel bör avsättas för det.

Den höga inflationen har ökat kommunsektorns kostnader och lett till en allvarlig kris för den svenska välfärden. Ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår bör därför avsättas i form av statsbidrag till kommunsektorn. Politiken bör också inriktas på att prioritera utbildning och på att återupprätta Sverige som en kunskapsnation. Hela utbildningsväsendet bör stärkas, bl.a. genom ett nytt sektorsbidrag till skolan så att fler lärare och specialpedagoger kan anställas. Ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår bör också avsättas för fler platser i såväl yrkeshögskolan som yrkesvux samt till omställningsstöd. Målet bör vara att Sverige om 10 år lägger mer pengar på utbildning än på bidrag. Vidare bör politiken inriktas på att skapa bättre förutsättningar för att leva och verka i alla delar av landet. Utöver utökade statsbidrag bör också resurser riktas direkt till de som är berörda, bl.a. genom checkar som sänker priset på alla bränslen med 3 kronor per liter för de som bor i landsbygdskommuner.

Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetsläge. Politiken bör inriktas på att bl.a. fortsätta arbetet för mer stöd till Ukraina, att de ukrainska flyktingarna värnas genom att dagersättningen höjs, att antalet kvotflyktingar utökas till 5 000 per år och att biståndet stegvis trappas upp till dess att det når 1 procent av BNI 2027.

Ett annat stort samhällsproblem är mäns våld mot kvinnor. Den ekonomiska politiken bör därför inriktas på att prioritera resurser för att öka jämställdheten, bl.a. genom att öka underhållsstödet och att införa en s.k. lämna-peng. Regeringens förslag om att sänka skatten på bensin, snus och plastpåsar är fel väg att gå och bör därför avvisas. Konstruktionen av arbetslöshetsersättningen bör också reformeras.

Sammanfattningsvis tillstyrks Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Vi lever i en orolig tid. Putins invasionskrig i Ukraina drabbar ukrainarna värst, men påverkar samtidigt hela världsekonomin och driver upp bränsle-, energi-, och livsmedelskostnader överallt. Svenska hushåll och företag ser hur inflationen stiger och allt fler oroar sig för att ha mindre pengar kvar i slutet av månaden. Samtidigt befinner vi oss i ett klimatnödläge som kräver en kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den omställning som är nödvändig. De riktigt stora utsläppsminskningarna, som tar oss till Parisavtalets mål, ligger fortfarande framför oss.

Tyvärr går regeringens budget i fel riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner med ökade utsläpp, fortsatt oljeberoende och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd.

Den ekonomiska politiken bör inriktas mot en historisk satsning för grön omställning och ett robust samhällsbygge som möter klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättningar för människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning. Sverige har en mycket låg statsskuld och nu är det dags att använda det utrymmet för att göra de samhällsinvesteringar som krävs.

För att bryta fossilberoendet och skydda hushåll, välfärd och företag från framtida kostnadschocker bör 100 miljarder kronor per år sättas av för grön omställning under den kommande 10-årsperioden. Dessa medel bör bl.a. användas till satsningar på smart energieffektivisering, hållbara och smidiga transportlösningar och billig förnybar energi. För 2024 bör klimatåtgärder i form av stöd för energilagring, slopad moms på solpaneler, solceller på offentliga tak, gröna innovationer inom ramen för Klimatklivet och Industriklivet, investeringar i järnväg, billig kollektivtrafik, skydd av värdefull skog och natur samt investeringar i energieffektivisering genomföras. För att hjälpa företag att få ned sina energikostnader och få till en effektivare energianvändning bör staten ta 80 procent av kostnaden för privata energieffektiviseringar.

För att kunna bekämpa klimatförändringarna behövs också satsningar på välfärden. Ett rättvist samhällsbygge är en förutsättning för ett hållbart samhälle, men svensk välfärd har sedan länge varit svårt underfinansierad. För att omställningen och samhällsutvecklingen ska accepteras av det stora flertalet måste samhället se till att alla är med. Barnbidraget och underhållsstödet bör inflationssäkras för att säkerställa att de inte gröps ur av inflationen. Vidare bör garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjas och de generella statsbidragen till kommuner och regioner bör öka mer än vad regeringen föreslår.

