HB01CU13: Bostadspolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete. Motionsyrkandena handlar om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder samt styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete.

I betänkandet finns fem reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 150 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Åtgärder för fler bostäder

Energieffektivisering av bostäder

Styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete

Motioner som bereds förenklat

Reservationer

1. Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (S)

2. Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (C)

3. Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 (MP)

4. Åtgärder för fler bostäder, punkt 1 – motiveringen (V)

5. Styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete, punkt 3 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår motionerna

2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

2023/24:1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1,

2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och

2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (C)

Reservation 3 (MP)

Reservation 4 (V) – motiveringen

Riksdagen avslår motion

2023/24:1322 av Jamal El-Haj (S) yrkandena 1–3.

Riksdagen avslår motion

2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15.

Reservation 5 (MP)

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 29 februari 2024

På civilutskottets vägnar

Mikael Eskilandersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Eskilandersson (SD), Jennie Nilsson (S), David Josefsson (M), Roger Hedlund (SD), Laila Naraghi (S), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Martin Westmont (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Larry Söder (KD), Alireza Akhondi (C), Björn Tidland (SD), Katarina Luhr (MP), Jakob Olofsgård (L), Jennie Wernäng (M), Adrian Magnusson (S) och Andrea Andersson Tay (V).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet ca 150 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24 i olika bostadspolitiska frågor. Motionsyrkandena handlar bl.a. om åtgärder för fler bostäder, energieffektivisering av bostäder och klimatanpassning av bebyggd miljö. Av dessa behandlas ca 140 motions­yrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. De motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2637 av Jennie Nilsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör samla byggbranschen, parterna och politikerna i en bostadskommission vars uppgift ska vara att gemensamt lägga fram förslag som möter utmaningarna på bostadsmarknaden såväl på kort som på lång sikt (yrkande 15).

I kommittémotion 2023/24:2478 av Alireza Akhondi m.fl. (C) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en kommission vars uppgift ska vara att ta fram förslag som kan åtgärda de strukturproblem som genomsyrar bostads- och fastighetsmarknaderna (yrkande 1).

I partimotion 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska tillsätta en kriskommission med snabbspår för att utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för byggsektorn (yrkande 24).

I motion 2023/24:1082 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) anför motionärerna att den kraftiga inbromsningen av bostadsbyggandet har drabbat byggandet av småhus särskilt hårt. Motionärerna menar att de allmännyttiga bostadsbolagen skulle kunna bidra till ett ökat byggande av småhus genom att, utöver byggandet av hyresrätter, även bygga småhus och radhus för uthyrning. Motionärerna föreslår därför ett regeringen överväger att införa åtgärder för allmännyttig småhusbyggnation.

Boverkets analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos

Boverket har i uppdrag att analysera utvecklingen på bygg- och bostads­marknaden och ta fram prognoser för bostadsbyggandet. Boverkets analys bygger på uppgifter från olika källor, bl.a. ur den egna statistiken och från Statistiska centralbyrån (SCB). Boverkets senaste prognos publicerades i oktober 2023. Enligt byggprognosen föll antalet påbörjade bostäder mycket kraftigt under 2023. Boverket bedömer att det under året påbörjades ca 27 000 bostäder, varav 25 000 genom nybyggnation och 2 000 genom ombyggnation. Det är en minskning med ca 55 procent jämfört med 2022. Byggtakten väntas falla ytterligare under 2024 så att antalet påbörjade bostäder blir ca 19 500. Antalet färdigställda bostäder nådde en topp 2023, då drygt 60 000 bostäder färdigställdes. Därefter minskade byggtakten snabbt och fortsätter att minska, och antalet påbörjade bostäder beräknas till knappt 40 000 år 2024 och ca 25 000 år 2025. Av de bostäder som färdigställdes 2023 beräknas ca 30 000 vara hyresrätter, 18 000 bostadsrätter och 11 500 småhus.

Boverket bedömer att byggtakten ökar försiktigt under 2025. Ökningen kommer dock gå långsamt på grund av att räntor och byggkostnader väntas ligga kvar på betydligt högre nivåer framöver. Detta innebär enligt Boverket att byggtakten under de kommande åren kommer att bli lägre än det beräknade byggbehovet. Enligt Boverkets senaste byggbehovsprognos behöver det till­komma över 67 000 bostäder per år fram till 2030 för att svara mot den för­väntade befolkningstillväxten och för att möta behovet i regioner som snabbt expanderar i spåren av nyindustrialiseringen.

Enligt Boverkets analys beror det kraftiga fallet i bostadsbyggandet bl.a. på en försvagad köpkraft hos hushållen, höga räntor, ökade bygg- och förvaltningskostnader samt svårigheter med finansiering av nyproduktion. Försäljningen av nya bostäder har minskat kraftigt på grund av en vikande efterfrågan från hushållen. Försäljningstakten har varit mycket låg alltsedan halvårsskiftet 2022, och under tolvmånadersperioden från oktober 2022 till september 2023 såldes 78 procent färre nya bostadsrätter än motsvarande period två år tidigare. Antalet bokade bostadsrätter har samtidigt fallit med drygt 90 procent. Försäljningen av nya styckebyggda småhus var under samma period ca 60 procent lägre än under motsvarande period för två år sedan, enligt statistik från Trä- och möbelfabrikanterna.

