HB01CU20: Åtgärder för tryggare bostadsområden

Civilutskottets betänkande 2023/24:CU20

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. jorda­balken. Lagändringarna innebär i huvudsak följande.

För att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet får fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyres­avtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brotts­lig­het. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyl­dig­het att bevara tryggheten inom fastigheten.

I syfte att motverka missbruk av reglerna om inneboende stramas hyres­gästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten åt. Hyresvärden får också bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.

Lagändringarna innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns tolv reservationer (S, V, C, MP). I två av reservatio­nerna (S, V, C, MP) föreslås tillkännagivanden till regeringen dels om en uppföljning av de hyresrättsliga skärpningarna, dels om det hyresrätts­liga skyddet för våldsutsatta.

I betänkandet finns också fyra särskilda yttranden (S, V, MP). I två av dessa förklarar Vänsterpartiet att det har ett andrahandsyrkande om reger­ingens lagförslag och om möjlighet till rättelse.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden.

Cirka 20 yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Lagförslaget och vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

Propositionen

Motionerna

Utskottets ställningstagande

Möjlighet till rättelse m.m.

Hyrestvister som ska handläggas särskilt skyndsamt

Reglerna om upplåtelser till inneboende

Uppföljning av de hyresrättsliga skärpningarna

Det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta

Finansiering av reformen om åtgärder för tryggare bostadsområden

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, MP)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

3. Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

4. Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna, punkt 2 (V, MP)

5. Möjlighet till rättelse, punkt 3 (S, C)

6. Möjlighet till rättelse, punkt 3 (V, MP)

7. Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar, punkt 4 (V, MP)

8. Hyrestvister som ska handläggas särskilt skyndsamt, punkt 5 (S, V, C)

9. Reglerna om upplåtelser till inneboende, punkt 6 (V, C)

10. Uppföljning av de hyresrättsliga skärpningarna, punkt 7 (S, V, C, MP)

11. Det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta, punkt 8 (S, V, C, MP)

12. Finansiering av reformen om åtgärder för tryggare bostadsområden, punkt 9 (S, V, MP)

Särskilda yttranden

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

3. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP)

4. Möjlighet till rättelse, punkt 3 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Fyra motioner med sammanlagt ett tjugotal yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Det har också lämnats in en skrivelse i ärendet.

Utskottets överväganden

Propositionen

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostadsområden

I propositionen bedömer regeringen att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott, i syfte att skapa bättre förut­sättningar för trygga bostadsområden i hela landet. Som skäl för sin bedöm­ning anför regeringen sammanfattningsvis att det finns stora problem med otrygghet i många bostadsområden, att det hyresrättsliga regelverket behöver skärpas för att öka tryggheten och att det måste göras en rimlig avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande.

Regeringen anför bl.a. att det hyresrättsliga regelverket i 12 kap. jorda­balken (hyreslagen) redan i dag ger vissa möjligheter att säga upp hyres­gäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyresgästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Enligt regeringens mening är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande problem med brottslighet. Fastighets­ägare efterfrågar bättre verktyg för att ingripa mot hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet i ett område. Det finns också en förväntan hos de boende att fastig­hetsägare ska agera i dessa situationer.

Regeringen lämnar därför förslag som syftar till att ge fastighetsägare större möjligheter att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygg­het för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verk­sam­het.

När det gäller frågan om en rimlig avvägning mellan de olika intressen som finns framhåller regeringen att om den som drabbas är ett barn ska bestäm­melserna i barnkonventionen beaktas (se lagen [2018:1197] om Förenta natio­ner­nas konvention om barnets rättigheter). En av konventionens grund­principer är att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). En viktig del i sammanhanget är barnets möjlighet att få växa upp i en trygg och stabil hemmiljö, ett grund­läggande behov som kommer till uttryck i flera artiklar i konventionen.

Det förhållandet att särskild hänsyn ska tas till barnets bästa innebär dock inte att detta alltid blir utslagsgivande för bedömningen, tillägger regeringen. Konventionen medger att en intresseavvägning görs där barnets intressen balanseras mot andra intressen. Barnets bästa ska vid denna bedömning, när olika intressen vägs mot varandra, väga tungt men är alltså inte ensamt utslags­givande (se prop. 2017/18:186 s. 96). Det innebär att ett hyresavtal kan upphöra när hyresgästen allvarligt har åsidosatt sina förpliktelser enligt avtalet utan att det står i strid med barnkonventionen. Det gäller redan i dag när hyres­gästen har gjort sig skyldig till ett allvarligt kontraktsbrott, t.ex. genom att inte betala hyran eller genom att störa sina grannar.

Regeringen bedömer att förslagen om utökade möjligheter till uppsägning ger utrymme för domstolen eller hyresnämnden att i det enskilda fallet göra en prövning av om det åsidosättande som hyresgästen har gjort sig skyldig till är så allvarligt att det är proportionerligt att hyresavtalet upphör. Det finns också utrymme för att beakta intresset av skydd för sin hemmiljö hos barn som har sin bostad i lägenheten. Regeringen betonar att det är viktigt att domstolarna och hyresnämnderna i det enskilda fallet gör en sådan bedömning och väger in vilka konsekvenser det kan få för ett barn att ett hyresavtal upphör. Att barnets intresse av skydd för sin hemmiljö ska ges en självständig betydelse vid prövningen bör enligt regeringen medföra att det finns ett utrymme för att, i fall där ett barn berörs, kräva att det kontraktsbrott som hyresgästen har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars för att hyresavtalet ska upphöra (jfr rättsfallet NJA 2021 s. 1065). Det hindrar inte att fastighets­ägarens och övriga boendes intressen, när hyresgästen har agerat på ett sätt som allvarligt har bidragit till otrygghet i ett område, kan väga så tungt att det kan anses proportionerligt att hyresavtalet ska upphöra. I det sammanhanget pekar regeringen på att många av dem som drabbas av otrygghet på grund av den brottslighet som förekommer i vissa områden är barn och att även dessa barn har rätt till en trygg hemmiljö.

Hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas

Enligt hyreslagen gäller att en hyresgäst vid sin användning av lägenheten ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet). Hyresgästen ska vid sin använd­ning av lägenheten också i övrigt iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten.

Regeringen föreslår att hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten ska skärpas och komma till uttryck i hyreslagen genom att det ska föreskrivas att hyresgästen vid sin användning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastigheten. Dessutom ska bristande skötsamhet införas som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten.

Enligt regeringen skulle hyresgästens ansvar för att se till att tryggheten inom fastigheten upprätthålls innebära en skyldighet att avstå från handlingar som påverkar tryggheten inom fastigheten negativt. Skyldigheten följer i viss utsträckning redan av det befintliga kravet på att bevara sundhet, ordning och gott skick. Att den införs i lagtexten medför enligt regeringen att intresset av trygghet hos dem som bor eller verkar inom fastigheten ska ges en ökad tyngd vid bedöm­ningen av vilka krav som ställs på hyresgästen. Ändringen ger också utrymme för att fler handlingar som påverkar andras trygghet negativt ska kunna omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde. Utgångspunkten är att alla hyresgäster ska ha rätt till en hög grad av trygghet i boendet. I det ligger bl.a. att de boende ska kunna röra sig fritt i huset vid olika tidpunkter utan att behöva känna oro för sin säkerhet eller begränsas på något annat sätt. Vidare ska både fastighetsägare och lokalhyresgäster kunna bedriva sin verksamhet under trygga förhållanden.

Om det förekommer bristande skötsamhet ska hyresvärden, på samma sätt som i dag gäller vid störningar i boendet, vara skyldig att uppmana hyresgästen att se till att beteendet omedelbart upphör. Hyresvärden ska även lämna en underrättelse till socialnämnden. Hyresnämnden ska också ha en skyldighet att lämna en sådan underrättelse i förlängningstvister som rör bristande skötsam­het.

I likhet med vad som i dag gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet ska det vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet inte krävas att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och underrättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyresrätten är förverkad. Hyresvärden ska dock skicka en kopia av uppsäg­ningen till socialnämnden. Regeringen motiverar förslaget med att den anser att det finns skäl att se lika allvarligt på våld eller hot som riktar sig mot t.ex. någon av fastighetsägarens anställda som på motsvarande ageranden mot andra boende. En fastighets­skötare ska inte behöva arbeta i en trappuppgång där en hyresgäst som miss­handlat honom eller henne bor kvar. Det framstår enligt regeringen inte som rimligt att kräva att hyresvärden ska uppmana en hyresgäst som har gjort sig skyldig till ett sådant agerande att vidta rättelse innan hyresavtalet kan sägas upp. En sådan process riskerar att dra ut på tiden, vilket leder till en otrygg situation för den som blivit utsatt och för andra boende. Enligt regeringens mening finns det tungt vägande skäl för att hyresvärden i särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet ska ha möjlighet att omedelbart säga upp hyresavtalet på grund av att hyresrätten är förverkad. En sådan möjlighet ger fastighets­ägare bättre förutsättningar att arbeta effektivt med tryggheten inom fastig­heten, vilket är positivt även för övriga boende.

Regeringen framhåller vidare att en underrättelse till socialnämnden före uppsägningen inte fyller samma funktion när hyresgästen inte har möjlighet till rättelse, eftersom det inte går att hindra ett förverkande. Regeringen anser därför att det bör vara tillräckligt att hyresvärden, i de fall där hyres­avtalet sägs upp i förtid på grund av att hyresrätten är förverkad, skickar en kopia av uppsägningen till socialnämnden på motsvarande sätt som gäller vid särskilt allvarliga störningar i boendet. Socialnämnden får då möjlighet att vidta åtgärder för att hjälpa hyresgästen att hitta en annan bostad.

Hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp

I propositionen anför regeringen att det bör vara möjligt att i fler fall än i dag säga upp ett hyresavtal på grund av brottslighet som skapar otrygghet i ett område. Det innebär bl.a. att ett hyresavtal bör kunna sägas upp på grund av brottslighet som har begåtts på ett längre avstånd från hyresgästens lägenhet än vad som är möjligt i dag. Enligt regeringen är det rimligt att en hyresgäst ska ha ett ansvar för övriga boendes närmiljö, på motsvarande sätt som för deras bostadsmiljö. Andra boende ska inte behöva tåla att någon som genom att begå brott på ett allvarligt sätt bidrar till otrygghet i området tillåts bo kvar.

Regeringen föreslår därför att hyresrätten ska kunna förverkas om hyres­gästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Förslaget tar främst sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning anser regeringen att det är motiverat att i propositionen lämna förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas.

Enligt förslaget ska brott som försämrar närmiljön likställas med störningar i boendet. Hyresvärden ska dock i dessa fall ha möjlighet att omedelbart säga upp hyresavtalet på grund av att hyresrätten är förverkad, dvs. utan att först uppmana hyresgästen att vidta rättelse och underrätta social­nämnden. I detta avseende ska alltså brott som försämrar närmiljön likställas med särskilt allvarliga störningar i boendet.

Regeringen motiverar förslaget om att hyresgästen inte ska ha möjlighet till rättelse bl.a. med att syftet med nya regler om uppsägning på grund av brott som försämrar närmiljön är att öka tryggheten för dem som bor i omgivningen. Det talar för att hyresavtalet bör kunna sägas upp omedelbart. Om hyresvärden måste vänta med att säga upp hyresavtalet riskerar det att medföra en ökad otrygghet i ett område. Om det krävs att hyresgästen ges möjlighet till rättelse förutsätts det att det brottsliga agerandet upprepas för att hyresrätten ska vara förverkad. Det kan enligt regeringen inte anses motiverat, särskilt inte när det gäller allvarlig brottslighet. Det framstår också som främmande att kräva att en hyresvärd ska uppmana en hyresgäst att sluta begå brott. Det är rimligt att utgå från att en hyresgäst – även utan en särskild uppmaning att vidta rättelse – förstår att den typen av brottslighet som det är fråga om här inte ska behöva accepteras av hyresvärden och övriga boende. Det finns också skäl att ta hänsyn till att hyresvärden i de flesta fall kommer att vara beroende av polisens utredning av ett brott. På grund av förundersökningssekretess kan det vara svårt för hyresvärden att få tillgång till uppgifter om en händelse innan åtal har väckts. I många fall kommer hyresvärden därför inte att kunna skicka en uppmaning att vidta rättelse till hyresgästen innan dess. Redan denna ordning medför en fördröjning. Om ett förverkande skulle förutsätta att ett brottsligt agerande upprepas kommer dessutom ofta en ny brottsutredning och efter­följande rättsprocess att behöva inväntas. Med hänsyn till de övriga boendes intresse av trygghet anser regeringen att det inte är rimligt att hyresvärden ska behöva vänta så länge med att säga upp ett hyresavtal.

Tillsynsansvaret vid brott som försämrar närmiljön

Enligt hyreslagen gäller att hyresgästen, utöver att själv iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten och att inte utsätta andra boende för störningar, ska hålla noggrann tillsyn över att detta också iakttas av dem som hyresgästen svarar för. Tillsynsansvaret omfattar personer som hör till hyresgästens hushåll, gäster och andra som hyresgästen inrymt i lägenheten eller som utför arbete där för hyresgästens räkning. Tillsyns­ansvaret innebär att hyresgästen kan göras hyresrättsligt ansvarig för andras handlingar. Det är dock inte något strikt ansvar, utan det förutsätts att hyresgästen har åsidosatt sin skyldighet att hålla tillsyn över någon inom den relevanta personkretsen.

Regeringen anser att tillsynsansvaret även ska omfatta brott som försämrar närmiljön. Enligt regeringen bör en hyresgäst som utgångspunkt inte ha någon skyldighet att övervaka andra personer som bor i lägenheten när de rör sig utanför lägenheten. Tillsynsansvaret bör därför enligt regeringen aktualiseras främst i situa­tioner där det framkommer någon omständighet som ger hyres­gästen anledning att vänta sig att en person som hyresgästen har ansvar för kan komma att begå brott som försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Ofta kan det handla om att personen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet, och information om sådana omständigheter kan komma från t.ex. polisen eller fastighetsägaren. Om hyresgästen får tydliga indika­tioner på att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott, bör det krävas att hyresgästen vidtar kraftfulla åtgärder för att förhindra age­randet. I detta ingår när det gäller underåriga barn att söka hjälp hos relevanta instanser och att aktivt medverka till de insatser som erbjuds. Om hyresgästen i en sådan situation har underlåtit att göra det som rimligen kan krävas bör han eller hon kunna hållas ansvarig för brottslighet som begås av någon som omfattas av tillsynsansvaret.

Regeringen föreslår därför att hyresgästens ansvar för att hålla noggrann tillsyn över andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska gälla på samma sätt i fråga om sådan brottslighet som är ägnad att försämra närmiljön för dem som bor i omgivningen som vid störningar i boendet och bristande skötsamhet.

Enligt regeringen är utgångspunkten att hyresvärden har bevisbördan för de omständigheter som åberopas till stöd för att hyresavtalet ska upphöra. Om någon som hyresgästen ansvarar för har gjort sig skyldig till ett brott som är ägnat att försämra närmiljön för övriga boende och hyresvärden gör gällande att hyresgästen har brustit i sitt tillsynsansvar, kan hyresvärden exempelvis behöva visa att det funnits omständigheter som gett hyresgästen anledning att räkna med det inträffade. I en sådan situation kan hyresgästen behöva lägga fram utredning som visar att han eller hon har gjort allt som rimligen kan krävas för att förhindra agerandet.

Brott som begås i lägenheter ska i större utsträckning kunna leda till förverkande

Enligt hyreslagen gäller att hyresrätten är förverkad om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet eller liknande verksam­het som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.

I propositionen anför regeringen att det framgår av utredningens kart­läggning att det är ett vanligt förekommande problem att lägenheter används för brott, t.ex. förvaring av vapen eller narkotika. Enligt nuvarande regler krävs för att hyresrätten ska vara förverkad att brottsligheten präglas av affärs­mässighet. I allmänhet krävs det också att den brottsliga använd­ningen påverkar lägenheten i en sådan utsträckning att den återstående delen inte framstår som lämplig som bostad. Regeringen anser att reglerna behöver skärpas för att anpassas till den problembild när det gäller brott i lägenheter som finns i dag. Enligt regeringens uppfattning ska en fastighetsägare inte behöva acceptera att en hyresgäst använder lägenheten för att begå allvarlig eller omfattande brottslighet, och en hyresgäst som använder lägenheten för att begå brott kan enligt regeringen som utgångspunkt inte heller anses ha något skyddsvärt intresse av att få behålla den.

Regeringen föreslår därför att hyresrätten ska kunna förverkas på grund av att lägenheten används för brott i fler situationer än i dag. Med uttrycket används för brott avses enligt regeringen lägenhetens karaktär av ett typiskt hjälpmedel eller en förutsättning för brottsligheten. Hyresrätten ska vara förverkad om lägenheten eller ett utrymme som hör till den används för att begå allvarlig brottslighet eller för att begå brott vanemässigt eller i större omfatt­ning.

Enligt förslaget ska användning av lägenheten för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning omfattas av de skärpta reglerna om förverkande.

Fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt

Enligt hyreslagen gäller att hyrestvister som rör störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt.

I propositionen anför regeringen att det är angeläget att även andra frågor som tydligt påverkar tryggheten inom fastigheten och området omkring denna handläggs skyndsamt. Genom att i lag ange att vissa tvister ska handläggas särskilt skyndsamt tydliggörs vikten av detta. Regeringen anser att tvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör omfattas av kravet på särskild skyndsamhet, eftersom det i dessa fall är fråga om handlingar som har en påtagligt negativ effekt på tryggheten inom fastigheten. Skyndsam handlägg­ning är enligt regeringen angelägen även i fall där lägenheten används för att begå brott. Sådana tvister bör därför också omfattas av reglerna. Vidare bör enligt regeringen tvister om störningar i boendet även i fortsättningen hand­läggas särskilt skyndsamt. Detsamma bör gälla tvister om sådan brottslig­het som försämrar närmiljön som ska likställas med störningar i boendet.

Regeringen föreslår därför att även hyrestvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott samt brottslighet som försämrar närmiljön som likställs med störningar i boendet ska hand­läggas särskilt skyndsamt.

Åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende

Reglerna om upplåtelser till inneboende ska skärpas

Enligt hyreslagen gäller att hyresgästen inte får inrymma utomstående personer i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden.

I propositionen anför regeringen att rätten att ha inneboende fyller en praktisk funktion för hyresgästen och också är av värde för bostadsmarknaden i stort. Utgångspunkten bör därför även i fortsättningen vara att hyresgästen ska ha rätt att ha inneboende utan att det krävs samtycke från hyresvärden. Det är samtidigt viktigt att rätten att ha inneboende inte missbrukas. Utredningens kartläggning visar att det är förhållandevis vanligt att hyresgäster låter utom­stående personer bo i lägenheten på ett sätt som inte är hållbart med hänsyn till intresset av en ordnad fastighetsförvaltning. Det kan t.ex. handla om s.k. madrassboenden, som innebär att hyresgästen upplåter enkla sov­platser till ett stort antal personer på en begränsad yta. Enligt regeringen är den nuvarande regleringen av hyresgästens rätt att inrymma utomstående i lägen­heten otydlig.