Världen står inför en ekologisk kris och en miljon arter riskerar att utrotas. Politiken bör riktas mot ett starkare och mer omfattande skydd av natur än regeringen föreslår, men också mot förändrade brukningsmetoder och återskapande av förstörd natur. De sista resterna av naturskog i Sverige måste räddas och skogsägare som vill bidra till naturvård och klimatarbete bör ges bättre ekonomiska villkor.

Skolan är det viktigaste verktyg vi har för att ge alla en god chans att lyckas i livet. Utöver regeringens förslag bör mer statliga resurser användas för att öka likvärdigheten i förskola, skola och fritidshem över hela landet. Vidare bör politiken inriktas på att bygga ut elevhälsan samt att bemannade skolbibliotek och avgiftsfri frukost till elever i grundskola och gymnasium prioriteras. Studiemedlet bör höjas för studenter och studiebidraget för elever på gymnasiet bör indexeras. Stöd till folkbildning, idrott, museer, friluftsorganisationer och den ideella sektorn bör också öka.

Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig, inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Kriminaliteten bör angripas från två håll genom att brottsbekämpningen skärps samtidigt som breda satsningar görs på förebyggande arbete som stoppar gängens återväxt. En särskild satsning bör göras för barn och unga i riskzonen i form av utökad samverkan mellan berörda myndigheter och ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzonen.

Bostadspolitiken bör riktas mot att alla ska kunna bo bra, att motverka segregation och att ge en minskad påverkan på miljö och klimat. Fler bostäder bör byggas för att motsvara de behov som finns. Stödet för energieffektivisering av flerbostadshus och investeringsstödet för hyres- och studentbostäder bör återinföras. Vidare bör ett nytt investeringsstöd för byggande i expansiva regioner, kopplat till större industrisatsningar samt en satsning på åtgärder för klimatanpassning av bebyggd miljö genomföras.

Sverige har enorma möjligheter att hjälpa världen att göra samma omställning som vi själva har möjlighet till. Det gör vi genom att visa internationell solidaritet i samarbete med andra länder och gemensam utveckling. Vårt svenska utvecklingssamarbete är i världsklass och bidrar till minskad fattigdom, ökad jämställdhet för kvinnor och flickor världen över, stärkt demokrati, mänskliga rättigheter och arbete mot klimatförändringarna och för biologisk mångfald. Biståndet behöver öka, inte minska. På sikt bör Sverige ha en biståndsram motsvarande 1,25 procent av BNI där avräkningarna minimeras för att säkerställa att biståndet används till att bekämpa fattigdom.

De som har högst inkomster behöver bidra mer till det gemensamma. För att göra samhället mer jämlikt och minska klimatutsläppen bör ett antal förändringar göras på skatteområdet. Det handlar bl.a. om en höjd och mer progressiv kapitalbeskattning, en övre brytpunkt för statlig inkomstskatt och en tillfällig skatt på bankernas räntenetton. Därutöver bör flygskatten höjas och en grön skatteväxling inom jordbruket bör genomföras. Regeringens förslag om sänkt skatt på fossila drivmedel bör slopas till förmån för en skattesänkning till de som bor i glesbygden, som ofta är mer exponerade för höga energi- och drivmedelspriser. Regeringens förslag om nytt jobbskatteavdrag, höjt tak för rotavdrag och sänkt skatt på snus och plastpåsar bör inte heller genomföras.

Sammanfattningsvis tillstyrks Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

Ställningstagande

Socialdemokraternas föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2024–2026 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2025 och 2026 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2024 ska därmed göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Socialdemokraternas beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Socialdemokraternas förslag till rambeslut.

 

Ställningstagande

Vänsterpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2024–2026 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2025 och 2026 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2024 ska därmed göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Vänsterpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Vänsterpartiets förslag till rambeslut.

 

Ställningstagande

Centerpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2024–2026 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2025 och 2026 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2024 ska därmed göras i enlighet med Centerpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Centerpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Riksdagen bör även avslå proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension och återkomma med förslag om ett utökat jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster och medelinkomster och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Centerpartiets förslag till rambeslut.

Ställningstagande

Miljöpartiets föreslagna riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftstak för 2024–2026 samt utgiftsramar och inkomstberäkning för 2024. De preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för 2025 och 2026 bör också utgå från dessa riktlinjer. Fastställande av utgiftsramar för utgiftsområden och beräkningen av inkomster för 2024 ska därmed göras i enlighet med Miljöpartiets förslag i bilaga 4 i betänkandet. Preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2025 och 2026 ska godkännas i enlighet med vårt förslag i bilaga 5 i betänkandet.