Tillgång till finansiering för nyproduktion av flerbostadshus har också försämrats. Det kraftigt minskade antalet bokningar av bostadsrätter försvårar möjligheten för bostadsutvecklare att få lån under byggtiden eftersom lån­givarna kräver att det finns en viss andel förhandsbokningar i projektet. Inom den privata hyressektorn finns det även osäkerheter kring värderingar och tillgång till finansiering, vilket gör att bostadsbolagen avvaktar med att binda upp kapital i nyproduktion. Dessutom har byggkostnaderna ökat kraftigt de senaste åren till följd av pandemin och kriget i Ukraina. Sedan början av 2021 har SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus stigit med ca 30 procent.

Boverkets bostadsmarknadsenkät 2023

Boverkets bostadsmarknadsenkät är en årlig nationell undersökning som riktar sig till landets 290 kommuner. Svaren i enkäten består av kommunernas bedömningar i olika frågor och speglar därmed bostadsmarknaden i hela landet. Under 2023 besvarade 289 kommuner enkäten. Av 2023 års enkät framgår att läget på bostadsmarknaden fortsatt är ansträngt, framför allt i storstadsregionerna där de flesta kommuner bedömer att det råder underskott på bostadsmarknaden som helhet. Däremot minskar antalet kommuner som uppger att de har ett underskott av bostäder jämfört med 2022. Av bostadsenkäten framgår att 180 kommuner anser att det råder underskott på den lokala bostadsmarknaden. Det är en minskning med 24 kommuner sedan 2022. Totalt 97 kommuner har angett att bostadsmarknaden är i balans, vilket är en ökning med 31 kommuner jämfört med 2022. Det är främst kommuner utanför storstadsregionerna som bedömer att bostadsmarknaden är i balans. Endast 12 kommuner uppger att det råder överskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Historiskt sett ligger antalet kommuner som uppger ett underskott på bostäder fortfarande på höga nivåer, samtidigt som antalet som bedömer att bostadsmarknaden är i balans eller att det finns ett överskott av bostäder ligger på låga nivåer. I 2023 års enkät har de kommuner som uppgett att de har ett underskott av bostäder fått besvara en fråga om vilken typ av bostäder det råder underskott på. De flesta har svarat att det finns ett underskott på stora bostäder, därefter följer underskott på små bostäder och därefter underskott på bostäder med rimliga boendekostnader. I likhet med tidigare år visar enkäten att det är svårt för vissa grupper att tillgodose sitt bostads­behov. Det är framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden, t.ex. unga, studenter och nyanlända samt personer med funktionsnedsättning, men även äldre personer som vill eller behöver byta bostad. Resurssvaga personer såsom pensionärer och unga vuxna, har särskilt svårt att efterfråga nyproducerade bostäder.

Länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsanalyser 2023

Boverket ska enligt förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknads­analyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar stödja länsstyrelserna i deras uppdrag att ta fram regionala analyser av bostadsmarknaden samt göra en sammanfattning och analys av resultaten av dessa. Länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsanalyser ger en bild av utvecklingen på de regionala bostadsmarknaderna och visar på skillnader såväl som likheter mellan och inom länen. I 2023 års regionala bostadsmarknadsanalyser rapporterar länsstyrelserna bl.a. att bostadsbyggandet bromsat in kraftigt till följd av det försämrade ekonomiska läget som undergräver hushållens köpkraft och driver upp produktionskostnaderna. De senaste årens många byggstarter medför visserligen att färdigställandet fortfarande har legat på en hög nivå men antalet påbörjade bostäder har fallit. Den kraftiga inbromsningen i bostadsbyggandet har slagit särskilt hårt mot regioner där behovet av nya bostäder är stort till följd av att arbetsmarknaden växer. Det handlar framförallt om län med stora industrietableringar som Norrbotten och Västerbotten men också andra län som t.ex. Blekinge där såväl näringslivet som försvars­industrin har stora rekryteringsbehov. Även huvudstadsregionen riskerar enligt analysen att tappa fart som tillväxtmotor, och problematiken för de grupper som står längre från bostadsmarknaden kan förstärkas.

Budgetpropositionen för 2024

I budgetpropositionen för 2024 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik anför regeringen bl.a. följande när det gäller regeringens inriktning på bostadspolitiken:

Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Människors behov och efterfrågan ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad och för att bidra till flyttkedjor samt lokal och regional utveckling.

Det är viktigt att fler ska få möjlighet att äga sitt boende. Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Ett ökat eget ägande och en blandning av upplåtelseformer är viktiga faktorer för att få till stånd en positiv utveckling i bostadsområden som präglas av utanförskap. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder (dir. 2023:62).  