Regeringen föreslår därför att hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten ska förtydligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Sålunda ska hyresgästen inte få inrymma utomstående personer i lägenheten i en utsträckning som hyresvärden inte skäligen ska behöva godta.

Det ska också förtydligas vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av vad hyresvärden skäligen ska behöva godta.

Enligt förslaget ska det särskilt beaktas

–      om det bor fler personer i lägenheten än vad den är anpassad för med hänsyn till storlek och utformning i övrigt

–      hur lång tid utomstående personer inrymts i lägenheten

–      boendeförhållandena i övrigt

–      risken för att förvaltningen av fastigheten försvåras eller fördyras

–      risken för att andra boende utsätts för störningar eller andra olägenheter.

Enligt reger­ingen är det i första hand fråga om omständigheter som kan medföra skada eller annan olägenhet för hyresvärden eller andra boende.

Bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används

Enligt hyreslagen har hyresvärden rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn (eller utföra förbättringsarbeten). Hyresvärden ska då se till att hyresgästen inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt.

I propositionen anför regeringen att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten är begränsad med hänsyn till hyresgästens rätt till privatliv, vilket bl.a. beaktas genom det uppställda kravet på att tillsynen ska vara nödvändig. Enligt regeringen är det samtidigt viktigt att fastighetsägaren har möjlighet att få tillträde till lägenheten i de fall där det finns ett berättigat intresse av det. Det är av stort intresse för hyresvärden hur lägenheten används i olika avseen­den. De befintliga reglerna har tolkats som att de främst tar sikte på tillsyn över lägenhetens skick. Det gör att fastighetsägare kan ha svårt att få tillträde till en lägenhet i den utsträckning som det behövs.

Regeringen anser att det bör framgå att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Vidare bör det med hänsyn till hyresgästens intressen även i fortsätt­ningen krävas att tillsynen är nödvändig för att hyresvärden ska ha rätt till tillträde. Med detta avses enligt regeringen kontroll av om lägenheten används i strid med hyresavtalet. Det kan t.ex. handla om att kontrollera hur många personer som bor i lägenheten eller om det förekommer otillåtna andrahands­upplåtelser. Det kan också handla om att kontrollera om hyresgästen använder lägenheten för allvarlig eller omfat­tande brottslighet (jfr förslaget ovan om förverkande vid brott som begås i lägen­heten), men i sådana situationer anser regeringen att hyresvärden i första hand bör vända sig till polisen.

Regeringen föreslår därför att hyresvärden på begäran ska ha rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn av lägen­heten eller hur den används. Hyresvärden föreslås också få möjlighet att skicka en begäran om tillträde till lägenheten med rekommenderat brev.

Enligt regeringen innebär hyresvärdens rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn inte alltid en rätt att omedelbart få tillträde till lägenheten. Det följer av kravet på att hyresvärden ska se till att hyresgästen inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Det innebär att hyresvärden beroende på omständigheterna i varje enskilt fall måste bedöma hur angeläget det är att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn och därefter välja en tidpunkt för det som innebär att hyresgästen inte orsakas större olägenhet än vad som är nödvändigt i det aktuella fallet.

Ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor

Ett stärkt skydd vid uppsägning

Enligt hyreslagen gäller att hyresrätten inte är förverkad på grund av ett avtalsbrott om det som ligger hyresgästen till last är av ringa betydelse. Vid den bedömningen ska det särskilt beaktas om det som ligger hyresgästen till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt hyres­gästen eller någon i hyresgästens hushåll för brott.

I propositionen konstaterar regeringen att dagens regler ger ett visst skydd för en brottsutsatt hyresgäst som riskerar uppsägning när det på grund av brotten t.ex. har förekommit störningar i boendet av en sådan omfattning att hyresvärden menar att de kan utgöra grund för ett förverkande av hyresrätten. Regeringen anser att skyddet bör stärkas genom en uttrycklig bestämmelse om att det ska göras en skälighetsbedömning i sådana situationer, vilket skulle ge större utrymme att beakta särskilt ömmande omständigheter.

Regeringen föreslår därför att hyresrätten inte ska vara förverkad om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger hyresgästen till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt hyresgästen eller någon i hyresgästens hushåll för brott.

Utökade möjligheter att överta ett hyresavtal

Rättsliga möjligheter för en person att få ensam rätt till ett hyresavtal i fråga om det som varit makars eller sambors gemensamma bostad finns dels genom familjerättsliga bestämmelser om bl.a. bodelning, dels genom det hyres­rätts­liga regelverket. Enligt hyreslagen har en medhyresgäst eller medboende rätt att för egen del ta över hyreskontraktet när den andra personen av något skäl inte kommer att bo kvar. Bestämmelserna knyter an till de olika roller en person kan ha i ett hyresförhållande. Ibland är personen medhyresgäst tillsam­mans med en make eller sambo, och ibland är personen enbart medboende utan att ha del i kontraktet. Förutsättningen för att kunna få hyresavtalet förlängt för egen del (för en medhyresgäst) eller att få överta hyresrätten och få hyres­avtalet förlängt för egen del (för en medboende) är att hyresvärden skäligen kan godta personen som hyresgäst.

Regeringen föreslår att möjligheterna för en brottsutsatt person att godtas som hyresgäst och därmed få hyreskontraktet förlängt för egen del i dessa situationer ska stärkas. Vid bedömningen av om hyresvärden skäligen kan godta någon som hyresgäst ska det som skäl för förlängning beaktas om denne, eller någon i dennes hushåll, utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Detta innebär att om störningar, vanvård eller andra hyres­rättsliga åsido­sättanden som kan läggas personen till last har ett samband med att personen varit utsatt för brott av närstående, bör hänsyn tas till det vid prövningen av om personen kan godtas som hyresgäst.

Vidare ska en person som utsatts för sådan brottslighet också ha större möjlighet att godtas som hyresgäst om han eller hon har beviljats ekonomiskt stöd för sitt boende eller fått säkerhet utställd av kommunen för sitt fullgörande av hyresavtalet.

Genomslag för förhandlingsöverenskommelser i enskilda hyresavtal

Regeringen föreslår att om den förhandlingsordning som en förhandlings­klausul avser ändras eller ersätts av en ny ska även hyresvillkor som bestäms i en förhand­lingsöverenskommelse som ingås med stöd av en senare förhand­lingsordning få tillämpas mot hyresgästen.

Utökad möjlighet till delegering i hyresnämnd

Regeringen föreslår att det ska vara möjligt för en hyresnämnd att i fler fall delegera uppgiften att avgöra ärenden till en anställd som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. En sådan anställd ska även få

–      besluta om avskrivning av ett ärende när ansökan har återkallats

–      besluta om avskrivning av ett s.k. lokalmedlingsärende sedan avtalstiden har löpt ut

–      stadfästa en mellan parterna träffad förlikning i ett ärende om förlängning av hyresavtal för en bostadslägenhet.

Övriga hyresrättsliga förslag

Regeringen föreslår att bestämmelserna om betalning av hyra ska moderni­seras och att betalning av hyran alltid ska kunna ske genom en bank eller någon annan liknande betalningsförmedlare.

Vid vårdslös eller försumlig processföring i hyres- och arrendenämnder samt vid prövning av hyrestvister i hovrätten ska ett kostnadsansvar kunna åläggas även partens ombud.

Ytterligare beslut av hyresnämnden ska kunna överklagas till hovrätten.

Om en part har beviljats rättshjälp ska det vara möjligt att få ersättning för kostnader för bevisning i ärenden i arrendenämnd och hyresnämnd.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Lagändringarna ska som utgångspunkt tillämpas även i fråga om hyresavtal som ingåtts före ikraftträdandet.

När det är fråga om uppsägning på grund av att hyresgästen har åsidosatt någon av sina förpliktelser ska emellertid äldre bestämmelser tillämpas om förpliktelsen åsidosatts före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser ska också i vissa fall tillämpas i mål och ärenden som inletts före ikraftträdandet.

Som skäl för det föreslagna ikraftträdandet den 1 juli 2024 anför regeringen följande i propositionen (s. 92–93):

I lagrådsremissen föreslogs att förslagen skulle träda i kraft den 31 maj 2024. Lagrådet avstyrker förslaget och förordar ett ikraftträdande den 1 januari 2025, i enlighet med utredningens förslag. Lagrådet anser att det behöver avsättas tid för informationsgivning till de enskilda som berörs av de nya reglerna och att ett så snabbt ikraftträdande som föreslås i lagråds­remissen skulle innebära att rättssäkerhetens krav på förutsebarhet träds för när.

Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning att det vid övervägande av när lagstiftningen bör träda i kraft är viktigt att ta hänsyn till intresset av förutsebarhet hos dem som riskerar en uppsägning. Förslagen om utökade möjligheter till uppsägning innebär i huvudsak att hyresgäster som har begått brott i lägenheten eller i området omkring denna kommer att kunna sägas upp i fler fall än i dag. Enligt regeringens bedömning är det inte motiverat med några särskilda insatser för att informera hyresgäster om att brott inte bara har straffrättsliga konsekvenser utan även hyres­rättsliga. Sådana konsekvenser kan, vilket Lagrådet också uppmärk­sammar, aktualiseras redan i dag, om än i mindre utsträckning. Inte heller beträffande övriga förslag, exempelvis om uppstramning av reglerna om upplåtelser till inneboende, bedömer regeringen att det behövs några särskilda informationsinsatser. Det kan dock tänkas att hyresvärdar har ett intresse av att informera sina hyresgäster om de skärpta reglerna. Tid­punkten för ikraftträdande bör bestämmas så att det finns utrymme för det.

