Även med kraftiga utsläppsminskningar står våra samhällen inför enorma risker och utmaningar som uppstår i klimatkrisens spår. Sverige måste därför – precis som alla andra länder – genomföra ett heltäckande och långsiktigt arbete för att anpassa våra samhällen till en värld med allt tätare perioder av extremväder som långvarig torka, häftiga regn och värmeböljor. Precis som på alla andra områden inom miljöpolitiken väljer regeringen här att gå åt helt fel håll. Med bara veckor kvar till sommaren 2023 – som enligt experter ser ut att bli extremt torr och varm – väljer regeringen att skära ned på klimatanpassningsåtgärder, något som innebär ökade risker för medborgarna, både vad gäller hälsoaspekter och skador på samhällen och infrastruktur. Mer specifikt har regeringen, mitt i denna kris, valt att skära ned på arbetet med Förebyggande åt­gärder mot jordskred och andra naturolyckor med 25 000 000 (anslag 2:2 i Utgifts­område 6) – ett område som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin som särskilt prioriterat.

En av Riksrevisionens rekommendationer handlar just om detta, vikten av att stats­bidraget för naturolyckor går till de mest angelägna projekten. I rapporten lyfts även problemen med en ryckig och oförutsägbar finansiering som gör det svårt att planera ett långsiktigt och strategiskt arbete med dessa förebyggande åtgärder. Att statsbidraget för det viktiga arbetet med skredsäkring av Göta Älv tidigare var underutnyttjat har t.ex. berott på resursbrist hos de ansvariga kommunerna, något som understryker behovet av en långsiktig finansiering av prioriterade åtgärder som täcker alla delar av åtgärds­kostnaden.

Den första nationella strategin för klimatanpassning kom 2018 och den ska revideras under 2023. Därför kommer Riksrevisionens rapport i ett läge där det finns utrymme att använda sig av de olika rekommendationerna för att stärka arbetet med nationell klimat­anpassning. Klimatförändringarna ger sig till känna i allt ökande takt och det är hög tid att öka arbetet med de förebyggande åtgärder som vi kommer att behöva. Vi anser inte att de rekommendationer om åtgärder som Riksrevisionen lyfter i sin rapport ännu är tillfredsställande besvarade och vill därför understryka vikten av att rekommendatio­nerna ska tas om hand i arbetet med den nya nationella klimatanpassningsstrategin och därmed ge ökad styrfart för Sveriges viktiga arbete med klimatanpassning framåt.

Katarina Luhr (MP)