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där takten på byggandet avtar till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och hög ränta, vilket också kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Boverket prognostiserar att antalet färdigställda bostäder minskar markant år 2024 och de kommande åren. […]

För att dessutom öka bostadsutbudet på kort sikt behöver det bli enklare att nyttja det befintliga bostadsbeståndet. En utredning har tillsatts i syfte att bl.a. främja ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet (dir. 2023:92). Regeringen avser att återkomma med reformer på detta område. Samtidigt är det centralt att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden för att successivt bygga i kapp det underliggande underskottet av bostäder.

Regeringen avser att genomföra åtgärder för att förenkla reglerna på bostadsmarknaden så att byggandet kan öka och mer byggbar mark ska kunna tillgängliggöras. Det bidrar till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, vilket är viktigt för att svensk tillväxt ska öka. Det ska även genomföras reformer som ger incitament till ökat byggande. Genom långsiktigt goda och förutsägbara villkor kan viljan att investera i, samt äga och förvalta bostäder, öka. En utredning har tillsatts med uppdrag att bl.a. se över systemet med presumtionshyror (dir. 2023:92).

Villkoren för att bo, verka och leva i hela Sverige ska förbättras. Krångliga regelverk och bristande tillgång till byggbar mark hämmar bostadsmarknaden. Regeringen avser därför att genomföra omfattande regelförenklingar och tillgängliggöra mer byggbar mark, särskilt i attraktiva områden. Regeringen lägger stor vikt vid ett fungerande system för fysisk planering och tillståndsgivning där allmänintresset för bostadsbyggande tillvaratas. Tillståndsprocesserna behöver kortas, bli effektivare och mer förutsebara. Regeringen arbetar därför med att åtgärda de strukturella hindren för bostadsbyggande. Planprocesserna ska förkortas och reglerna i bl.a. plan- och bygglagen (2010:900) samt miljö­balken ska förenklas betydligt. Dessutom ska ett analysarbete när det gäller strandskyddet påbörjas.

För att öka bostadsbyggandet föreslår regeringen stöd till kommunerna för att planlägga mer byggbar mark, särskilt för småhus. För att stimulera till höjd planberedskap föreslår regeringen en bonus för nya planer för småhus till kommunerna. Regeringen föreslår även stöd för omvandlingar från t.ex. kontor till bostäder.

En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. För att underlätta de stora företagsetableringar och expansioner som sker i norra Sverige avser regeringen att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, i vilken bostadsförsörjning är en viktig del. Åtgärder för samhällsplanering, bostäder och byggande ska utformas för att möta utmaningar i så väl storstäder, mindre städer och tätorter som landsbygder. […]

Planeringsstimulanser för ökat småhusbyggande och omvandlingsåtgärder

I enlighet med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 fattade regeringen i december 2023 beslut om förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandling av lokaler till bostäder. Den temporära planeringsstimulansen avser att möta nedgången i bostadsbyggandet, liksom behovet av en god planberedskap hos kommunerna. Syftet är att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet genom att omvandla lokaler till bostäder samt att möta efterfrågan på bostäder i form av småhus. Stödet kan sökas av kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder eller som tillgängliggör mark för småhusbebyggelse. Med småhus avses i förordningen en- eller tvåbostads­hus som är friliggande eller sammanbyggt till par-, rad- eller kedjehus. Alla slags lokaler omfattas av stödet för omvandling till bostäder. Stöd kan fås oavsett upplåtelseform av bostaden och markägarförhållanden påverkar inte rätten till stöd. Alla kommuner som antar detaljplaner efter den 31 december 2023 kan ansöka om stöd, oavsett när planerna påbörjades. Stödet kan sökas hos Boverket fr.o.m. den 2 april 2024 och fram till den 1 oktober 2026. Under 2024 omfattar planeringsstimulanserna 60 miljoner kronor för möjliggörande av småhusbebyggelse och 20 miljoner kronor för omvandling av lokaler till bostäder. Boverket kommer att göra en årlig uppföljning av hur stöden har fördelats och hur många av de antagna detaljplanerna som vunnit laga kraft.

Pågående arbete

Nya utredningar

I juni 2023 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur reglerna om privatpersoners uthyrning av bostäder kan ändras för att underlätta andrahandsuthyrning. Syftet är att främja ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Utredaren ska också se över reglerna om ändring av presumtionshyror. Syftet är att säkerställa ett välfungerande system för presumtionshyror som ger bättre förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder (dir. 2023:92). Vidare gav regeringen i maj 2023 en särskild utredare i uppdrag att överväga en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder (dir. 2023:62). Syftet är att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige.