Regeringen anser inte att det är motiverat med ett ikraftträdande så långt fram i tiden som Lagrådet förordar. Med hänsyn till de omfattande problem med brottslighet som skapar otrygghet som finns i många områden, är det angeläget att lagändringarna träder i kraft skyndsamt. Det aktuella lagstiftningsärendet har mot den bakgrunden hanterats mer skyndsamt än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraftträdande bygger på. Med beaktande av det anförda och med hänsyn till de åter­stående leden i lagstiftningsprocessen bedömer regeringen att det är lämpligt att lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 2024.

Motionerna

Regeringens lagförslag

I kommittémotion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 8 begärs att riksdagen ska besluta att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025. Motionärerna hänvisar till utredningens förslag och Lagrådets yttrande.

Samma förslag läggs fram i kommittémotion 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.

Även i kommittémotion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) begärs att riksdagen ska besluta att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 (yrkande 1). I samma motion föreslås också att riksdagen ska avslå lag­förslaget i den del det avser hyresvärdens rätt till tillträde till lägen­heten för att utöva tillsyn över hur lägenheten används (yrkande 6). Motio­närerna anför att de tolkar förslaget som att det har att göra med förmodad brottslig­het, och de anser att det i sådana fall är en fråga för polisen och andra rättsvårdande myndigheter snarare än för hyresvärden.

I kommittémotion 2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 begär motionärerna att riksdagen ska avslå regeringens förslag i de delar det avser ett skärpt hyresrättsligt regelverk för ökad trygghet i bostads­områden samt åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende (avsnitten 4 och 5 i propositionen). Motionärerna anser att förslagen är rättsosäkra, strider mot barnkonventionen och öppnar för godtycke och diskriminering.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

I kommittémotion 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslås flera tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med lagförslag som inskränker den nya regleringen. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp (yrkande 1 i denna del). Motionä­rerna anför bl.a. att begreppet bristande skötsamhet präglas av otydlighet och därför riskerar att bli rätts­osäkert.

Motionärerna anser också att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall en hyresgäst som begår brott i närområdet som allvarligt stör tryggheten för närboende ska kunna vräkas från sitt boende (yrkande 2). Motionärerna anför bl.a. att den nya regleringen präglas av otydlighet och därför kan leda till mycket godtyckliga bedömningar och allmän rättsosäkerhet.  

Motionärerna anser vidare att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort hyresgästens tillsynsansvar över andra personer som bor eller vistas i lägenheten vid brott som försämrar närmiljön (yrkande 3). Motionärerna anser att tillsynsansvaret går alltför långt när det rör sig om handlingar utanför hemmet.

Motionärerna anser dessutom att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort hyresvärdens utökade möjligheter att kontrollera hur lägenheten används (yrkande 4). Motionärerna anser att de befintliga reglerna är tillfredsställande.

Utskottets ställningstagande

Regeringens lagförslag

I propositionen lämnar regeringen förslag om ett skärpt hyresrättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor. Vissa andra hyresrättsliga förslag lämnas också.

Regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden handlar sammanfattningsvis om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten ska skärpas, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådana brott. Det handlar också om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande och om att fler tvister om uppsägning ska handläggas särskilt skyndsamt.

När det gäller dessa förslag konstaterar utskottet att reglerna i hyreslagen redan i dag ger hyresvärden vissa möjligheter att säga upp hyres­gäster som har begått brott som stör grannarna eller som använder lägenheten för brottslig verksamhet. Hyres­gästen har också ett ansvar för att se till att andra personer som bor eller vistas i lägenheten inte gör sig skyldiga till sådana ageranden. Som regeringen anför är det dock tydligt att reglerna inte är anpassade till den problembild som finns i dag, där vissa områden präglas av omfattande bekymmer med brottslighet. I likhet med regeringen anser utskottet därför att det behövs utökade möjligheter för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som agerar på ett sätt som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighets­ägaren att bedriva sin verksamhet. Regeringens förslag syftar i sina olika delar till detta, på sätt som översiktligt har redovisats ovan.

Utskottet vill här också särskilt lyfta fram det som betonas i propositionen om att uppgiften att förebygga och bekämpa brott fortfarande i första hand är en fråga för polisen och andra relevanta myndigheter. Avsikten är således inte att de föreslagna hyresrättsliga åtgärderna ska ersätta ett straffrättsligt ingri­pande mot en hyresgäst som har begått brott eller att de ska utgöra ännu ett straff för brottet. Vidare vill utskottet lyfta fram det som understryks i proposi­tionen om att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol eller hyresnämnd och om vikten av den särskilda intresse­avvägning som dessa instanser måste göra om en uppsägning berör ett barn.

När det gäller regeringens förslag om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende handlar dessa dels om en skärpning av reglerna om upplåtelser till inneboende, dels om bättre möjligheter för hyresvärden att kontrollera hur lägenheten används. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att hyres­gästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten behöver förtyd­ligas och stramas åt för att minska risken för att reglerna missbrukas. Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att det bör framgå att hyres­värdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Som anförs i propositionen handlar det om att kontrollera om lägenheten används i strid med hyresavtalet, t.ex. i fråga om otillåtna andrahands­upplåtelser eller sådana upplåtelser till inneboende som inte ska behöva godtas.

Av de skäl som anförs i propositionen ställer sig därför utskottet i sak bakom regeringens förslag om ett skärpt hyresrättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden och om åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. När det gäller frågan om ikraftträdande har regeringen utförligt motiverat sitt förslag om att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, i enlighet med vad som har återgetts ovan. Utskottet ansluter sig även till dessa skäl och noterar särskilt att det aktuella lagstiftningsärendet har prioriterats av regeringen och att propositionen därför är resultatet av ett mer skyndsamt arbete än vad utredningens förslag om tidpunkt för ikraft­trädande bygger på. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena om avslag, helt eller delvis, och om ett senare ikraft­trädande för lagändringarna.

När det gäller lagförslagen i övrigt konstaterar utskottet att det inte har väckts någon motion som går emot dessa i sak. Utskottet anser att också dessa lagförslag bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Vissa frågor om framtida begränsningar av reglerna

När det gäller motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del, om ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lag­förslag i denna del. Utskottet konstaterar att hyreslagen redan i dag föreskriver att hyresgästen vid sin använd­ning av lägenheten ska iaktta allt som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Lagändringarna innebär att hyresgästen vid sin använd­ning av lägenheten, utöver sundhet, ordning och gott skick, också ska ha ett ansvar för att bevara trygghet inom fastig­heten och att bristande sköt­samhet införs som ett uppsamlande begrepp för åsidosättanden av trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastig­heten. I propositionen lämnas ett flertal åskådliggörande exempel på vad som kan utgöra överträdelser av hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten, inklusive exempel på fall som kan ses som särskilt allvarliga överträdelser av det slaget.

När det gäller yrkande 2 i samma motion, om ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas på grund av brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att hyresrätten ska kunna förverkas om hyres­gästen begår brott, om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Med närmiljön bör enligt propositionen avses hur de boende upplever miljön i området omkring sin bostad. Enligt regeringens mening är det rimligt att utgå från att en hyres­gäst förstår att den typ av brottslighet som lagen beskriver inte ska behöva accepteras av övriga boende och fastighetsägaren, även om det inte anges i lagen exakt var ett brott ska vara begånget eller vilken typ av brott som omfattas av regleringen. Vidare förtydligas det i proposi­tionen att reglerna främst tar sikte på brottslighet som kan väntas leda till att de boende upplever närmiljön som otrygg. Det kan t.ex. handla om brottslighet som påverkar hur människor rör sig i ett område, vilka tider de vistas ute eller i vilken utsträckning barn tillåts vara ute utan tillsyn. I syfte att minska risken för godtyckliga bedömningar och en oenhetlig tillämpning lämnas det i propositionen vissa riktlinjer i form av förhållandevis utförliga exempel på situationer där den nya regleringen bör kunna tillämpas. Utöver detta konstaterar utskottet att en hyresgäst som motsätter sig en uppsägning har rätt att få saken prövad av en domstol.

När det gäller yrkande 3 i samma motion, om ett nytt lagförslag där man tar bort hyresgästens tillsynsansvar över andra personer som bor eller vistas i lägenheten vid brott som försämrar närmiljön, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag också i denna del. Utskottet konstaterar att regleringen innebär att det tillsynsansvar som i dag gäller även ska omfatta brott som försämrar närmiljön. Som förtydligas i propositionen bör dock en hyresgäst som utgångspunkt inte ha någon skyldig­het att övervaka andra personer som bor i lägenheten när de rör sig utanför lägenheten. Tillsynsansvaret bör därför, tilläggs det, aktualiseras främst i situa­tioner där det framkommer någon omständighet som ger hyres­gästen anled­ning att vänta sig att en person som hyresgästen har ansvar för kan komma att begå brott som försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Ofta kan det handla om att personen tidigare har gjort sig skyldig till sådan brottslighet, och information om sådana omständigheter kan komma från t.ex. polisen eller fastighetsägaren. Om hyresgästen får tydliga indika­tioner på att någon som omfattas av tillsynsansvaret kan komma att begå brott, bör det krävas att hyresgästen vidtar kraftfulla åtgärder för att förhindra age­randet. I detta ingår när det gäller underåriga barn att söka hjälp hos relevanta instanser och att aktivt medverka till de insatser som erbjuds. Har hyresgästen i en sådan situation underlåtit att göra det som rim­ligen kan krävas bör han eller hon kunna hållas ansvarig för brottslighet som begås av någon som omfattas av tillsynsansvaret.

