HA03133: Ett hållbart mediestöd för hela landet

Regeringens proposition 2022/23:133

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 juni 2023

Ulf Kristersson

Parisa Liljestrand (Kulturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att det ska införas en ny lag om mediestöd som innehåller bestämmelser om mediestödets syfte, mottagare av mediestöd, grundläggande förutsättningar för stöd och mediestödsnämndens sammansättning. Mediestödet föreslås ha som syfte att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet. Mediestöd föreslås få lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier, dvs. medier som har till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva nyhetsförmedling och som har ett redaktionellt innehåll av viss karaktär. Stöd ska tillfälligt kunna lämnas även för andra nyhetsmedier. Ett antal allmänna förutsättningar föreslås för mediestöd, som ska gälla oavsett stödform. En sådan förutsättning är att mediets publicistiska verksamhet inte väsentligt verkar mot eller väsentligt kommer i konflikt med vissa grundläggande demokratiska värderingar. Det föreslås också nya regler om mediestödsnämndens sammansättning. Vidare föreslås att tidigare riksdagsbindningar i frågor om press- och mediestöd ska upphävas.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreslås kunna meddela ytterligare föreskrifter om mediestöd.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024, under förutsättning att det nya stödsystemet godkänns av Europeiska kommissionen.

1

Prop. 2022/23:133 Innehållsförteckning

5.2Press- och mediestödet är inte anpassat till en

6.1Utgångspunkter för utformningen av det nya

2

3

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om mediestöd.

2.Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindningar avseende press- och mediestöd (avsnitt 7.1).

4

Prop. 2022/23:133

2Förslag till lag om mediestöd

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd för nyhetsmedier (mediestöd).

Syftet med mediestöd

2 § Mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.

Allmänna nyhetsmedier

3 § Med allmänt nyhetsmedium avses ett medium som

1.har till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling, och

2.har ett redaktionellt innehåll av sådan omfattning att det har betydelse för bevakningsområdet och som består av allsidig nyhetsförmedling med ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.

4 § Flera allmänna nyhetsmedier, som vart och ett har en egen titel, kan anses utgöra ett och samma nyhetsmedium vid tillämpningen av denna lag. Vid denna bedömning ska mediernas ägarförhållanden, samarbeten, innehåll, redaktionella självständighet, handlingsutrymme och ansvar särskilt beaktas.

Mottagare av mediestöd

5 § Mediestöd får lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier.

Mediestöd får lämnas även till juridiska personer som ger ut andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier om det till följd av händelser som leder till väsentligt förändrade förutsättningar för att bedriva medieverksamhet finns ett angeläget behov av stöd. Det som sägs i 6–8 §§ i denna lag ska gälla även för sådana nyhetsmedier. Ett sådant stöd får lämnas under en tidsperiod om högst fem år.

Mediestöd får inte lämnas till staten, en kommun, en region eller en juridisk person som bedriver verksamhet som finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

5

Prop. 2022/23:133 Allmänna förutsättningar för mediestöd

6 § Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som

1.har en publicistisk verksamhet som inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller väsentligt är i konflikt med respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet,

2.har ett redaktionellt innehåll som utgör en väsentlig del av mediets hela innehåll,

3.har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som till övervägande del består av nyhetsförmedling och granskning och som utgör en väsentlig del av mediets hela redaktionella innehåll,

4.är allmänt tillgängliga,

5.har en egen titel med självständiga redaktionella resurser,

6.har en ansvarig utgivare,

7.främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning,

8.är riktade till en svensk målgrupp,

9.publiceras eller sänds med hög regelbundenhet, och

10.har en god användarförankring.

7 § Mediestöd får lämnas för nyetablerade allmänna nyhetsmedier som uppfyller villkoren i 6 § 1–9 och som kan förväntas få en god användarförankring. Stöd under dessa förutsättningar får lämnas vid ett tillfälle per nyhetsmedium.

8 § Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som

1.huvudsakligen är riktade till en eller flera målgrupper inom de nationella minoriteter i Sverige som anges i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

2.uppfyller villkoren i 6 § 1–7,

3.publiceras eller sänds med regelbundenhet, och

4.har en tillräcklig användarförankring i sina målgrupper.

Mediestödsnämnden

9 § Mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv (mediestödsnämnden) beslutar om mediestöd.

10 § Mediestödsnämnden ska bestå av en ordförande och lägst fyra, högst sju andra ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare till det antal regeringen bestämmer. Minst en av ledamöterna eller ersättarna ska vara vice ordförande. Ordförande och vice ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Den som är riksdagsledamot, statsråd eller anställd i Riksdagsförvaltningen eller Regeringskansliet får inte vara ledamot eller ersättare i mediestödsnämnden. Inte heller den som inom en kommun eller en region fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid får vara ledamot eller ersättare i nämnden.

6

Prop. 2022/23:133

3Ärendet och dess beredning

Chefen för Kulturdepartementet beslutade den 14 oktober 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda departementet med att föreslå hur stödet till nyhetsmedier kan förbättras framför allt genom förändringar i press- och mediestödsystemet för att anpassa stöden till det moderna medielandskapet. Förslagen skulle enligt uppdraget ha en bred politisk förankring (Ku2021/02128). Genom beslut den 23 maj 2022 förlängdes uppdraget

(Ku2022/01068). Utredningen antog namnet Mediestödsutredningen. Parallellt med Mediestödsutredningens uppdrag har frågan om att införa

ett kvalificerat mervärdesskatteundantag för nyhetstidningar utretts inom Finansdepartementet.

Mediestödsutredningen redovisade sitt uppdrag den 27 juni 2022 i departementspromemorian Ett hållbart mediestöd för hela landet (Ds 2022:14). Promemorian innehåller även Finansdepartementets utredning och bedömning av frågan om kvalificerat mervärdesskatteundantag för tidningar. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena och en sammanställning av dessa finns tillgängliga i Kulturdepartementet (Ku2022/01230). I propositionen behandlas promemorians förslag till lag om mediestöd och bedömning av frågan om kvalificerat mervärdesskatteundantag för tidningar.

4Stödet till medier i dag

4.1Målen för statens mediepolitik

Målen för statens mediepolitik är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59 och prop. 2008/09:1 utg.omr. 17, bet. 2008/09:KrU1, rskr. 2008/09:92 och prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Målen är fastställda av riksdagen. Regeringen har tidigare uttalat att värnandet av mångfald kräver både ett starkt och oberoende public service och en mångfald av kommersiella oberoende medier med lokal journalistik och granskning. Det är därför en central mediepolitisk uppgift att skapa förbättrade förutsättningar för oberoende medier i hela landet (prop. 2017/18:154 s. 11–12). Detta sker bland annat genom press- och mediestödet.

8

I dag finns flera former av statligt stöd till medier, bland annat presstöd och mediestöd. Presstöd och mediestöd regleras i tre olika förordningar.

Presstöd infördes i början av 1970-talet och regleras i dag i presstödsförordningen (1990:524). Presstödet består av två stödformer, driftsstöd och distributionsstöd. Regeringen har, genom propositioner, bundit presstödsförordningens innehåll med riksdagen. Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) har meddelat föreskrifter som kompletterar presstödsförordningen (MPRTFS 2016:1, 2019:1 och 2021:4).

Mediestödet regleras i mediestödsförordningen (2018:2053) och består av stödformerna redaktionsstöd, stöd för lokal journalistik (s.k. vita fläckar-stöd) och innovations- och utvecklingsstöd. Förordningen infördes 2019 och introducerade då vita fläckar-stödet samt innovations- och utvecklingsstödet. Syftet med dessa stödformer är bundna med riksdagen (prop. 2017/18:154, bet. 2017/18:KU43, rskr. 2017/18:407). Redaktionsstödet infördes först i augusti 2020. MPRT har meddelat föreskrifter som kompletterar mediestödsförordningen (MPRTFS 2021:2).

I januari 2022 infördes ett stöd för tidningsdistribution med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag (s.k. varannandagsstöd) i förordningen (2021:1205) om stöd för tidningsdistribution med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag.

Frågor om presstöd, mediestöd och varannandagsstöd prövas av mediestödsnämnden, som är ett självständigt beslutsorgan inom MPRT. Mediestödsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och högst tolv andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande, se 26 § förordningen (2020:879) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.

Presstödet, mediestödet och varannandagsstödet har granskats och godkänts av Europeiska kommissionen. Presstödsförordningen och mediestödsförordningen är godkända av kommissionen fram till den 31 december 2023. Förordningen om varannandagsstöd är godkänd fram till den 31 december 2025.

4.3Presstödet

huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli. Stödet får inte överstiga Prop. 2022/23:133 75 procent av de rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen av

tidningen (2 kap. 5 a §).

Begränsat driftsstöd får lämnas för en dagstidning som uppfyller samtliga förutsättningar för allmänt driftstöd utom villkoret högsta täckningsgrad. Det gäller om täckningsgraden på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden uppenbart ger en missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga (2 kap. 7 §). Det gäller också om tidningen har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 procent är skrivet på finska, samiska eller meänkieli och om utgivningsorten är en kommun som ingår i förvaltningsområdet för något av de språken eller, efter beslut från mediestödsnämnden, om det är uppenbart att spridningsområdet innefattar ett sådant förvaltningsområde (2 kap. 8 §). Begränsat driftsstöd lämnas med belopp som motsvarar allmänt driftsstöd till en lågfrekvent dagstidning som kommer ut en gång per vecka, dock högst 2 351 000 kronor. För en tidning som har ett redaktionellt innehåll som är skrivet på fler än ett av språken finska, samiska eller meänkieli lämnas stöd i stället med belopp som motsvarar allmänt driftsstöd till en lågfrekvent dagstidning som kommer ut två gånger per vecka, dock högst 2 955 000 kronor (2 kap. 10 §). Driftsstödet får endast användas för att täcka kostnader som är knutna till utgivningen av den dagstidning som stödet har beviljats för (1 kap. 4 §).

4.3.3Distributionsstödet

Distributionsstödet infördes 1990, men har sin föregångare i samdistributionsrabatten som kom till 1970. Stödet syftar till att stimulera samdistribution av tidningar vilket gynnar ekonomiskt mindre konkurrenskraftiga tidningar. Detta främjar i sin tur allmänhetens tillgång till en mångfald av tidningar (prop. 1989/90:78 s. 45). Stödet har, i likhet med driftsstödet, under åren varit föremål för ett antal översyner.

Bestämmelser om distributionsstöd finns i 4 kap. presstödsförordningen. Av 1 § framgår att distributionsstöd får lämnas för varje abonnerat exemplar av en dagstidning som

–har en upplaga som i huvudsak är betald,

–har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från det pris som tidningar har i den kategori som tidningen tillhör, och

–distribueras av ett distributionsföretag eller, av ett befordringsföretag i lantbrevbäringsturer eller särskilda tidningsutdelningsturer, där minst två tidningsföretag deltar.

För att få distributionsstöd ska tidningsföretag bland annat skriftligen förbinda sig att avstå från egen distribution inom alla områden där stödberättigad samdistribution förekommer om denna påbörjas vid en tidpunkt då den egna tidningen kan medfölja. Vidare ska företaget förbinda sig att överlämna hela distributionsarbetet till postbefordringsföretaget respektive distributionsföretaget i varje område där tidningen deltar i stödberättigad samdistribution.

Distributionsstöd lämnas årligen med 20 öre per exemplar av tidningen

(4 kap. 8 §). Om ett eller flera tidningsföretag lämnar samdistributions-

11

Prop. 2022/23:133 systemet och de kvarvarande tidningsföretagen i samdistributionen i distributionsområdet drabbas av väsentliga kostnadsökningar ska dock extra stöd utgå under högst tre år (4 kap. 10 §).

Distributionsstöd ska förmedlas av ett distributionsföretag eller ett postbefordringsföretag (4 kap. 4 §). För att ett distributionsföretag eller postbefordringsföretag ska få förmedla stöd krävs att företaget skriftligen förbinder sig att uppfylla ett antal villkor (4 kap. 5 och 7 §§). Ett av dessa villkor är att företaget ska hålla samdistributionen öppen för samtliga dagstidningar som har en upplaga som i huvudsak är betald och ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker från andra tidningar inom samma kategori och som vid tiden för samdistributionens början finns tillgängliga på orten. Vidare ska företaget tillämpa en prissättning som bygger på principen om lika pris för de tidningsföretag som deltar i samdistributionen.

4.4Mediestödet

4.4.1Ett stöd till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier

Bestämmelser om mediestöd finns i mediestödsförordningen. Syftet med mediestödet är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet (2 §).

Mediestöd lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier (1 §). Med ett allmänt nyhetsmedium avses ett medium som har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och som har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden (3 §). Mediestöd kan alltså lämnas oavsett mediets innehålls- eller spridningsform.

För att komma i fråga för mediestöd måste det allmänna nyhetsmediet uppfylla vissa allmänna förutsättningar, som gäller för alla stödformer. Mediet ska bland annat ha ett redaktionellt innehåll på minst 50 procent, ha ett eget redaktionellt innehåll på minst 20 procent av hela innehållet, publiceras minst 45 gånger per år och ha minst 1 500 regelbundna användare (4 §). Nyetablerade allmänna nyhetsmedier har vissa lättnader i villkoret om användarförankring (5 §). För vita fläckar-stödet finns vissa lättnader i förhållande till villkoren om eget redaktionellt innehåll och användarförankring (6 §). Särskilda regler gäller i fråga om målgrupp, regelbundenhet och användarförankring för allmänna nyhetsmedier som är riktade till de nationella minoriteterna (7 §).

Mediestöd lämnas i mån av medel och är alltså, till skillnad från presstödet, inte ett rättighetsstöd (1 §). Vid prioritering mellan stödmottagarna ska mediestödsnämnden särskilt ta hänsyn till i vilken utsträckning stödet kan förväntas bidra till att syftet med stödet uppfylls (20 §).

12

Redaktionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet (9 a §). Stödet fastställs utifrån de årliga kostnader som är förknippade med mediets redaktionella verksamhet. Stöd får lämnas med högst ett visst takbelopp som inte får överstiga en viss andel av kostnaderna för den redaktionella verksamheten. Takbeloppet och andelen varierar beroende på storleken på kostnaderna (9 c §). Stödet får endast användas för kostnader som är förknippade med det allmänna nyhetsmediets redaktionella verksamhet (9 a §).

4.4.3Vita fläckar-stödet

Vita fläckar-stödet, dvs. stödet för lokal journalistik, syftar till att täcka geografiska områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning och att främja möjligheterna för allmänheten att ta del av oberoende journalistik som präglas av allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor (prop. 2017/18:154 s. 20–22). Stödet får lämnas till allmänna nyhetsmedier för insatser för journalistisk bevakning av områden med svag bevakning. Frågan om ett område har svag journalistisk bevakning ska bedömas utifrån i vilken omfattning området bevakas av allmänna nyhetsmedier samt utifrån områdets geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar för journalistisk bevakning. Med ett område avses en kommun eller en del av en eller flera närliggande kommuner (10 §). Vita fläckar-stödet fastställs utifrån omfattningen av det allmänna nyhetsmediets journalistiska verksamhet i området. Stöd får uppgå till högst två miljoner kronor per område och kalenderår och får beviljas för en insats under högst tre år. Stödet kan delas mellan två eller flera allmänna nyhetsmedier om en sådan fördelning bedöms bäst främja den journalistiska bevakningen av området (11 §). Stödet får endast användas för kostnader som är direkt förknippade med den journalistiska verksamhet som det allmänna nyhetsmediet bedriver i området. Vita fläckar-stödet får kombineras med driftsstöd eller redaktionsstöd, under förutsättning att det sammanlagda stödet inte överstiger en viss andel av de rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen av den stödberättigade tidningen (12 §).

4.4.4 Innovations- och utvecklingsstödet

Prop. 2022/23:133 eller för personer med funktionsnedsättning får dock stöd lämnas för högst 75 procent av kostnaden. Projektet får inte heller finansieras av annat statligt stöd (15 §).

4.5Varannandagsstödet

Varannandagsstödet regleras i förordningen om stöd för tidningsdistribution med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag. Det syftar till att kompensera allmänna nyhetstidningar för ökade kostnader för distribution varje dag med anledning av att den samhällsomfattande posttjänsten reducerat utdelningsfrekvensen för vissa tjänster (1 §). Varannandagsstöd får lämnas till juridiska personer som ger ut tryckta allmänna nyhetstidningar (5 §). Med tryckt allmän nyhetstidning avses en tidning som har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och som också har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden (4 §).

Förutsättningarna för att varannandagsstöd ska få lämnas motsvarar i stort de allmänna förutsättningarna för att mediestöd ska få lämnas (se avsnitt 4.4.1). Vid varannandagsstöd ska dock totalupplagan i huvudsak vara abonnerad och kravet på användarförankring motsvaras av ett krav på en viss abonnerad upplaga. Till skillnad från mediestödet ställs inget krav på att tidningen ska främja tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning (6 §).

Varannandagsstödet fastställs utifrån den tryckta allmänna nyhetstidningens distribuerade postupplaga i de områden där samdistribution inte erbjöds under 2020. Den årliga storleken på den distribuerade postupplagan ska bedömas med utgångspunkt i förhållandena under kalenderåret 2020 och avse de dagar som utdelning av tidningen genom ordinarie utdelning av post inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten inte erbjuds på ett ändamålsenligt sätt. Stöd lämnas med 14,50 kronor per exemplar för åren 2021–2023, 10 kronor per exemplar för år 2024 respektive 7 kronor per exemplar för år 2025 (8 §). Stödet får endast användas för kostnader som är direkt förknippade med distributionen av tidningen i de områden där samdistribution inte erbjöds under 2020 (9 §).

5Behovet av en ny reglering

5.1Mediestödsutredningen har analyserat konsekvenserna av medieutvecklingen

Medielandskapet har genomgått stora förändringar sedan 1970-talet då grunderna för det statliga presstödet utformades. Mediemarknaden präglas av digitalisering, globalisering och ökad konkurrens, vilket har inneburit

14

behoven är stora även för nyhetsmedier som inte kan erhålla driftsstöd. Prop. 2022/23:133 Under 2023 finns för första gången inga medel kvar till redaktionsstöd och

inte heller till innovations- och utvecklingsstöd. I konkurrens om reklamintäkterna har de lokala första- och andratidningarna i grunden samma svårigheter att finansiera sin verksamhet. Mediestödsutredningen konstaterar att den s.k. täckningstalsteorin, som har använts som motiv för driftsstödet, har blivit mindre relevant. Detta har resulterat i en allt tydligare snedfördelning av stödmedel i landet.

Press- och mediestödet utgörs av flera stödformer. I den proposition som låg till grund för införandet av mediestödet beskrivs mediestödet som ett steg i en utveckling mot ett mer teknikneutralt stödsystem som på sikt bör omfatta även ett mer långsiktigt hållbart produktions- eller driftsstöd (Journalistik i hela landet, prop. 2017/18:154 s. 31). Sedan 2020 består mediestödet även av ett redaktionsstöd för aktörer som inte får driftsstöd. Under pandemin har nya stödformer tillkommit och justeringar gjorts i press- och mediestöden för att stödja nyhetsmedier som drabbats hårt av bland annat sjunkande reklamintäkter. Till följd av kombinationen av presstöd och mediestöd, som innefattar parallella stödformer för att kunna stödja även nyhetsmedier som inte får driftsstöd, har systemet blivit svårt att överblicka.

5.3Ett hållbart mediestöd för hela landet

Dagens press- och mediestöd är godkända av kommissionen till och med den 31 december 2023. Det nuvarande press- och mediestödet behöver anpassas till det moderna medielandskapet. Utgångspunkten för mediestödsutredningens arbete var de grundläggande överenskommelser som gjordes i bred politisk samsyn vid införande av mediestödet 2018. Utredningen har träffat samtliga riksdagspartier i enskilda möten vid flera tillfällen och har förankrat den övergripande inriktningen av utredningens förslag till nytt mediestöd, vilket skapar förutsättningar för stabilitet för branschen. Utredningen har också haft många möten med olika branschföreträdare.

Ett långsiktigt hållbart mediestöd bör bidra till att upprätthålla en för demokratin väsentlig infrastruktur av oberoende nyhetsmedier genom att ge medieföretag de bästa möjliga förutsättningarna för att verka på sina marknader på kommersiella grunder. Ett långsiktigt hållbart mediestöd bör också ge utrymme för mindre medieföretag med seriösa journalistiska ambitioner att verka. En annan målsättning är att så långt som möjligt främja att det finns åtminstone en lokal nyhetsaktör i varje kommun med tillräcklig ekonomisk bärkraft för att ta sig igenom den digitala transformationen.

17

Prop. 2022/23:133

6Utgångspunkter för ett nytt mediestöd

6.1Utgångspunkter för utformningen av det nya mediestödet

En stark och oberoende mediesektor är en viktig förutsättning för en levande demokrati och ett öppet samhälle. Mediernas frihet ska värnas, och mångfalden av olika medier ska främjas. Det är viktigt att det vid sidan av ett starkt och oberoende public service också finns livskraftiga kommersiella medier över hela landet. Oberoende nyhetsmedier är avgörande för allmänhetens tillgång till allsidig och tillförlitlig nyhetsförmedling och har en roll att granska den politiska och ekonomiska makten samt processer och skeenden i samhället. Medierna har också betydelse för att lyfta fram olika perspektiv på samhällsutvecklingen. Den svenska mediesektorn är dock inne i en omställningsperiod med digitaliseringen som starkast drivande faktor. Medieutvecklingen och förändrade medievanor påverkar förutsättningarna för det offentliga samtalet och i förlängningen för demokratin. Samtidigt som den tillgängliga informationsmängden aldrig har varit större brottas dagspressen med svårigheter och det finns en risk för att vissa områden blir utan kvalitativ nyhetsbevakning och granskning. Den för demokratin centrala infrastruktur som utgörs av fria medier med redaktioner runt om i landet behöver därför värnas.

En central utgångspunkt för ett nytt mediestöd är ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd. Det ger förutsättningar för en mer långsiktig bärkraft i sektorn i stort. Ett mediestöd anpassat till det moderna medielandskapet behövs för att främja allmänhetens tillgång till oberoende kvalitativ nyhetsförmedling, inte minst den lokalt förankrade nyhetsförmedlingen, i hela landet.

Det är viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet för att möjliggöra allmänhetens tillgång till oberoende och tillförlitlig information och granskning av närområdet. Tillgång till lokal nyhetsjournalistik behövs, inte minst för att människor ska kunna vara delaktiga och delta i demokratiska processer på kommunal och regional nivå. Runt om i Sverige finns det också områden där det är särskilt svårt att på kommersiella grunder bedriva nyhetsbevakning och granskning. På dessa platser är det viktigt att den lokala journalistiken stöttas.

En annan utgångspunkt är att mediestödet ska vara effektivt och ändamålsenligt och bidra till förutsägbara förutsättningar för såväl medieaktörer som för staten. Det nya stödet bör därför utformas för att så långt det är möjligt undvika parallella stödformer, dvs. stödformer som ersätter samma typ av kostnader. Mediestödet bör också så långt det är möjligt fördelas utifrån objektiva och kvantitativa kriterier och bidra till långsiktiga och förutsägbara förutsättningar.

18

Mediestödet behöver anpassas till de utmaningar för demokratin som följer av medieutvecklingen. Antalet stödformer bör minska och ett stöd bör riktas till sådana nyhetsmedier och inom områden där behoven av ekonomiskt stöd är störst. Regeringen delar utredningens bedömning att det inte längre går att motivera ett statligt stöd som endast går till vissa lokala aktörer baserat på upplaga och täckningstal.

Kvalitativ journalistik är dyr och kräver redaktioner med resurser och redaktionella ambitioner. Ett teknikneutralt stöd baserat på relevanta kostnader för redaktionell personal ger därmed bättre incitament för satsningar på själva kärnan i den redaktionella verksamheten, oberoende av innehålls- och spridningsform eller affärsmodell (betald eller gratis). Som utredningen har konstaterat står främst lokala och regionala medier inför ekonomiska utmaningar. Runt om i Sverige finns det också områden där det är särskilt svårt att på kommersiella grunder bedriva nyhetsbevakning och granskning. Detsamma gäller nyhetsförmedling som skrivs eller sänds på nationella minoritetsspråk.

Vid en övergång till ett nytt teknikneutralt stödsystem är det av vikt att värna den för demokratin så viktiga infrastrukturen av traditionella nyhetsmedier med nyhetsredaktioner runt om i landet genom att säkra en ordnad övergång för de nyhetsmedier som under lång tid haft driftsstöd. För att möjliggöra detta har anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 ökats fr.o.m. 2024 (prop. 2022/23:1). Mediestöd bör därför, i syfte att säkerställa en ordnad övergång till det nya mediestödssystemet, även kunna lämnas i form av ett tillfälligt övergångsstöd för tidningar som tidigare haft driftsstöd.

Under den digitala omställningen behöver tidningsföretagen finnas på flera olika plattformar för att nå sina användare. Intäkterna från de tryckta nyhetstidningarna är fortsatt viktig för finansieringen av journalistik i hela landet. Tryckta nyhetstidningar är också fortfarande viktiga källor för nyhetsförmedling för många läsare, inte minst äldre. En väl fungerande distribution av nyhetstidningar i hela landet är därför viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Det nuvarande distributionsstödet täcker en mycket liten del av tidningarnas distributionskostnader och har även till syfte att främja samverkan mellan tidningar. Stödet fyller dock fortfarande en funktion när det gäller att bidra till upprätthållandet av infrastrukturen för samdistribution av dagstidningar i landet. Det finns skäl att under den digitala omställningen fortsatt värna denna parallella infrastruktur för samdistribution som finns över landet. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de förändringar som skett och som planeras genomföras när det gäller tidningsdistribution genom den samhällsomfattande posttjänsten.

Med anledning av övergången till utdelning av post varannan dag infördes också ett tillfälligt stöd för tidningsdistribution för de mest drabbade tidningarna för att stötta tidningshusen att fortsatt nå ut till läsare i hela landet. Stödet är tänkt att kompensera tidningar för merkostnader för distribution varje dag med anledning av varannandagsutdelningen och därigenom möjliggöra fortsatt tidningsutdelning varje vardag. Stödet är tidsbegränsat och gäller i enlighet med Europeiska kommissionens godkännande till och med 2025. Regeringen anser att mediestöd bör lämnas i

19

Prop. 2022/23:133 form av det tillfälliga varannandagsstöd som gäller i dag under den tid som kommissionen har godkänt stödet för.

Innovations- och utvecklingsstödet har under en tidigare period fyllt en funktion i mediernas digitalisering. Efterfrågan på stödformen är relativt liten och det finns i branschen en uppfattning att flera av de projekt som får stöd skulle ha genomförts även utan stöd. Utveckling som en anpassning till den digitala transformationen får numera anses vara en naturlig del av ett nyhetsmediums verksamhet. Det finns dessutom även utanför mediestödet möjlighet att söka olika bidrag för vissa innovations- och utvecklingsprojekt. Det finns därmed inte behov av en särskild stödform för innovation och utveckling.

7En ny lag om mediestöd

7.1En ny lag om mediestöd införs

Regeringens förslag: Det ska införas en ny lag om mediestöd. Lagen ska innehålla bestämmelser om mediestödets syfte, mottagare av stöd, grundläggande förutsättningar för stöd och mediestödsnämndens sammansättning.

Riksdagens tidigare ställningstaganden i frågor om press- och mediestöd ska inte längre gälla.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har dock inte lämnat något uttryckligt förslag om upphävande av riksdagens tidigare ställningstaganden.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bland annat Mittuniversitetet och Tidningsutgivarna (TU), tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget om en ny lag om mediestöd. Svenska Journalistförbundet och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) välkomnar förslaget om att införa en lag men ifrågasätter om inte ytterligare frågor bör regleras i denna, t.ex. stödformer. Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) för fram att lagen bör förtydligas. MPRT anser att fördelningen av mediestöd annars kommer att bli mindre förutsebar, vilket är negativt för rättssäkerheten. Sveriges Tidskrifter anser att en tydlig lag tillsammans med praxis kan öka förutsebarheten, men att det finns risk för att det kommer att råda otydlighet kring hur kriterierna ska tillämpas under den tid som praxis utvecklas.

Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter om stöd till medier är offentligrättslig reglering som i huvudsak gynnar enskilda. Regeringen får därför, med stöd av den s.k. restkompetensen i 8 kap. 7 § regeringsformen, meddela föreskrifter om mediestöd i förordning.

Regeringen har dock sedan början av 1970-talet, genom flera propositioner, bundit presstödsförordningens innehåll med riksdagen. Förändringar av presstödssystemet har gått till så att regeringen i en proposition lämnat förslag till ändringar. Sedan riksdagen har godkänt förslaget har

20

Prop. 2022/23:133 även fortsättningsvis regleras i den förordningen. Förslaget till den nya lagen leder dock till ett behov av justeringar i förordningen.

Det nuvarande presstödet och delar av mediestödet är bundna med riksdagen. Mot bakgrund av det som framgår i detta avsnitt föreslår regeringen att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om press- och mediestödet inte längre ska gälla.

som föreslås gälla för mediestöd. Den mer generella regleringen i lagen Prop. 2022/23:133 kan också komma att preciseras i myndighetsföreskrifter.

Det kan även finnas ett behov av att meddela verkställighetsföreskrifter om handläggningen av stödärenden samt utbetalning och formerna för redovisning av stöd.

7.3Syftet med mediestödet

Regeringens förslag: Mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock en delvis annorlunda utformning av bestämmelsen.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bland annat Landsorganisationen (LO), Schibsted News Media AB, Sveriges Fådagarstidningar, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Tidningsutgivarna (TU), tillstyrker förslaget. Schibsted News Media för dock fram att det bör betonas på ett tydligare sätt att även riksspridda nyhetsmedier som bidrar till mediemångfalden eller som vänder sig till underförsörjda grupper ska kunna få mediestöd. Enligt Svenska Journalistförbundet och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) riskerar förslaget att leda till att rikstäckande medier inte får tillräckligt med stöd, vilket kan drabba mediemångfalden negativt. Organisationerna anser att det bör förtydligas hur prioriteringen mellan lokala och rikstäckande medier ska göras. De motsätter sig även kravet på kvalitet och anser att kravet under alla förhållanden måste förtydligas. Några remissinstanser, bland annat ETC Utveckling AB och Kantar Sifo AB, kritiserar att förslaget fokuserar på lokala och regionala nyhetsmedier på bekostnad av nischade rikstäckande medier. Södertörns högskola betonar att det kan vara angeläget att stödja nischade medier. Sveriges Tidskrifter och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter anser att mediestödet bör utvidgas till att omfatta tidskrifter, vilket bör återspeglas i syftesbestämmelsen. Uppsala universitet lyfter att bestämmelsens andra punkt är något otydligt formulerad och lämnar förslag på en alternativ formulering.

Skälen för regeringens förslag: Presstödsförordningen saknar en bestämmelse om syftet med stödet. Viss vägledning avseende stödets syfte finns dock i förarbetena. Av dessa framgår att stödets övergripande syfte kan sägas vara att motverka monopolsituationer inom utgivningsområden för att allmänheten ska ha tillgång till en mångfald av dagstidningar för nyhetsförmedling, granskning och opinionsbildning (jfr SOU 2006:8

s.256–257). Syftet med dagens mediestöd är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet (2 § mediestödsförordningen). Mediestödets syfte

23

omfattas. Syftet ska vara tongivande vid utformningen av den nya medie- Prop. 2022/23:133 stödsregleringen. Den närmare utformningen av de särskilda villkoren för

redaktionsstöd och övriga stödformer samt av prioriteringsgrunder vid fördelningen av stöd kommer, utifrån detta syfte, att övervägas inför införandet av den nya förordningen om mediestöd.

Sveriges Tidskrifter och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter anser att mediestödet bör utvidgas till att omfatta tidskrifter, vilket bör återspeglas i syftesbestämmelsen. Som regeringen utvecklar i avsnitt 7.4.1 bör mediestödet inte utvidgas till att omfatta tidskrifter. Det saknas därför skäl att justera syftesbestämmelsen till att omfatta främjande av tidskrifter.

Svenska Journalistförbundet och TCO riktar invändningar mot förslaget att mediestödet ska syfta till att främja nyhetsförmedling ”av hög kvalitet” med hänvisning till bl.a. risken för godtyckliga bedömningar av vad som är hög kvalitet. Regeringen vill understryka att det i dagens medielandskap finns en uppsjö av olika medier av skiftande karaktär, såväl grundlagsskyddade medier som medier som inte är grundlagsskyddade. Regeringen ser ett behov av att syftesbestämmelsen tydligt betonar att målsättningen med statligt stöd är att främja allmänhetens tillgång till kvalitativ nyhetsförmedling och att mediestödet därmed bör rikta sig till nyhetsmedier som präglas av hög kvalitet (jfr prop. 2017/18:154 s. 28).

Det bör dock understrykas att syftesbestämmelsen inte innehåller några självständiga kriterier för mediestöd. Syftesbestämmelsen informerar om lagens, och anslutande föreskrifters, inriktning. Bestämmelsen kan även få viss relevans i rättstillämpningen genom att den ger vägledning för tolkningen av de materiella bestämmelserna i författningen. Syftet att främja just nyhetsmedier av hög kvalitet kommer till konkret uttryck genom ett antal materiella bestämmelser i den lag som nu föreslås, t.ex. villkoren om exklusivt redaktionellt innehåll och om ansvarig utgivare (se avsnitt 7.5.3 och 7.5.6). Avsikten är alltså inte att det ska göras en mer allmän bedömning av om mediets innehåll håller hög kvalitet vid prövningen av om förutsättningarna för mediestöd är uppfyllda.

7.4Mottagare av mediestöd

7.4.1Ett stöd för allmänna nyhetsmedier

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier.

Med allmänt nyhetsmedium ska avses ett medium som

1.har till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling, och

2.har ett redaktionellt innehåll av sådan omfattning att det har betydelse för bevakningsområdet och som består av allsidig

nyhetsförmedling med ett brett utbud av ämnen och perspektiv, samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.

Regeringens bedömning: Mediestödet bör inte utvidgas till att omfatta tidskrifter.

Prop. 2022/23:133 redaktionella innehållets omfattning. Utredningen föreslår ordalydelsen

Prop. 2022/23:133 kan beviljas mediestöd. Tidningen Samefolket ser en fara med utredningens uttalande om att begreppet allmänna nyhetsmedier inte bör inkludera medier som till övervägande del är inriktade på avgränsade intresseområden eller delar av samhället med hänvisning till att samisk kultur ofta betraktas som ett särintresse. Regeringen anser att innehållet i nyhetsmedier bör kunna begränsas ämnesmässigt om det kan motiveras av det geografiska bevakningsområdet. Även nyhetsmedier som riktar sig till nationella minoriteter och belyser ämnen och perspektiv av betydelse för målgruppen bör kunna begränsas ämnesmässigt och fortfarande anses vara allmänna nyhetsmedier. Vidare bör även medier som förmedlar allsidiga nyheter med ett brett utbud av ämnen och perspektiv utifrån en viss livsåskådningsgrund omfattas av definitionen.

Granskning är en grundläggande uppgift för journalistiken. Mediets redaktionella innehåll bör därför även fortsättningsvis bestå av granskning av för demokratin grundläggande skeenden. Med detta avses journalistisk verksamhet för att bevaka, undersöka och analysera t.ex. händelser och processer av betydelse för bevakningsområdet eller målgruppen. Det innebär inte att det bör ställas krav på att mediet behöver bedriva sådan grävande journalistik som syftar till att avslöja förhållanden som kan vara svåra eller tidskrävande att få fram information om. Däremot kan granskning naturligtvis även omfatta grävande journalistik.

Det bör inte krävas att mediet innehåller opinionsmaterial, även om det naturligtvis inte finns något hinder mot att även sådant ingår i innehållet.

För att definieras som ett allmänt nyhetsmedium, vilket bör vara en grundläggande förutsättning för mediestöd, bör ett medium alltså sammanfattningsvis ha till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling och ha ett redaktionellt innehåll som är av sådan omfattning att det har betydelse för bevakningsområdet. Detta innehåll bör bestå av allsidig nyhetsförmedling med ett brett utbud av ämnen och perspektiv, och granskning av för demokratin grundläggande skeenden.

har en egen titel, ska de vid tillämpningen av förordningen betraktas som Prop. 2022/23:133 ett och samma medium (9 §). En motsvarande bestämmelse finns i presstödsförordningen (1 kap. 7 §). Bestämmelsen syftar till att hindra att

medier t.ex. skapar olika titlar eller editioner i syfte att få mer stöd. Bestämmelsen kan också tillämpas till en sökandes fördel om två medier har ansökt om stöd inte var och en för sig uppfyller samtliga villkor för stöd, exempelvis vad gäller redaktionell självständighet.

Den nya lagen om mediestöd bör innehålla en motsvarande bestämmelse. Regeringen anser dock att bestämmelsen bör förtydligas på så sätt att det anges att mediernas ägarförhållanden, samarbeten, innehåll, redaktionell självständighet, handlingsutrymme och ansvar särskilt ska beaktas vid bedömningen. En helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter bör göras.

7.4.3Inte ett stöd till staten, en kommun, en region eller public service

Regeringens förslag: Mediestöd ska inte få lämnas till staten, en kommun, en region eller en juridisk person som bedriver verksamhet som finansieras med public service-avgift.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över

utredningens förslag.

Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som gäller enligt de nuvarande press- och mediestödssystemen bör mediestöd inte få lämnas till staten, en kommun, en region eller juridiska personer som bedriver verksamhet som finansieras med public service-avgiften. Utgivning av publikationer under statligt, kommunalt eller regionalt huvudmannaskap bör principiellt betraktas som ett led i samhällsinformationen. Det får förutsättas att behovet av finansiering under sådant huvudmannaskap, och för verksamhet som finansieras av public service-avgiften, redan har tillgodosetts (jfr SOU 1988:48 s. 130–131).

7.5Allmänna förutsättningar för mediestöd

7.5.1Ett demokrativillkor bör införas

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas för allmänna nyhetsmedier vars publicistiska verksamhet inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller väsentligt är i konflikt med respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock inte något väsentlighetskrav och föreslår begreppet ”integritet” i stället för ”personlig integritet”. Utredningen föreslår även att den publicistiska verksamheten inte ”ska stå i strid” med

bland annat grunderna för det demokratiska styrelseskicket.