Underlag för ökat småhusbyggande

Regeringen gav i september 2023 Boverket i uppdrag att samla in och sammanställa ett underlag som beskriver det svenska småhusbeståndet samt förutsättningarna för att bygga småhus i Sverige (LI2023/03156). Underlaget ska bl.a. innehålla

•       en beskrivning av småhusbeståndet med uppgift om geografisk fördelning och upplåtelseform

•       en redovisning av den del av småhusbeståndet som saknar folkbokförd befolkning, dess tekniska standard och geografiska fördelning

•       en redovisning av var det finns byggbar mark för småhus och en bedömning av småhusbyggandets ekonomiska lönsamhet efter relevanta lönsamhetsmått, och av redovisningen ska även antagandet om bygg- och markkostnader respektive markpriser för befintliga småhus framgå

•       en beskrivning av småhusbyggandet under det senaste decenniet med uppgift om geografisk fördelning, fördelning mellan olika typer av småhus, andelen serieproducerade hus samt vilka företag som stått för byggandet

•       en redovisning av i vilken utsträckning kommuner upplåter tomter för småhusbyggande och på vilka villkor.

Vidare ska en uppdatering göras av relevanta delar av de redovisningar och bedömningar som Boverket gjorde inom sitt uppdrag Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna (Boverkets rapporter 2014:24 och 2015:24).

Uppdraget ska redovisas senast den 20 februari 2024.

Uppdrag att föreslå lättnader när det gäller byggkraven för studentbostäder

I mars 2023 gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå ändringar av byggreglerna för studentbostäder där det är motiverat i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.

Uppdrag att förbättra prognoser och scenarier för byggande

Boverket har, som redovisats ovan, i uppdrag att analysera utvecklingen på bostadsmarknaden och två gånger per år ta fram byggprognoser. I oktober 2023 gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda hur myndighetens byggprognoser och scenarier för byggande kan förbättras (LI2023/03316). Syftet med uppdraget är att förbättra kunskaps- och beslutsunderlag genom att utveckla Boverkets egen byggprognos och egna scenarier samt kartlägga möjligheterna att koordinera olika myndigheters arbete med prognoser och scenarier.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024.

Uppdrag till länsstyrelserna att kartlägga insatser för ökat bostadsbyggande

I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samarbete med kommunerna för att bidra till ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder. Länsstyrelserna ska också redogöra för hur kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen kan bidra till att främja ett ökat bostadsbyggande. Vidare ska länsstyrelserna redogöra för om det finns behov av kompetenshöjande insatser för att förbättra eller påskynda kommunernas arbete med att ta fram aktuella riktlinjer som kan möta de behov som finns på bostadsmarknaden i en situation då bostadsbyggandet faller snabbt. Uppdraget ska redovisas i 2025 års bostads­marknadsanalys enligt 2 § förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att läget på bostadsmarknaden är ansträngt och att förut­sättningarna för bostadsbyggande försämrats avsevärt det senaste året. En minskad efterfrågan på bostäder tillsammans med ökade bygg- och finansie­ringskostnader har pressat bostadsbyggandet som nu är nere på mycket låga nivåer. Samtidigt behöver det byggas mer för att behovet av fler bostäder ska tillgodoses. Utskottet kan konstatera att regeringen vidtar åtgärder som syftar till att öka incitamenten för bostadsbyggande. Regeringen har bl.a. tillsatt en utredning för att se över reglerna om ändring av presumtionshyror. Syftet är att utreda om det går att förbättra förutsättningarna för nyproduktion av hyres­bostäder så att fler fastighetsägare väljer att investera i nyproduktion av hyres­rätter. Vidare har Boverket fått i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder för att på både kort och lång sikt öka utbudet av studentbostäder.

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2024 att människors behov och efterfrågan ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Många människor vill äga sitt boende men har svårt att ta sig in på den ägda bostads­marknaden. Utskottet välkomnar därför att regeringen vidtar reformer för att möjliggöra för fler att äga sitt boende. Regeringen låter bl.a. utreda en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och införandet av en modell för hyrköp av bostäder. Vidare har Boverket fått i uppdrag att ta fram underlag för ökat småhusbyggande och regeringen har fattat beslut om stimulansåtgärder riktade till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus.

Utskottet vill också understryka att delar av bostadsbehovet kan tillgodoses på andra sätt än genom nyproduktion av bostäder. Det befintliga fastighets­beståndet kan nyttjas bättre. Det är därför positivt att regeringen vidtar åtgärder för att öka incitamenten för kommuner att anta detaljplaner som möjlig­gör bostads­byggande genom omvandling av lokaler till bostäder. Det är också bra att regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå hur reglerna om privat­personers uthyrning av bostäder kan ändras för att underlätta andra­hands­uthyrning och på så sätt få till ett bättre nyttjande av det befintliga bostads­beståndet.

Utskottet ser även positivt på att regeringen gett Boverket i uppdrag att vidare­utveckla sina prognoser och analyser av utvecklingen på bostads­marknaden i syfte att förbättra kunskapsunderlaget. Behovet av prognoser kring bostadsbyggande blir särskilt tydligt i det ekonomiska läge som nu råder och det är angeläget att bostadsbyggandet prognosticeras och följs upp på ett kvalitets­säkert sätt.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett arbete för att möta utmaningarna på bostadsmarknaden på såväl kort som lång sikt.