Vidare förtydligas det i propositionen att utgångspunkten är att hyresvärden har bevisbördan för de omständigheter som åberopas till stöd för att hyres­avtalet ska upphöra. Om någon som hyresgästen ansvarar för har gjort sig skyldig till ett brott som är ägnat att försämra närmiljön för övriga boende och hyres­värden gör gällande att hyresgästen har brustit i sitt tillsynsansvar, kan hyres­värden exempelvis behöva visa att det funnits omständigheter som gett hyresgästen anledning att räkna med det inträffade. I en sådan situation kan hyresgästen behöva lägga fram utredning som visar att han eller hon har gjort allt som rimligen kan krävas för att förhindra agerandet.

När det gäller yrkande 4 i samma motion, om ett nytt lagförslag där man tar bort hyresvärdens utökade möjligheter att kontrollera hur lägenheten används, har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens lagförslag även i denna del. De befintliga reglerna har tolkats som att de främst tar sikte på tillsyn över lägenhetens skick. Det har gjort att fastighetsägare kan ha svårt att få tillträde till en lägenhet i den utsträckning som det behövs. Den nya regler­ingen anger därför att hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten för att utöva tillsyn omfattar såväl lägenhetens skick som hur den används. Med hänsyn till hyresgästens intressen krävs det även i fortsätt­ningen att tillsynen är nödvändig för att hyresvärden ska ha rätt till tillträde. Med detta avses enligt propositionen kontroll av om lägenheten används i strid med hyresavtalet. Det kan t.ex. handla om att kontrollera hur många personer som bor i lägenheten eller om det förekommer otillåtna andrahands­upplåtelser.

Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Motionerna

Möjlighet till rättelse

I kommittémotion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att det ska finnas en möjlighet till rättelse när minderåriga barn riskerar att förlora sin bostad vid särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet.

I kommittémotion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) begärs tillkännagivanden till regeringen om att det bör krävas att hyresvärden uppmanar hyresgästen att vidta rättelse innan hyresavtalet sägs upp när det finns barn i hushållet (yrkande 4) och om att det i sådana situationer också bör krävas en underrättelse till socialnämnden (yrkande 5).

I kommittémotion 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort skärpningen av reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse vid särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet.

Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar

I kommittémotion 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag på hur en familj som har bott tillsammans med någon som förlorar kontraktet på grund av en brottslig handling kan bo kvar. Motionärerna syftar på situationer där en hyresgästs brottslighet leder till uppsägning av hyres­avtalet.

De skärpta reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse

Regelverket

Sedan tidigare gäller att det vid särskilt allvarliga störningar i boendet inte krävs att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och under­rättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyres­rätten är förverkad. Hyresvärden ska dock skicka en kopia av uppsäg­ningen till socialnämnden.

De i ärendet skärpta reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse innebär att det inte heller vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet ska krävas att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och underrättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyresrätten är förverkad. Hyresvärden ska dock, på samma sätt som vid särskilt allvarliga störningar i boendet, skicka en kopia av uppsäg­ningen till socialnämnden.

Samma sak ska gälla vid brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning.

Regeringens skäl för dessa skärpta regler har återgetts tidigare i betänkandet, i avsnittet om lagförslaget.

Intresseavvägningen om barn drabbas

I propositionen redogörs för det förhållandet att särskild hänsyn ska tas till barnets bästa om den som drabbas av en uppsägning av ett hyresavtal är ett barn, i enlighet med vad som har redovisats tidigare i betänkandet. Regeringen anför bl.a. att den omständigheten att barnets intresse av skydd för sin hem­miljö ska ges en självständig betydelse vid prövningen bör medföra att det finns ett utrymme för att, i fall där ett barn berörs, kräva att det kontraktsbrott som hyresgästen har gjort sig skyldig till ska vara något allvarligare än annars för att hyresavtalet ska upphöra.

En makes eller sambos möjlighet att ta över hyresavtalet

Beroende på om en make eller sambo har del i hyresrätten eller inte är han eller hon antingen medhyresgäst eller medboende i fråga om makarnas respek­tive sambornas gemensamma bostad. Hyreslagen ger en make eller sambo vissa rättsliga möjlig­heter att ensam ta över hyresrätten.

Om ett hyresrättsligt åsidosättande har lett till uppsägning av den ursprung­liga hyresgästen eller av ett gemensamt hyresavtal har sålunda maken eller sambon rätt att få hyresavtalet förlängt för egen del om hyresvärden skäligen kan godta honom eller henne som hyresgäst. Om maken eller sambon inte har del i de omständigheter som har lett till uppsägningen är detta något som talar för att han eller hon ska godtas som hyresgäst. Att risken för fortsatta hyres­rättsliga åsidosättanden är låg, t.ex. genom att den person som begått över­trädelserna inte kommer att bo kvar i lägenheten, är också något som talar för detta. Att den make eller sambo som begär att få ta över hyresrätten avser att bo kvar där med sina barn innebär vidare att han eller hon anses ha ett extra skyddsvärt behov av lägenheten.

Utskottets ställningstagande

Möjlighet till rättelse

Sedan tidigare gäller att det vid särskilt allvarliga störningar i boendet inte krävs att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och under­rättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyres­rätten är förverkad. Hyresvärden ska dock skicka en kopia av uppsäg­ningen till socialnämnden.

De i ärendet skärpta reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse innebär att det inte heller vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet ska krävas att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och underrättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyresrätten är förverkad. Hyresvärden ska dock, på samma sätt som vid särskilt allvarliga störningar i boendet, skicka en kopia av uppsäg­ningen till socialnämnden. Samma sak ska gälla vid brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägen­hetens omgivning.

De nya reglerna har, när det gäller särskilt allvarliga störningar i boendet, i propositionen motiverats bl.a. med att det finns skäl att se lika allvarligt på våld eller hot som riktar sig mot t.ex. någon av fastighetsägarens anställda som på motsvarande ageranden mot andra boende. En fastighets­skötare ska inte behöva arbeta i en trappuppgång där en hyresgäst som miss­handlat honom eller henne bor kvar. Det framstår heller inte som rimligt att kräva att hyres­värden ska uppmana en hyresgäst som har gjort sig skyldig till ett sådant agerande att vidta rättelse innan hyresavtalet kan sägas upp. En sådan process riskerar att dra ut på tiden, vilket leder till en otrygg situation för den som blivit utsatt och för andra boende.

När det gäller brottslighet som försämrar närmiljön har regleringen i propositionen motiverats bl.a. med att syftet med de nya reglerna om uppsägning på grund av brott som försämrar närmiljön är att öka tryggheten för dem som bor i omgivningen, vilket talar för att uppsägning bör kunna ske omedelbart. Om hyresvärden måste vänta med att säga upp hyresavtalet riskerar det att medföra en ökad otrygghet i ett område. Om det krävs att hyresgästen ges möjlighet till rättelse förutsätts det att det brottsliga agerandet upprepas för att hyresrätten ska vara förverkad, vilket inte kan anses motiverat. Vidare framstår det som främmande att kräva att en hyresvärd ska uppmana en hyresgäst att sluta begå brott. Det finns också skäl att ta hänsyn till att hyresvärden i de flesta fall kommer att vara beroende av polisens utredning av ett brott. På grund av förundersökningssekretess kan det vara svårt för hyresvärden att få tillgång till uppgifter om en händelse innan åtal har väckts. I många fall kommer hyresvärden därför inte att kunna skicka en uppmaning att vidta rättelse till hyresgästen innan dess. Redan denna ordning medför en fördröjning. Om ett förverkande skulle förutsätta att ett brottsligt agerande upprepas kommer dessutom ofta en ny brottsutredning och efter­följande rättsprocess att behöva inväntas. Med hänsyn till de övriga boendes intresse av trygghet är det inte rimligt att hyresvärden ska behöva vänta så länge med att säga upp ett hyresavtal.

Vid sidan av det som nu har anförts vill utskottet även lyfta fram det som betonas i propositionen om att domstolar och hyresnämnder måste göra en särskild intresseavvägning när en uppsägning berör ett barn. Sålunda ska barnets intresse av skydd för sin hemmiljö ges en självständig betydelse vid prövningen av en tvist om uppsägning av hyresavtalet. Prövningen ska bl.a. avse om upphörandet av hyresavtalet, med beaktande av barnkonventionens bestämmelser, står i rimlig proportion till det åsidosättande som hyresgästen har gjort sig skyldig till.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motio­nerna 2023/24:2861 (S) yrkande 2, 2023/24:2862 (C) yrkandena 4 och 5 samt 2023/24:2864 (MP) yrkande 1 i denna del. Motions­yrkandena avstyrks därför.

Andra möjligheter för barnfamiljer att bo kvar

I motion 2023/24:2864 (MP) yrkande 6, om att en familj som har bott tillsam­mans med någon som förlorar kontraktet på grund av en brottslig handling ska kunna bo kvar, syftar motionärerna på situationer där en hyres­gästs brottslig­het leder till att hyresavtalet sägs upp. I den delen konsta­terar utskottet att hyreslagen ger en make eller sambo vissa möjligheter att ta över hyres­avtalet i egenskap av medhyresgäst eller medboende i fråga om makarnas eller sambornas gemensamma bostad.

Om ett hyresrättsligt åsidosättande (t.ex. brottslighet) har lett till uppsäg­ning av den ursprung­liga hyresgästen eller av ett gemensamt hyresavtal har sålunda maken eller sambon rätt att få hyres­avtalet förlängt för egen del om hyresvärden skäligen kan godta honom eller henne som hyresgäst. Att maken eller sambon inte har del i de omständigheter som har lett till uppsägningen (genom att skulden ligger hos den andra maken eller sambon) är något som talar för att han eller hon ska godtas som hyresgäst och därmed kunna bo kvar. Att risken för fort­satta hyresrättsliga åsidosättanden är låg, t.ex. genom att den make eller sambo som begått överträdelserna inte kommer att bo kvar i lägen­heten, är också något som talar för detta. Att den make eller sambo som begär att få ta över hyresrätten avser att bo kvar där med sina barn innebär vidare att han eller hon anses ha ett extra skyddsvärt behov av lägenheten.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att begränsa vilka hyrestvister om störningar som ska handläggas särskilt skyndsamt i hyresnämnden så att det ska röra sig om särskilt allvarliga störningar. Motionärerna anser att alltför många hyrestvister ska prioriteras enligt de nya reglerna, vilket kan leda till att inget prioriteras i praktiken.