Riksdagen bör också ställa sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler i överensstämmelse med Miljöpartiets beräkning av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i bilaga 4 och tillkännage detta för regeringen.

Med hänvisning till detta tillstyrks Miljöpartiets förslag till rambeslut.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2023/24:1

Proposition 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024 finansplanen:

1. Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1).

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar till 1 747 miljarder kronor för 2024 respektive 1 827 miljarder kronor för 2025 (avsnitt 4.2).

3. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 866 miljarder kronor för 2026 (avsnitt 4.2).

4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 (avsnitt 5.2 och bilaga 1 avsnitt 2).

5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.2 och tabell 5.1).

6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

7. Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2024 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

8. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024 (avsnitt 6.2 och tabell 6.1).

9. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 6.3 och tabell 6.3).

10. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 7.2).

11. Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

12. Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2024 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 60 550 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

14. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2024 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 20 100 000 000 kronor (avsnitt 9.2).

15. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (avsnitt 9.7).

16. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) (avsnitt 11.1 och 12.11).

17. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 11.2 och 12.8).

18. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus (avsnitt 11.3 och 12.15).

19. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall (avsnitt 11.4 och 12.15).

20. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.5, 12.7 och 12.10).

21. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 11.6 och 12.11).

22. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 11.7 och 12.8).

23. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 11.8 och 12.16).

24. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 11.9 och 12.8).

25. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.10 och 12.10).

26. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 11.11 och 12.16).

27. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i tullagen (2016:253) (avsnitt 11.12 och 12.16).

28. Riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar (avsnitt 11.13 och 12.16).

Proposition 2023/24:13

Proposition 2023/24:13 Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Följdmotionen

2023/24:2749 av Martin Ådahl (C):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera i inkomstskattelagen för att utöka skattereduktionen i jobbskatteavdraget särskilt för låga och medelhöga inkomster och tillkännager detta för regeringen.

Proposition 2023/24:14

Proposition 2023/24:14 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskilt avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:889) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:000) om särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter och allmän löneavgift i vissa fall.

Proposition 2023/24:16

Proposition 2023/24:16 Utvidgad tidsgräns för expertskatt:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Skrivelse 2022/23:128

Regeringens skrivelse 2022/23:128 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022.

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt 6–19).

2. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl, till 1 747 miljarder kronor 2024 och 1 827 miljarder kronor 2025 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2025 (avsnitt 4.2 i propositionen).

3. Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 866 miljarder kronor för 2026 (avsnitt 4.2 i propositionen).

4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell 16 avsnitt 21 i motionen.

5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell 17 avsnitt 22 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 18 avsnitt 22 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

7. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2024 enligt förslaget i tabell 9 avsnitt 20 i motionen.

8. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 10 avsnitt 20 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell E i motionen.

3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell A i motionen.

6. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell E i motionen.

3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell A i motionen.

6. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B som riktlinje för regeringens budgetarbete.

2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell 35 i motionen.

3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell 6 i motionen.

4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 7 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

5. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.

6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning 2024

Regeringens förslag till utgiftsramar 2024

Tusental kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag
1	Rikets styrelse	19 070 363
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	20 881 058
3	Skatt, tull och exekution	16 854 357
4	Rättsväsendet	76 028 013
5	Internationell samverkan	2 273 924
6	Försvar och samhällets krisberedskap	126 059 689
7	Internationellt bistånd	48 630 129
8	Migration	13 808 274
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	110 258 264
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	116 907 208
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	60 310 483
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	106 070 732
13	Integration och jämställdhet	4 018 388
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	92 059 399
15	Studiestöd	30 545 170
16	Utbildning och universitetsforskning	99 461 047
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 646 285
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	6 081 906
19	Regional utveckling	3 922 201
20	Klimat, miljö och natur	19 307 359
21	Energi	5 604 320
22	Kommunikationer	82 874 980
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	23 973 181
24	Näringsliv	9 552 305
25	Allmänna bidrag till kommuner	174 280 270
26	Statsskuldsräntor m.m.	20 455 200
27	Avgiften till Europeiska unionen	40 759 809
Summa utgiftsområden		1 346 694 314
Minskning av anslagsbehållningar		−10 891 050
Summa utgifter		1 335 803 264
Riksgäldskontorets nettoutlåning		−5 044 681
Kassamässig korrigering		370 837
Summa		1 331 129 420

