HA01SkU11: Inkomstskatt
|
Skatteutskottets betänkande
|
Inkomstskatt
Sammanfattning
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkanden som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen som bl.a. gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och skattereform.
I betänkandet finns 28 reservationer (S, SD, V, C, MP) och två särskilda yttranden (S, SD).
Behandlade förslag
Cirka 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m.
Husavdrag (rut- och rotavdrag)
Avdrag för pensions- och bosparande m.m.
5.Förhöjt grundavdrag, punkt 2 (V, MP)
6.Husavdrag (rut- och rotavdrag), punkt 3 (S)
7.Husavdrag (rut- och rotavdrag), punkt 3 (SD)
8.Husavdrag (rut- och rotavdrag), punkt 3 (C)
9.Gåvoskatteavdrag, punkt 4 (SD)
10.Gåvoskatteavdrag, punkt 4 (C)
11.Grönt avdrag m.m., punkt 5 (C)
12.Grönt avdrag m.m., punkt 5 (MP)
13.Medlemsavgifter m.m., punkt 6 (S, V)
14.Medlemsavgifter m.m., punkt 6 (C)
15.Grön skatteväxling, punkt 7 (C)
16.Grön skatteväxling, punkt 7 (MP)
17.Förmåner m.m., punkt 8 (SD)
20.Förmåner m.m., punkt 8 (MP)
21.Personalvårdsförmåner, punkt 9 (C)
24.Avdrag för pensions- och bosparande m.m., punkt 12 (SD)
28.Skattereform, punkt 14 (MP)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (V)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (MP)
|
2. |
Förhöjt grundavdrag |
Riksdagen avslår motion
2022/23:1283 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 16.
Reservation 5 (V, MP)
|
3. |
Husavdrag (rut- och rotavdrag) |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:827 av Lars Beckman (M),
2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 19,
2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD),
2022/23:1628 av Martina Johansson (C),
2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C),
2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.
Reservation 6 (S)
Reservation 7 (SD)
Reservation 8 (C)
|
4. |
Gåvoskatteavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2,
2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5,
2022/23:1921 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C) och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14.
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (C)
|
5. |
Grönt avdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14,
2022/23:343 av Rickard Nordin (C),
2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C),
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 34,
2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 30,
2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 47,
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49 och
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 63, 85 och 145.
Reservation 11 (C)
Reservation 12 (MP)
|
6. |
Medlemsavgifter m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),
2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S),
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 58 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24.
Reservation 13 (S, V)
Reservation 14 (C)
|
7. |
Grön skatteväxling |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 12,
2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,
2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16,
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 19,
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 60 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 29 och 30.
Reservation 15 (C)
Reservation 16 (MP)
|
8. |
Förmåner m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7,
2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2,
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39,
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD),
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13,
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36,
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.
Reservation 17 (SD)
Reservation 18 (V)
Reservation 19 (C)
Reservation 20 (MP)
|
9. |
Personalvårdsförmåner |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,
2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34.
Reservation 21 (C)
|
10. |
Reseavdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S),
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21.
Reservation 22 (SD)
Reservation 23 (V)
|
11. |
Avdrag för arbetsredskap m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:534 av Saila Quicklund (M) yrkande 1,
2022/23:643 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 och
2022/23:1936 av Sten Bergheden (M).
|
12. |
Avdrag för pensions- och bosparande m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:321 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3,
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 samt
2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.
Reservation 24 (SD)
|
13. |
Omställningsavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M),
2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 och
2022/23:1934 av Sten Bergheden (M).
|
14. |
Skattereform |
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:147 av Lawen Redar (S),
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5,
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14,
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10,
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S),
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S),
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3,
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33 och
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.
Reservation 25 (S)
Reservation 26 (V)
Reservation 27 (C)
Reservation 28 (MP)
Stockholm den 9 mars 2023
På skatteutskottets vägnar
Niklas Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Sofie Eriksson (S) och Marielle Lahti (MP).
I betänkandet behandlar utskottet ca 120 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23. Motionsyrkandena handlar bl.a. om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och skattereform. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i jobbskatteavdraget, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion m.m.
Jämför reservation 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP) samt särskilt yttrande 1 (S).
Motionerna
I kommittémotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 föreslås tillkännagivanden om att pausa uppräkningen av den s.k. skiktgränsen för 2023 och om en förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23 föreslås ett tillkännagivande om att det finns ett behov av att skattesystemet tar hänsyn till villkoren på landsbygden.