Utskottets ställningstagande

Sedan tidigare gäller enligt hyreslagen att hyrestvister som rör störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. Med begreppet störningar i boendet avses enligt definitionen i hyreslagen inte vilka störningar som helst, utan det handlar om störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön hos dem som bor i lägenhetens omgivning att de inte skäligen bör tålas.

De nya reglerna i detta lagstiftningsärende innebär att även hyrestvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott (dvs. brottslighet som är allvarlig, vanemässig eller annars av större omfatt­ning) samt brottslighet som försämrar närmiljön som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. Detta har i propositionen moti­verats bl.a. med att det är angeläget att även andra frågor som tydligt påverkar tryggheten inom fastigheten och området omkring denna handläggs skynd­samt.

Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ med anledning av motions­yrkandet, som därför avstyrks.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort den första strecksatsen i 41 § hyreslagen om upplåtelser till inneboende, där det anges att det särskilt ska beaktas om det bor fler personer i lägenheten än vad den är anpassad för med hänsyn till storlek och utformning i övrigt. Motionärerna anser bl.a. att innehållet i denna strecksats innebär en över­reglering.

De nya reglerna om upplåtelser till inneboende

I dag gäller enligt hyreslagen (41 §) att hyresgästen inte får inrymma utom­stående personer i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden.

De nya reglerna i detta lagstiftningsärende föreskriver att hyresgästen inte får inrymma utomstående personer i lägenheten i en utsträckning som hyres­värden inte skäligen ska behöva godta. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas

–      om det bor fler personer i lägenheten än vad den är anpassad för med hänsyn till storlek och utformning i övrigt

–      hur lång tid utomstående personer inrymts i lägenheten

–      boendeförhållandena i övrigt

–      risken för att förvaltningen av fastigheten försvåras eller fördyras

–      risken för att andra boende utsätts för störningar eller andra olägenheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag till skärpta och förtydligade regler om upplåtelser till inneboende. När det gäller den strecksats som ifrågasätts i motionen har regeringen i propositionen anfört att en omständighet som ska beaktas särskilt är om det till följd av att hyres­gästen har inrymt utomstående personer bor fler i lägenheten än vad den är anpassad för. Av betydelse är bl.a. lägenhetens utformning i fråga om storlek, plan­lösning, ventilation och våtutrymmen.

Utskottet, som alltså konstaterar att reglerna tar sikte på när utomstående inryms i lägenheten och inte på när en familj blir större på grund av t.ex. tillökning, är inte berett att ta initiativ för att regleringen ändras för framtiden på det sätt som begärs i motio­nen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslås flera till­kännagivanden till regeringen om uppföljning av de hyresrättsliga skärp­ningar som lagförslagen i detta ärende innebär. Sålunda begär motionä­rerna tillkänna­givanden om behovet av en utvärdering och analys av den utvidgade möjlig­heten till förverkande av hyresrätt (yrkande 1), om behovet av en kontroll­station för den förändrade lagstiftningen om förverkande av hyresrätt (yrkande 5) och om att en sådan kontrollstation ska upprättas två år efter det att lagstift­ningen trätt i kraft (yrkande 6).

Även i kommittémotion 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att upprätta en kontrollstation för de genomförda lagändringarna två år efter ikraftträdandet.

I kommittémotion 2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera om den nya lagstiftningen tillämpas på så vis att den uppfyller barnkonventionens krav och vid behov återkomma med förslag som ger barn ett fullgott skydd enligt barnkonventionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet förutsätter att regeringen vid en lämplig tidpunkt tar initiativ till en uppföljning och utvärdering av effekterna av det skärpta hyresrättsliga regel­verk som införs genom lagförslagen i detta ärende. Om brister uppdagas förutsätter utskottet också att regeringen tar nödvändiga initiativ för att åtgärda dessa. Därmed ser utskottet inte behov av något tillkännagivande med anled­ning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) begärs tillkänna­givanden till regeringen om att utvärdera den nya lagstiftningen om ett för­stärkt hyres­rättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor (yrkande 3) och om att barns utsatta situation vid våld i nära relationer i särskilt hög grad ska beaktas vid frågor om förverkande av en hyresrätt (yrkande 4).

De nya reglerna om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor

De nya reglerna i detta ärende om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för vålds­utsatta kvinnor innebär dels ett stärkt skydd vid uppsägning, dels utökade möjligheter att överta ett hyresavtal.

Ett stärkt skydd vid uppsägning

Det stärkta skyddet vid uppsägning innebär att hyresrätten inte ska vara förverkad på grund av ett avtalsbrott om ett förverkande skulle vara oskäligt med hänsyn till att det som ligger hyresgästen till last har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående har utsatt hyresgästen eller någon i hyres­gästens hushåll för brott. Det kan handla om situationer där en brottsutsatt hyresgäst riskerar uppsägning när det på grund av brotten t.ex. har förekommit störningar i boendet av en sådan omfattning att hyresvärden menar att de kan utgöra grund för ett förverkande av hyresrätten.

Särskilt om barnrättsperspektivet

En omständighet som ska ges särskild betydelse vid skälighetsbedöm­ningen är enligt regeringen om hyresgästen ingår i ett hushåll med barn som kan komma att beröras av uppsägningen. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska det vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om det finns barn i familjen som riskerar att förlora sin bostad vid en uppsägning ska hyresgästens behov av bostaden för att kunna tillför­säkra sitt barn en trygg bostad tillmätas betydelse. Även om det sagda gäller generellt vid uppsägningar av en hyresgäst med barn i hushållet kan enligt regeringen barnets utsatta situation vid förekomst av brott av det aktuella slaget i särskilt hög grad tala för att hyresrätten inte ska vara förverkad.

Utökade möjligheter att överta ett hyresavtal

De utökade möjligheterna att överta ett hyresavtal innebär stärkta möjligheter för en brottsutsatt person att godtas som hyresgäst och därmed få hyres­kontraktet förlängt för egen del. Vid bedömningen av om hyresvärden skäligen kan godta någon som hyresgäst ska det som skäl för förlängning beaktas om denne, eller någon i dennes hushåll, utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Detta innebär att om störningar, vanvård eller andra hyresrättsliga åsido­sättanden som kan läggas personen till last har ett samband med att personen varit utsatt för brott av närstående, bör hänsyn tas till det vid prövningen av om personen kan godtas som hyresgäst.

Vidare ska en person som utsatts för sådan brottslighet också ha större möjlighet att godtas som hyresgäst om han eller hon har beviljats ekonomiskt stöd för sitt boende eller fått säkerhet utställd av kommunen för sitt fullgörande av hyresavtalet.

Utskottets ställningstagande

De nya reglerna om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor innebär dels ett stärkt skydd vid uppsägning, dels utökade möjligheter att överta ett hyresavtal. På samma sätt som när det gäller de hyresrättsliga skärpningarna förutsätter utskottet att regeringen vid en lämplig tidpunkt tar initiativ till en uppföljning och utvärdering av effekterna även av dessa lag­ändringar.

Vidare konstaterar utskottet att en omständighet som enligt propositionen ska ges särskild betydelse vid den skälighetsbedömning som ska göras enligt det stärkta skyddet vid uppsägning för våldsutsatta är om hyresgästen ingår i ett hushåll med barn som kan komma att beröras av uppsägningen. Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska det vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om det finns barn i familjen som riskerar att förlora sin bostad vid en uppsägning ska hyresgästens behov av bostaden för att kunna tillför­säkra sitt barn en trygg bostad tillmätas betydelse. Även om det sagda gäller generellt vid uppsägningar av en hyresgäst med barn i hushållet kan enligt propositionen barnets utsatta situation vid förekomst av brott av det aktuella slaget i särskilt hög grad tala för att hyresrätten inte ska vara förverkad.

Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande till regeringen om behovet av resurser till statliga myndig­heter och kommuner för att hantera lagstiftningens konsekvenser. Motionä­rerna anför bl.a. att de utökade möjligheterna för hyresvärdar att säga upp hyres­gäster kommer att få konsekvenser i form av ett ökat antal svåra och angelägna ärenden för olika offentliga aktörer. Regeringen bör därför snarast återkomma med besked om hur nödvändiga resurser ska ställas till förfogande för att statliga myndigheter och kommuner ska kunna hantera lagstiftningens konsekvenser.

Utskottets ställningstagande

Regeringen bedömer i propositionen att förslagen om utökade möjligheter att säga upp ett hyresavtal kan leda till en viss ökning av antalet mål och ärenden hos allmänna domstolar, hyresnämnder och Kronofogdemyndigheten. De ökade kostnaderna bedöms enligt regeringen kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Vidare kan förslagen även leda till en viss ökad arbets­börda för socialtjänsten, vilken dock enligt regeringen bör kunna hanteras med befintliga resurser. De närmare skälen för regeringens bedömning utvecklas i proposi­tionens särskilda avsnitt om konsekvenser.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag med den ändringen att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 3.

 

Ställningstagande

Regeringens proposition Åtgärder för tryggare bostadsområden består i huvudsak av tre delar: ett skärpt hyres­rättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för vålds­utsatta kvinnor.

Jag står bakom regeringens förslag om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för vålds­utsatta kvinnor. När det däremot gäller förslagen om ett skärpt hyres­rättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden samt åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende vill jag anföra följande.

Jag konstaterar att ett flertal tunga remissinstanser har avstyrkt eller riktat skarpa invändningar mot förslagen. Genomgående har de betonat att förslagen är djupt rätts­osäkra och oproportionerliga och att de saknar grund i forsk­ningen. Detta är remissvar som kommer från myndigheter och organisa­tioner som på ett eller annat sätt arbetar i de områden och nära de familjer som rent faktiskt kommer att drabbas av förslagen, alltså instanser som bättre förstår vad som faktiskt behövs för att bostadsområden ska bli tryggare.

Jag instämmer i expertorganisationernas ofta mycket hårda kritik och anser att det är ytterst beklagligt att regeringen inte har tagit deras befogade oro på allvar.

I praktiken kommer förslagen att drabba dem som redan är hårt drabbade – de människor som är mest utsatta i samhället och som redan nu upplever enorma utmaningar. Förslagen riskerar att försätta dessa människor i hemlös­het enbart på grund av att de är hyresgäster i hyresrätter. Förslagen är därmed rättsosäkra, strider mot barnkonventionen och öppnar för godtycke och diskri­minering.

Bland annat ska begreppet bristande skötsamhet införas som ett ”uppsamlande begrepp för olika former av åsidosättanden”. Men vad som är bristande skötsamhet är ytterst oklart. Trots detta ska det vid ”särskilt allvarliga fall” av bristande skötsamhet inte krävas att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och underrättat socialtjänsten innan ett hyresavtal kan sägas upp. Regeringens förslag kräver inte en brottmålsdom för att det ska bli aktuellt med vräkning. Regleringen riskerar därför att leda till att oskyldiga människor som inte har begått brott förlorar sina hem.

I propositionen föreslås vidare att en hyresgästs tillsynsansvar även ska omfatta brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av när­miljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgiv­ning. Än en gång är begreppen otydliga, och ingenstans framgår det vad ”när­miljön” eller ”omgivning” innebär. Förslaget innebär att det läggs en helt orimlig börda på den enskilda hyresgästen.

Sammanfattningsvis anser jag att de utökade möjligheterna till hyres­rättsliga sanktioner gentemot redan utsatta människor inte kommer att förbättra tryggheten i våra bostadsområden utan i stället förvärra situationen. Likaså präglas de föreslagna åtgärderna mot missbruk av reglerna om inne­boende, såsom hyresvärdens utökade möjligheter att kontrollera människors hem, av en bristande förutsebarhet och en risk för godtyckliga bedömningar.

Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag i de delar de avser ett skärpt hyres­rättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden samt åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende. Övriga delar av lagförslagen bör antas.

 

Ställningstagande

Det finns många skäl att välkomna den proposition om åtgärder för tryggare bostadsområden som regeringen har överlämnat till riksdagen. I vissa delar har jag och mitt parti också efterfrågat insatser i linje med vad regeringen nu föreslår. De utökade möjligheterna för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott kommer att förbättra hyresvärdarnas förutsätt­ningar att aktivt medverka till att göra utsatta områden tryggare – ett arbete som behöver utfö­ras i nära samverkan med rättsvårdande myndigheter, kommunernas social­tjänster, föreningslivet, det lokala näringslivet m.fl. aktörer. Jag välkom­nar också det föreslagna förstärkta hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta kvinnor. Vidare anser jag att det finns en rimlighet i att bestämmelserna om betalning av hyra moderniseras; även detta är att se som en välkommen uppda­tering av lagstiftningen. Med detta sagt ställer jag mig dock inte bakom propo­si­tionen i alla delar.

Till att börja med anser jag att riksdagen ska avslå lagförslaget i den del det avser att hyresvärden ska ha rätt att få tillträde till lägen­heten för att utöva tillsyn över hur lägenheten används. Jag tolkar förslaget som att det har att göra med förmodad brottslig­het. I sådana fall är det en fråga för polisen och andra rättsvårdande myndigheter snarare än för hyresvärden.

Dessutom anser jag att riksdagen ska besluta att lagändringarna i övrigt ska träda i kraft den 1 januari 2025, i enlighet med vad som föreslogs i utred­ningens betänkande. I den delen vill jag hänvisa till Lagrådets berättigade kritik av hur snart regeringen menar att dessa lagändringar ska träda i kraft. Närmare 2 miljoner lägenheter berörs av lagändringarna, och i likhet med Lagrådet menar jag att rättssäkerhetens krav på förutsebarhet träds förnär genom tidigareläggningen av ikraftträdandet. Att reger­ingen har flyttat fram ikraft­trädandet med en månad i förhållande till lagråds­remissens förslag är inte gott nog.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen i flera avseenden bör återkomma med lagförslag som inskränker den i ärendet skärpta hyresrättsliga regleringen.

Till att börja med bör regeringen skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort bristande skötsamhet som ett uppsamlande begrepp. I likhet med flera remissinstanser anser vi att begreppet bristande skötsamhet präglas av otydlighet och lämnar alltför mycket tolkningsutrymme i fråga om vilka ageranden som ska omfattas. Därmed riskerar det att leda till rätts­osäkerhet och att skapa en större otrygghet hos de boende än vad det ger faktisk effekt mot otrygghet.

Vidare bör regeringen skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag som säkerställer en rättssäker process i de fall där en hyresgäst riskerar att vräkas från sitt boende på grund av brottslighet som är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas av dem som bor i lägenhetens omgivning. I likhet med flera tunga remissinstanser anser vi nämligen att de nya reglerna om brott som försämrar närmiljön präglas av otyd­lighet både i fråga om innebörden av begreppet närmiljön och i fråga om vilka brott som ska omfattas. Reglerna kan därför leda till mycket godtyckliga bedömningar och en allmän rättsosäkerhet, vilket är särskilt allvarligt i och med att hyresgästen saknar en möjlighet till rättelse.

Regeringen bör också skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort hyresgästens tillsynsansvar över andra personer som bor eller vistas i lägenheten vid brott som försämrar närmiljön. Vi anser nämligen att tillsynsansvaret sträcker sig alltför långt när det rör sig om handlingar som begås utanför hemmet. Oavsett om det gäller ett eget barn eller en inneboende är det svårt att ständigt kunna veta vad personen gör när han eller hon är hemifrån, och det är då också svårt att förhindra att personen begår brott. Dessutom finns det stora svårigheter för en hyresgäst att vara säker på att han eller hon har levt upp till kraven på tillsyn. Rädslan för att ett otillräckligt agerande kan leda till uppsägning kan i sig skapa en stor osäkerhet och otrygghet.

Dessutom bör regeringen skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort hyresvärdens utökade möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används. De befintliga reglerna om hyresvärdens möjligheter till tillsyn av lägenheten är nämligen enligt vår uppfattning fullt tillfredsställande. En hyresrätt är inte ett hotellrum utan ett hem och en trygghet för de flesta. Vinsten med den ökade möjligheten att kontrollera lägenheten står inte i rimlig proportion till det intrång som den innebär i hyresgästens privata sfär.

Det som har anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Att vräkas från sin bostad är en genomgripande händelse med stora åter­verkningar. Detta gäller i synnerhet för barn som förlorar sin bostad. Vi anser att de i ärendet skärpta reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse är alltför långtgående i fall där minderåriga barn riskerar att vräkas från sin bostad. Det kan t.ex. handla om yngre syskon som oförskyllt drabbas av vad äldre syskon har gjort sig skyldiga till. Vi kan se att det i vissa fall kan vara motiverat att förkorta processen för att säga upp ett hyreskontrakt, dock inte när familjer med minderåriga barn riskerar att vräkas och därmed få betydande svårigheter att återinträda på bostadsmarknaden. Den särskilda intresse­avvägning som ska göras när en uppsägning berör ett barn kan inte anses vara tillräck­lig i sammanhanget. I dessa fall bör det därför krävas att hyresvärden har uppmanat hyresgästen att vidta rättelse och underrättat socialnämnden innan hyresavtalet kan sägas upp på grund av att hyresrätten är förverkad. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag med denna innebörd. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Som framgår av vad vi har anfört i reservationer tidigare i betänkandet har vi starka invänd­ningar mot de i ärendet nya reglerna om bristande skötsamhet.

Såvitt här är aktuellt anser vi även att de nya reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet bör ändras för framtiden. Omedelbar uppsägning bör kunna tillämpas endast i undan­tagsfall, i enlighet med vad som redan gäller i dag. Regelverket för detta bör alltså inte luckras upp ytterligare.

Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort skärpningen av reglerna om uppsägning utan möjlighet till rättelse vid särskilt allvarliga fall av bristande skötsamhet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi konstaterar att hyreslagen ger en make eller sambo vissa möjligheter att ta över hyresavtalet i egenskap av medhyresgäst eller medboende i fråga om makarnas eller sambornas gemensamma bostad. Genom lagändringarna i detta ärende om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor införs för sådana kvinnor dels ett stärkt skydd vid uppsägning, dels utökade möjligheter att överta ett hyresavtal. Detta är mycket välkommet, men vid sidan av det anser vi även att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag på hur en familj som har bott tillsammans med någon som förlorar kontraktet på grund av brottslig handling kan bo kvar. Inga barn ska behöva ha ett otryggt boende. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Sedan tidigare gäller enligt hyreslagen att hyrestvister som rör störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt. De nya reglerna i detta lagstift­nings­ärende innebär att även hyrestvister som rör särskilt allvarlig bristande skötsamhet, användning av lägenheten för brott samt brottslighet som försäm­rar närmiljön som likställs med störningar i boendet ska handläggas särskilt skyndsamt.