Utskottet anser därför att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Motionen

I motion 2023/24:1322 av Jamal El-Haj, tidigare (S) och numera partilös, anför motionären att energieffektiviseringen av bostadsbeståndet är en viktig del av klimat-omställningen. Energieffektiviseringen måste omfatta hela bostads­beståndet och regeringen bör återkomma med förslag på såväl över­gripande åtgärder som riktade åtgärder för hyresrättsbeståndet och åtgärder som möjliggör för privatpersoner att göra nödvändiga investeringar i energi­effektivisering av den egna bostaden (yrkandena 1–3).

Bakgrund

Stöd till energieffektivisering av byggnader

Den 1 oktober 2021 infördes ett tidsbegränsat stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus (prop. 2020/21:1 utg.omr. 18 anslaget 1:7, bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:CU1). Syftet med stödet var att förbättra energiprestandan i befintliga flerbostadshus genom energieffektiviserande renoveringar. Stödet var sökbart t.o.m. den 31 december 2021, då det avvecklades. Av de ansökningar som bifallits avsåg ca 68 procent hyresrätter, 31 procent bostadsrätter och 0,5 procent kooperativa hyresrätter.

Sedan juli 2023 finns ett bidrag för energieffektivisering av småhus som är el- eller gasuppvärmda. Syftet med stödet är att underlätta en snabb minskning av behovet av el och gas i småhus. Berättigad att söka stödet är den som stadig­varande bor i ett småhus.

Direktivet om byggnaders energiprestanda

Den 15 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av genomförandet av den europeiska gröna given samt följer upp delar av strategin för en renoveringsvåg för Europa. Syftet med förslaget är att förbättra byggnaders energiprestanda och minska utsläppen av växthusgaser från byggnader, med visionen att uppnå nollutsläpp från byggnadsbeståndet till 2050. Föreslaget innehåller bl.a. krav på renovering av byggnader, bestäm­melser kring solenergi, laddinfrastruktur, energiklassning, energi­deklara­tioner, gemensamma kontaktpunkter, renoveringspass, smarthets­indikatorer för byggnader samt finansiering och kompetensförsörjning. I december 2023 nådde Europaparlamentet, rådet och kommissionen en preliminär överens­kommelse i trepartsförhandlingarna. Överenskommelsen innebär att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlems­länderna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå nivåerna. För länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energi­användning kommer det att vara möjligt att justera procentsatserna för att ta hänsyn till lokala förutsättningar. Förhandlingarna är nu inne i sitt slut­skede och direktiv­förslaget väntas antas under våren 2024.

Informationscentrum för hållbart byggande

Boverket har sedan hösten 2021 ett uppdrag att inrätta och förvalta ett informationscentrum för hållbart byggande med fokus på energi-effektiviserande renovering. Informationscentrumet ska främja en ökad energieffektivisering vid renovering och förvaltning av det befintliga byggnads­beståndet. Centrumet ska samla in och sprida resultat, information och kunskap från aktörer, forskningsprojekt och demonstrationssatsningar. I arbetet med uppdraget har Boverket tagit fram en digital energiguide för hållbar renovering. Energiguiden publicerades på Boverkets webbplats sommaren 2023. Informationen i energiguiden vänder sig i första hand till småhusägare. Boverket avser att komplettera energiguiden med information riktad till ägare av flerbostadshus under våren 2024.

Energimyndighetens beställarnätverk för energieffektiva flerbostadshus

Energimyndigheten har ett nätverk för energieffektiva flerbostadshus som kallas BeBo (Beställargrupp Bostäder). Nätverket utgörs av fastighetsägare med intresse för att driva energieffektiviseringsarbete, och medlemmarna består av fastighetsägare både från allmännyttan och från den privata sektorn. Huvud­inriktningen för nätverksarbetet är att minska beroendet av energi i form av el i flerbostadshus, och därmed minska påverkan på miljön. BeBo-nätverkets aktivi­teter ska genom en samlad beställarkompetens leda till att energi­effektiva system och produkter kommer ut på marknaden tidigare. Nätverket är ett av Energimyndighetens viktigaste styrmedel för att stimulera energi­effektivisering av flerbostadshus och att kraven i EU:s direktiv om byggnad­ers energiprestanda uppfylls.

Rapporter från Boverket

Boverket presenterade i mars 2023 rapporten Kontrollstation av reglerna för byggnaders energiprestanda (2023:12). I rapporten har Boverket följt upp och utvärderat reglerna för byggnaders energiprestanda. Boverket konstaterar i rapporten att dagens minimikrav på primärenergital vid uppförande av en ny byggnad för samtliga byggnadskategorier, småhus, flerbostadshus och lokaler ligger inom ramen för kraven i direktivet. Direktivet kräver därmed inte en ändring av de nuvarande kravnivåerna i Boverkets byggregler. Boverket bedömer dock att en skärpning av kravet på primärenergital för flerbostadshus skulle vara möjlig. Enligt Boverket bör en sådan skärpning dock samordnas med andra förestående ändringar av energihushållningsreglerna i samband med arbetet med de nya och förenklade byggreglerna samt revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda. Eftersom Boverket fann att de aktuella kraven ligger på en lämplig nivå har Regeringskansliet inte skickat ut rapporten på remiss.