I motion 2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att kompensera de individer som är beroende av bil och därmed drabbas extra hårt av de höga drivmedelspriserna. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2020 en regional skattereduktion med 1 675 kronor för personer som bor i vissa glest befolkade områden, främst i Norrland och vissa kommuner i nordöstra Svealand. Motionärerna vill minska ojämlikheten och se till att hela Sverige fortsätter att leva och därför anser de att regeringen behöver göra det den kan för att kompensera för de extra kostnader som livet i glesbygd medför. I motion 2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över den orättvisa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning så att den kan avskaffas.
I motion 2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om utlandssvenskars problem och svårigheter med dubbelbeskattning och den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK). I motion 2022/23:1942 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att överväga att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag. I motion 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner.
I motion 2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8 föreslås tillkännagivanden om att säkerställa jämbördiga regler vid uppsägning för gränspendlare mellan Sverige och Danmark, att förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser och att stoppa dubbelbeskattningen av pensioner.
Bakgrund och gällande rätt
Jobbskatteavdrag
Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget. Rätt till skattereduktionen har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga med arbetsinkomster har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna finns i 67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Jobbskatteavdragets storlek är beroende av om den skattskyldige har fyllt 65 år eller inte. För den som vid beskattningsårets ingång är yngre än 65 år utgår beräkningen av jobbskatteavdraget från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt. För den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget annorlunda utformat. När det infördes var tanken att jobbskatteavdraget skulle vara högre för äldre för att ge dessa personer en starkare drivkraft att stanna kvar på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget beräknas på följande sätt för denna grupp. På arbetsinkomster som uppgår till högst 100 000 kronor uppgår skattereduktionen till 20 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 100 000 kronor men inte 300 000 kronor är skattereduktionen 15 000 kronor med tillägg av 5 procent av arbetsinkomsterna. För arbetsinkomster som överstiger 300 000 kronor men inte 600 000 kronor uppgår skattereduktionen till 30 000 kronor. För den som har arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år trappas skattelättnaden av genom att skattereduktion ges med 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor.
Förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
Sedan den 1 januari 2023 gäller ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än tidigare. Skattereduktionen är helt utfasad för arbetsinkomster som överstiger ca 1 800 000 kronor per år.
Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning
En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018. Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning. Den ska enligt regeringen i princip beräknas så som jobbskatteavdraget beräknas med undantagen att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skattereduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden
En skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 och tillämpas fr.o.m. det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019. Bestämmelsen innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion med 1 675 kronor per år att räkna av mot den kommunala inkomstskatten.
SINK
Inkomster från arbete i Sverige och vissa andra inkomster, som fysiska personer som är bosatta utomlands har (med undantag för artister och idrottare) beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-lagen). Med bosatt utomlands avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av de skattepliktiga inkomsterna, med undantag för sjöinkomst där skattesatsen är 15 procent. Den skattskyldige får inte göra några avdrag från inkomsterna. Inte heller får skattereduktion räknas av mot skatten. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsterna eftersom skatten är definitiv.
Expertskatt
Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner innebär att 25 procent av deras lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbete är skattefria. Detta gäller bara om arbetet avser
• specialistuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet
• kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet eller
• företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Dessutom krävs att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med ett fast driftsställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare och att arbetstagaren inte har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas. Den 1 januari 2012 kompletterades reglerna med en förenklingsregel. Den innebär att villkoren för den lägre beskattningen alltid ska anses vara uppfyllda om den lön och annan ersättning som arbetstagaren får överstiger två gånger prisbasbeloppet per månad för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det innebär att skattelättnaden ges utan någon prövning av den skattskyldiges kvalifikationer eller av arbetsgivarens associationsform. Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Sedan den 1 januari 2021 gäller skattelättnaden under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Skiktgräns
Skiktgränsen är den fastställda inkomsten minskad med grundavdraget, dvs. den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Skiktgränsen räknas varje år upp med konsumentprisindex plus 2 procentenheter. På den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen är den statliga inkomstskatten 20 procent.
Pågående arbete
Uppdrag att utveckla och öka kunskapen om ekonomisk jämställdhet bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
Regeringen gav den 22 december 2022 Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utveckla och öka kunskapen om ekonomisk jämställdhet bland kvinnor och män med funktionsnedsättning. Syftet med uppdraget är att komplettera dagens kunskap om inkomstgapet mellan könen med kunskaper om löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen i december 2024.