Vi anser att det finns skäl att för framtiden begränsa vilka hyrestvister om störningar som ska handläggas särskilt skyndsamt i hyresnämnden så att det ska röra sig om särskilt allvarliga störningar. Risken är nämligen att alltför många hyrestvister ska prioriteras enligt de nya reglerna, vilket kan leda till att inget prioriteras i praktiken. Vi är också av den uppfattningen att det ofta är särskilt allvarliga störningar som kan leda till de största riskerna för grannar, och därför är det naturligt att göra den distinktionen i lagen.

Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag med den angivna inne­börden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

 

Ställningstagande

I dag gäller enligt hyreslagen (41 §) att hyresgästen inte får inrymma utom­stående personer i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden.

De nya reglerna i detta lagstiftningsärende föreskriver att hyresgästen inte får inrymma utomstående personer i lägenheten i en utsträckning som hyres­värden inte skäligen ska behöva godta. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas

–      om det bor fler personer i lägenheten än vad den är anpassad för med hänsyn till storlek och utformning i övrigt

–      hur lång tid utomstående personer inrymts i lägenheten

–      boendeförhållandena i övrigt

–      risken för att förvaltningen av fastigheten försvåras eller fördyras

–      risken för att andra boende utsätts för störningar eller andra olägenheter.

Dock anser vi att innehållet i den första strecksatsen i paragrafen är ett exempel på överreglering som bör undvikas. Det kan nämligen ifrågasättas om inne­hållet i den strecksatsen leder till något annat än ytterligare normering av människors boendeförhållanden utan att det tas hänsyn till familjens ekono­miska förutsättningar eller realiteter på den lokala bostadsmarknaden. Frågan handlar i slutändan om i vilken utsträckning vi bör stifta lag om hur människor på frivillig grund får bo. Allt det som har att göra med olägenheter till följd av långt gången trångboddhet täcks ändå av lagtexten och förarbetena i övrigt.

Regeringen bör därför skyndsamt återkomma med ett nytt lagförslag där man tar bort den första strecksatsen i paragrafen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De hyresrättsliga skärpningar som införs genom detta lagstiftningsärende handlar bl.a. om att hyresgästens ansvar för tryggheten inom fastigheten skärps, om att hyresgäster som har begått brott som försämrar närmiljön ska kunna sägas upp och om ett tillsynsansvar vid sådan brottslighet. Många grannlaga bedömningar överlämnas till domstolarna och hyresnämnderna, och konse­kvenserna av lagändringarna kommer därför att vara resultatet av myndig­heternas faktiska tillämpning. I synnerhet torde detta gälla hur hyres­gästens tillsynsansvar och brister i detta ansvar bedöms i praktiken samt vilka brotts­liga handlingar som bedöms falla in under den skärpta regleringen. Vidare framhålls i propositionen den särskilda intresseavvägning som ska göras när en uppsägning berör ett barn, och det återstår att se om domstolarna och hyresnämnderna vid sin tillämpning uppfyller barnkonven­tionens krav i den delen. Det återstår också att se vilka konsekvenser de utökade möjlig­heterna till uppsägning av hyresavtal kommer att få för olika aktörer som domstolar, hyresnämnder, bostadsbolag och socialtjänsten. Därmed behövs det en ambitiös uppföljning av den skärpta regleringen.

Regeringen bör därför noga följa upp och utvärdera effekterna av de hyresrättsliga skärpningarna i dessa avseenden genom en kontrollstation som ska upprättas två år efter det att lagändringarna trädde i kraft. Vid behov bör regeringen återkomma med förslag som säkerställer barns rättigheter enligt barnkonven­tionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

De i ärendet nya reglerna om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor innebär dels ett stärkt skydd vid uppsägning, dels utökade möjligheter att överta ett hyresavtal. Vi anser att de förbättrade förutsättningarna för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning eller att överta ett hyreskontrakt är ett steg i rätt riktning. Den nya lagstiftningen i denna del bör dock utvärderas.

Vi menar vidare att ett barns utsatta situation vid våld i nära relationer i särskilt hög grad ska beaktas vid frågor om förverkande av hyresrätt, dvs. tala för att hyresrätten inte bör anses förverkad. I propositionen uttalas också att barnets utsatta situation vid förekomst av brott av det aktuella slaget i särskilt hög grad kan tala för att hyresrätten inte ska vara förverkad. Det är viktigt att säkerställa att detta får genomslag i praktiken.

Det är en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ för att tillgodose det som nu har sagts. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi delar ett flertal remissinstansers bedömning att den nya lagstiftningen kommer att ha påtagliga konsekvenser för offentliga aktörer. Såväl domstolar och andra statliga myndigheter som kommunerna kommer att behöva hantera ett ökat antal svåra och angelägna ärenden där hyresgäster avskiljs från sin bostad eller hotas av vräkning. Det är helt orimligt att, som regeringen gör, anföra att detta inte kräver något tillskott av resurser. Vi menar att de utökade möjlig­heterna för hyresvärdar att säga upp hyresgäster som begått brott eller som allvarligt brustit i sitt tillsynsansvar kommer att få konsekvenser i form av fler ärenden att hantera för offentliga aktörer.

Regeringen bör därför snarast återkomma med besked om hur nödvändiga resurser ska ställas till förfogande för att statliga myndigheter och kommuner ska kunna hantera lagstiftningens konsekvenser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

Vi vill utöver det som angetts i reservation 1 anföra följande.

Propositionen Åtgärder för tryggare bostadsområden är resultatet av en utredning som tillsattes av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022. Vi och vårt parti ser med allvar på den utbredda otrygghet som är kopplad till brottslighet, och inte minst den brottslighet som griper omkring sig i särskilt utsatta områden. Det är en självklar utgångspunkt för oss att alla invånare ska kunna leva i trygghet i och omkring sitt hem. Vi ställer oss därför i huvudsak bakom de förslag till lagändringar som propositionen innehåller och som ger större möjligheter att skilja hyresgäster från sin hyresrätt i syfte att upprätthålla trygghet och förebygga återkommande brottslighet i bostadsområden.

Som Lagrådet anför i sitt yttrande innebär dock den föreslagna lagstift­ningen betydande förändringar för enskilda. Det behöver därför avsättas tid för att informera om den förändrade lagstiftningen innan den träder i kraft. Vi anser därför, i likhet med Lagrådet och i enlighet med utredningens förslag, att lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2025.

Avslutningsvis konstaterar vi att såväl hyresrätt som bostadsrätt enligt gällande lagstiftning kan förverkas på grund av särskilt allvarliga störningar i boendet. I likhet med några av remissinstanserna kan vi inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som föreslås i denna propo­sition ska gälla endast hyresrätt. Vi kommer därför att i andra samman­hang driva frågan om att i bostadsrättslagen (1991:614) införa motsvarande föränd­ringar om bristande skötsamhet som här föreslås i hyreslagen.

 

Om mitt förslag till ställningstagande i fråga om lagförslaget (res. 2) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser jag att i huvud­vote­ringen stödja det alternativ som förordas av företrädarna för Social­demo­kraterna och Miljöpartiet (res. 1).

 

Jag vill utöver det som angetts i reservation 1 anföra följande.

Regeringens proposition består i huvudsak av tre delar: ett skärpt hyres­rättsligt regel­verk för ökad trygghet i bostadsområden, åtgärder mot missbruk av reglerna om inneboende samt ett förstärkt hyresrättsligt skydd för vålds­utsatta kvinnor.

Jag välkomnar förslagen om ett förstärkt hyresrättsligt skydd för vålds­utsatta kvinnor: Alla lagförslag som kan underlätta för våldsutsatta är väl­komna.

Andra förslag som jag ser positivt på är de skärpta reglerna om upplåtelser till inneboende. Samma sak gäller förslaget om att brott som begås i lägenheter i större utsträckning ska kunna leda till förverkande.

När det gäller övriga lagförslag som går ut på hyresrättsliga skärpningar anser jag dock, i likhet med flera remissinstanser, att flera av förslagen riskerar att vara verkningslösa, tidvis oproportionerliga och i värsta fall aktivt mot­verka de mål man vill uppnå med propositionen. Andra förslag skulle med rätt avvägningar och med en ökad tydlighet kunna öka tryggheten för ett flertal. Med hänsyn till de lagtekniska komplikationer som skarpa motionsförslag i dessa delar skulle innebära har jag och mitt parti här valt att gå fram med förslag till tillkännagivanden till regeringen om att skyndsamt ta bort respek­tive skyndsamt ändra reglerna i fråga (se mina andra reserva­tioner i betänkan­det).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024, vilket är sex månader tidigare än det remitterade förslaget. Jag konstaterar att hyreslagen berör 2 miljoner hushåll. Eftersom lagförslagen innehåller många förtyd­liganden och några skärpningar som kan komma att leda till att löpande hyresavtal sägs upp och att människor därmed riskerar att förlora sina hem är det av mycket stor betydelse att det finns tid för förberedelser innan den nya regleringen börjar gälla. Sålunda behövs det tid för utbildning av fastighets­ägare för att minska risken för en rättsosäker behandling av hyresgäster. Det behövs även tid för att ta fram lättillgänglig och tydlig information till hyresgäster, som i sin tur behöver skäligt rådrum för att sätta sig in i de nya reglerna. Jag anser därför, i enlighet med Lagrådets rekommendation, att den ursprungliga tidsplanen ska gälla med ikraftträdande den 1 januari 2025.

 

Om mitt och Miljöpartiets förslag till ställningstagande i fråga om möjlighet till rättelse (res. 6) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser jag att i huvud­vote­ringen stödja det alternativ som förordas av företrä­darna för Social­demo­kraterna och Centerpartiet (res. 5).

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag