Ekonomisk frihet är en fundamental beståndsdel för jämställdhet mellan kvinnor och män. För att uppnå ekonomisk frihet krävs att varje person har ett jobb eller en syssel­sättning, att lönerna i kvinnodominerade sektorer höjs samt att föräldraförsäkringen blir mer jämställd.

Ytterligare en pusselbit för en trygg ekonomi är att ha ett sparkapital. Kvinnors och mäns sparande skiljer sig åt, och det så kallade ”spargapet” ökar. En undersökning från Folksam år 2019 visar att det nuvarande spargapet kan resultera i att kvinnor efter 40 år sparat ihop drygt 350 000 kronor mindre än män vid en årlig avkastning på två procent.

Vid en årlig avkastning på fyra procent stiger den summan till knappt 550 000 kronor och vid en årlig avkastning på 6,8 procent blir summan drygt en miljon.

Att kvinnor sparar mindre pengar har konsekvenser för deras livsinkomst, speciellt för kvinnor med små inkomster. Ett sparkapital är en frihet, trygghet och säkerhet. Det är en förutsättning för investeringar som bostadsköp, men också för att exempelvis klara av oväntade utgifter.

En oväntad utgift kan vara en separation eller skilsmässa. För den som lever i en psykiskt eller fysiskt våldsam relation kan möjligheten att lämna vara livsavgörande – en osäker ekonomi kan göra att den utsatta stannar i relationen. Förutsättningarna för att klara försörjningen för sig själv som ensamstående, och eventuella barn, kan helt enkelt vara för svåra efter en separation.

Ekonomi får aldrig vara ett skäl att stanna i en våldsam relation. För dessa personer måste det finnas ett alternativ. Därför behövs en utredning som ser över huruvida staten kan erbjuda ett frigörelsekapital, ett lån med exempelvis samma bestämmelser som CSN-lån.

Utredningen bör se över vilka som ska kunna erhålla stödet, vad stödet ska kunna användas till, storleken på stödet, hur det ska organiseras samt ansvarig myndighet.

Helena Vilhelmsson (C)