Regeringens förslag till inkomstberäkning 2024

Tusental kronor

Inkomsttitel		Regeringens förslag
1100	Direkta skatter på arbete	761 664 097
1110	Inkomstskatter	983 364 096
1111	Statlig inkomstskatt	62 767 509
1115	Kommunal inkomstskatt	920 596 587
1120	Allmän pensionsavgift	159 172 512
1121	Allmän pensionsavgift	159 172 512
1130	Artistskatt	0
1131	Artistskatt	0
1140	Skattereduktioner	−380 872 511
1141	Allmän pensionsavgift	−159 139 896
1143	Arbetslöshetskassa	−1 647 376
1144	Fastighetsavgift	−494 459
1151	Sjöinkomst	−39 044
1153	Jobbskatteavdrag	−180 377 355
1154	Avdrag för hushållsarbete	−19 412 578
1155	Gåvor till ideell verksamhet	−404 452
1156	Övriga skattereduktioner	0
1157	Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden	−1 353 415
1158	Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning	−4 015 022
1159	Skattereduktion för förnybar el	−241 010
1161	Skattereduktion för installation av grön teknik	−4 583 323
1162	Skattereduktion för förvärvsinkomster	−9 164 581
1200	Indirekta skatter på arbete	748 798 820
1210	Arbetsgivaravgifter	732 384 550
1211	Sjukförsäkringsavgift	81 592 356
1212	Föräldraförsäkringsavgift	59 757 782
1213	Arbetsskadeavgift	4 596 752
1214	Ålderspensionsavgift	241 806 561
1215	Efterlevandepensionsavgift	13 790 257
1216	Arbetsmarknadsavgift	60 021 854
1217	Allmän löneavgift	267 071 319
1218	Ofördelade avgifter	0
1219	Nedsatta avgifter	3 747 669
1240	Egenavgifter	11 811 867
1241	Sjukförsäkringsavgift	55 567
1242	Föräldraförsäkringsavgift	622 184
1243	Arbetsskadeavgift	59 181
1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 636 965
1245	Efterlevandepensionsavgift	184 014
1246	Arbetsmarknadsavgift	1 205
1247	Allmän löneavgift	4 286 581
1248	Ofördelade avgifter	0
1249	Nedsatta avgifter	1 966 170
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−50 841 954
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	−50 841 954
1270	Särskild löneskatt	60 525 873
1271	Pensionskostnader, företag	53 884 463
1272	Pensionskostnader, staten	5 343 617
1273	Förvärvsinkomster	565 986
1274	Egenföretagare	731 807
1275	Övrigt	0
1280	Nedsättningar	−5 713 839
1282	Arbetsgivaravgifter	−3 747 669
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	−1 892 518
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	−73 652
1290	Tjänstegruppliv	632 323
1291	Tjänstegruppliv	632 323
1300	Skatt på kapital	377 046 958
1310	Skatt på kapital, hushåll	81 498 239
1311	Skatt på kapital	121 992 680
1312	Skattereduktion kapital	−40 558 602
1313	Expansionsmedelsskatt	64 161
1320	Skatt på företagsvinster	199 646 806
1321	Skatt på företagsvinster	199 753 139
1322	Skattereduktioner	−106 333
1330	Kupongskatt	7 633 994
1331	Kupongskatt	7 633 994
1340	Avkastningsskatt	28 827 102
1341	Avkastningsskatt, hushåll	264 613
1342	Avkastningsskatt, företag	28 425 305
1343	Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande	137 184
1350	Fastighetsskatt	41 267 767
1351	Fastighetsskatt, hushåll	950 040
1352	Fastighetsskatt, företag	18 019 689
1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll	17 714 584
1354	Kommunal fastighetsavgift, företag	4 583 454
1360	Stämpelskatt	13 644 209
1361	Stämpelskatt	13 644 209
1390	Riskskatt för kreditinstitut	4 528 841
1391	Riskskatt för kreditinstitut	4 528 841
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	724 304 236
1410	Mervärdesskatt	584 200 297
1411	Mervärdesskatt	584 200 297
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 417 679
1421	Skatt på tobak	12 634 797
1422	Skatt på etylalkohol	5 807 301
1423	Skatt på vin	7 225 244
1424	Skatt på mellanklassprodukter	155 387
1425	Skatt på öl	5 216 164
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	832
1427	Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter	377 954
1430	Energiskatt	44 043 228
1431	Skatt på elektrisk kraft	31 628 068
1432	Energiskatt bensin	5 472 254
1433	Energiskatt oljeprodukter	6 690 065
1434	Energiskatt övrigt	252 841
1440	Koldioxidskatt	24 076 575
1441	Koldioxidskatt bensin	7 680 532
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	16 062 940
1443	Koldioxidskatt övrigt	333 103
1450	Övriga skatter på energi och miljö	8 767 836
1451	Svavelskatt	12 668
1452	Skatt på råtallolja	0
1453	Särskild skatt mot försurning	59 462
1454	Skatt på bekämpningsmedel	148 528
1456	Avfallsskatt	350 775
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	46 769
1458	Övriga skatter	193 684
1459	Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter	3 584 382
1461	Kemikalieskatt	1 962 186
1462	Skatt på flygresor	1 827 906