Utskottets ställningstagande

Energieffektivisering av bostadsbeståndet är en viktig del av arbetet för att minska klimatutsläppen. Utskottet kan konstatera att såväl Boverket som Energimyndigheten arbetar med informationsfrämjande insatser för att öka energieffektiviseringen av det befintliga bostadsbeståndet. Boverket har i uppdrag att driva ett informationscentrum för hållbart byggande med fokus på energieffektiviserande renovering. I arbetet med uppdraget har Boverket tagit fram en digital energiguide med information om energieffektiviserande åtgärder som fastighetsägare kan vidta. Även Energimyndighetens arbete med beställarnätverket (BeBo) syftar till att främja energieffektivisering av flerbostadshus i det privata och det allmännyttiga bostadsbeståndet. Samtidigt pågår förhandlingarna om en revidering av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda inom EU. Syftet är att öka energieffektiviseringen i befintliga byggnader och minska utsläppen från växthusgaser från byggnadsbeståndet. Enligt den preliminära överenskommelse som träffades i december 2023 kommer kraven för energianvändning i byggnader att skärpas. Mot den bak­grunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker därmed motions-yrkandena.

Motionen

I kommittémotion 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda hur styrningen av kommunerna behöver förändras för att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse ska komma på plats (yrkande 14). I yrkande 15 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att införa en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete.

Bakgrund

Regeringen presenterade 2018 en nationell strategi för klimatanpassning, (prop. 2017/18:163). Strategin omfattar Sveriges mål med klimatanpassning, vägledande principer för arbetet, organisation och ansvarsfördelning, uppfölj­ning, finansieringsprincip samt kunskapshöjande insatser. Den nationella klimat­anpassningsstrategin ska uppdateras vart femte år, och regeringen har aviserat att nästa strategi ska lämnas till riksdagen i mars 2024.

För att stärka arbetet med den nationella klimatanpassningsstrategin fick Boverket i juni 2018 i uppdrag att samordna det nationella klimat­anpassnings­arbetet för den byggda miljön (M2018/01716/KI). I uppdraget ingår att Boverket ska

•       stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön

•       identifiera behov av underlag och vägledning för klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse

•       bedriva kompetenshöjande insatser på området

•       samordna underlag som expertmyndigheter och forskning tillhandahåller om klimateffekter och klimatanpassning av bebyggelse och presentera underlaget på ett användarvänligt sätt

•       bedriva främjande och vägledande arbete om de verktyg och processer som är relevanta för klimatanpassning av den byggda miljön

•       följa utvecklingen inom området klimatanpassning och analysera vad det innebär för ny och befintlig bebyggelse.

Boverket samordnar och leder arbetet med uppdraget i nära samverkan med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens geo­tekniska institut (SGI), länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Från och med 2023 är följande samverkansområden i fokus:

• kunskap (insatser och aktiviteter för kunskapsuppbyggnad)

• stöd (myndighetsstöd till kommuner)

• framtiden (förändringsinriktad verksamhet).

Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete

Regeringen har utfärdat en förordning som styr länsstyrelsernas och ett flertal myndigheters klimatanpassningsarbete. Förordningen trädde i kraft den
1 januari 2019. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.  Länsstyrelserna ska inom sitt uppdrag även initiera, stödja och följa upp kommunernas klimat­anpassnings­arbete.

Riksrevisionens rapport Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön

Riksrevisionen har granskat om de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva. Granskningen avsåg statens arbete gällande risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion samt regeringens styrning och uppföljning inom området. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29). Riksrevisionens övergripande slutsats är att de statliga insatserna för klimatanpassning bidrar till att kommunerna kan arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt bedömde Riksrevisionen att det finns brister i hur insatserna utformats och genomförts. Riksrevisionen konstaterar bl.a. att Boverket dröjt med att ta fram viktiga vägledningar till kommunerna om hur de ska bedöma klimatrisker i översiktsplaner och detaljplaner. Vidare ansåg Riksrevisionen att länsstyrelserna har bristande förutsättningar för att ställa likvärdiga krav på kommunernas detaljplaner eftersom det saknas nationella riktlinjer och vägledning om riskbedömning. Länsstyrelserna har också arbetat olika mycket med att ta fram planeringsunderlag och vägledningar vilket innebär att stödet till kommunerna har varierat mellan länen. Riksrevisionen bedömer därtill att regeringen brustit i sin styrning eftersom det saknas en samlad nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen i frågor som rör styrning och uppföljning av kommunernas klimatanpassnings­arbete:

•       se till att ett uppföljningssystem kommer på plats som kan användas för att bedöma om statliga och kommunala insatser leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar

•       se över möjligheterna att reglera kommunernas rapporteringsskyldighet i detta system - en sådan uppföljning bör göras regelbundet och i god tid inför varje revidering av den nationella strategin för klimatanpassning

•       utreda om, och i så fall hur, styrningen av kommunerna behöver förändras så att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd

•       ge relevanta expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen

•       se till att det tydliggörs vilka planeringsunderlag som relevanta expertmyndigheter och länsstyrelserna ska ta fram, och vilka underlag som kommunerna själva ska ta fram

•       ge lämplig myndighet i uppdrag att följa upp om problemen med gamla detaljplaner som kan medföra nybyggnation i riskområden minskar, för att kunna bedöma om styrningsåtgärd behövs.

Riksrevisionen rekommenderar också att Boverket vidareutvecklar sin tillsynsvägledning för naturolyckor så att det ger tydligare vägledning om vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna.

Regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön

I skrivelse 2022/23:111 redovisar regeringen sin bedömning av Riks-revisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RiR 2022:29). Regeringen anför att de iakttagelser som Riksrevisionen gör och de rekommendationer som lämnas är relevanta för den fortsatta utvecklingen av klimatanpassningsarbetet av den bebyggda miljön. Rapporten utgör enligt regeringen ett värdefullt underlag i arbetet med att revidera den nationella strategin för klimatanpassning, och regeringen avser att beakta Riksrevisionens rekommendationer vid utformningen av den nya strategin. När det gäller rekommendationen att utreda om, och i så fall hur, styrningen av kommunerna bör förändras så att fler konkreta klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse kommer till stånd anger regeringen att den avser att se över behovet av att förbättra de statliga insatserna och befintliga regelverk.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse av att det saknas en samlad nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete men framhåller också att ett arbete har påbörjats med att etablera ett system för att följa upp det nationella arbetet med klimatanpassning. Bland annat gav regeringen i regleringsbreven för 2019 och 2020 SMHI i uppdrag att lämna ett förslag om ett uppföljningssystem för det nationella arbetet med klimatanpassning. SMHI:s redovisning av uppdraget innehöll bl.a. ett förslag till uppföljning baserat på indikatorer. SMHI fick därefter ett följduppdrag att arbeta vidare med indikatorerna och på försök samla in data. Regeringen avsatte i SMHI:s regleringsbrev för 2021 och 2022 medel för myndighetens fortsatta arbete med indikatorer för ett uppföljningssystem. SMHI:s förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Inom ramen för arbetet med att utveckla ett nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning hanteras även frågan om huruvida kommunernas klimatanpassningsarbete bör följas upp nationellt.

I betänkande 2023/24:CU2 (rskr. 2023/24:14) föreslog utskottet att riks­dagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå en motion som väckts i ärendet.

Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att ett flertal åtgärder som handlar om att vägleda och stödja kommunernas arbete med att klimatanpassa den bebyggda miljön har vidtagits under de senaste åren. Ett exempel är Boverkets uppdrag att sam­ordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Samordningsuppdraget är ett komplement till länsstyrelsernas uppgift att stödja kommunerna och syftar till att skapa förutsättningar för länsstyrelserna att ställa likvärdiga krav på kommunerna och därmed bidra till en effektiv klimatanpassning av den byggda miljön. Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön visar också att insatserna bidrar till att kommunerna kan arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt har, som nämnts ovan, Riks­revisionen påtalat brister i hur insatserna har utformats och genomförts. Enligt utskottet är det därför viktigt att det nationella arbetet med att stödja kom­munernas arbete med klimatanpassning fortsätter. I sin skrivelse med anled­ning av Riksrevisionens rapport har regeringen anfört att det pågår ett arbete med att förbättra de statliga insatserna och befintliga regelverk samt att ett nationellt uppföljningssystem för det nationella arbetet med klimat­anpassning är under framtagande. Regeringen anför vidare att Riksrevisionens rekom­mendationer om styrning och uppföljning av kommunernas klimat­anpassningsarbete kommer att beaktas vid utformningen av den nya klimat­anpassningsstrategin.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se be­tänkan­de 2022/23:CU10. Utskottet avstyrker därför dessa motions­yrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

Ställningstagande

Bostadsbyggandet befinner sig i en allvarlig kris. Kraftigt stigande finansieringskostnader tillsammans med en vikande efterfrågan hos hushållen har lett till en tvärnit för bostadsbyggandet. Det vi ser nu är den största ned­gången i bostadsbyggande sedan 90-talskrisen. Om vi inte agerar kan nedgången i bostadsbyggandet få långtgående konsekvenser för hela samhälls­utvecklingen. Det kan fördjupa lågkonjunkturen och försämra Sveriges tillväxtutsikter. Ett minskat bostadsbyggande innebär givetvis också att den rådande bostadsbristen förvärras. Vi anser att det allvarliga läget kräver ett gemensamt politiskt ansvarstagande. Sverige har vid flertalet tidigare kriser visat att det är möjligt att ta ett gemensamt ansvar i svåra situationer. Både 90-talskrisen och de blocköverskridande bostadspolitiska samtalen under 2016 är goda exempel på det. Vi är beredda att medverka i ett arbete som syftar till att klargöra vilka akuta åtgärder som är nödvändiga att vidta och som kan få en bred uppslutning i riksdagen. Vi vill därför att regeringen tillsätter en bostads­kommission med representanter från byggbranschen, parterna och politiker, som i första hand ska ha till uppgift att hantera den akuta krisen på bostads­marknaden men som även ska arbeta fram långsiktiga förutsättningar för ett högt och stabilt bostadsbyggande över tid.

Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ställningstagande

Bostadsmarknaden befinner sig i ett allvarligt läge. Bostadsbyggande har fallit kraftigt till följd av den stigande inflationen och den svaga ekonomiska utvecklingen. Detta har skapat stora problem för fastighetsbolagen, som är högt belånade och ytterst känsliga för snabba förändringar av kostnadsläget. Det har länge varit tydligt att Sverige behöver genomgripande bostadspolitiska reformer. Den samhällsekonomiska utvecklingen understryker med all önskvärd tydlighet reformbehovet. Sedan 2006 har över 60 offentliga utred­ningar som berör svensk bostadspolitik lämnat sina betänkanden. I princip är varenda centimeter av detta politikområde utrett både på längden och på tvären. Det är hög tid för politiken att agera och ta ansvar för utvecklingen. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken och börja genomföra reformer. I ett första skede behöver vi ta oss igenom den kris som råder här och nu. Detta måste dock göras på ett sätt som innebär att grunden kan läggas för ansvarsfulla och långsiktiga reformer. Vi vill att regeringen tillsätter en kommission med uppdrag att presentera förslag som kan åtgärda de struktur­problem som genomsyrar bostads- och fastighetsmarknaderna. Anslaget bör vara brett och syftet med arbetet bör vara dels att förbättra bostads- och fastighetsmarknadernas funktionssätt, dels att öka bygg­takten.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ställningstagande

Det råder kris på den svenska bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet har fallit kraftigt i hela Sverige och siffror från Statistiska centralbyrån talar för att bostadsbyggandet är nere på den lägsta nivån på tio år. Enligt Boverkets prognoser behöver Sverige bygga drygt 67 000 bostäder varje år fram till år 2030 för att möta behovet av nya bostäder. Prognosen för bostadsbyggande de kommande åren matchar tyvärr inte den siffran. Det innebär att bostadsbristen kommer att förvärras i takt med att bostadsskulden byggs upp och att kommuner som redan har en stor bostadsbrist kommer att drabbas särskilt hårt. Det är mycket angeläget att vi nu vidtar åtgärder för att snabbt få igång ett hållbart och långsiktigt bostadsbyggande. Vi vill därför att regeringen tillsätter en kriskommission med uppgift att snabbt utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för att få igång bostadsbyggandet.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ställningstagande

Det är dags att politiken tar ansvar och skapar förutsättningar för en långsiktig och hållbar bostadspolitik. I dag byggs det för lite, för sakta och för dyrt och det råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Störst är bristen på billiga hyresrätter. Vi behöver bygga bort bostadsbristen, framför allt genom att bygga hyresrätter med rimliga hyror som vanliga löntagare har råd med. För att kunna göra det krävs en aktiv statlig bostadspolitik. Jag vill öka den statliga finansieringen av bostadsbyggande med särskilt fokus på byggande av hyresrätter med rimliga hyror. Jag är däremot inte beredd att ställa mig bakom de nu aktuella motionsförslagen. Därmed avstyrker jag samtliga motions­yrkanden.

Ställningstagande

I takt med att klimatet förändras kommer den bebyggda miljön att utsättas för allt större påfrestningar. Kraftiga skyfall kan leda till översvämning, ras och skred och längre perioder av torka och värmeböljor innebär ökad risk för bränder. På sikt kan även stigande havsnivåer innebära risker för kustnära bebyggelse. För att möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär måste arbetet med att klimatanpassa den fysiska miljön intensifieras. Kom­munerna är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet och alla kommuner behöver arbeta med klimatanpassning av den fysiska miljön för att skydda människors liv och hälsa och viktig infrastruktur samt för att motverka skador på bebyggd miljö. För att kommunerna ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste dock den statliga styrningen och uppföljningen förbättras. Det behövs bättre vägledning och stöd från statliga myndigheter, och länsstyrelserna måste ställa tydligare krav på kommunernas klimat­anpassningsarbete. Kommunernas arbete måste också följas upp och utvärderas på nationell nivå. Riksrevisionen har i sin rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön (RIR 2022:29) påpekat ett antal brister vad gäller den statliga styrningen och uppföljningen av kommunernas klimatanpassnings­arbete. I rapporten lämnas ett flertal rekom­mendationer om hur detta kan förbättras. Det är viktigt att regeringen hör­sammar Riksrevisionens rekommendationer och beaktar dem i arbetet med den nya nationella klimatanpassningsstrategin.

Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet