HA01SkU4: Stärkt system för samordningsnummer

Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU4

Stärkt system för samordningsnummer

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om samordnings­nummer och förslag till ändringar i folkbokföringslagen, SPAR-lagen och folkbokföringsdatabaslagen.

Regeringen föreslår att bestämmelser om samordningsnummer regleras i en ny lag, lagen om samordningsnummer, och att Skatteverket tar över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer. Samord­ningsnummer ska med förslaget kunna tilldelas i tre nivåer beroende på vilken identitetskontroll som föregått tilldelningen, och den som tar emot uppgifter om samordningsnummer ska få tydlig information om vilken bedömning av identiteten som har gjorts. Den högsta nivån ska tilldelas den som har styrkt sin identitet och identitetskontrollen ska i dessa fall göras vid personlig instäl­lelse. Det föreslås att den som har ett pass, identitetskort eller en motsvarande handling på begäran ska överlämna handlingen för kontroll. För att ytterligare stärka identitetskontrollen lämnas förslag om att den myndighet som utför identitetskontrollen ges möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och en ansiktsbild. Regeringen föreslår en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen i fråga om personer med samordningsnummer.

Regeringen föreslår även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning. Lagändringarna som gäller lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och övriga ändringar den 1 september 2023.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns sex reservationer (V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:276 Stärkt system för samordningsnummer.

Sju yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Stärkt system för samordningsnummer

Sekretesskydd för biometriska uppgifter

Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Undantag från underrättelseskyldighet

Lagring av biometriska data

Kortare tid för vilandeförklaring

Reservationer

1.Sekretesskydd för biometriska uppgifter, punkt 2 (V, C, MP)

2.Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande, punkt 3 (V, MP)

3.Sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande, punkt 4 (V, MP)

4.Undantag från underrättelseskyldighet, punkt 5 (V, MP)

5.Lagring av biometriska data, punkt 6 (C)

6.Kortare tid för vilandeförklaring, punkt 7 (C)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Stärkt system för samordningsnummer

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om samordningsnummer,

2. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

3. lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret,

4. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,

5. lag om ändring i lagen (2022:1281) om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:276 punkterna 1–5.

 

2.	Sekretesskydd för biometriska uppgifter

Riksdagen avslår motionerna

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 och

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

 

Reservation 1 (V, C, MP)

3.	Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Riksdagen avslår motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 2.

 

Reservation 2 (V, MP)

4.	Sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Riksdagen avslår motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3.

 

Reservation 3 (V, MP)

5.	Undantag från underrättelseskyldighet

Riksdagen avslår motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4.

 

Reservation 4 (V, MP)

6.	Lagring av biometriska data

Riksdagen avslår motion

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.

 

Reservation 5 (C)

7.	Kortare tid för vilandeförklaring

Riksdagen avslår motion

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3.

 

Reservation 6 (C)

Stockholm den 24 november 2022

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Yasmine Eriksson (SD), Cecilia Rönn (L), Sofie Eriksson (S), Peder Björk (S), Mattias Eriksson Falk (SD) och Marielle Lahti (MP).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:276 Stärkt system för samordningsnummer. Regeringens förslag till riksdagsbeslut fram­går av bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2. Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Dessa redovisas i bilaga 1.

Bakgrund

För personer som folkbokförs i Sverige fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning medan personer som inte är eller har varit folkbokförda får tilldelas ett samordningsnummer. Ett person- eller samordningsnummer medför i sig inte några rättigheter eller skyldigheter. Det är inte ett arbetstillstånd, det ger inte rätt till vård, det är inte ensamt tillräckligt för att öppna ett bankkonto, det ger inte rätt att resa in i eller vistas i Sverige och det ger inte rätt till svenska socialförsäkringsförmåner. Däremot kan det finnas ett behov av samordningsnummer för handläggning av förmåner som den enskilde har rätt till enligt andra regler.

Begäran om samordningsnummer kan lämnas av samtliga statliga myndigheter och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda vissa examina. Samordningsnummer kan även tilldelas efter ansökan av en enskild som har en sådan anknytning till Sverige att han eller hon kan antas behöva en identitetsbeteckning, och som inställer sig personligen hos Skatteverket och styrker sin identitet. Bestämmelser om när samordningsnum­mer kan tilldelas finns i 18 a § folkbokföringslagen (1991:481) och 5 § folkbokföringsförordningen (1991:749).

Samordningsnummer får enligt huvudregeln tilldelas en person endast om det inte råder osäkerhet om hans eller hennes identitet, s.k. styrkt samordningsnummer. Det är den statliga myndigheten eller det organ som begär att en person ska tilldelas samordningsnummer som ska bedöma om hans eller hennes identitet kan anses fastställd. Även om det råder osäkerhet om en persons identitet får samordningsnummer tilldelas för vissa ändamål, bl.a. rättsväsendets informationssystem, Migrationsverkets behandling av personuppgifter i vissa fall samt för registrering i beskattningsdatabasen, s.k. ostyrkt samordningsnummer.

Uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer behandlas hos Skatteverket i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Det statliga personadressregistret (SPAR) får innehålla uppgift om styrkta samordningsnummer.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag som syftar till att stärka systemet med sam­ordningsnummer. Det föreslås att bestämmelser om samordningsnummer regleras i en ny lag, lagen om samordningsnummer, och att Skatteverket tar över ansvaret för bl.a. identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnum­mer. Samordningsnummer ska med förslaget kunna tilldelas i tre nivåer beroende på vilken identitetskontroll som föregått tilldelningen, och den som tar emot uppgifter om samordningsnummer ska få tydlig information om vilken bedömning av identiteten som har gjorts. Den högsta nivån ska tilldelas den som har styrkt sin identitet och identitetskontrollen ska i dessa fall göras vid personlig inställelse. Det föreslås att den som har ett pass, identitetskort eller en motsvarande handling på begäran ska överlämna handlingen för kontroll. För att ytterligare stärka identitetskontrollen lämnas förslag om att den myndighet som utför identitetskontrollen ges möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid kontrollen. Den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta myndigheten ta fingeravtryck och en ansiktsbild. Regeringen föreslår en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen i fråga om personer med samordningsnummer. Propositionen innehåller också förslag om begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och övriga ändringar den 1 september 2023.

 

Utskottets överväganden

Stärkt system för samordningsnummer

 

Bakgrund

Regeringen beslutade i september 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder som åstadkommer ett säkrare system för samordnings­nummer och ökar numrens användbarhet i samhället (dir. 2019:54). I juni 2021 överlämnade utredningen betänkandet Om folkbokföring, samordnings­nummer och identitetsnummer (SOU 2021:57). Betänkandet har remissbe­handlats.

I det nu aktuella lagstiftningsärendet behandlas utredningens förslag som avser samordningsnummer och identitetsnummer. Vissa av utredningens andra förslag har redan lett till lagstiftning, se propositionen Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372). Övriga delar av betänkandet bereds vidare inom Regerings­kansliet.

Genom förslaget anser regeringen att dessa tre tillkännagivanden är slutbehandlade:

–      tillkännagivandet om användandet av biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU17 punkt 17, rskr. 2021/22:255)

–      tillkännagivandet om att regeringen bör återkomma med förslag på förändringar och förbättringar av lagstiftningen i fråga om samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU28 punkt 4, rskr. 2021/22:372)

–      tillkännagivandet om att utreda och återkomma med lagförslag som ytterligare skärper och förbättrar folkbokföringslagstiftningen (bet. 2021/22:SkU28 punkt 5, rskr. 2021/22:372).

I januari 2017 överlämnades betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05). Betänkandet har remissbehandlats. I denna proposition behandlas utredningens förslag om folkbokföring för lokalanställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat. Övriga delar av betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Propositionen

Samordningsnummer på tre nivåer

Regeringen bedömer att samordningsnummer bör delas upp i tre olika nivåer med utgångspunkt i vilken identitetskontroll som föregått tilldelningen. Identitetskontrollen bör stärkas. En ny identitetsbeteckning bör inte införas.

Samordningsnummer finns i dag på två nivåer, styrkt och ostyrkt. Ett styrkt samordningsnummer innebär inte någon garanti för att en säker identitetskontroll har föregått nummertilldelningen. Så som utredningen har konstaterat varierar kvaliteten på den identitetskontroll som görs av de rekvirerande aktörerna i samband med tilldelning av samordningsnummer. Vissa myndigheter rekvirerar tusentals samordningsnummer varje år och har stor erfarenhet av identitetsbedömningar medan andra bara rekvirerar ett fåtal och därför inte har samma erfarenhet och kompetens. De rekvirerande organens olika uppdrag och syften kan också leda till att de gör olika bedömningar vid fastställande av identitet. Det har till viss del sin grund i att det inte tidigare funnits någon gemensam författningsreglering eller enhetlig syn på vad som ska krävas för att identiteten ska anses fastställd.

Från och med den 18 juni 2021 gäller Skatteverkets föreskrifter om krav på identifiering vid tilldelning och förnyelse av samordningsnummer, SKVFS 2021:4. Myndigheter och andra aktörer som använder ett samordningsnummer i sin verksamhet kan inte med säkerhet veta vilken kontroll och vilken bedöm­ning av en persons identitet som ligger bakom ett samordningsnummer, även om nödvändiga kontroller görs mot folkbokföringsdatabasen. Det finns därför ett behov av en stärkt identitetskontroll i samband med nummertilldelning för att på så sätt kunna få mer användbara nummer.

Personlig inställelse är av central betydelse för att få en säkrare identitetskontroll. Det kan minska risken för missförstånd på grund av språksvårigheter och öka förutsättningarna för en korrekt registrering av personuppgifter. När identifiering görs utan personlig inställelse torde det vara vanligt att den som ska identifiera personen inte får ta del av identitetshandlingen i original utan i bästa fall en bestyrkt kopia. Om en identitetskontroll görs utan personligt möte saknas dessutom möjlighet att jämföra den fysiska personen med den ansiktsbild och andra uppgifter som en identitetshandling kan innehålla. En grundläggande och avgörande del av identitetskontrollen går alltså förlorad utan ett personligt möte. Utan ett sådant går det inte heller, med någon nu tillgänglig metod, att på något effektivt sätt koppla uppgifterna i en identitetshandling till en fysisk person. 

För att tillgodose myndigheternas behov av en gemensam beteckning för personer kan det vara nödvändigt att medge nummertilldelning även i situationer när identitetskontrollen måste begränsas till vad som är möjligt i det enskilda fallet.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahål­lande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (den s.k. SDG-förordningen, där SDG står för single digital gateway) ställer krav på att vissa förfaranden ska erbjudas helt online.

Att förfarandet ska vara helt online innebär bl.a. att identifiering, under­tecknande och slutlig inlämning ska kunna utföras elektroniskt på distans.

Om det eftersträvade målet, i undantagsfall motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset inom områdena allmän säkerhet, folkhälsa och bedrägeribekämpning, inte kan uppnås helt online, får medlemsstaterna kräva att användaren inställer sig personligen hos den behöriga myndigheten som ett led i förfarandet.

Myndigheterna behöver en gemensam beteckning för personer vars identi­tet det råder osäkerhet kring. Även i dessa fall behövs en personbeteckning för att undvika personförväxling och för kommunikation myndigheterna sinse­mellan.

Om det inte även i fortsättningen finns en möjlighet att tilldela ett nummer efter en identitetskontroll som går att genomföra på distans eller där det råder osäkerhet om identiteten, kan många myndigheter behöva använda sig av egna beteckningar eller nummer för att fylla det behov som finns. Det medför förlorad spårbarhet och större förväxlingsrisk. Det kommer t.ex. att leda till att en person som har kontakt med flera myndigheter får flera olika interna nummer, utan möjlighet att koppla ihop dessa. Det kan också, beroende på hur de interna nummerserierna utformas, medföra att olika personer får samma nummer och på så sätt riskerar att förväxlas med varandra. Det är inte en önskvärd utveckling. Trots de risker som Åklagarmyndigheten lyfter fram är behovet av ett samordningsnummer även efter en bristande identitetskontroll sådant att det också i fortsättningen bör vara möjligt att rekvirera nummer utan identitetskontroll med personlig inställelse när det inte är möjligt eller rimligt att kräva en sådan.

Det kan således konstateras att det finns ett behov av tre nivåer av samordningsnummer där olika krav ställs på identitetskontrollen. En nivå som ställer högre krav jämfört med i dag, en nivå som motsvarar dagens krav som innebär att identiteten kontrollerats genom t.ex. granskning av kopior av identitetshandlingar, och en lägsta nivå där nummer kan tilldelas trots att det inte är möjligt att kontrollera några uppgifter alls.

I syfte att tydligt kunna skilja ut ett nummer från de övriga har utredningen föreslagit att det införs en ny identitetsbeteckning, identitetsnummer, för att särskilja de nummer som föregåtts av den starkaste identitetskontrollen.

Begreppet samordningsnummer är redan känt i samhället och regeringen bedömer att det inte är nödvändigt att införa en helt ny identitetsbeteckning, med de kostnader och risker som det innebär, för att uppnå det eftersträvade syftet och undanröja de problem som identifierats. 

I likhet med vad utredningen har övervägt som en alternativ lösning bör, i ett system med enbart samordningsnummer, identitetskontrollen registreras på tre olika nivåer och med tre olika benämningar; ”styrkt identitet”, ”sannolik identitet” respektive ”osäker identitet”. Dessa uppgifter informerar på ett tydligt och enkelt sätt vilken identitetskontroll och bedömning av identiteten som tilldelningen av numret har föregåtts av. Genom tydligare information om bedömningen som har gjorts avseende identiteten bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för att numret ska kunna användas på ett välavvägt sätt av myndigheter och andra aktörer. 

Den nya lagen om samordningsnummer

Samordningsnummer ska regleras i en ny lag, lagen om samordningsnummer.

Bestämmelserna som reglerar samordningsnummer har redan i dag blivit betydligt fler än de var när reglerna fördes in i folkbokföringslagen och folk­bokföringsförordningen. Det har lett till att dispositionen inte i alla delar underlättar förståelsen för bestämmelsernas innehåll. Regeringen föreslår nu ytterligare förändringar i systemet med samordningsnummer. Att lyfta ut bestämmelserna om samordningsnummer till en egen lag tydliggör också skillnaden mellan samordningsnummer och att vara folkbokförd. Att bestäm­melser om folkbokföring och samordningsnummer nu behandlas i samma lag kan skapa missförstånd. En egen lag kan stärka samordningsnumrens status i samhället och bidra till att de blir mer kända och användbara.

Folkbokföringsbegreppet

Med anledning av förslaget att de bestämmelser som reglerar samordnings­nummer ska utmönstras ur folkbokföringslagen och föras in i en egen författning är det angeläget att i det sammanhanget i folkbokföringslagen också återställa innebörden av begreppet folkbokföring till fastställande av en persons bosättning och registrering av de uppgifter om denna person som får förekomma i folkbokföringsdatabasen. Regeringen föreslår därför att det tydliggörs i folkbokföringslagen att folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av de uppgifter om personen som enligt lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverk­samhet får förekomma i folkbokföringsdatabasen.

Vissa bestämmelser om tilldelning, vilandeförklaring, förnyelse och anmälningsskyldighet tas i huvudsak oförändrade in i den nya lagen

De bestämmelser som i dag reglerar samordningsnummer förs i vissa delar med i huvudsak oförändrat innehåll in i den nya lagen. Det gäller bestämmelserna om att

1. en person som inte är eller har varit folkbokförd får tilldelas ett samordningsnummer som identitetsbeteckning,

2. ett samordningsnummer får tilldelas efter begäran av en sådan myndighet eller ett sådant annat organ som regeringen bestämmer, eller på ansökan av en enskild som har sådan anknytning till Sverige att han eller hon kan antas behöva en identitetsbeteckning, och

3. en person med samordningsnummer som har en kontaktadress registrerad i folkbokföringsdatabasen är skyldig att anmäla ändringar av adressen.

Vidare föreslås att det i lagen ska tydliggöras att Skatteverket är beslutande myndighet. Av lagen ska det också framgå att ett samordningsnummer ska förklaras vilande om det inte kommit in en ansökan om förnyelse vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller förnyades eller om det finns andra skäl för det. Vidare ska det i lagen anges att samordnings­nummer får förnyas efter ansökan av den som kan begära tilldelning av sådant nummer eller den enskilde. Ett samordningsnummer får förnyas endast om förutsättningarna för tilldelning av sådant nummer är uppfyllda vid pröv­ningen av ansökan om förnyelse. Bestämmelser om numrens utformning samt rätten att meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning och förnyelse av sam­ordningsnummer ska finnas i den nya lagen.

Genom att ställa samma krav på personlig inställelse och styrkt identitet som vid tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet, oavsett vem som ansöker om förnyelse och oavsett om numret vilandeförklarats sedan tidigare, kommer uppgifterna kopplade till detta nummer att vara så uppdaterade som möjligt, och registreringen ”styrkt identitet” garanterar att uppgifterna kontrollerats ordentligt inom den senaste femårsperioden.

När det gäller samordningsnummer som registrerats med uppgift om sannolik eller osäker identitet bör det även för dessa nummer ställas krav på att förutsättningarna för tilldelning är uppfyllda för att numret ska kunna förnyas. Till skillnad från i dag föreslås att Skatteverket gör en ny identitetsbedömning för att numret ska kunna förnyas.

Regeringen bedömer att de ökade kraven på identitetskontroll för samtliga samordningsnummer är viktiga för att motverka missbruk av samordnings­nummer och bekämpa olika former av fusk och oegentligheter. Förslaget innebär att det blir betydligt svårare att utnyttja ett samordningsnummer för andra personer än den vars identitet som numret avser eller att förnya ett samordningsnummer för en person som fått sig tilldelat mer än en identitets­beteckning under olika namn.

På samma sätt som gäller vid ansökan om tilldelning av samordningsnum­mer krävs alltid identitetskontroll vid personligt möte i de fall det är den enskilde själv som ansöker om förnyelse. De undantag som finns från personlig inställelse i samband med tilldelning blir tillämpliga även i dessa sammanhang.

Styrkt identitet krävs

Huvudregeln ska vara att den som ska tilldelas ett samordningsnummer ska styrka sin identitet.

Samordningsnummer är en identitetsbeteckning och i syfte att göra numren mer användbara i samhället är det angeläget att det som huvudregel ställs samma höga krav på identitetskontrollen vid tilldelning av samordningsnum­mer som vid folkbokföring och tilldelning av personnummer. På så sätt kommer tilltron till samordningsnummer och därmed dess användbarhet i samhället att stärkas.

Förslaget syftar till att göra det tydligt att det är ett högt beviskrav och att åstadkomma en enhetlig terminologi i fråga om beviskravet.

Det saknas i dag reglering om vilka uppgifter som enligt dagens bestäm­melser behöver kontrolleras för att en person ska kunna tilldelas ett samord­ningsnummer. Någon legaldefinition av begreppet identitet finns inte heller och det saknas vägledande förarbetsuttalanden om begreppets närmare inne­börd. I ärenden om svenskt medborgarskap har i rättspraxis uttalats att identi­teten består av sökandens namn, födelsetid och, som huvudregel, medborgar­skap. Dessa uppgifter måste som utgångspunkt vara styrkta för att identiteten ska anses styrkt även i samband med tilldelning av samordningsnummer.

Det finns i dag en tydlig och avgränsad reglering för vilka personuppgifter som ska anges i en begäran eller ansökan om samordningsnummer, nämligen namn, kön, födelsetid, födelseort, kontaktadress och medborgarskap (se 6 och 6 a §§ folkbokföringsförordningen). Vissa uppgifter, såsom födelseort och kontakta­dress, kan beroende på omständigheterna vara svåra att styrka.

Det är mot den bakgrunden tillräckligt för tilldelning av samordningsnum­mer att uppgifter om personens namn, födelsetid och medborgarskap är styrkta och också kan kopplas till en fysisk person.

Personlig inställelse

En person som ska styrka sin identitet i samband med tilldelning av samordningsnummer ska inställa sig personligen för identitetskontroll. Skatteverket ska kunna avstå från kravet på personlig inställelse om det finns särskilda skäl för det. Kravet på personlig inställelse ska inte gälla för personer som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Samordningsnumret är en identitetsbeteckning, och i syfte att stärka systemet och göra numren mer användbara i samhället är det rimligt att kraven som ställs såväl på den enskilde som på den handläggande myndigheten skärps. Regeringen bedömer därför att det, trots de nackdelar som finns, är nödvändigt att som huvudregel kräva personlig inställelse för identitetskon­troll. Personlig inställelse är en metod som används i flera andra sammanhang för att styrka identitet, och kontrollen vid tilldelningen kommer i stort att överensstämma med den som gäller för att folkbokföras och tilldelas ett personnummer efter inflyttning till Sverige. Huvudregeln bör således vara att tilldelning av samordningsnummer ska föregås av identitetskontroll vid personlig inställelse och detta bör framgå av lag.

För att samordningsnumret ska vara säkert och därmed så användbart som möjligt bör det som utgångspunkt inte finnas någon generell möjlighet till undantag från kravet på personlig inställelse. Det kan emellertid uppstå situationer där kravet på personlig inställelse av olika anledningar inte kan uppfyllas eller inte behövs och det bör därför finnas möjlighet för Skatteverket att undanta en person från kravet. Undantag bör komma i fråga endast om det finns särskilda skäl för det. Särskilda skäl att inte kräva personlig inställelse kan t.ex. finnas om den enskilde har kunnat identifieras på annat tillförlitligt sätt. Det behöver även finnas utrymme för att personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan inställa sig personligen ges möjlighet att identifiera sig på annat sätt än vid personlig inställelse.

Skatteverket kan bara medge undantag från hur identitetskontrollen ska gå till, inte från själva kravet på styrkt identitet.

Skyldighet att lämna över handlingar för kontroll

En person som inställer sig personligen för identitetskontroll med anledning av tilldelning av samordningsnummer ska på begäran vara skyldig att överlämna pass, identitetskort eller motsvarande handling för kontroll. Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort för kontroll.

För att stärka identitetskontrollen när en person t.ex. anmäler inflyttning till Sverige har det införts ett krav i folkbokföringslagen att den som innehar ett pass, identitetskort eller motsvarande handling på begäran ska överlämna handlingen för kontroll (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372). Som en följd av ändringarna i folkbokföringslagen har paragraferna 9 och 10 i folkbokföringsförordningen justerats. Förordningsänd­ringarna trädde i kraft den 1 september 2022, samtidigt som lagändringarna. Eftersom samordningsnumret är en identitetsbeteckning bör samma krav ställas vid identitetskontrollen inför tilldelning av samordningsnummer som vid folkbokföring och tilldelning av personnummer efter inflyttning.

Ansiktsbild och fingeravtryck ska lämnas och kontrolleras

En person som vid identitetskontroll med anledning av tilldelning av samord­ningsnummer överlämnar pass, identitetskort eller motsvarande handling som innehåller lagrad information om innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck ska vara skyldig att på begäran låta den myndighet som utför identitetskon­trollen ta hans eller hennes fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format för kontroll av att dessa motsvarar dem som finns lagrade i handlingen. Detsamma ska gälla för den som har uppehållstillstånd i Sverige och vid identitetskontrollen överlämnar sitt uppehållstillståndskort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att låta den myndighet som utför identitetskontrol­len ta fingeravtryck och ansiktsbild.

I propositionen Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen har regeringen konstaterat att det finns ett behov av ökad kontroll och förbättrad säkerhet vid folkbokföring efter inflyttning och tilldelning av personnummer. I enlighet med propositionens förslag träder bestämmelser i folkbokföringslagen (1991:481) i kraft den 1 september 2023 om användning av biometriska uppgifter i folkbokföringen och att detta ska ske vid personlig inställelse för identitetskontroll (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372).

För att kunna säkerställa kontrollen av att den handling som visas upp är äkta och att den är utställd på den person som överlämnar den, bör myndigheten som utför identitetskontrollen också ha möjlighet att kontrollera de biometriska uppgifter som finns lagrade i den aktuella handlingen och jämföra dem med innehavarens. Den enskilde bör därför också vara skyldig att på begäran låta myndigheten som utför identitetskontrollen ta fingeravtryck och en ansiktsbild i digitalt format för att myndigheten ska kunna kontrollera att dessa stämmer överens med dem som finns lagrade i handlingen. Syftet med kontrollen är alltså att säkerställa handlingens äkthet och innehavarens identitet.

Fördelarna med att göra biometriska kontroller måste vägas mot det intrång i den kroppsliga och personliga integriteten som förfarandet innebär. När det gäller tilldelning och förnyelse av samordningsnummer syftar förslaget om en stärkt identitetskontroll till att minska fel i folkbokföringsdatabasen. Ändamålet anknyter till statens säkerhet, den allmänna säkerheten och förebyggande av oordning och brott, och är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Verifieringen blir betydligt säkrare om inte bara fotografi utan även fingeravtryck får tas och jämföras. Åtgärden att kontrollera biometriska uppgifter även i samband med identitetskontroll vid tilldelning och förnyelse av samordningsnummer kan inte, på samma sätt som gäller vid folkbokföring, anses gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet och står därför inte i strid med vare sig 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen eller artikel 8 i Europakonventionen.

Med hänsyn till syftet med den föreslagna kontrollen och eftersom de föreslagna regleringarna innebär att uppvisande av pass eller identitetskort krävs enligt lag, uppfylls förutsättningarna som uppställs i artikel 4.3 i EU:s passförordning och i artikel 11.6 i EU:s id-kortsförordning. Den kontroll som föreslås avseende uppehållstillståndskort bedöms av samma skäl förenlig med artikel 4 andra stycket i EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd.

Det finns anledning att göra vissa undantag från skyldigheten att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det kan t.ex. handla om att barn under en viss ålder och personer som har vissa fysiska hinder inte behöver lämna fingeravtryck. För att möjliggöra undantag behövs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från kravet på att sökanden ska låta den myndighet som utför kontrollen att ta ansiktsbild och fingeravtryck.

Behandling av personuppgifter och bestämmelser om sekretess

Den automatiserade behandling av personuppgifter som förslagen om stärkt identitetskontroll innebär ska ske i folkbokföringsdatabasen. Ansiktsbild, fingeravtryck och de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa ska därför få behandlas i folkbokföringsdatabasen. När kontrollen har genomförts ska uppgifterna omedelbart förstöras. Den behandling av personuppgifter som förslagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Bortsett från de ändringar som föreslås i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet är den befintliga regleringen tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske med anledning av förslagen. Fingeravtryck, ansiktsbild och de biometriska uppgifter som har tagits fram i samband med identitetskontrollen medför inget behov av några ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen.

Syftet med behandlingen är att kontrollera innehavarens identitet och handlingens äkthet. Behandlingen utgör ett led i myndighetsutövningen och är nödvändig för att tillgodose det allmänna intresset av att folkbokföringsdata­basen innehåller korrekta uppgifter. Den aktuella grunden för behandlingen är vidare fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning, bl.a. genom 2 § förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och den föreslagna paragrafen 2 kap. 4 § i den nya lagen om samordningsnummer.

I 2 kap. 3 § folkbokföringsdatabaslagen finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i folkbokföringsdatabasen. Genom tillägget i punkt 21, som träder i kraft den 1 september 2023 och som innebär att fingeravtryck, ansiktsbilder och biometriska uppgifter som tas fram ur dessa får behandlas i databasen för de ändamål som anges i 1 kap. 4 § samma lag, finns stöd för att behandla dessa uppgifter (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372).

Biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person räknas som sådana känsliga uppgifter som omfattas av artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Huvudregeln enligt artikel 9.1 är att känsliga personuppgifter inte får behandlas. I artikel 9.2 finns ett flertal undantag från huvudregeln. Artikel 9.2 g är direkt tillämplig men det är möjligt för medlemsstaterna att i nationell rätt införa mer specifika bestämmelser även i fråga om känsliga personuppgifter (artikel 6.2 och skäl 10). Av 3 kap. 3 § dataskyddslagen framgår att känsliga personuppgifter får behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag, om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende eller i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Artikel 9.4 i EU:s dataskyddsförordning föreskriver vidare att medlemsstater får behålla eller införa ytterligare villkor, även begränsningar, för behandlingen av genetiska eller biometriska uppgifter eller uppgifter om hälsa. I folkbokföringsdatabaslagen finns även stöd för behandling av sådana känsliga personuppgifter.

Av 1 kap. 6 § folkbokföringsdatabaslagen följer att känsliga personuppgif­ter får behandlas endast om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Känsliga personuppgifter får i annat fall behandlas endast om det särskilt anges i lagens 2 kap.

För att kontrollen nu ska kunna tillåtas bör ansiktsbilden, fingeravtrycken och de biometriska uppgifter som har tagits fram vid kontrollen omedelbart förstöras efter att kontrollen har genomförts.

Vid en avvägning mellan myndighetens behov av den personuppgiftsbe­handling som blir en följd av förslaget och den enskildes rätt till skydd för den personliga integriteten anses förslaget vara proportionerligt. Vid denna avväg­ning har även beaktats att de biometriska uppgifter som tas fram inte ska sparas eller användas på något annat sätt och att den reglering som regeringen föreslår för kontrollerna kommer att ha stöd i lag.

De uppgifter som kontrolleras och jämförs ska omedelbart förstöras när kontrollen är utförd. Utifrån dessa förutsättningar gör regeringen bedöm­ningen att de uppgifter som har tagits fram i samband med kontrollen aldrig blir allmänna handlingar. Det innebär att frågan om sekretess inte heller aktualiseras.

Samordningsnummer vid sannolik identitet

En person som inte kan styrka sin identitet får tilldelas ett samordningsnum­mer när identiteten har gjorts sannolik. Sådant samordningsnummer får endast tilldelas efter begäran från en sådan myndighet eller sådant annat organ som regeringen bestämmer.

Det finns situationer där myndigheten har ett stort behov av samordnings­nummer för att undvika personförväxling eller utbyta information om en individ men där individen själv inte har något intresse av att tilldelas ett samordningsnummer i Sverige.

Det kan finnas personer med en stark anknytning till Sverige och som kan antas behöva en identitetsbeteckning men som inte förmår uppfylla de krav som den stärkta identitetskontrollen medför, t.ex. tredjelandsmedborgare vars identitetshandling inte är av godtagbar standard och han eller hon saknar förmåga att få en sådan.

Eftersom samordningsnummer på denna nivå ska kunna användas av myndigheter där det inte är möjligt eller lämpligt att begära personlig instäl­lelse och det endast är fråga om att granska kopior av en id-handling, bör det inte uppställas krav på att identiteten ska vara styrkt. Genom kopior av identi­tetshandlingar kan emellertid viss kontroll göras av de angivna personuppgif­terna. Genom uppvisande av kopior av identitetshandlingar eller annat underlag kan den enskildes identitet göras sannolik. Att identiteten görs sannolik är det beviskrav som bör gälla för att kunna tilldelas ett samordnings­nummer om identiteten inte kan styrkas.

Att tilldela ett samordningsnummer trots att den enskilde inte inställt sig personligen för identitetskontroll bör aldrig komma i fråga när det är den enskilde som ansökt om att tilldelas ett nummer. I dessa fall har den enskilde ett eget intresse av att tilldelas en identitetsbeteckning och det är därför rimligt att i samtliga fall kräva att den enskilde inställer sig personligen och styrker sin identitet, om det inte finns sådana särskilda skäl att Skatteverket avstår från kravet på personlig inställelse.

Att bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln om att identiteten ska vara styrkt och vilket beviskrav som ska gälla är av sådan betydelse att det bör framgå av lag. Att en begränsad identitetskontroll har föregått tilldelningen av samordningsnumret bör markeras på ett tydligt sätt i folkbokföringsdataba­sen. På så sätt kan användare av samordningsnumret förvissa sig om att i vart fall uppgifterna om en persons namn, födelsetid och medborgarskap har kontrollerats mot t.ex. en kopia av en identitetshandling men att identiteten inte har styrkts genom en identitetskontroll med personlig inställelse.

Samordningsnummer vid osäker identitet

En person vars identitet är osäker får tilldelas ett samordningsnummer efter begäran av en sådan myndighet eller ett sådant annat organ som regeringen bestämmer, om myndigheten eller organet behöver samordningsnumret för vissa särskilda ändamål. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om för vilka ändamål samordningsnummer får tilldelas enligt dessa förutsätt­ningar.

Det finns ett behov av att framför allt inom rättsväsendet och för beskattningsändamål kunna begära en personbeteckning trots att identiteten inte har kunnat styrkas eller kontrolleras.

Utgångspunkten bör vara att samordningsnummer endast får tilldelas efter begäran av en begränsad krets och för begränsade ändamål när personens identitet inte kan styrkas eller göras sannolik.

Det är vidare nödvändigt att begränsa för vilka ändamål samordningsnum­mer vid osäker identitet får tilldelas. Regeringen bör därför ha möjlighet att meddela föreskrifter om för vilka ändamål samordningsnummer vid osäker identitet får tilldelas.

Ansvaret för identitetskontrollen och myndigheternas personuppgiftsbehandling och personuppgiftsansvar

Tillämpningsområdet för lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet utökas till att omfatta även den personuppgiftsbehandling som utförs av en passmyndighet i samband med identitetskontroll enligt lagen om samordningsnummer. Skatteverket och passmyndigheten ska ansvara för den behandling av personuppgifter som respektive myndighet utför.

För den som ska styrka sin identitet krävs personlig inställelse för identitetskontroll.

För att möjliggöra identitetskontroll av personer som befinner sig i utlandet kan vissa svenska utlandsmyndigheter komma i fråga för att utföra identitets­kontrollen.

För beskickningar och konsulat som fullgör uppgift som passmyndighet utom riket och som ska genomföra identitetskontroll även i vissa fall när en annan myndighet har begärt att ett samordningsnummer ska tilldelas, innebär detta en ny uppgift. Regeringen återkommer till regleringen av detta i det kommande förordningsarbetet. Därigenom kommer det säkerställas att det finns rättslig grund för att myndigheterna ska få utföra de identitetskontroller som föreslås.

Även om beslut om tilldelning eller förnyelse av samordningsnummer i och för sig tillkommer Skatteverket ensamt, har Skatteverket ingen möjlighet att utöva kontroll och inflytande över övriga myndigheters personuppgiftsbe­handling. Regeringen föreslår därför att respektive myndighet ansvarar för den personuppgiftsbehandling som myndigheten utför. Bestämmelsen om person­uppgiftsansvar i folkbokföringsdatabaslagen ändras i enlighet med detta.

Ändring av uppgift om identitet

För den som redan har tilldelats ett samordningsnummer och begär ändring av en uppgift om sin identitet gäller samma krav på styrkt identitet, personlig inställelse och kontroll av handlingar som föreslås föregå tilldelning av samordningsnummer för personer med styrkt identitet.

Syftet med den stärkta identitetskontrollen är att stärka systemet med samordningsnummer och öka dess tilltro och användbarhet i samhället. Det är därför naturligt att den som önskar korrigera en uppgift om sin identitet i folkbokföringsdatabasen måste möta de höga krav på identitetskontroll som gäller för tilldelning av nummer.

Vilken uppgift om identiteten som har registrerats för ett nummer i folkbokföringsdatabasen påverkar således spridningen av numret och hur samhällsaktörer ställer sig till de uppgifter som registrerats. För en enskild som har behov av en identitetsbeteckning i Sverige är det därmed av stor betydelse vilken uppgift som har registrerats. Det bör därför finnas en möjlighet för den som har tilldelats ett samordningsnummer med uppgiften ”osäker identitet” eller ”sannolik identitet” registrerad att i efterhand inställa sig personligen för identitetskontroll och få uppgiften i folkbokföringsdatabasen ändrad.

Information om samordningsnummer

En uppgift om att en persons identitet vid tilldelning och förnyelse av samordningsnummer är styrkt, sannolik eller osäker ska få behandlas i folkbokföringsdatabasen. Personadressregistret SPAR ska få innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer och som har styrkt sin identitet eller gjort identiteten sannolik.

Information om personens identitet har styrkts, gjorts sannolik eller är osäker måste kunna lagras i folkbokföringsdatabasen och bör alltid aviseras tillsammans med ett samordningsnummer för att förslaget ska få avsett genomslag i samhället.

I dag aviserar Skatteverket alltid information om den eller de uppgifter som beställts om en person med samordningsnummer är styrkta eller inte. Detta markeras i aviseringen med ett ”J” för respektive uppgift om t.ex. namn eller medborgarskap. Det aviseras däremot ingen helhetsbedömning av om uppgifterna om en person med samordningsnummer är styrkta. Det har visat sig att endast ett fåtal myndigheter tar emot och behandlar dessa detaljerade uppgifter. Många myndigheter gör i stället ingen skillnad alls på olika samordningsnummer.

Informationen som aviseras bör därför förenklas för att fler myndigheter på ett enklare sätt ska kunna ta del av den. Genom avisering av en helhetsbedöm­ning om identiteten är styrkt, sannolik eller osäker blir informationen mer lättillgänglig och enklare att förstå än när uppgifter om varje enskild uppgift aviseras. Det kan också antas att det blir lättare att anpassa mottagande myndighets system för att hantera en samlad helhetsbedömning av identitets­uppgifterna än separat information för varje enskild personuppgift.

Den lägsta nivån av samordningsnummer som tilldelats när identiteten inte har kunnat styrkas eller göras sannolik är mycket osäkra. För att begränsa spridningen av sådana nummer i samhället ska sådana samordningsnummer inte heller i fortsättningen ingå i SPAR.

Vilandeförklaring och förnyelse av personnummer som före 2000 tilldelats utan samband med folkbokföring samt behandling av uppgift om när en person har avlidit

Personnummer som före 2000 har tilldelats utan samband med folkbokföring ska kunna förnyas och förklaras vilande under samma förutsättningar som samordningsnummer. Anmälan om förnyelse får dock inte lämnas in av den enskilde själv utan endast av en sådan myndighet eller ett sådant annat organ som kan begära ett samordningsnummer. Uppgift om vilandeförklaring av ett personnummer som före 2000 tilldelats utan samband med folkbokföring liksom tidpunkt för när en person med ett sådant nummer har avlidit ska kunna behandlas i folkbokföringsdatabasen på samma sätt som gäller för samordningsnummer. Uppgift om tidpunkt för när en person har avlidit ska även kunna behandlas i folkbokföringsdatabasen för den som tilldelats ett personnummer trots att han eller hon är undantagen från folkbokföring och tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat. I den nya lagen tas in en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om förnyelse av samordningsnummer och personnummer som före 2000 har tilldelats utan samband med folkbokföring.

Innan samordningsnumret infördes 2000 fanns det möjlighet att tilldela personnummer även till personer utan samband med folkbokföring. Sådana personnummer, s.k. TP-nummer (tilldelat personnummer), tilldelades t.ex. för registrering i skatteregister, körkortsregister, sjömansregister, register hos allmän försäkringskassa samt för utfärdande av pass och registrering i passregister.

Numren har tilldelats i situationer där det enligt senare regler i stället skulle ha tilldelats samordningsnummer. Det är mot den bakgrunden rimligt att TP-numren omfattas av samma regler om vilandeförklaring och förnyelse som gäller för samordningsnummer. Det saknas regler om tilldelning av TP-nummer, vilket innebär att det inte kan ställas krav på identitetskontroll för att förnya numret. Det är endast en sådan myndighet eller annat organ som kan begära samordningsnummer som kan anmäla om förnyelse av TP-nummer om myndigheten eller organet har fortsatt behov av numret i sin verksamhet.

Personuppgiftsbehandling

Regeringen gör bedömningen att den behandling av personuppgifter som förslagen om samordningsnummer, personnummer som före 2000 har tilldelats utan samband med folkbokföring respektive personnummer som tilldelats personer som omfattas av immunitet och privilegier ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Bortsett från de ändringar som föreslås i lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och lagen om det statliga personadressregistret är den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att utföras med anledning av förslagen.

Det införs en underrättelseskyldighet i fråga om personer med samordningsnummer

Det införs en skyldighet för samtliga myndigheter att underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om en person med ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig. Om särskilda skäl talar mot det behöver någon underrättelse inte lämnas. Skatteverkets brottsbekäm­pande verksamhet är undantagen från underrättelseskyldigheten. Detsamma gäller i fråga om uppgifter som omfattas av s.k. statistiksekretess.

Om uppgifterna i folkbokföringsdatabasen är felaktiga kan dessa få stor påverkan i samhället när de sprids via det statliga personadressregistret (SPAR) och Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter (Navet), vilket påverkar tilltron till samordningsnummer som identitetsbe­teckning – även i de fall en person har styrkt sin identitet. För att samordnings­numren ska bli säkrare och användbara på avsett sätt är det en förutsättning att folkbokföringsdatabasen innehåller korrekta uppgifter.

Personuppgiftsbehandling

Regeringen bedömer att den behandling av personuppgifter som förslaget om en underrättelseskyldighet i fråga om personer med samordningsnummer ger upphov till är förenlig med relevant dataskyddslagstiftning. Det behöver därför inte införas någon ytterligare reglering av personuppgiftsbehandling.

Samordningsnummer bör inte tilldelas alla som söker asyl

Samordningsnummer bör inte tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan.

Det är angeläget att stärka kontrollen av samordningsnummer för att öka dess tilltro och användbarhet i samhället. En ändring som medför en markant ökning av samordningsnummer baserat på osäkra identitetsuppgifter är därför inte önskvärd och bör inte genomföras om riskerna inte uppvägs av nyttan med förslagen. Det rör sig om en stor grupp individer där det av naturliga skäl finns stora svårigheter med en säker identifiering, inte minst med hänsyn till att Migrationsverket sällan tar ställning till identiteten i ett så tidigt skede av asylprocessen. Enligt Migrationsverket är nyttan med förslagen begränsad. De flesta asylsökande beviljas inte uppehållstillstånd och kommer därmed inte att bosätta sig i Sverige utan ska lämna landet efter att processen är avslutad. I de fall Migrationsverket identifierar ett behov av samordningsnummer i verksamheten eller för att utbyta information med andra myndigheter bör Migrationsverket, precis som i dag, ha möjlighet att begära tilldelning av samordningsnummer.

Finns behov av stärkt sekretess för uppgifter som lämnas över till Skatteverket i vissa fall?

Det saknas behov av att införa stärkt sekretess i ärende om tilldelning av samordningsnummer.

Något behov av att införa stärkt sekretess i ärende om tilldelning av samordningsnummer finns inte eftersom det inte bör införas regler om att samtliga asylsökande ska tilldelas ett samordningsnummer i samband med asylansökan.

Straffansvar i lagen om samordningsnummer

Något straffansvar som tar sikte på oriktiga uppgifter som lämnas till grund för beslut om samordningsnummer bör inte införas.

I samband med tilldelning av samordningsnummer efter egen ansökan är de flesta situationer där oriktiga uppgifter riskerar att registreras i folkbokföringsdatabasen redan straffbelagda enligt nuvarande bestämmelser, främst för att det kommer att krävas att personen visar upp någon form av identitetshandling. Om den inte är förfalskad, på annat sätt oriktig eller tillhör någon annan torde det inte vara möjligt att få oriktiga uppgifter registrerade i databasen.

När det gäller tilldelning av samordningsnummer efter begäran från en myndighet eller annan aktör kommer situationen i flera fall att vara sådan att personen inte är medveten om att uppgifterna lämnas till grund för beslut om ett sådant nummer. Uppgifterna kan också komma från annat håll än från den enskilde själv. Tilldelning av samordningsnummer kommer dessutom i flera fall att ske utan att ha föregåtts av en identitetskontroll vid personligt möte. Det finns därför inte alltid ett naturligt tillfälle att säkerställa att den enskilde är medveten om i vilket syfte som uppgifterna lämnas.

Frågor om överklagande

Vissa beslut enligt lagen om samordningsnummer ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Sådana beslut ska få överklagas även av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Överklagandeförbud ska gälla för beslut om fastställande av individnummer och kontrollsiffra i samordningsnummer och för beslut om tilldelning av samordningsnummer efter begäran från en myndighet eller ett annat organ. Detsamma gäller för beslut om förnyelse av ett samordningsnummer efter ansökan av en sådan part liksom beslut om vilandeförklaring med anledning av att någon ansökan om förnyelse inte har kommit in i rätt tid. Överklagandeförbud ska vidare gälla för beslut om personnummer som före 2000 tilldelats utan samband med folkbokföring (TP-nummer). Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Undantaget från folkbokföring av anställda vid utländska ambassader och konsulat i Sverige ska begränsas

Undantaget från folkbokföring avseende personer som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning begränsas så att det enbart ska gälla den som åtnjuter immunitet och privilegier enligt 1961 och 1963 års Wienkonventioner om diplomatiska respektive konsulära förbindel­ser. Detsamma ska gälla för en sådan persons familjemedlem eller ”tjänare”.

För att även personer som rekryteras från utlandet till lokala anställningar och som inte åtnjuter immunitet och privilegier ska kunna folkbokföras bör undantaget i folkbokföringslagen begränsas.

Ikraftträdande

De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2023.

Förslagen syftar till att stärka systemet med samordningsnummer samt att öka tilltron till och användbarheten av samordningsnumret i samhället. Förslagen bör därför träda i kraft så snart det är möjligt. Vidare kan det konstateras att samordningsnummer har funnits sedan 2000 och att behov av tid för anpassning av verksamhetssystem för att kunna hantera numret därför inte kan antas vara framträdande. Trots detta har en del remissinstanser framfört behov av tid för att kunna integrera och bearbeta samordningsnummer i sina verksamhetssystem. Det finns också behov hos flera att anpassa sina system så att uppgiften i folkbokföringsdatabasen om att identiteten har styrkts, gjorts sannolik eller är osäker, kan tas emot och behandlas hos mottagaren. Regeringen anser att tid för sådan anpassning och omställningsarbete bör beaktas.

Förslagen innebär också behov av anpassning och översyn av föreskrifter, framför allt för Skatteverket men även för övriga myndigheter, kommuner och privata aktörer som använder sig av det nuvarande systemet för samordnings­nummer. Även förslagen om möjlighet till kontroll av biometriska uppgifter i handlingar kräver teknisk anpassning som kan vara tids- och resurskrävande. Därutöver kräver förslagen i vissa fall informationsinsatser och utbildning av personal.

De nya reglerna om kontroll av biometriska uppgifter i handlingar vid identitetskontroll för bl.a. den som ska folkbokföras efter inflyttning till Sverige träder i kraft den 1 september 2023 (prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28, rskr. 2021/22:372). Med hänsyn till det nära samband som finns mellan reglerna om kontroll av biometriska uppgifter för personer som ska folkbokföras och motsvarande förslag för personer som ska tilldelas ett samordningsnummer bör även de sistnämnda förslagen träda i kraft den 1 september 2023.

Begränsning av undantag från folkbokföring av anställda vid utländska ambassader och konsulat i Sverige

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

Övergångsbestämmelser för samordningsnummer som tilldelats enligt nuvarande bestämmelser

För samordningsnummer som har tilldelats före ikraftträdandet och där det inte råder osäkerhet om personens identitet får uppgift om att identiteten är sannolik registreras. Även för samordningsnummer som tilldelats före ikraftträdandet efter egen ansökan får uppgift om att identiteten är styrkt registreras. Detta gäller endast för nummer som inte har förklarats vilande. Regeringen bedömer att det saknas behov av övergångsbestämmelser i övrigt.

Sedan den 18 juni 2021 kan en enskild tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan. För att tilldelas ett sådant nummer måste den enskilde inställa sig personligen hos Skatteverket för att styrka sin identitet. De krav som ställs på identitetskontrollen för att tilldelas ett samordningsnummer efter egen ansökan motsvarar alltså i stort den kontroll som enligt förslagen krävs för att tilldelas ett samordningsnummer med styrkt identitet. Det föreslås dock också att biometriska uppgifter i vissa identitetshandlingar ska få kontrolleras i samband med tilldelning. Samordningsnummer med styrkt identitet blir därför i det avseendet ännu säkrare än ett samordningsnummer som tilldelats efter egen ansökan enligt de regler som gällt hittills.

Regeringen anser att för en enskild som tilldelats ett samordningsnummer efter egen ansökan skulle det bli svårbegripligt om det krävs en ny ansökan med personlig inställelse för att samordningsnumret i folkbokföringsdatabasen ska registreras med uppgift om styrkt identitet.

Behövs övergångsbestämmelser för ärenden om tilldelning av samordningsnummer som inte avgjorts vid ikraftträdandet?

Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser eftersom en sådan begäran om samordningsnummer från en myndighet eller ett annat organ som ännu inte avgjorts vid ikraftträdandet av de nya bestäm­melserna ska handläggas enligt den nya lagen om samordningsnummer. Detsamma gäller en sådan ansökan om samordningsnummer från en enskild som ännu inte avgjorts när de nya bestämmelserna träder i kraft.

Övergångsbestämmelser för vilandeförklaring och förnyelse av personnummer som före 2000 tilldelats utan samband med folkbokföring

Enligt bestämmelsen i lagen om samordningsnummer ska ett personnummer som tilldelades före 2000 utan samband med folkbokföring förklaras vilande om någon anmälan om förnyelse inte har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år numret tilldelades. Regeringen föreslår att när denna bestämmelse tillämpas ska personnumret anses ha tilldelats 2018.

Behövs övergångsbestämmelser för överklagande?

Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser i fråga om vilka beslut som kan överklagas. Regeringens förslag innebär inte någon förändring avseende vilka beslut som är möjliga att överklaga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om stärkt system för samord­ningsnummer av de skäl som framförs i propositionen.

Sekretesskydd för biometriska uppgifter

Motionerna

I kommittémotion 2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 föreslår motionärerna att regeringen återkommer med förslag om ett sekretesskydd för biometriska uppgifter som en myndighet tar fram i syfte att kontrollera den enskildes identitet. Motionärerna anför bl.a. att regeringens bedömning i fråga om behov av sekretesskydd för biometriska uppgifter möter kritik av flera remissinstanser. Motionärerna delar remissinstansernas kritik i fråga om behovet av sekretesskydd vid hantering av biometriska uppgifter och instämmer i förslaget från Kammarrätten i Stockholm, om att ett sekretesskydd för biometriska uppgifter som en myndighet tar fram i syfte att kontrollera den enskildes identitet bör övervägas.

I kommittémotion 2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 föreslår motionärerna att regeringen överväger ett sekretesskydd för biometriska uppgifter. Motionärerna anför att så som Kammarrätten i Stockholm konstaterar kan det inte uteslutas att biometriska uppgifter, t.ex. på grund av förbiseende, inte alltid förstörs omedelbart efter genomförd kontroll. Det skulle i så fall innebära att biometriska uppgifter kan förekomma i allmänna handlingar utan att sekretess gäller för uppgifterna. Det skulle riskera att leda till att den enskilde lider men om uppgiften lämnas ut, men frågan är också om det är förenligt med dataskyddsförordningens bestämmelser om bl.a. integritet och konfidentialitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de biometriska uppgifterna inte ska sparas utan omedelbart förstöras när kontrollen har genomförts. Regeringen gör bedöm­ningen att de uppgifter som har tagits fram i samband med kontrollen aldrig blir allmänna handlingar och att frågan om sekretess därför inte aktualiseras. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte behövs något sekretesskydd för biometriska uppgifter. Utskottet avstyrker motionerna.

Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Motion

I kommittémotion 2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen återkommer med förslag om att asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas ett samordningsnummer och med förslag om att sekretess ska gälla i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Motionärerna konstaterar att regeringen gör bedömningen att samordningsnummer inte bör tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan. Motionärerna anför att det att ge asylsökande samordningsnummer underlättar dessas tillvaro i samhället, i kontakt med myndigheter, vårdgivare och arbetsgivare m.fl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att samordningsnummer inte bör tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att en ändring som medför en markant ökning av samordningsnummer baserat på osäkra identitetsuppgifter inte är önskvärd och inte bör genomföras om riskerna inte uppvägs av nyttan med förslagen. Utskottet konstaterar att Migrationsverket anser att nyttan med förslaget är begränsat och att det rör sig om en stor grupp individer där Migrationsverket sällan tar ställning till identiteten i ett tidigt skede av asylprocessen. Vidare noterar utskottet att Migrationsverket redan i dag har möjlighet att begära tilldelning av samordningsnummer om de identifierar ett sådant behov. Utskottet avstyrker motionen.

Sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande

Motion

I kommittémotion 2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3 föreslår motionärerna att regeringen bör återkomma med förslag om att sekretess ska gälla i ärende om tilldelning av samordningsnummer till personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att samordningsnummer inte bör tilldelas samtliga asylsökande i samband med asylansökan och avstyrker därför motionen.

Undantag från underrättelseskyldighet

Motion

I kommittémotion 2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 föreslår motionärerna att regeringen ska återkomma med en precisering av undantagsbestämmelsen om underrättelse till Skatteverket som gäller om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om en person med ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig. Preciseringen skulle innebära att det inte finns en sådan skyldighet vid kontakt med hälso- och sjukvården.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att förslaget omfattar en möjlighet att avstå från underrättelse om särskilda skäl talar mot det. Det finns enligt regeringens uppfattning inte anledning att ytterligare precisera eller utveckla vad som kan utgöra särskilda skäl. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att vad som utgör särskilda skäl ytterst ska vara varje myndighets uppgift att bedöma. Utskottet avstyrker motionen.