29

Prop. 2022/23:133 välfungerande demokrati utan snarare sätter den under hot. Det kan inte uteslutas att det, liksom varit fallet i andra länder med en stark demokratisk tradition, kan bli en sådan utveckling även i Sverige. Det behöver kunna motverkas. Ett självklart led i det är att staten inte ska bidra till en sådan utveckling genom mediestöd. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns ett behov av att det nya mediestödssystemet innehåller ett verktyg så att statligt mediestöd inte går till nyhetsmedier som inte respekterar grundläggande demokratiska värderingar.

Det nuvarande mediestödet innehåller ett villkor om att det allmänna nyhetsmediet ska följa god medieetisk sed (4 § första stycket 6 mediestödsförordningen). Av de föreskrifter som har meddelats av MPRT framgår att det ska göras en helhetsbedömning av om mediet i sin publicistiska verksamhet följer mediebranschens allmänt vedertagna publicitetsregler och den publicistiska sed som utvecklas vid tillämpningen av dessa regler. Det framgår också att mediet ska presumeras uppfylla villkoret om det är anslutet till det medieetiska systemet, se 14 § MPRT:s föreskrifter om mediestöd MPRTFS 2021:2.

Det nuvarande villkoret om god medieetisk sed innebär att det finns en koppling mellan det statliga stödet och det oberoende medieetiska systemet. Kopplingen har väckt kritik med hänvisning till att det medieetiska systemets oberoende ställning kan sättas i fråga, något som även Publicistklubben, TU och Utgivarna lyfter i sina remissvar. Vidare tar mediebranschens allmänt vedertagna publicitetsregler främst sikte på att publiceringen av nyheter ska vara korrekt och att den enskildes privatliv ska respekteras, men berör inte uttryckligen t.ex. publiceringar som innehåller yttranden som är att bedöma som hets mot folkgrupp. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att avskaffa villkoret om god medieetisk sed och i stället införa ett demokrativillkor. Till skillnad från Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter och NWT Media AB anser regeringen att ett demokrativillkor bör införas.

Stöd får inte lämnas för publicistisk verksamhet som väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket

En vägledande princip i utformningen av det nya demokrativillkoret är att det ska fånga sådana värderingar som är av grundläggande betydelse för det demokratiska samhället och styrelseskicket. Det gör att tolkningen och tillämpningen av demokrativillkoret blir stabil över tid och inte påverkas av tillfälliga värderingsförändringar i samhällsdebatten. Det svenska samhällets grundläggande värderingar kommer till uttryck i regeringsformen. I den framgår grunderna för det svenska statsskicket: att Sverige ska vara en demokratisk rättsstat, att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att den svenska folkstyrelsen, som bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt, förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse. Andra grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på kommer i regeringsformen till uttryck i bl.a. program- och målsättningsstadganden och genom de grundläggande fri- och rättigheter som regeringsformen tillförsäkrar var och en gentemot det allmänna (1 kap. 2 § och i 2 kap. regeringsformen). I program- och målsättningsstadgandena anges bland

annat att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors

34

Prop. 2022/23:133 Ett exempel på en s.k. demokratibestämmelse finns i radio- och tv-lagen (2010:696). En leverantör av medietjänster som tillhandahåller tvsändning, beställ-tv eller sökbar text-tv ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (5 kap. 1 §). Motsvarande krav gäller för den som sänder ljudradio med tillstånd av regeringen (14 kap. 1 §).

Radio- och tv-lagens demokratibestämmelse ger uttryck för de demokratiska värderingar som ska gälla för programverksamheten i dess helhet, den behöver inte manifesteras i enskilda program. Enskilda inslag eller program prövas alltså som regel inte mot demokratibestämmelsen. Bestämmelsen är avsedd att balansera det villkor om opartiskhet som kan ställas upp i tillstånd genom ett krav på partiskhet till förmån för de värderingar som anges i bestämmelsen. Tillämpningsområdet för radio- och tv-lagens demokrativillkor är således ett annat än vad som behöver vara fallet för rätten till stöd. Rätten till stöd ska i stället kunna bedömas utifrån en eller flera enskilda publiceringar, beroende på allvaret i den publicering som gjorts, inte primärt utifrån hela den publicistiska verksamheten. Avsikten är inte att det allmänna nyhetsmediet, som i radio- och tv-lagen, aktivt ska verka för grundläggande demokratiska värderingar. Det publicistiska innehållet förutsätts inte heller vara opartiskt utan kan tvärtom förmedla tankar, åsikter och känslor utifrån olika värderingar t.ex. utifrån en viss politisk beteckning eller ideologisk åskådning. Inramningen är därför en annan.

En demokratibestämmelse behöver alltså anpassas utifrån de särskilda förutsättningar som bör gälla för mediestöd utan krav på opartiskhet och med beaktande av behovet av en fri och oberoende nyhetsförmedling. Det finns därför skäl för att utforma ett demokrativillkor särskilt för mediestöd.

Flera remissinstanser, bland annat Publicistklubben, Stockholms universitet och TCO, har lyft frågor om ett demokrativillkor kan riskera att hämma den fria åsiktsbildningen. TU betonar vikten av en återhållsam tillämpning. Regeringen anser att en central utgångspunkt för ett demokrativillkor för mediestöd är att det inte får utformas på ett sätt som riskerar att hämma en oberoende nyhetsförmedling och en fri debatt om händelser och processer i samhället. Ett demokrativillkor får inte leda till att medier, av rädsla för att gå miste om mediestöd, avstår från att rapportera eller debattera om kontroversiella frågor. Ett sådant villkor måste därför tillämpas återhållsamt. Utredningen föreslår att mediestöd ska få lämnas till medier vars publicistiska verksamheten inte står i strid med grundläggande demokratiska värderingar. Regeringen anser att demokrativillkoret bör utformas på ett sätt som innebär att det ges en restriktiv tillämpning. Villkoret bör endast kunna utesluta att stöd kan lämnas till medier om dessa i sin publicistiska verksamhet bär ansvar för mera allvarliga överträdelser av de krav som följer av villkoret eller i sin verksamhet genomför systematiskt upprepade publiceringar som väsentligt verkar mot grundläggande demokratiska värderingar. För att markera att det föreslagna demokrativillkoret inte tar sikte på mindre överträdelser eller enstaka fall, föreslår regeringen att det ska ställas krav på den publicistiska verksamheten inte ”väsentligt” verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller respekten för alla människors lika värde

36

Prop. 2022/23:133 vilseledande uppgifter kan anses väsentligt verka mot grunderna för det

Prop. 2022/23:133 Närmare bestämmelser om hur andelen redaktionellt innehåll ska bedömas regleras lämpligen i förordning eller myndighetsföreskrifter.

7.5.3Villkor om en viss andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas för allmänna nyhetsmedier som har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som till övervägande del består av nyhetsförmedling och granskning och som utgör en väsentlig del av mediets hela redaktionella innehåll.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att innehållet ska bestå av nyhetsbevakning och granskning som utgör en betydande del av mediets hela redaktionella innehåll.

Remissinstanserna: Remissutfallet är i denna del blandat. En majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Enstaka remissinstanser, bland annat Tidningsutgivarna (TU) tillstyrker förslaget. Flera remissinstanser är negativt inställda till förslaget eller anser att det behöver justeras. Gota Media AB för fram att det bör klargöras att det är viktigt att det finns en större andel originaljournalistik. Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) bedömer att rekvisiten exklusivt och en betydande del kan bli svåra att kontrollera och bedöma, inte minst i digitala miljöer. Myndigheten efterfrågar också förtydliganden av hur rekvisitet en betydande del ska prövas i praktiken. MPRT anser även att villkoren om andel redaktionellt innehåll och andel egenproducerat redaktionellt innehåll bör regleras i bestämmelsen om definitionen av allmänna nyhetsmedier. Svenska Journalistförbundet och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att förslaget brister i förutsägbarhet och mätbarhet och förespråkar i stället den kvantitativa regel som gäller i dag. Föreningen Grävande Journalister anser att uttrycket betydande del är oklart och ger uttryck för en oroande ambitionssänkning. Föreningen föreslår att begreppet bör ersättas med övervägande del. Konkurrensverket, som konstaterar att avsikten inte har varit att förändra villkoret i förhållande till nuvarande bestämmelse i mediestödsförordningen, bedömer att förslaget riskerar att fortsatt gynna de stora tidningskoncernerna, som kan samarbeta om övrigt innehåll. Gratistidningarnas förening anser att andelen egenproducerat redaktionellt innehåll bör vara högre än 20 procent, eftersom mediestödet annars riskerar att finansiera reproducerat innehåll som publiceras av koncerner i ett flertal tidningar. Föreningen anser vidare att begreppet exklusivt redaktionellt innehåll bör användas, eftersom uttrycket egenproducerat kan göra att frilansmaterial hamnar i en gråzon. Kantar Sifo AB anser att andelen eget redaktionellt innehåll bör anges i ett absolut tal. Enligt Kantar Sifo bör 50 procent av mediets totala redaktionella innehåll vara egenproducerat. Bolaget anser också att det inte bör krävas att innehållet består av nyhetsbevakning och granskning. Bonnier News Local anser att villkoret om exklusivt egenproducerat redaktionellt innehåll inte är nödvändigt, det måste åtminstone vara tydligt.

42

Prop. 2022/23:133 små redaktioner eller bevakningsområden bör få ha en lägre andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll än övriga medier för att kvalificera sig för stöd.

Gratistidningarnas förening och Konkurrensverket förespråkar en höjning av kravet på exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll, jämfört med det som gäller i dag. Regeringen anser att det nuvarande villkoret för presstöd bör tjäna som en utgångspunkt vid bedömningen av om det exklusiva egenproducerade redaktionella innehållet utgör en väsentlig del av mediets hela redaktionella innehåll. I viss mån bör dock vägas in att mediestödets motsvarande villkor är något lägre. Som utgångspunkt bör villkoret således anses uppfyllt om omkring hälften av mediets hela redaktionella innehåll utgörs av exklusivt egenproducerat redaktionellt innehåll. Regeringens förslag utgör alltså en viss höjning av villkoret om exklusivt egenproducerat innehåll i relation till det villkor som i dag gäller för mediestöd, men samtidigt en viss sänkning i relation till det villkor som i dag uppställs för presstöd.

Regeringen anser att det kvantifierande begrepp som är mest rättvisande för den andel exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som ett medium bör ha för att kvalificera sig för stöd är ”väsentlig del”, som också är det begrepp som föreslås i villkoret om redaktionellt innehåll ovan (se avsnitt 7.5.2). Föreningen Grävande Journalister föreslår begreppet övervägande del. Detta begrepp antyder dock att det är fråga om mer än hälften, vilket skulle vara missvisande.

Kantar Sifo för fram att det inte bör krävas att det exklusiva, egenproducerade innehållet består av nyhetsbevakning och granskning. Enligt regeringen bör dock ett allmänt nyhetsmedium karakteriseras av att det redaktionella innehållet till hög grad består av nyhetsförmedling och granskning. En rimlig utgångspunkt är därmed att redaktionella resurser används för det som är mediets primära uppgift och att mediestöd inte bör gå till medier som t.ex. köper in byråmaterial för nyhetsförmedling och enbart producerar eget innehåll inom andra områden. Det kan dock finnas anledning att tillåta att det exklusiva, egenproducerade redaktionella materialet delvis består av annat innehåll. För att undvika att nyhetsmedier utesluts från stöd trots redaktionella ambitioner och en tillräcklig omfattning av det egna innehållet, bör det vara tillräckligt att det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet till övervägande del består av nyhetsförmedling och bevakning. Det bör alltså krävas att mer än hälften av det exklusiva egenproducerade redaktionella innehållet består av nyhetsförmedling och granskning.

Förslaget möjliggör en viss flexibilitet eftersom det inte i lag uppställs som villkor att andelen exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll ska kunna mätas upp till en exakt procentandel.

MPRT efterfrågar förtydliganden av rekvisitet om andel exklusivt egenproducerat, redaktionellt innehåll. Regeringen anser att närmare bestämmelser om hur villkoret ska bedömas lämpligen regleras i förordning. På detta sätt kan den tydlighet och förutsebarhet åstadkommas som bland annat Bonnier News Local, Svenska Journalistförbundet och TCO efterfrågar, samtidigt som en viss flexibilitet kan bibehållas.

44

Prop. 2022/23:133 sägbara och mätbara krav. Gratistidningarnas förening anser att förslaget öppnar upp för ett större godtycke och tvist om vad som är att anse som hög regelbundenhet. Regeringen instämmer i att det är viktigt att villkoren för mediestöd är tydliga och förutsägbara men anser att det inte är lämpligt att i lag precisera hur villkoret om periodicitet bör bedömas för olika medieformer. Närmare bestämmelser om detta regleras lämpligen i förordning eller myndighetsföreskrifter. På detta sätt kan tydlighet och förutsägbarhet åstadkommas. Samtidigt möjliggörs en viss flexibilitet över tid.

7.5.5Villkor om användarförankring

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en god användarförankring.

Stöd ska även vid ett tillfälle per nyhetsmedium få lämnas för nyetablerade allmänna nyhetsmedier som kan förväntas få en god användarförankring.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock rekvisitet ”god användarförankring i bevakningsområdet”.

Remissinstanserna: Remissutfallet är i denna del blandat. Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) och Kantar Sifo AB anser att det bör krävas minst 3 000 regelbundna användare. MPRT anser dock att lägre krav bör ställas för områden med mindre befolkningsmängd och föreslår att det i sådana fall ska krävas minst 1 500 regelbundna användare. Kantar Sifo lämnar förslag på hur användarförankring bör mätas för olika medier. Göteborgs universitet lyfter praktiska svårigheter med att mäta medieanvändning på ett rättvisande sätt. Universitetet framhåller också att varken användare eller kravet på regelbundenhet definieras. Enligt universitetet bör frågan om användarförankringens precisering och validering ges en grundligare beredning i det fortsatta arbetet. Tidningsutgivarna (TU), Sveriges Fådagarstidningar och NWT Media AB anser att det av utredningen i förordning föreslagna kravet på regelbundna användare är för högt ställt och riskerar att diskvalificera flera viktiga regionala gratistidningar. TU och Sveriges fådagarstidningar förordar att gränsen sätts vid 2 000 respektive 1 500 regelbundna användare. TU betonar dock att kravet måste kompletteras och anpassas till de förutsättningar som gäller för nationella nyhetstidningar och nischtidningar, för att dessa inte ska diskvalificeras från stöd på denna grund. TU och NWT Media efterfrågar förtydliganden av vad som avses med god användarförankring för digitala gratissajter. Gratistidningarnas förening för fram att mediestödet bör komma så många skattebetalare till del som möjligt och att det i förordningen föreslagna kravet bör höjas. Svenska Journalistförbundet och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framhåller vikten av att det tydligt framgår vad som avses med en god användarförankring.

46

Prop. 2022/23:133 närmare utformningen av villkoret kommer att övervägas inför beslutet om förordning.

Utredningen föreslår att mediestöd ska få lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en god användarförankring i bevakningsområdet. Enligt regeringens uppfattning är det visserligen naturligt att ett nyhetsmedium, för att anses bedriva en relevant nyhetsförmedling av betydelse för bevakningsområdet, också har en användarförankring i det område som mediet huvudsakligen rapporterar om. Till skillnad från utredningen anser regeringen emellertid inte att mediet för att uppfylla villkoret enbart ska kunna tillgodoräkna sig användare i bevakningsområdet. Ett sådant rekvisit framstår även som svårkontrollerat i en digital miljö och bör därför inte ställas upp.

Användarförankring för nyetablerade medier

Mediestöd enligt mediestödsförordningen får lämnas till nyetablerade medier som kan förväntas få en god användarförankring. Stöd under dessa förutsättningar får endast lämnas vid ett tillfälle per allmänt nyhetsmedium (5 §). Det finns även fortsättningsvis goda skäl för att stödja nystartade medieinitiativ (jfr SOU 2016:80 s. 349). Av naturliga skäl kan det dock vara svårt för nyetablerade medier att inledningsvis visa en god användarförankring. Det nya mediestödet bör därför innehålla en motsvarande lättnad för nyetablerade medier i villkoret om användarförankring som finns i dag.

7.5.6Övriga villkor

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas för allmänna nyhetsmedier som

– är allmänt tillgängliga,

– har en egen titel med självständiga redaktionella resurser,

– har en ansvarig utgivare,

– främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning, och

– är riktade till en svensk målgrupp.

Prop. 2022/23:133 funktionsnedsättning. Med detta avses att det allmänna nyhetsmediet bör arbeta för och understödja att tillgängligheten till det redaktionella innehållet förbättras för personer med funktionsnedsättning och tillgängliggörs för en så bred användargrupp som möjligt. Det föreslagna villkoret innebär i praktiken en utvidgning av villkoret i relation till det som gäller i dag, eftersom ett motsvarande villkor inte uppställs i presstödsförordningen.

Funktionsrätt Sverige föreslår att villkoret skärps till att mediet ska tillgängliggöra sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning. MFD och MTM ser gärna att kravet tydliggörs. Regeringen bedömer att ett sådant villkor skulle bli alltför betungande och oproportionerligt för mindre och resurssvaga aktörer. Regeringen anser därför att villkoret inte bör skärpas på det föreslagna sättet. Tillgänglighet bör dock vara en utgångspunkt då arbetet med att identifiera och åtgärda befintliga hinder för att öka tillgängligheten är en prioriterad inriktning för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Det bör alltså även fortsättningsvis finnas utrymme att ta hänsyn till det allmänna nyhetsmediets storlek och ekonomiska förutsättningar vid bedömningen av om mediet främjar tillgängliggörandet av sitt redaktionella innehåll för personer med funktionsnedsättning (jfr 4 § andra stycket mediestödsförordningen). Vid bedömningen av om villkoret är uppfyllt bör det även kunna beaktas att de tekniska förutsättningarna för tillgängliggörande varierar mellan olika former av medier. I takt med den tekniska utvecklingen bör tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning öka. Medier som publicerar digitalt innehåll bör, utifrån gällande standarder, så långt som möjligt sträva efter en universell utformning som kan användas av så många som möjligt utan ytterligare anpassningar. För tryckta nyhetsmedier finns begränsade möjligheter att tillgängliggöra innehållet för personer med funktionsnedsättning. Sådana tryckta nyhetsmedier som omfattas av den taltidningstjänst som MTM tillhandahåller bör dock erbjuda taltidning för att villkoret ska anses uppfyllt. Närmare bestämmelser om bedömningen av villkoret om tillgängliggörande regleras lämpligen i förordning eller myndighetsföreskrift.

Slutligen bör en förutsättning för mediestöd, i likhet med det som gäller för mediestöd i dag, vara att det allmänna nyhetsmediet riktar sig till en svensk målgrupp, dvs. personer i Sverige.

7.5.7Ett tillfälligt stöd även för andra nyhetsmedier

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas även till juridiska personer som ger ut andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier om det till följd av händelser som leder till väsentligt förändrade förutsättningar för att bedriva medieverksamhet finns ett angeläget behov av stöd. De allmänna förutsättningarna för mediestöd enligt denna lag ska gälla även för sådana nyhetsmedier. Ett sådant stöd ska få lämnas under en tidsperiod om högst fem år.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att stöd under en övergångsperiod även får lämnas till juridiska personer som ger ut andra nyhetsmedier.

50

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över Prop. 2022/23:133 utredningens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Händelser som inträffar i omvärlden exempelvis pandemier, krigssituationer eller förändringar på marknaden, kan leda till väsentligt förändrade förutsättningar att bedriva medieverksamhet. I sådana situationer kan det finnas ett angeläget behov av att tillfälligt stödja andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier. Ett sådant behov uppkom under covid-19-pandemin, vilket resulterade i att redaktionsstödet under delar av 2020 och 2021 utökades till att omfatta ytterligare medier i syfte att mildra konsekvenserna pandemin, se t.ex.

3 a § förordningen (2020:742) om ändring i mediestödsförordningen (2018:2053). Ett annat exempel på en situation då ett sådant angeläget behov kan uppstå är om förändrade marknadsförutsättningar på ett generellt plan underminerar förutsättningarna för medier att bedriva verksamhet. Regeringen anser mot denna bakgrund att mediestöd bör, under särskilda omständigheter, kunna lämnas även till juridiska personer som ger ut andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier. Ett sådant stöd bör inte kunna lämnas under längre tid än fem år.

Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att de allmänna förutsättningarna för mediestöd enligt denna lag ska gälla även för sådana nyhetsmedier.

Med andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier avses medier av nyhetskaraktär som inte uppfyller definitionen av allmänna nyhetsmedier exempelvis vad gäller den primära uppgiften eller en bredd av ämnen. Tidskrifter med fördjupning inom ett visst ämnesområde skulle kunna vara ett sådant exempel. Sådana tillfälliga stöd som avses ovan regleras lämpligen närmare i förordning.

7.5.8Särskilda villkor för medier som är riktade till de nationella minoriteterna

Regeringens förslag: Mediestöd ska få lämnas till allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna, trots att de allmänna förutsättningarna i fråga om målgrupp, periodicitet och användarförankring inte är uppfyllda, om mediet i stället

– huvudsakligen är riktat till en eller flera målgrupper inom de nationella minoriteterna i Sverige,

– publiceras eller sänds med regelbundenhet, och

– har tillräcklig användarförankring i sina målgrupper.

Prop. 2022/23:133 mediestöd till medier som potentiellt skulle kunna vända sig till samer i flera nordiska länder och därmed få en större upplaga. Myndigheten beklagar bedömningen att inte utvidga mediestödet till tidskrifter. Nourat invänder mot att förslaget inte hjälper de få medier som finns på samiska i dag och anser att mediestödet även bör omfatta befintliga samiska tidskrifter. Tidningen Samefolket framhåller att det är en stor nackdel att mediestödet inte riktar sig till tidskrifter, och pekar i detta sammanhang särskilt på svårigheterna att uppfylla villkoret om periodicitet. Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset ser positivt på bibehållna lättnader i villkoren för medier som riktar sig till nationella minoriteter. Förbundet för dock också fram att ett krav på minst 750 regelbundna användare med stor sannolikhet kommer att exkludera nyhetsmedier med inriktning mot meänkieli från mediestödet. Förbundet hade gärna sett en utvidgning av mediestödet till tidskrifter, särskilt vad gäller de nationella minoriteternas språk och kultur. Sverigefinländarnas delegation – Routsinsuomalaisten valtuuskunta för fram att det behövs utökade särskilda lättnader för medier som är riktade till de nationella minoriteterna.

Skälen för regeringens förslag: I regeringsformens program- och målsättningsstadgande slås fast att det samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas (1 kap. 2 § sjätte stycket). I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk finns bestämmelser om bland annat nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk. Här framgår att nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska (2 §). Det anges i lagen att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och även i övrigt ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige (4 §).

Som utredningen konstaterar är en viktig del i ansvaret för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur att stimulera ett medieutbud som bevakar frågor av intresse för dem. Detta har bland annat kommit till uttryck genom särskilda lättnader i villkoren för press- och mediestöd för sådana medier som är riktade till de nationella minoriteterna.

När det gäller det allmänna driftsstödet finns det lättnader i kravet på storleken på den abonnerade upplagan för dagstidningar vars redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli (2 kap. 1 § 1 och 3 § 1 presstödsförordningen). Vidare kan begränsat driftsstöd lämnas för en dagstidning som har ett redaktionellt innehåll som till minst 25 procent är skrivet på något eller några av språken finska, samiska eller meänkieli och tidningens utgivningsort är en kommun som ingår i förvaltningsområdet för något av språken, trots att det allmänna villkoret om högsta täckningsgrad inte är uppfyllt (2 kap. 8 § presstödsförordningen).

Dagens mediestöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna, trots att de allmänna förutsättningarna i fråga om målgrupp, periodicitet och användarförankring inte är uppfyllda, om medierna i stället

–huvudsakligen är riktade till en eller flera målgrupper inom de

Prop. 2022/23:133 per år kan därutöver svårligen anses bedriva en sådan fortlöpande nyhetsförmedling som motiverar en rätt till mediestöd. Vid bedömningen av om ett medium publiceras med regelbundenhet bör därför det nuvarande villkoret att mediet ska publiceras eller sändas minst tio gånger per år tjäna som utgångspunkt.

Mediestöd bör lämnas till medier som har en inte obetydlig efterfrågan och förankring hos de nationella minoriteterna. Det bör därför även framöver krävas att mediet har tillräcklig användarförankring i sin målgrupp. Då det inte är lämpligt att i detalj reglera antalet regelbundna användare i lag bör villkoret om användarförankring inte vara siffersatt.

Sametinget och Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset påtalar att det är svårt för ett medium som är skrivet på ett nationellt minoritetsspråk att leva upp till villkoret om användarförankring. Regeringen vill framhålla att det nuvarande villkoret om användarförankring för nyhetsmedier som riktar sig till nationella minoriteter uppgår till hälften av motsvarande villkor för övriga nyhetsmedier. Det nuvarande villkoret är alltså väsentligt lägre ställt än motsvarande villkor för övriga medier eftersom målgrupperna för medier som riktar sig till nationella minoriteter är mer begränsade än målgrupper för övriga nyhetsmedier. Regeringen bedömer att det nuvarande villkoret om användarförankring i många fall är för lågt ställt för övriga medier och bör höjas (se avsnitt 7.5.5). Mot bakgrund av målgruppernas storlek anser regeringen inte att detta är fallet för medier som riktar sig till minoriteter. Samtidigt är det inte aktuellt med en generell sänkning av det nuvarande villkoret om användarförankring för medier som riktar sig till minoriteter. Det är av vikt att nyhetsmediet har ett tillräckligt antal regelbundna användare för att visa att mediet är efterfrågat och förankrat hos målgruppen. Det nuvarande villkoret i mediestödsförordningen om 750 regelbundna användare i sina målgrupper bör alltså även i fortsättningen tjäna som utgångspunkt vid bedömningen av om ett medium har en tillräcklig användarförankring i sin målgrupp. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det, för att villkoret om användarförankring ska vara uppfyllt, inte behöver vara fråga om betalande prenumeranter. Det finns inte heller något krav på att mediet ska skrivas eller sändas på ett nationellt minoritetsspråk för att omfattas av lättnaderna.

54

Prop. 2022/23:133

Prop. 2022/23:133 nämnden ingår bland annat medieforskare, journalister och ledamöter som

Detsamma bör gälla anställda i Riksdagsförvaltningen. Eftersom medie- Prop. 2022/23:133 stödet i stor utsträckning riktar sig till lokala och regionala medier bör inte

heller kommun- eller regionalpolitiker som har ett större politiskt inflytande få vara ledamot eller ersättare i nämnden. Begränsningen bör, på samma grunder, gälla även den som inom en kommun eller en region fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid.

För tidigare riksdagsledamöter, statsråd och anställda i Riksdagsförvaltningen eller Regeringskansliet framstår risken för lojalitetskonflikter och otydliga ansvarsförhållanden i allmänhet inte som lika påtaglig. Regeringen bedömer därför, till skillnad från Svenska Journalistförbundet, TCO och Gratistidningarnas förening, att det inte finns skäl för att exkludera ytterligare kategorier från att utses som ledamöter.

8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen om mediestöd ska träda i kraft den 1 januari 2024.

Mediestöd ska under perioden 2024–2028 även få lämnas till juridiska personer som ger ut nyhetsmedier för vilka driftsstöd har beviljats enligt presstödsförordningen (1990:524) under 2023.

Regeringens bedömning: Den upphävda presstödsförordningen bör fortfarande gälla för stöd som har beslutats enligt förordningen före utgången av 2023.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Utredningen föreslår ingen övergångsbestämmelse till presstödsförordningen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av övergångsbestämmelser till den nuvarande presstödsförordningen och mediestödsförordningen framgår att förordningarna upphör att gälla den 31 december 2023. För att ett nytt stödsystem ska vara på plats när det nuvarande upphör bör den nya lagen om mediestöd träda i kraft den 1 januari 2024.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om statligt stöd till företag. Som utgångspunkt gäller enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) att statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion och som påverkar handeln mellan medlemsstaterna är oförenligt med den inre marknaden. Sådant stöd kan dock i vissa fall anses förenligt med den inre marknaden. Det gäller bland annat stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (artikel 107.3 c i EUF-fördraget). Statligt stöd ska som utgångpunkt anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det får genomföras (artikel 108.3 i EUF-fördraget).

De nuvarande press- och mediestöden har anmälts till och godkänts av kommissionen. Kommissionen har i samband med detta funnit att de

57

Prop. 2022/23:133 svenska press- och mediestöden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Stöden har bedömts förenliga med den inre marknaden med stöd av undantaget i artikel 107.3 c i EUF-fördraget, se t.ex. kommissionens beslut den 14 juli 2020 (SA.57781).

Det nya mediestödssystemet måste anmälas till och godkännas av kommissionen innan det får genomföras. Kommissionens godkännande bedöms kunna lämnas under den tid som riksdagen behandlar denna proposition. Lagen bör därmed kunna träda i kraft den 1 januari 2024, under förutsättning att stödet godkänns av kommissionen.

Av övergångsbestämmelserna till mediestödsförordningen framgår att förordningen fortfarande ska gälla för stöd som har beslutats före utgången av 2023. En motsvarande bestämmelse bör även införas i presstödsförordningen i form av en övergångsbestämmelse. Bestämmelsen bör då ange att den upphävda presstödsförordningen fortfarande ska gälla för stöd som har beslutats enligt förordningen före utgången av 2023.

Det kan finnas nyhetsmedier som i dag får driftsstöd men som inte uppfyller den nya lagens definition av allmänt nyhetsmedium.

Som beskrivs i avsnitt 6.2 finns det ett behov av att värna den för demokratin viktiga infrastrukturen av traditionella nyhetsmedier med nyhetsredaktioner runt om i landet genom att säkra en ordnad övergång till det nya mediestödssystemet för de nyhetsmedier som under lång tid haft driftsstöd. För att göra detta möjligt har anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 också ökats fr.o.m. 2024 (prop. 2022/23:1). För att säkerställa en ordnad övergång till det nya mediestödssystemet bör därför mediestöd under en övergångsperiod kunna lämnas för tidningar som tidigare haft driftsstöd men som inte uppfyller kravet på att utgöra ett allmänt nyhetsmedium. Mediestöd bör därför kunna lämnas i form av ett tillfälligt stöd, ett övergångsstöd, för dagstidningar för vilka driftsstöd enligt presstödsförordningen har beviljats under 2023. Det är dock rimligt att de allmänna förutsättningarna för mediestöd enligt denna lag ska gälla även för sådant övergångsstöd. De närmare förutsättningarna för och utformningen av ett sådant stöd bör på liknande sätt som för övriga stödformer framgå av förordning (se avsnitt 7.2).

9Inget undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar

Regeringens bedömning: Ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar bör inte införas.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissutfallet är i denna del blandat. Några

aktörer, däribland Gratistidningarnas förening, Sveriges Fådagarstidningar och Södertörns Högskola instämmer i bedömningen i promemorian och anser att ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt framför allt skulle gynna tidningar med stor upplaga och hög omsättning. Svenska

Journalistförbundet och Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares

58

Prop. 2022/23:133 Ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt skulle innebära att mervärdesskatten sänks till 0 procent för allmänna nyhetstidningar. Ett sådant undantag skulle innebära att omsättning av sådana tidningar undantas från mervärdesskatt (dvs. ingen utgående mervärdesskatt tas ut) samtidigt som avdrag får göras för ingående mervärdesskatt. Storleken på ett indirekt stöd i form av en ytterligare sänkt mervärdesskatt styrs således helt av storleken på omsättningen. En mycket stor andel av den sänkta mervärdesskatten skulle tillfalla några få aktörer med hög omsättning medan en liten andel skulle tillfalla den resterande mängden små företag. Gratistidningar gynnas inte av ett sådant undantag eftersom tillhandahållandet av en vara behöver ske mot ersättning för att mervärdesskatt ska tas ut, se 2 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200).

Till skillnad från mervärdesskatten är mediestödet utformat för att riktas till de allmänna nyhetsmedier som har störst behov av ekonomiskt stöd, med fokus på lokal och regional nyhetsförmedling över hela landet. Det är svårt att utforma ett undantag från mervärdesskatt med samma precision som de direkta stöden till medier inom press- och mediestöden. Det går till exempel inte att avgränsa en sänkning av mervärdesskatten till tidningar som har ett större behov av stöd. Ett kvalificerat undantag för mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar skulle därmed vara ett mindre träffsäkert och effektivt mediepolitiskt verktyg för att stödja främst lokal och regional nyhetsjournalistik i hela landet.

TU för fram att undantag från mervärdesskatt finns i både Norge och Danmark och att det av alla parter beskrivs som värdefullt. Regeringen noterar dock att en kommitté har föreslagit att undantaget för norska medier bör avvecklas och i samband därmed bland annat angett att sänkt mervärdesskatt på omsättning av nyhetstidningar medför att mest stöd går till de som säljer mest och behöver stödet minst (NOU 2022:20 Grönbok Ett heltäckande skattesystem, 19 november 2022).

Vidare skulle ett införande av ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar i stor utsträckning påverka behovet och fördelningen av mediestöd. Om finansiering skulle tas från mediestödet skulle det kräva stora förändringar i den föreslagna utformningen av mediestödet. Det skulle också i hög grad påverka möjliga ersättningsnivåer för enskilda nyhetsmedier och skulle innebära risk för att ekonomiskt stöd till lokala nyhetsmedier skulle omfördelas till indirekt stöd för större nationella nyhetsmedier. Det är tveksamt om det med en sådan omläggning av stöd är möjligt att uppnå målet, dvs. journalistik i hela landet genom att stödja främst lokal och regional nyhetsjournalistik.

De förordningar som i dag reglerar press- och mediestödet gäller, i enlighet med kommissionens godkännande, till och med utgången av 2023. Utformningen av det nya mediestödet inklusive dess stödnivåer behöver godkännas av kommissionen innan det träder i kraft. Regeringen anser att det är angeläget att ett nytt mediestöd, inklusive en ordnad övergång från dagens presstöd, kan införas utan fördröjning när det nuvarande press- och mediestödssystemet upphör. Det bör också understrykas att förslagen till utformning av ett nytt mediestöd, som ligger till grund för förslagen som läggs fram i denna proposition, har en bred politisk förankring och en bred acceptans hos olika medieaktörer. Sammanfattningsvis utgör det föreslagna mediestödet ett mer träffsäkert

60

och effektivt mediepolitiskt verktyg för att främja främst lokal och Prop. 2022/23:133 regional nyhetsjournalistik i hela landet.

Regeringen anser, till skillnad från bland annat TU, NWT Media och Bonnier News Group, som efterfrågar att ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt skyndsamt utreds på nytt, att det därmed saknas förutsättningar att införa ett kvalificerat undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar.

TU begär i en skrivelse att mervärdesskattebefrielse ska införas för tryckt och digital nyhetsmedia (Fi2020/01791). Som framgår ovan anser regeringen att det saknas förutsättningar att införa ett undantag från mervärdesskatt för allmänna nyhetstidningar. Någon åtgärd vidtas därför inte med anledning av begäran.

10Konsekvenser

10.1Allmänt

Förslagen till ny lag i denna proposition innebär en anpassning av mediestödet till den medieutveckling som har skett. Förslagen syftar till att göra mediestödssystemet mer teknikneutralt, enhetligt och stabilt. Mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till nyhetsförmedling, med fokus främst på lokal- och regional nyhetsförmedling i hela landet. Det innebär ett tydligt medborgarperspektiv, vilket kan få positiva effekter för allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet.

I propositionen behandlas främst de bestämmelser om mediestöd som föreslås regleras i lag. Konsekvensanalysen avgränsas till innehållet i propositionen. Därutöver avser regeringen att utfärda en förordning med kompletterande bestämmelser till den föreslagna lagen. Konsekvenserna av innehållet i förordningen analyseras i det sammanhanget.

Regelrådet finner att utredningens konsekvensanalys inte uppfyller kraven på konsekvensutredning vid regelgivning i vissa avseenden. Regelrådet anser att det finns brister vad gäller beskrivningen av alternativa lösningar, behovet av speciella informationsinsatser, berörda företag utifrån storlek, påverkan på företags administrativa kostnader, förslagets verksamhetspåverkan, påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag och om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Regeringen vill framhålla att för att få en fullständig bild av konsekvenserna för bland annat företag behöver regleringen i lag, förordning och myndighetsföreskrifter ses samlat.

10.2 Konsekvenser av alternativ

Prop. 2022/23:133 inte ha något statligt stöd för nyhetsmedier skulle få stora konsekvenser

ekonomiskt stöd inte går till tydligt anti-demokratiska verksamheter. Ett Prop. 2022/23:133 alternativ till demokrativillkor är att även fortsatt ställa upp ett villkor om

god medieetisk sed. Detta villkor i dagens mediestöd har dock fått kraftig kritik från mediebranschen för att påverka branschens fristående och självreglerande medieetiska system. Regeringen anser att det föreslagna demokrativillkoret bättre uppfyller behovet och i betydligt mindre grad påverkar traditionella nyhetsmedier.

10.3Konsekvenser för företag

10.3.1Företag som berörs

Regeringen bedömer att förslagen i propositionen bidrar till att säkra fortsatt utgivning av ett stort antal allmänna nyhetsmedier över hela landet. Nyhetsmedier ges ut av medieföretag av varierande storlek. Sammantaget rör det sig om cirka 60 företag eller företagsgrupperingar som tillsammans under 2021 svarade för utgivningen av ungefär 140 dagstidningar. Därutöver ges annonsblad och gratistidningar ut i 234 av landets 290 kommuner (Myndigheten för press, radio och tv och Nordicom, Medieutveckling 2022 – Medieekonomi s. 37 och 56). Den svenska tidningsmarknaden präglas av en påtaglig ägarkoncentration och domineras i dag av tre ägarsfärer: Bonnier, Schibsted och NTM Media. Bland de större utgivande bolagen av gratistidningar finns t.ex. Ge-Te Media som bland annat ger ut tidningar i Stockholmsområdet. Därtill kommer att många av de övriga tidningskoncernerna ger ut egna gratistidningar som komplement till de egna betaltidningarna. Då det föreslagna mediestödet är teknikneutralt kan kretsen av potentiella stödmottagare komma att bli större och omfatta fler medietyper t.ex. digitala nyhetsmedier, podd/radio och tv, vilket hittills skett i begränsad utsträckning.

Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att mediestöd ges för enskilda allmänna nyhetsmedier, dvs. titlar med bland annat ansvarig utgivare och självständiga redaktionella resurser och kan alltså inte användas av ett medieföretag för annan verksamhet. Ett företag kan äga en eller flera allmänna nyhetsmedier av olika storlek. Även om storleken på det ägande företaget självklart kan påverka de ekonomiska förutsättningarna för det allmänna nyhetsmediet, är det i första hand förutsättningarna för det allmänna nyhetsmediet som är av relevans för mediestödet. Det finns ett fåtal större allmänna nyhetsmedier, som företrädesvis är nationella till sin karaktär. Den stora majoriteten av allmänna nyhetsmedier är förhållandevis små.

10.3.2Konsekvenser av förslagen för företag

Att det nya mediestödet blir teknikneutralt innebär att fler nyhetsmedier kommer att omfattas av stöd oberoende av innehålls- och distributionsform. Avskaffandet av driftstödet och dess ersättande med ett teknikneutralt redaktionsstöd innebär att nyhetsmedier kommer omfattas av stöd på samma grunder och det ekonomiska stödet kommer fördelas jämnare

och mer rättvist mellan olika nyhetsmedier jämfört med dagens system

63

Prop. 2022/23:133 som består av parallella stödformer beroende på aktör med mycket ojämn

det nya mediestödet. Därigenom ges dessa nyhetsmedier förutsättningar Prop. 2022/23:133 att successivt anpassa sig till det nya stödet.

10.3.3Företagens administrativa börda och särskilt om förutsättningarna för små företag

Genom att det föreslås finnas färre stödformer beräknas de administrativa kostnaderna för företagen minska. En ambition med det nya stödet är att i viss utsträckning minska de administrativa kostnaderna i förhållande till dagens stödsystem. Denna proposition innehåller dock inga bestämmelser om t.ex. ansökningsförfarande och redovisning, varför någon beräkning av de administrativa kostnaderna inte kan göras i detta skede.

De lättnader i villkoren som finns för nyetablerade medier bedöms stimulera nyetablering av medier. Detsamma gäller lättnaderna i villkoren för medier som är riktade mot nationella minoriteter som syftar till att stimulera såväl nyetablering av minoritetsmedier som möjlighet för existerande minoritetsmedier att bibehålla sin verksamhet. Sådana nyhetsmedier är typiskt sett små och kraven är därför utformade med särskild hänsyn till små företag. Villkoret att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning tar hänsyn till bland annat företagets storlek och ekonomiska och tekniska förutsättningar. Sammanfattningsvis har reglerna utformats på ett sätt som underlättar och möjliggör för mindre företag att få stöd.

Att avskaffa driftstödet och ersätta det med ett teknikneutralt redaktionsstöd innebär att fler nyhetsmedier kommer omfattas av stöd på samma grunder och det ekonomiska stödet kommer fördelas jämnare och mer rättvist mellan olika nyhetsmedier, bland annat små företag. Fokus på lokal och regional journalistik är positivt för alla lokala nyhetsmedier som ofta kan utgöras av små företag. Förslagen bedöms ha positiva effekter på små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförhållanden eller villkor i övrigt.

10.4Konsekvenser för staten

10.4.1Konsekvenser för statens budget

Avvecklingen av det rättighetsbaserade driftsstödet, där kostnaderna de senaste åren har ökat kraftigt, gör kostnaderna för det statliga mediestödet mer förutsägbara. Även distributionsstödet och varannandagsstödet, som föreslås behållas, är rättighetsbaserade. Utgiftsutvecklingen för dessa stöd är dock betydligt lättare att förutsäga eftersom den bygger på den tryckta upplagan som minskar stadigt sedan flera års tid.

Anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 uppgår 2023 till drygt en miljard kronor (prop. 2022/23:1). Anslagets storlek varierar något mellan olika år beroende på bland annat nivån på det tillfälliga varannandagsstödet. Kostnaderna för det nya mediestödet har beräknats och föreslogs i budgetpropositionen för 2023 ökas från och med 2024 för att säkra en ordnad övergång för de nyhetsmedier som under lång tid haft driftsstöd.

Anslaget beräknas öka med 50 miljoner kronor för 2024 och 2025, med

65

Prop. 2022/23:133 100 miljoner kronor för 2026, 150 miljoner kronor för 2027, med 100 miljoner kronor för 2028 och med 50 miljoner kronor från och med 2029.

Anslaget 8:1 Myndigheten för press, radio och tv inom utgiftsområde 1 ökar med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2023 för ökade resurser för myndigheten att förbereda och handlägga det nya stödet.

10.4.2Konsekvenser för Myndigheten för press, radio och tv

Genom de förändringar som föreslås i denna proposition som bland annat innebär färre stödformer kommer Myndigheten för press, radio och tv:s (MPRT) handläggning att underlättas. Detta gäller särskilt efter övergångsperioden. Den myndighet som prövar frågor om mediestöd kommer inte behöva prioritera mellan ansökningar i samma utsträckning som i dagens kombinerade press- och mediestödssystem.

Förslagen innebär samtidigt behov av nya bedömningar och analyser, särskilt inledningsvis innan praxis har hunnit utarbetas. Det nya stödet kommer även innebära behov av förberedelser, framtagande av föreskrifter, ansökningsförfaranden m.m. Inledningsvis kommer det även krävas informationsinsatser om de nya stöden, skillnader i villkor i förhållande till dagens stöd och vad som krävs för att ansöka om de nya stöden, inte minst riktade till mindre företag. Detta kräver sammantaget ökade resurser hos myndigheten. Förvaltningsanslaget för MPRT har därför ökats med 2 miljoner kronor i nivå fr.o.m. 2023 för att förbereda och handlägga det nya stödet.

10.5Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms ha positiva effekter för sysselsättningen i olika delar av landet. Förslaget att ersätta driftsstödet med redaktionsstöd ger incitament att anställa redaktionell personal och satsa på den redaktionella verksamheten. Fokus på lokal och regional journalistik bidrar till att etablera eller upprätthålla nyhetsmedier i hela landet.

Genom att bibehålla lägre och anpassade krav för medier som riktas till nationella minoriteter kan förslaget ha en positiv påverkan på möjligheten att nå de minoritetspolitiska målen. Genom att utöka kraven på att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning för samtliga former av mediestöd bidrar förslagen till möjligheten att uppnå målen med funktionshinderspolitiken.

Regeringen bedömer att förslagen och bedömningarna i propositionen inte påverkar den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

66

Prop. 2022/23:133

11Författningskommentar

Förslaget till lag om mediestöd

1 § I denna lag finns bestämmelser om stöd för nyhetsmedier (mediestöd).

Paragrafen anger lagens innehåll, dvs. bestämmelser om mediestöd. Statsbidrag som riktar sig till en bredare krets av stödmottagare, dvs. såväl till nyhetsmedier som till andra stödmottagare, är inte att anse som mediestöd i lagens mening. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.4.

Syftet med mediestöd

2 § Mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.

Paragrafen beskriver mediestödets syfte. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Av bestämmelsen framgår att mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet.

Mediestödets syfte ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar allmänhetens tillgång till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet. Av detta följer att mediestödet primärt ska främja oberoende lokal och regional nyhetsförmedling av hög kvalitet i hela landet. Syftet ska emellertid även uppnås genom att stödet bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet. Mediestödet ska alltså – i viss utsträckning – även stötta andra nyhetsmedier än lokala och regionala nyhetsmedier. Exempel på sådana nyhetsmedier kan vara de som är viktiga för att det ska finnas en mångfald av nyhetsmedier på den nationella marknaden och de som är viktiga för målgrupper som är underförsörjda, sett till det samlade nyhetsutbudet. Att stödet ska bidra till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet omfattar också att det säkerställs att nyhetsmedier, oavsett om de huvudsakligen är nationella, regionala eller lokala, kan distribueras över hela landet. Av bestämmelsen följer att främjandet av tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet bör ges företräde framför bidragandet till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.

Allmänna nyhetsmedier

3 § Med allmänt nyhetsmedium avses ett medium som

1.har till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling,

och

2.har ett redaktionellt innehåll av sådan omfattning att det har betydelse för

Prop. 2022/23:133 utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.

I paragrafen defineras begreppet allmänna nyhetsmedier. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I bestämmelsen är begreppet medium teknikneutralt och omfattar alla typer av medier oberoende av innehålls- eller spridningsform, till exempel tryckta tidningar, webbaserade medier, radio och tv. Detta gäller oavsett om nyhetsmediet tillhandahålls mot betalning eller är gratis. Be- stämmelsen motsvarar delvis 3 § mediestödsförordningen (2018:2053).

Enligt första punkten ska ett allmänt nyhetsmedium ha till sin primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling, dvs. att inhämta, producera och sprida information som är aktuell och relevant för bevakningsområdet. Den relevanta nyhetsförmedlingen ska vara mediets primära uppgift, dvs. dess huvudsakliga uppgift.

Av andra punkten framgår hur ett mediums redaktionella innehåll ska vara beskaffat för att mediet ska anses vara ett allmänt nyhetsmedium. Med redaktionellt innehåll avses innehåll som har producerats av mediets redaktion eller av någon utomstående, till exempel en frilansjournalist eller en text- eller bildleverantör. Redaktionellt innehåll omfattar alltså inte innehåll som utgörs av annonser.

Det redaktionella innehållet ska bestå av nyhetsförmedling med en bredd av olika ämnen, till exempel politik, civilsamhället, näringsliv och kulturliv. Det redaktionella innehållet ska även belysa olika perspektiv och synvinklar. Det finns inget hinder mot att ett medium även har innehåll som utgör opinionsmaterial. Villkoret att ett medium ska ha ett innehåll med ett brett utbud av ämnen och perspektiv innebär att specialmedier som till övervägande del är inriktade på ett eller ett fåtal intresseområden eller delar av samhället inte omfattas av definitionen av allmänna nyhetsmedier. Det gäller exempelvis medier som primärt är inriktade på frågor om näringsliv, affärsverksamhet, konsumentpolitik, miljö, idrott, friluftsliv, kyrkoliv eller religion. Ett nyhetsmedium kan dock ha en viss politisk beteckning eller annan ideologisk åskådning och ändå anses utgöra ett allmänt nyhetsmedium. Även medier som utifrån en viss livsåskådningsgrund förmedlar allsidiga nyheter med ett brett utbud av ämnen och perspektiv kan omfattas av definitionen.

Det redaktionella innehållet ska även bestå av granskning av för demokratin grundläggande skeenden. Med denna formulering avses journalistisk verksamhet för att bevaka, undersöka och analysera händelser och processer av betydelse för bevakningsområdet eller målgruppen. För att mediets redaktionella innehåll ska anses bestå av granskning av för demokratin grundläggande skeenden krävs inte att nyhetsmediet bedriver sådan grävande journalistik som syftar till att avslöja förhållanden som kan vara svåra eller tidskrävande att få fram information om.

4 § Flera allmänna nyhetsmedier, som vart och ett har en egen titel, kan anses utgöra ett och samma nyhetsmedium vid tillämpningen av denna lag. Vid denna bedömning ska mediernas ägarförhållanden, samarbeten, innehåll, redaktionella självständighet, handlingsutrymme och ansvar särskilt beaktas.

68

Paragrafen anger att flera allmänna nyhetsmedier som vart och ett har en Prop. 2022/23:133 egen titel kan anses utgöra ett och samma medium vid prövningen av

mediestöd. Övervägandena finns i 7.4.2.

Bestämmelsen syftar till att förhindra att medier till exempel skapar flera titlar eller editioner i syfte att erhålla högre mediestöd. Bestämmelsen kan också innebära att en sökande kan beviljas mediestöd för det fall två medier som har ansökt om stöd inte var och en för sig uppfyller villkor om redaktionell självständighet men där de tillsammans uppfyller samtliga villkor för stöd.

Vid bedömningen av om flera allmänna nyhetsmedier kan anses som ett och samma medium ska en helhetsbedömning göras av samtliga relevanta omständigheter. Vid bedömningen ska särskilt beaktas mediernas ägarförhållanden, samarbeten, innehåll, redaktionella självständighet, handlingsutrymme och ansvar. Bestämmelsen motsvarar 9 § i mediestödsförordningen.

Mottagare av mediestöd

5 § Mediestöd får lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier.

Mediestöd får lämnas även till juridiska personer som ger ut andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier om det till följd av händelser som leder till väsentligt förändrade förutsättningar för att bedriva medieverksamhet finns ett angeläget behov av stöd. Det som sägs i 6–8 §§ i denna lag ska gälla även för sådana nyhetsmedier. Ett sådant stöd får lämnas under en tidsperiod om högst fem år.

Mediestöd får inte lämnas till staten, en kommun, en region eller en juridisk person som bedriver verksamhet som finansieras med public service-avgift enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Paragrafen anger vilka som kan vara mottagare av mediestöd. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1, 7.4.3 och 7.5.7.

Av första stycket framgår huvudregeln att mediestöd får lämnas till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier. Stöd får alltså inte lämnas till fysiska personer som ger ut medier. Allmänna nyhetsmedier definieras i 3 §. Bestämmelsen motsvarar 1 § första stycket i mediestödsförordningen.

Enligt andra stycket får mediestöd under vissa förutsättningar lämnas även för andra nyhetsmedier än allmänna nyhetsmedier, dvs. för medier som bedriver nyhetsförmedling utan att uppfylla villkoren i 3 §. Stöd får lämnas för sådana nyhetsmedier om det till följd av oförutsedda händelser som leder till väsentligt förändrade förutsättningar för att bedriva medieverksamhet finns ett angeläget behov av stöd. Exempel på sådana händelser som avses kan vara pandemier, krigssituationer eller förändringar på marknaden. För att ett medium ska kunna kvalificera sig för tillfälligt stöd behöver detta uppfylla de allmänna förutsättningarna för stöd enligt 6–8 §§. Ett sådant stöd får lämnas under en tidsperiod om högst fem år.

I tredje stycket anges att mediestöd inte får lämnas för medier som ges ut av staten, en kommun eller en region. Detsamma gäller för medier som finansieras med public service-avgift, dvs. Sveriges Radio AB, Sveriges

69

Prop. 2022/23:133 Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Bestämmelsen motsvarar 16 § första stycket i mediestödsförordningen.

Allmänna förutsättningar för mediestöd

6 § Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som

1.har en publicistisk verksamhet som inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller väsentligt är i konflikt med respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet,

2.har ett redaktionellt innehåll som utgör en väsentlig del av mediets hela innehåll,

3.har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som till övervägande del består av nyhetsförmedling och granskning och som utgör en väsentlig del av mediets hela redaktionella innehåll,

4.är allmänt tillgängliga,

5.har en egen titel med självständiga redaktionella resurser,

6.har en ansvarig utgivare,

7.främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning,

8.är riktade till en svensk målgrupp,

9.publiceras eller sänds med hög regelbundenhet, och

10.har en god användarförankring.

Prop. 2022/23:133 uppfyllt är även tidsaspekten relevant. Ju allvarligare överträdelse, desto längre tid bör ha förflutit innan mediet kan komma i fråga för mediestöd. Det bör i vart fall ha förflutit mer än ett år sedan den senaste överträdelsen. En överträdelse av demokrativillkoret som ligger längre tillbaka i tiden bör inte påverka bedömningen av om den redaktionella verksamheten uppfyller villkoret.

I andra punkten finns ett villkor om att det redaktionella innehållet ska utgöra en väsentlig del av mediets hela innehåll, se kommentaren till 3 § om vad som avses med redaktionellt innehåll. Allmänna nyhetsmedier som har ett redaktionellt innehåll som motsvarar omkring hälften av hela innehållet bör anses ha ett redaktionellt innehåll som utgör en väsentlig del av hela innehållet. Punkten motsvarar 4 § första stycket 1 i mediestödsförordningen.

Tredje punkten innehåller ett villkor som ställer upp ett krav på exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll, se kommentaren till 3 § om vad som avses med redaktionellt innehåll. Med begreppet egenproducerat redaktionellt innehåll avses redaktionellt innehåll som har producerats av eller tillkommit specifikt för det allmänna nyhetsmediet. Innehållet kan därmed ha producerats av nyhetsmediets redaktion eller av till exempel en frilansjournalist specifikt för det mediet. Med att innehållet ska vara exklusivt avses att det endast ska publiceras av det medium som det producerats eller tillkommit för.

Det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet ska till övervägande del bestå av nyhetsförmedling och granskning. Med övervägande del avses mer än hälften av det redaktionella innehållet. Vad som avses med nyhetsförmedling och granskning framgår av 3 §.

Det exklusiva, egenproducerade redaktionella innehållet ska utgöra en väsentlig del av mediets hela redaktionella innehåll. Allmänna nyhetsmedier som har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som motsvarar omkring hälften av mediets hela redaktionella innehåll bör anses uppfylla villkoret. Punkten motsvarar delvis 4 § första stycket 2 i mediestödsförordningen.

Av fjärde punkten framgår att en förutsättning för stöd är att det allmänna nyhetsmediet är allmänt tillgängligt. Det innebär att mediet ska vara tillgängligt för en bred allmänhet. Mediet får därmed inte vara begränsat till en sluten grupp, till exempel medlemmar i en organisation. Villkoret utgör dock inte något hinder mot att det ställs upp krav på betalning eller registrering för att få del av innehållet. Punkten motsvarar 4 § första stycket 3 i mediestödsförordningen.

Det allmänna nyhetsmediet ska enligt femte punkten ha en egen titel med självständiga redaktionella resurser. Det allmänna nyhetsmediet ska alltså ha ett namn som särskiljer det från andra medier och vara redaktionellt självständigt från andra medier. I detta ligger att mediet ska ha en egen redaktionell ledning som har handlingsutrymme och ansvar för innehållet. Punkten motsvarar 4 § första stycket 4 i mediestödsförordningen.

Av sjätte punkten framgår att det allmänna nyhetsmediet ska ha en ansvarig utgivare. Med ansvarig utgivare avses utgivare i den mening som följer av 5 kap. 1–4 §§ tryckfrihetsförordningen respektive 4 kap. 1–3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Punkten motsvarar 4 § första stycket 5 i mediestödsförordningen.

72

Enligt sjunde punkten ska ett nyhetsmedium verka för att det Prop. 2022/23:133 redaktionella innehållet tillgängliggörs för personer med funktions-

nedsättning. Utgångspunkten är att det redaktionella innehållet ska tillgängliggöras för en så bred användargrupp som möjligt. Vid bedömningen av om villkoret är uppfyllt ska mediets storlek samt dess ekonomiska och tekniska förutsättningar beaktas. Medier som publicerar digitalt innehåll bör, utifrån gällande standarder, sträva efter en utformning som kan användas av så många som möjligt utan ytterligare anpassningar. Vid publicering av tryckt innehåll finns mer begränsade möjligheter till tillgängliggörande. Det bör dock krävas att ett tryckt nyhetsmedium som omfattas av den taltidningstjänst som Myndigheten för tillgängliga medier tillhandahåller erbjuder en sådan taltidning. Bestämmelsen motsvarar 4 § första stycket 7 i mediestödsförordningen.

Enligt åttonde punkten ska ett nyhetsmedium, för att kvalificera sig för stöd, rikta sig till en målgrupp i Sverige. Bestämmelsen motsvarar 4 § första stycket 8 i mediestödsförordningen.

Nionde punkten innehåller ett villkor om att mediet ska publiceras med hög regelbundenhet. Nyhetsmedier som ges ut varje vecka med vissa semesteruppehåll bör anses publiceras med hög regelbundenhet. För digitala nyhetsmedier med löpande uppdatering krävs att det redaktionella innehållet under motsvarande period ändras i en sådan omfattning att det är fråga om en ny publicering och inte enbart uppdateringar. Bestämmelsen motsvarar delvis 4 § första stycket 9 i mediestödsförordningen.

Enligt tionde punkten ska det allmänna nyhetsmediet ha en god användarförankring. Med användarförankring avses en efterfrågan hos användarna och ett beaktansvärt antal regelbundna användare. Med regelbunden användare avses en användare som återkommande över tid efterfrågar och tar del av mediet. Prenumeranter och på motsvarande sätt registrerade användare bör anses utgöra regelbundna användare. Vid bedömningen av om villkoret är uppfyllt ska hänsyn tas till bevakningsområdets storlek. Lägre krav bör ställas på ett medium som bevakar en liten och glesbefolkad kommun, jämfört med ett nationellt medium eller ett medium som bevakar ett storstadsområde. Lägre krav bör även ställas på s.k. fådagarstidningar, vad gäller möjligheten till en ordnad övergång från det nuvarande stödsystemet. Punkten motsvarar 4 § första stycket 10 i mediestödsförordningen.

7 § Mediestöd får lämnas för nyetablerade allmänna nyhetsmedier som uppfyller villkoren i 6 § 1–9 och som kan förväntas få en god användarförankring. Stöd under dessa förutsättningar får lämnas vid ett tillfälle per nyhetsmedium.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om mediestöd för nyetablerade allmänna nyhetsmedier. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.5.

Bestämmelsen ger en lättnad för nyetablerade allmänna nyhetsmedier i villkoret om användarförankring i jämförelse med motsvarande villkor för övriga allmänna nyhetsmedier i 6 § 10. Med ett nyetablerat medium avses ett nyhetsmedium som har etablerats senare än ett kalenderår före det år som stöd söks för. Mediet ska vid en helhetsbedömning kunna förväntas uppnå en god användarförankring. Se kommentaren till 6 § 10 om

73

Prop. 2022/23:133 rekvisitet god användarförankring. Bestämmelsen motsvarar 5 § i mediestödsförordningen.

8 § Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som

1.huvudsakligen är riktade till en eller flera målgrupper inom de nationella minoriteter i Sverige som anges i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

2.uppfyller villkoren i 6 § 1–7,

3.publiceras eller sänds med regelbundenhet, och

4.har en tillräcklig användarförankring i sina målgrupper.

Paragrafen innehåller förutsättningarna för mediestöd för allmänna nyhetsmedier som är riktade till de nationella minoriteterna. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.8.

De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar enligt 2 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Enligt första punkten ska allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna huvudsakligen vara riktade till en eller flera målgrupper inom de nationella minoriteterna i Sverige. Till en mindre del får alltså ett sådant medium vara riktat till en annan målgrupp, antingen i Sverige eller utanför Sverige. Bestämmelsen motsvarar 7 § 3 i mediestödsförordningen.

Allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna ska enligt andra punkten uppfylla de allmänna förutsättningarna för mediestöd i 6 § 1–7 för att kvalificera sig för stöd (se 6 § och kommentaren till den bestämmelsen).

Enligt tredje punkten ska allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna publiceras eller sändas med regelbundenhet. Att publiceringen eller sändningen ska göras med regelbundenhet innebär en lättnad i villkoret om periodicitet jämfört med det villkor som gäller för övriga allmänna nyhetsmedier enligt 6 § 9. Bestämmelsen motsvarar 7 § 2 i mediestödsförordningen.

Enligt fjärde punkten ska allmänna nyhetsmedier som riktar sig till de nationella minoriteterna ha en tillräcklig användarförankring i sina målgrupper. Med användarförankring avses en efterfrågan hos användarna och ett beaktansvärt antal regelbundna användare. Med regelbunden användare avses en användare som återkommande över tid efterfrågar och tar del av mediet. Att användarförankringen ska vara tillräcklig innebär en lättnad i villkoret jämfört med det villkor om god användarförankring som ställs upp i 6 § 10. Bestämmelsen motsvarar 7 § 4 i mediestödsförordningen.

Mediestödsnämnden

9 § Mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv (mediestödsnämnden) beslutar om mediestöd.

Paragrafen anger att mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv beslutar om mediestöd. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

74

10 § Mediestödsnämnden ska bestå av en ordförande och lägst fyra, högst sju Prop. 2022/23:133 andra ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare till det antal som

regeringen bestämmer. Minst en av ledamöterna eller ersättarna ska vara vice ordförande. Ordförande och vice ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Den som är riksdagsledamot, statsråd eller anställd i Riksdagsförvaltningen eller Regeringskansliet får inte vara ledamot eller ersättare i mediestödsnämnden. Inte heller den som inom en kommun eller en region fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid får vara ledamot eller ersättare i nämnden.

Paragrafen reglerar mediestödsnämndens sammansättning. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

I första stycket regleras hur mediestödsnämnden ska vara sammansatt. Det framgår även att det ska finnas en eller flera ersättare för ledamöterna. Bestämmelsen motsvarar delvis 26 § första stycket förordningen (2020:879) om instruktion för Myndigheten för press, radio och tv. Vilka domare som är ordinarie domare framgår av 1 § lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Av andra stycket framgår att den som är riksdagsledamot, statsråd eller anställd i Riksdagsförvaltningen eller Regeringskansliet inte får vara ledamot eller ersättare i mediestödsnämnden. Detsamma gäller den som är lokal- eller regionpolitiker på heltid eller betydande del av heltid. Förbudet gäller under den tid som förtroendeuppdraget innehas eller anställningen pågår.

Rätt att meddela föreskrifter

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om mediestöd.

Paragrafen innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om mediestöd med stöd av den så kallade restkompetensen i 8 kap. 7 § regeringsformen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Bestämmelsen innebär att föreskrifter kan meddelas om exempelvis olika stödformer inom mediestödet och de allmänna och särskilda förutsättningarna för att olika stöd ska få lämnas. Föreskrifter kan också meddelas om närmare preciseringar av de olika begrepp som förekommer i lagen om mediestöd, exempelvis begreppet allmänt nyhetsmedium enligt 3 §, och prioriteringsgrunder vid fördelning av stöd.

Det kan även finnas behov av att meddela verkställighetsföreskrifter om handläggningen av stödärenden samt utbetalning och redovisning av stöd.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

2.Mediestöd enligt denna lag får under perioden 2024–2028 även lämnas till juridiska personer som ger ut nyhetsmedier för vilka driftsstöd har beviljats enligt presstödsförordningen (1990:524) under 2023.