1463	Skatt på avfallsförbränning	0
1464	Skatt på plastbärkassar	427 476
1465	Intäkter från handel med Elcertifikat	154 000
1467	Flaskhalsintäkter	0
1470	Skatt på vägtrafik	24 028 291
1471	Fordonsskatt	16 523 944
1472	Vägavgifter	1 515 208
1473	Trängselskatt	2 812 967
1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	3 176 172
1480	Övriga skatter	7 770 330
1481	Systembolaget AB:s överskott	171 314
1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	2 129 194
1483	Skatt på spel	5 301 522
1485	Spelavgifter	58 300
1486	Skatt på annonser och reklam	0
1491	Avgifter för telekommunikation	110 000
1500	Skatt på import	9 551 662
1511	Tullmedel	9 551 662
1512	Sockeravgifter	0
1600	Restförda och övriga skatter	12 181 627
1610	Restförda skatter	−10 928 201
1611	Restförda skatter, hushåll	−2 358 080
1612	Restförda skatter, företag	−8 570 121
1620	Övriga skatter, hushåll	6 208 066
1621	Omprövningar aktuellt beskattningsår	−87 552
1622	Omprövningar äldre beskattningsår	2 102 535
1623	Anstånd	500 000
1624	Övriga skatter	3 336 055
1625	Skattetillägg	180 208
1626	Förseningsavgifter	176 820
1630	Övriga skatter företag	−266 658
1631	Omprövningar aktuellt beskattningsår	−1 739 630
1632	Omprövningar äldre beskattningsår	0
1633	Anstånd	−500 000
1634	Övriga skatter	−10 000
1635	Skattetillägg	1 519 792
1636	Förseningsavgifter	463 180
1640	Intäkter som förs till fonder	6 855 249
1641	Insättningsgarantiavgifter	2 118 337
1644	Batteriavgifter	1 709
1645	Kväveoxidavgifter	645 303
1647	Resolutionsavgift	4 089 900
1650	Avgifter till public service	10 313 171
1651	Avgifter till public service	10 313 171
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 551 662
1710	EU-skatter	−9 551 662
1711	EU-skatter	−9 551 662
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 623 995 738
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 271 375 740
1810	Skatter till andra sektorer	−1 271 375 740
1811	Kommunala skatter	−942 400 976
1812	Avgifter till AP-fonder	−328 974 764
Statens skatteintäkter		1 352 619 998
1900	Periodiseringar	−7 647 093
1910	Uppbördsförskjutningar	26 016 813
1911	Uppbördsförskjutningar	26 016 813
1920	Betalningsförskjutningar	−51 063 906
1921	Kommuner och regioner	−22 905 429
1922	Ålderspensionssystemet	−1 445 754
1923	Företag och hushåll	−25 706 826
1924	Kyrkosamfund	−1 031 920
1925	EU	26 023
1930	Anstånd	17 400 000
1931	Anstånd	17 400 000
1000	Statens skatteinkomster	1 344 972 905
Övriga inkomster		−20 709 400
2000	Inkomster av statens verksamhet	47 889 978
2100	Rörelseöverskott	739 263
2110	Affärsverkens inlevererade överskott	259 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	0
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt	259 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	0
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott	480 263
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	105 000
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	80 000
2127	Inlevererat överskott av övriga myndigheter	295 263
2130	Riksbankens inlevererade överskott	0
2131	Riksbankens inlevererade överskott	0
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	383 000
2210	Överskott av fastighetsförvaltning	383 000
2215	Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning	383 000
2300	Ränteinkomster	2 264 680
2320	Räntor på näringslån	0
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	0
2322	Räntor på övriga näringslån	0
2323	Räntor på övriga näringslån	0
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	0
2340	Räntor på studielån	24 000
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	24 000
2390	Övriga ränteinkomster	2 240 680
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	0
2394	Övriga ränteinkomster	40 260
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	2 200 420
2400	Inkomster av statens aktier	25 700 000
2410	Inkomster av statens aktier	25 700 000
2411	Inkomster av statens aktier	25 700 000
2500	Offentligrättsliga avgifter	13 155 354
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	1 175 185
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	4 894 300
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning	48 000
2528	Avgifter vid bergsstaten	38 300
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	456 000
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	2 759
2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	1 770 300
2534	Avgifter vid Transportstyrelsen	1 691 000
2537	Miljöskyddsavgifter	357 665
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	848 000
2551	Avgifter från kärnkraftverken	312 000
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	556 000
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarinspektionen	33 000
2558	Avgifter för årlig revision	172 058
2559	Avgifter för etikprövning av forskning	29 068
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	21 119
2562	CSN-avgifter	750 600
2600	Försäljningsinkomster	50 000
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	50 000
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	0
2700	Böter m.m.	1 909 403
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	81 130
2712	Bötesmedel	1 496 200
2713	Vattenföroreningsavgift m.m.	0
2714	Sanktionsavgifter m.m.	306 526
2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll	25 547
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	3 688 278
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	3 688 278
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000 000
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner	0
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	5 000 000
4000	Återbetalning av lån	614 717
4100	Återbetalning av näringslån	25
4120	Återbetalning av jordbrukslån	0
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	0
4130	Återbetalning av övriga näringslån	25
4131	Återbetalning av vattenkraftslån	0
4136	Återbetalning av övriga näringslån	25
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk	0
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	0
4300	Återbetalning av studielån	320 145
4312	Återbetalning av allmänna studielån	145
4313	Återbetalning av studiemedel	320 000
4500	Återbetalning av övriga lån	294 547
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	77 512
4526	Återbetalning av övriga lån	217 035
5000	Kalkylmässiga inkomster	22 164 000
5100	Avskrivningar och amorteringar	0
5120	Avskrivningar på fastigheter	0
5121	Amortering på statskapital	0
5200	Statliga pensionsavgifter	22 164 000
5211	Statliga pensionsavgifter	22 164 000
6000	Bidrag m.m. från EU	48 674 728
6100	Bidrag från EU:s jordbruksfonder	12 665 000
6110	Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	9 606 000
6111	Gårdsstöd	9 447 000
6113	Övriga interventioner	159 000
6114	Exportbidrag	0
6115	Djurbidrag	0
6116	Offentlig lagring	0
6119	Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket	0
6120	Bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen	3 059 000
6124	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007–2013	0
6125	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020	1 138 000
6126	Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027	1 921 000
6200	Bidrag från EU till fiskenäringen	196 000
6214	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020	0
6215	Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021–2027	196 000
6300	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden	1 414 000
6314	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014–2020	334 000
6315	Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027	1 080 000
6400	Bidrag från Europeiska socialfonden	1 462 000
6414	Bidrag från Europeiska socialfonden 2014–2020	75 000
6415	Bidrag från Europeiska socialfonden 2021–2027	1 387 000
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	534 000
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	534 000
6600	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	32 163 728
6611	Bidrag från Europeiska faciliteten för återhämtning och resiliens	32 163 728
6900	Övriga bidrag från EU	240 000
6911	Övriga bidrag från EU	240 000
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−145 052 823
7100	Tillkommande skatter	15 252 907
7110	EU-skatter	9 525 639
7112	Tullmedel	9 525 639
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	0
7120	Kommunala utjämningsavgifter	5 727 268
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	5 727 268
7200	Avräkningar	−160 305 730
7210	Intäkter som förs till fonder	−6 855 250
7211	Intäkter som förs till fonder	−6 855 250
7220	Kompensation för mervärdesskatt	−143 531 525
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	−55 067 182
7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	−88 464 343
7230	Övriga avräkningar	−9 918 955
7231	Avgifter till public service	−9 764 955
7232	Intäkter från handel med elcertifikat	−154 000
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
8100	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
8127	Stöd vid korttidsarbete	0
9000	Löpande redovisade skatter m.m.	0
Inkomster i statens budget		1 324 263 505

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar 2025 och 2026

Regeringens förslag till preliminära utgiftsramar 2025 och 2026

Miljoner kronor

Utgiftsområde		2025	2026
1	Rikets styrelse	18 845	19 201
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	21 704	22 310
3	Skatt, tull och exekution	14 221	14 479
4	Rättsväsendet	83 713	90 267
5	Internationell samverkan	2 238	2 251
6	Försvar och samhällets krisberedskap	139 271	139 582
7	Internationellt bistånd	48 263	47 682
8	Migration	13 943	12 899
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	108 886	105 447
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	117 144	117 704
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	62 470	59 715
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	109 149	112 677
13	Integration och jämställdhet	3 584	3 289
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 688	90 789
15	Studiestöd	33 869	37 396
16	Utbildning och universitetsforskning	99 362	99 008
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 673	16 413
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	3 005	1 628
19	Regional utveckling	4 088	4 323
20	Klimat, miljö och natur	15 315	16 175
21	Energi	5 562	4 769
22	Kommunikationer	92 832	99 206
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 642	19 749
24	Näringsliv	7 664	7 398
25	Allmänna bidrag till kommuner	168 992	169 768
26	Statsskuldsräntor m.m.	27 855	26 855
27	Avgiften till Europeiska unionen	52 188	52 897
Summa utgiftsområden		1 386 165	1 393 878

Regeringens förslag till preliminär inkomstberäkning 2025 och 2026

Miljoner kronor

Inkomsttitel		2025	2026
1100	Direkta skatter på arbete	792 341	835 395
1110	Inkomstskatter	1 021 861	1 072 857
1111	Statlig inkomstskatt	62 550	65 410
1115	Kommunal inkomstskatt	959 311	1 007 448
1120	Allmän pensionsavgift	166 147	175 176
1130	Artistskatt	0	0
1140	Skattereduktioner	−395 668	−412 638
1200	Indirekta skatter på arbete	781 534	824 154
1210	Arbetsgivaravgifter	764 725	807 271
1240	Egenavgifter	11 900	12 019
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−52 995	−55 891
1270	Särskild löneskatt	63 221	66 382
1280	Nedsättningar	−5 950	−6 258
1290	Tjänstegruppliv	632	632
1300	Skatt på kapital	388 944	402 778
1310	Skatt på kapital, hushåll	84 992	91 300
1320	Skatt på företagsvinster	203 670	208 549
1330	Kupongskatt	7 710	7 787
1340	Avkastningsskatt	30 698	31 785
1350	Fastighetsskatt	42 199	43 189
1360	Stämpelskatt	15 145	15 639
1390	Riskskatt för kreditinstitut	4 529	4 529
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	759 259	796 864
1410	Mervärdesskatt	616 985	652 982
1420	Skatt på alkohol och tobak	31 920	32 150
1430	Energiskatt	45 734	46 635
1440	Koldioxidskatt	24 159	24 595
1450	Övriga skatter på energi och miljö	7 222	6 956
1470	Skatt på vägtrafik	24 606	24 489
1480	Övriga skatter	8 633	9 057
1500	Skatt på import	9 893	10 271
1600	Restförda och övriga skatter	13 122	10 069
1700	Avgående poster, skatter till EU	−9 893	−10 271
Offentliga sektorns skatteintäkter		2 735 199	2 869 261
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 324 998	−1 392 635
Statens skatteintäkter		1 410 201	1 476 626
1900	Periodiseringar	−12 676	−31 956
1000	Statens skatteinkomster	1 397 525	1 444 670
Övriga inkomster		−58 941	−51 936
2000	Inkomster av statens verksamhet	46 348	49 651
3000	Inkomster av försåld egendom	5 000	5 000
4000	Återbetalning av lån	717	733
5000	Kalkylmässiga inkomster	23 605	26 608
6000	Bidrag m.m. från EU	17 425	16 893
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−152 037	−150 822
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	0
Inkomster i statens budget		1 338 583	1 392 734