Lagring av biometriska data

Motion

I kommittémotion 2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2 föreslår motionärerna att regeringen utreder möjligheterna för lagring av biometriska data. Motionärerna anför att om referensdata, dvs. biometriska uppgifter, inte lagras saknar myndigheterna möjlighet att kontrollera om den fysiska personen t.ex. är folkbokförd sedan tidigare. En sådan möjlighet skulle avsevärt minska risken för att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen och bidra till att förhindra multipla identiteter. Motionärerna anser att möjligheten för Skatteverket att lagra biometriska uppgifter – med tillhörande stark sekretess – för framtida jämförelser och kontroller bör utredas vidare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att förhindra förekomsten av multipla identiteter. Regeringen uppger att det i detta ärende inte finns något underlag för att överväga att spara uppgifterna för framtida jämförelser men att det kan finnas skäl att återkomma till frågan. Utskottet finner inte skäl att föregripa regeringens arbete med denna fråga och avstyrker motionen.

Kortare tid för vilandeförklaring

Motion

I kommittémotion 2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3 föreslår motionärerna att regeringen bör se över tiden för vilandeförklaring och föreslår att den ska förkortas från fem år till tre år. Motionärerna anför att fem år är en alltför lång tid för förlängning. En kortare tidsperiod på tre år skulle innebära att uppgifterna behåller en aktualitet som kan bidra till att öka tillförlitligheten i systemet. Det skulle på så sätt också kunna bidra till att minska risken för att företag används som brottsverktyg. De flesta som får ett samordningsnummer har dessutom sannolikt behov av ett sådant under en begränsad tid.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att möjligheten att förklara ett samordningsnummer vilande om det inte har förnyats inom utgången av det femte året efter det år numret tilldelades infördes den 18 juni 2021. Utskottet anser att det saknas skäl för att frångå befintliga regler. Utskottet konstaterar vidare att samord­ningsnummer inte avregistreras utan finns kvar i folkbokföringsdatabasen som kommer att innehålla uppdaterad information om numrets status och under­lätta för mottagare av uppgifterna att bedöma om och hur samordningsnumret ska användas i den egna verksamheten. Utskottet avstyrker motionen.

Reservationer

 

1.	Sekretesskydd för biometriska uppgifter, punkt 2 (V, C, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V), Helena Lindahl (C) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 1 och

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag om ett sekretesskydd för biometriska uppgifter som en myndighet tar fram i syfte att kontrollera den enskildes identitet. Regeringens bedömning i fråga om behov av sekretesskydd för biometriska uppgifter möter kritik av flera remissinstanser. Det är en kritik som vi delar. Såsom Kammarrätten i Stockholm konstaterar, kan det inte uteslutas att biometriska uppgifter, t.ex. på grund av förbiseende, inte alltid förstörs omedelbart efter genomförd kontroll. Det skulle i så fall innebära att biometriska uppgifter kan förekomma i allmänna handlingar utan att sekretess gäller för uppgifterna. Det skulle riskera att leda till att den enskilde lider men om uppgiften lämnas ut, men frågan är också om det är förenligt med dataskyddsförordningens bestämmelser om bl.a. integritet och konfidentialitet. Detta bör regeringen se över.

 

 

2.	Tilldelning av samordningsnummer till asylsökande, punkt 3 (V, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag om att asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas ett samordningsnummer. Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer föreslår att asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas ett samordningsnummer. Detta gäller dock inte om ansökan kan antas komma att bedömas uppenbart ogrundad eller om det annars finns särskilda skäl. Utredningen föreslår också att samordningsnummer ska få tilldelas en asylsökande på begäran av Migrationsverket även om behovet av samordningsnumret inte finns i Migrationsverkets verksamhet.

Nästan alla remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Vi anser att samordningsnummer underlättar asylsökandes tillvaro i samhället och kontakter med myndigheter, vårdgivare och arbetsgivare m.fl. Migrationsverket anser att nyttan med förslaget kommer att vara begränsad och att samordningsnumret i stället kan komma att ge en missvisande bild av personens anknytning till Sverige. Vi anser att det bör ses som en självklar del av själva tilldelningen att förklara betydelsen av och begränsningarna med samordningsnummer. Det är vår bedömning att det sannolikt skulle underlätta både för de asylsökande och för de aktörer som har kontakt med dem att ge asylsökande samordningsnummer. Detta bör regeringen se över.

 

 

3.	Sekretess i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande, punkt 4 (V, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer föreslår att sekretess ska gälla i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till personer som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. för uppgift som har lämnats av Migrationsverket om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Den förstärkta sekretessen föreslås dock inte gälla för uppgift om namn, födelsetid och kön och om identitetsuppgifterna styrkts. Sekretess föreslås av utredningen också gälla för uppgift om grunden för tilldelning av samordningsnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Regeringen motiverar i huvudsak sitt ställningstagande med att den inte går på utredningens linje om tilldelning av samordningsnummer till asylsökande. Regeringens linje minskar behovet av stärkt sekretess. Eftersom vi förespråkar utredningens linje om samordningsnummer till asylsökande förespråkar vi också utredningens linje om stärkt sekretess. Detta bör regeringen se över.

 

 

4.	Undantag från underrättelseskyldighet, punkt 5 (V, MP)

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Enligt förslaget ska myndigheter underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om en person med ett samordningsnum­mer är oriktig eller ofullständig. Om särskilda skäl talar mot det behöver någon underrättelse inte lämnas. Flera remissinstanser påtalar risken att den utvidgade underrättelseskyldigheten försvårar enskildas kontakter med hälso- och sjukvården eftersom den kan göra att vissa personer inte söker vård. Vi anser att denna undantagsbestämmelse bör preciseras på ett sätt som tydliggör att kontakt med hälso- och sjukvården ska undantas. Detta bör regeringen se över.

 

 

5.	Lagring av biometriska data, punkt 6 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

En rad remissinstanser har uppmärksammat behovet av att kunna lagra och jämföra biometri. Enligt förslaget i propositionen ges möjlighet att koppla den fysiska personen till en identitetshandling, något som bidrar till förstärkt kontroll både av handlingars äkthet och av att den som åberopar handlingen är den som handlingen avser. Men om referensdata, dvs. biometriska uppgifter, inte lagras står myndigheterna utan möjlighet att kontrollera om den fysiska personen t.ex. förekommer som folkbokförd sedan tidigare. En sådan möjlighet skulle avsevärt minska risken för att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen, och bidra till att förhindra multipla identiteter. Jag anser därför att möjligheten för Skatteverket att lagra biometriska uppgifter – med tillhörande stark sekretess – för framtida jämförelser och kontroller bör utredas vidare. Detta bör regeringen se över.

 

 

6.	Kortare tid för vilandeförklaring, punkt 7 (C)

av Helena Lindahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Det förnyelseförfarande för samordningsnummer som infördes 2021 innebär att om anmälan om förnyelse inte har kommit in vid utgången av det femte kalenderåret efter det år då numret tilldelades eller senast förnyades ska numret förklaras vilande. Jag anser att fem år är en alltför lång tid för förlängning. De flesta som får ett samordningsnummer har sannolikt behov av ett sådant under en begränsad tid. En kortare tidsperiod på tre år skulle innebära att uppgifterna behåller en aktualitet som kan bidra till att öka tillförlitligheten i systemet och skulle också kunna bidra till att minska risken för att företag används som brottsverktyg. Detta bör regeringen se över.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:276 Stärkt system för samordningsnummer:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om samordningsnummer.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1281) om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

Följdmotionerna

2022/23:16 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ett sekretesskydd för biometriska uppgifter som en myndighet tar fram i syfte att kontrollera den enskildes identitet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas ett samordningsnummer, enligt förslaget från utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (dir. 2019:54), och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att sekretess ska gälla i ärenden om tilldelning av samordningsnummer till personer som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., enligt förslaget från utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (dir. 2019:54), och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med precisering av undantagsbestämmelsen som tydliggör att kontakt med hälso- och sjukvård ska undantas och tillkännager detta för regeringen.

2022/23:31 av Helena Lindahl m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesskydd för biometriska uppgifter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för lagring av biometriska data och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förkortad tid för vilandeförklaring och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag