HA11263: EBO-lagen

Fråga 2022/23:263 EBO-lagen

av Frida Tånghag (V)

till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

 

I en intervju med Göteborgsposten (publicerad den 16 januari 2023) säger statsrådet Maria Malmer Stenergard att ”Ebo leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig, större risker att hamna i kriminalitet”. I artikeln saknas dock belägg för statsrådets uttalande.

I Mottagandeutredningens betänkande Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) konstateras i stället följande: ”Eget ordnat boende under asyltiden har för- och nackdelar. Till fördelarna hör möjligheten att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden samt känslan av normalitet och självbestämmande.” Vidare slår betänkandet fast följande: ”Av en studie från Malmö högskola framgår dock att skillnaderna mellan asylsökande som bott i eget boende och asylsökande som bott i anläggningsboende är mycket små när det gäller sysselsättningsgrad och inkomstnivå på längre sikt.”

Linna Martén vid Stockholms universitet intervjuades av tidningen ETC (den 24 januari 2022) om EBO och integration. Hon menar, tillsammans med sina kollegor från Stanforduniversitetet, ETH i Zürich och London School of Economics, ”att de som hamnar i områden där det bor många andra med samma ursprung har större chanser att etablera sig på arbetsmarknaden än de som placeras ut i områden där det inte finns så många andra personer med samma etnicitet”.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:

 

På vilka fakta har statsrådet baserat sitt påstående att EBO leder till boendesegregation, sämre skolresultat, sämre möjligheter att försörja sig och större risker att hamna i kriminalitet?