Jobbskatteavdraget
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av jobbskatteavdraget. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i maj 2023.
Öresundsavtalet
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 s. 240) framgår bl.a. följande:
Under mars 2020 tog regeringen kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av Öresundsavtalet och under hösten 2021 återupptogs arbetet där behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning har lyfts från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Ett nytt avtal kan skapa förutsättningar för att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun, vilket bedöms kunna bidra till en fortsatt integration och regionförstoring som är bra för näringsliv, forskning och tillväxt i både Sverige och Danmark. Eftersom omförhandling av Öresundsavtalet utgör kärnan i tillkännagivandet och också ingår som en del av pågående förhandling anses tillkännagivandet därmed slutbehandlat.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om jobbskatteavdrag, skiktgräns, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och regional skattereduktion behandlades i yttrande 2022/23:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att riksdagen den 13 december 2022 fastställde utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2023 enligt regeringens förslag som bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Beslutet innebar bl.a. att jobbskatteavdraget förstärktes för personer över 65 år, reseavdraget bibehölls med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor och skattereduktionen för installation av solceller förstärktes. Samtliga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2023.
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen uppger att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som bl.a. innebär lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Vidare har regeringen uppgett att den ska verka för att skatten på arbete ska bli lägre och att incitamentet att jobba ska bli starkare, inom ramen för hållbara offentliga finanser. Den statliga skatten ska minska om det finns ett finansiellt utrymme.
Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om ändringar i jobbskatteavdraget och skiktgränsen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3, 2022/23:1942 av Sten Bergheden (M) och 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4.
Utskottet har i ett tidigare ställningstagande som gällde en motion i samband med budgetpropositionen för 2023 ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte medges utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2023 uppgett att den har lyft upp behovet av att utvidga utjämningsordningens omfattning och att frågan nu ingår som en del i ett förslag om en vidare översyn av Öresundsavtalet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8.
Utskottet noterar att skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster. Utskottet noterar att Statistiska centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag att utveckla och öka kunskapen om ekonomisk jämställdhet bland kvinnor och män med funktionsnedsättning. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns skäl att förstärka reduktionen ytterligare och avstyrker motionerna 2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S) och 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5.
Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen har aviserat en förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling. Den ska träda i kraft den 1 juli 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att forskning är av stor vikt för att förse näringslivet och samhället i stort med långsiktig kompetens och innovationer. Utskottet konstaterar att ändringar i reglerna för expertskatt trädde i kraft den 1 januari 2021. Utskottet är därför inte berett att se över reglerna och avstyrker motion 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10.
Förhöjt grundavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i det förhöjda grundavdraget.
Jämför reservation 5 (V, MP).
Motion
I kommittémotion 2022/23:1283 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att dra tillbaka förslaget om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget.
Bakgrund och gällande rätt
Åldersgränserna i pensionssystemet höjdes den 1 januari 2023 (prop. 2021/22:181 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system, bet. 2021/22:SfU25, rskr.2021/22:331). Lägsta ålder för att få garantipension och inkomstpensionstillägg ändrades från 65 år till 66 år. I propositionen föreslogs också att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet på motsvarande sätt skulle höjas med ett år 2023 och att de fr.o.m. 2026 skulle motsvara riktåldern för pension. Att pensionsåldern höjdes påverkar beskattningen. För att få ett förhöjt grundavdrag under inkomståret 2023 måste personen ha fyllt 66 år vid årets ingång. Den som är född 1957 och har fyllt 65 år men inte 66 år vid ingången av 2023 får därför inte ett förhöjt grundavdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om ändringar i det förhöjda grundavdraget. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:1283 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 16.
Husavdrag (rut- och rotavdrag)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika ändringar i reglerna för rut- och rotavdrag.
Jämför reservation 6 (S), 7 (SD) och 8 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 föreslås ett tillkännagivande om en tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering.
I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 19 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör överväga att utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut- och rotavdrag, förebygga missbruk av dessa och förbättra skattevillkoren för renovering av flerbostadshus.
I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla rutavdraget.
I motion 2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rot och rut tillämpas för arbeten utomlands och att regeringen inom EU bör verka för att nationella avdrag och skatteavdrag enbart ska kunna tillämpas inom det egna landet.
I motion 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2 föreslås tillkännagivanden om en översyn av lagstiftningen kring rot- och rutavdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och om att regeringen bör se över införandet av ett trygghetsavdrag för vissa tjänster eller varor inom säkerhetsbranschen.
I motion 2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över hur ett rotavdrag för uppvisad miljövinst i boendet kan utformas för att ge maximal klimatnytta. I motion 2022/23:827 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att förbättra rut- och rotavdraget för att stimulera efterfrågan när det finns ekonomiskt utrymme i budgeten för att genomföra det.
I motion 2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att se över förutsättningarna för att möjliggöra rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller en måleriverkstad. I motion 2022/23:1628 av Martina Johansson (C) föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att ta bort rätten att göra rotavdrag för fastigheter utanför Sveriges gränser. I motion 2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning med syfte att utveckla rutavdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer. I motion 2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att utvidga rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar.
I motion 2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2 föreslås tillkännagivanden om att rotavdraget också ska omfatta energieffektiviseringsåtgärder och att regeringen bör utreda om kostnaden för varor och material ska omfattas av rotavdraget när åtgärderna är energieffektiviserande. I motion 2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD) föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att utöka rotavdraget till 50 procent av arbetskostnaderna.
Bakgrund och gällande rätt
Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller sedan den 8 december 2008. Rotavdrag får göras för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder. Rutavdrag får göras bl.a. för följande arbeten:
• enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden
• häck- och gräsklippning
• krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden
• barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning till och hämtning från förskolor, skolor, fritidsaktiviteter eller liknande
• annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid en vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Sedan den 1 januari 2021 omfattar husavdraget (gemensam benämning för rot-och rutavdraget) flera nya ruttjänster som innebär att avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Rutavdrag ges genom skattereduktion och omfattar bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. Rotavdraget och rutavdraget ihop får sammanlagt uppgå till 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.
Pågående arbete
Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet inom bl.a. regelverket för rut- och rotavdraget (dir. 2022:68). En särskild utredare ska se över uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen och vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik.
Riksrevisionen genomför just nu en granskning av rotavdraget. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i november 2023.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om olika ändringar av rut- och rotavdrag behandlades i betänkande 2021/22:SkU13 och i yttrande 2022/23:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och ser positivt på den förstärkning av det gröna avdraget vid installation av solceller som började gälla den 1 januari 2023. Det är viktigt att förslag som under en övergångsperiod kan ge hushåll extra incitament att minska sin elförbrukning utreds och tas fram. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2023 förslag om ett nytt stöd de kommande tre åren för att främja energieffektivisering i småhus genom en höjning av anslaget Insatser för energieffektivisering. Därför anser inte utskottet att det finns skäl att lämna ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för detta inom ramen för rotavdraget. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10.
Utskottet konstaterar att skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Därför avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 19 och 2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1. Utskottet konstaterar att det vid höjningen av det gemensamma taket för rot- och rutavdragen den 1 januari 2021 ansågs att taket för rotavdraget även i fortsättningen skulle uppgå till högst 50 000 kronor. Detta motiverades med att man på detta sätt undviker risken att en enskild som använder sig av rotavdraget för större byggnadsarbeten ska förbruka hela sitt utrymme för skattereduktion på hushållsarbete genom köp av rotarbeten. Utskottet gör ingen annan bedömning och avstyrker motion 2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD).
Utskottet konstaterar att rutavdraget utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021. Utskottet konstaterar att rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Vidare har taket för rutavdraget höjts. Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Utskottet noterar att en utredning tillsatts som bl.a. ska motverka fusk och arbetslivskriminalitet inom bl.a. regelverket för rut- och rotavdraget. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en breddning och förstärkning av rut- och rotavdraget. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2, 2022/23:827 av Lars Beckman (M), 2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C), 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6, 2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C) och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.
Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:1628 av Martina Johansson (C).
Gåvoskatteavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag.
Jämför reservation 9 (SD) och 10 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5 föreslås tillkännagivanden om att utreda en höjning av taket för beloppsgränsen inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Vidare föreslås att regeringen utreder hur juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Regeringen bör även utreda hur fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket och en förenkling av administrationen för mottagarna.
I kommittémotion 2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle. I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av reglerna för skattereduktion för gåva i syfte att inkludera fler mottagande organisationer och överväga högre belopp. I motion 2022/23:1921 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C) föreslås ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att utöka och bredda skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer.
Bakgrund och gällande rätt
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016. Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktionen. Riksdagen fastställde den 24 november 2021 utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Riksdagen biföll bl.a. ett förslag om att avdragsrätten för gåvor skulle utökas den 1 januari 2022. För gåvor som lämnas efter den 31 december 2021 gäller att skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet och högst får vara 3 000 kronor för ett beskattningsår. För att kunna få skattereduktionen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas. Det är organisationen själv som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare. Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt. Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om ändringar i reglerna för skattereduktion för gåva till ideell verksamhet behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det arbete som utförs av civilsamhällets organisationer är viktigt, inte minst i kristider. Utskottet konstaterar att avdragsrätten för gåvor utökades så sent som den 1 januari 2022.
Utskottet noterar att regeringen i budgetproposition för 2023 bl.a. föreslog att ytterligare medel skulle avsättas till civilsamhällets arbete för att bryta ofrivillig ensamhet. Under perioden 2023–2025 beräknas 75 miljoner kronor årligen anslås till ändamålet, och fr.o.m. 2026 beräknas ökningen till 25 miljoner kronor årligen. Samtidigt breddas målgruppen från äldre personer till att omfatta även andra utsatta grupper där ensamheten kan vara betydande. Vidare föreslogs att 20 miljoner kronor avsätts 2023 för att möjliggöra finansiering av Bris nationella stödlinje. Regeringen beräknar 20 miljoner kronor från 2024. Utskottet ser positivt på de stöd som ska lämnas under 2023.
Utskottet noterar att det vid införandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anfördes att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere (prop. 2011/12:1 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.16.3.1 och 6.16.3.5).
Utskottet är därmed inte berett att stödja förslag om ändringar i reglerna för gåvoskatteavdrag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Grönt avdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändring i reglerna för grönt avdrag m.m.
Jämför reservation 11 (C) och 12 (MP).
Motionerna
I partimotion 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 63, 85 och 145 föreslås tillkännagivanden om att utreda en utvidgning av det gröna avdraget så att en större bredd av grön teknik som kan påskynda omställningstakten ska inkluderas, att stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift stärks genom att låta det omfattas av det gröna avdraget och att möjligheten att ge skatteavdrag till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus ses över.
I partimotion 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14 föreslås tillkännagivanden om att sänka skatten för andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus och att småskalig solvärme ska omfattas av det gröna avdraget. I partimotion 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49 föreslås ett tillkännagivande om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller.
I kommittémotion 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 34 föreslås ett tillkännagivande om att stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift bör stärkas. I kommittémotion 2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 30 föreslås tillkännagivanden om ett skatteavdrag till hushåll som gör vattenbesparande installationer i hemmet och om att se över om det är möjligt att ge ett skatteavdrag till privatpersoner som installerar miljöanpassade avloppsanläggningar. I kommittémotion 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 47 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ge ett skatteavdrag till privatpersoner som installerar miljöanpassade avloppsanläggningar. I motion 2022/23:343 av Rickard Nordin (C) föreslås ett tillkännagivande om att se över årsskiftesproblematiken kring det gröna avdraget. I motion 2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C) föreslås ett tillkännagivande om ett blått avdrag för att skapa ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade teknologier.
Bakgrund och gällande rätt
Grönt avdrag
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Skattereduktionen ersatte stödet till fysiska personer enligt förordningen om statligt stöd till solceller, förordningen om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete. Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av ett system för lagring av egenproducerad elenergi och installation av en laddningspunkt till elfordon. Sedan den 1 januari 2023 gäller en förstärkt skattereduktion för installation av solceller (prop. 2022/23:15, bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51) Skattereduktionen för installation av solceller höjdes från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.
Skattereduktion för förnybar el
Särskilda skatteregler gäller för den som producerar förnybar el genom att t.ex. installera solceller på sin privatbostadsfastighet och leverera el till elnätet. Om anläggningens installerade toppeffekt ligger lägre än 500 kilowatt betalas ingen energiskatt på el. Före den 1 juli 2021 var effektgränsen 255 kilowatt.
Med förnybar el menas främst el som framställs från sol, vind och vatten. Det vanligaste för privatpersoner är att installera solceller på fastigheten.
Den el som inte förbrukas av ägaren till mikroproduktionsanläggningen, överskottselen, är skattepliktig om den matas in på elnätet och om ägaren får ersättning för den av elhandlare. Från ersättningen får man göra det schablonavdrag på 40 000 kronor som dras av från de totala inkomsterna för varje privatbostad och som t.ex. kan vara inkomster av uthyrning och försäljning av produkter från privatbostaden. Om de totala inkomsterna från privatbostaden är mer än 40 000 kronor blir mellanskillnaden mellan den totala inkomsten och 40 000 kronor skattepliktig som inkomst av kapital.
Skattereduktion medges för det antal kilowattimmar som matas in på elnätet under förutsättning att det är förnybar el och anläggningen uppfyller vissa villkor. Underlaget för skattereduktion är det antal kilowattimmar som matas in på elnätet. Underlaget kan aldrig bli större än det antal kilowattimmar som tagits ut i anslutningspunkten. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.
Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen kan därmed högst uppgå till 18 000 kronor per år (30 000 kilowattimmar gånger 60 öre).
Tidigare riksdagsbehandling
Den 26 oktober 2022 svarade finansminister Elisabeth Svantesson på skriftlig fråga 2022/23:1 Förenklad fakturering i samband med årsskifte för det gröna avdraget av Rickard Nordin (C). Ministern anförde bl.a. att hon är medveten om hur reglerna om skattereduktion för grön teknik tillämpas i det aktuella fallet och uppgav att frågan även har lyfts fram av branschföreningen Svensk Solenergi i en skrivelse till regeringen och att skrivelsen bereddes inom Regeringskansliet.
Motionsyrkanden om grönt avdrag behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att skattereduktionen för installation av solceller förstärktes den 1 januari 2023 genom en höjd subventionsgrad till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna. Vidare noterar utskottet att stödet har ökat efterfrågan på installation av solceller. Utskottet ser positivt på att stödet kan bidra till kapacitetsutbyggnaden av produktionen av förnybar el och minska beroendet av fossilbaserad elproduktion. Syftet med det gröna avdraget var att ersätta befintliga stöd och utskottet finner inte skäl att nu förorda en utvidgning av stödet genom att låta fler åtgärder omfattas av stödet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C), 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 34, 2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 30, 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 47 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 63 och 85.
Utskottet noterar att skrivelsen om årsskiftesproblematiken kring det gröna avdraget för närvarande bereds inom regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker motion 2022/23:343 av Rickard Nordin (C).
Vidare konstaterar utskottet att skattereduktionen var avsedd att ersätta vissa stöd som var riktade till fysiska personer. Utskottet finner inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker motion 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49.
Utskottet konstaterar att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el nyligen förstärkts genom att effektgränsen höjts till 500 kilowattimmar. Utskottet noterar att regeringen uppgivit att den har för avsikt att utreda förutsättningarna för och lämpligheten i att låta fler andelsägare av förnybar elproduktion få del av skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Därför finner utskottet inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen och avstyrker motionerna 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 145.
Medlemsavgifter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i avdragsrätten för medlemsavgifter m.m.
Jämför reservation 13 (S, V) och 14 (C).
Motionerna
I partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 58 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag. Ett liknande motionsyrkande finns i kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24.
I motion 2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att införa en avdragsrätt för medlemskap i fackliga organisationer. I motion 2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att återinföra skattereduktion för fackföreningsavgift.
Gällande rätt
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter som den har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter. Huvudregeln för fysiska personer är att avdrag inte medges för medlemsavgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, a-kassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.
Sedan den 1 juli 2022 gäller att skattereduktion medges med 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa. Reglerna gäller på avgifter som har betalats efter den 30 juni 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet avstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2021/22:SkU13 motionsförslag om landsbygdsavdrag och om att införa en skattereduktion för fackföreningsavgift. Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottet avstyrkte motionsförslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift och att skattereduktionen för a-kassa skulle avskaffas i yttrande 2022/23:SkU1y.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) och 2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S). Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Därför avstyrks motionerna 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 58 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24.
Grön skatteväxling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om grön skatteväxling.
Jämför reservation 15 (C) och 16 (MP).
Motionerna
I partimotion 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 60 föreslås ett tillkännagivande om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas.
I partimotion 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om att utveckla den gröna skatteväxlingen.
I kommittémotion 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 12 föreslås ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att fortsätta med grön skatteväxling inom transportsektorn. Det är ett skattesystem som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet och som tar hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige. I kommittémotion 2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9 föreslås ett tillkännagivande om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten, samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag. I kommittémotion 2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald. I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 29 och 30 föreslås tillkännagivanden om en översyn av hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. eventuellt fasa ut alla nedsättningar av koldioxidskatten samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag. I yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om grön skatteväxling behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i budgetproposition för 2023 uppger att den kommer att föreslå ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen. Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara bilar. Vidare uppger regeringen att den avser att reformera de skatter eller övriga regleringar som bidragit till att driva upp de svenska kostnadsnivåerna, inte minst när det gäller transportkostnaderna. Samtidigt ska regeringen främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen uppger även att andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas.
Utskottet konstaterar att det i samband med beslutet om att anta regeringens förslag till budgetproposition för 2023 även beslutades om proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller. Beslutet innebar att subventionsgraden för solceller inom ramen för skattereduktionen för installation av grön teknik höjdes från 15 procent till 20 procent den 1 januari 2023.
Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för förvärvsinkomster (prop. 2020/21:37). Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning (prop. 2021/22:33). Vidare konstaterar utskottet att en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 (prop. 2019/20:175), att ändringar i reglerna för expertskatt gäller sedan den 1 januari 2021 (prop. 2020/21:37) och att reglerna för nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar ändrades den 1 juli 2022 (prop. 2021/22:173). Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att bl.a. inkomstskatten för fysiska personer har sänkts till följd av den gröna skatteväxlingen.
Slutligen noterar utskottet att finansminister Elisabeth Svantesson den 2 november 2022 i sitt svar på skriftlig fråga 2022/23:15 om genom vilka åtgärder finansministern vill minska de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen bl.a. anförde att skatten under den kommande mandatperioden för framför allt låg- och medelinkomsttagare ska sänkas för att öka incitamenten att arbeta och därmed öka antalet arbetade timmar i ekonomin.
Utskottet noterar att den gröna skatteväxlingen fortsätter och anser inte att det finns anledning att lämna något tillkännagivande till regeringen. Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.
Förmåner m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av förmåner.
Jämför reservation 17 (SD), 18 (V), 19 (C) och 20 (MP).
Motionerna
I partimotion 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort.
I partimotion 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.
I partimotion 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 föreslås ett tillkännagivande om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort.
I kommittémotion 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag.
I kommittémotion 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete. I kommittémotion 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39 föreslås ett tillkännagivande om att öka miljöstyrningen för förmånsbilar genom att se över möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar. I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 föreslås tillkännagivanden om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och om en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning.
I motion 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7 föreslås tillkännagivanden om att utreda möjligheten till en utökad skattefrihet för förmåner, en utvärdering av slopad skatt på dricks, en utvärdering av slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten och slopad förmånsbeskattning för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare. I motion 2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att utreda möjligheten att undanta dricks som skattepliktig ersättning för arbete.
I motion 2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att ge räddningspersonal i beredskap skattelättnader. I motion 2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M) föreslås ett tillkännagivande om ett förtydligande av reglerna om skattehantering av dricks.
Bakgrund och gällande rätt
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen. Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde.
Personaloptioner
Om en person på grund av sin tjänst förvärvar ett värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet görs.
Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan det marknadsvärde som den underliggande aktien har vid förvärvstidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för den underliggande aktien inklusive eventuell ersättning för optionsrätten ska förmånsbeskattas.
I undantagsfall ska en förmån i form av personaloption inte tas upp till beskattning. För att förmånen ska vara skattefri måste dock ett stort antal villkor vara uppfyllda när personaloptionen utnyttjas för att förvärva en andel. Om något villkor inte är uppfyllt ska förmånen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.
För att förmånen ska vara skattefri måste optionsinnehavaren utnyttja optionen för förvärv av andel i företaget tidigast efter tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. Optionsinnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp.
Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapitalandelarna eller röstandelarna i företaget.
För att skattefriheten för mottagaren ska gälla ska det företag som ingår optionsavtalet vara av begränsad storlek. Det har färre än 150 anställda och delägare som arbetar i företaget (medelantal). Det har en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 280 miljoner kronor. Företaget får inte kontrolleras av offentliga organ. Företagets andelar får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad. Företaget ska huvudsakligen bedriva rörelse. Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse, produktion av kol eller stål, handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument, uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år. Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.
För att förmånen ska vara skattefri finns det även krav på personaloptionen. Kraven rör framför allt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas. Värdet av personaloptionen får inte överstiga 3 miljoner kronor per anställd, och det får inte överstiga 75 miljoner kronor per företag.
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna även om de inte är anställda i företaget.
En personaloption kan nyttjas för att förvärva antingen en andel eller en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kan ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Förmån av hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren.
Om en arbetsgivare erbjuder en anställd förmån av hälso- och sjukvård är detta en skattepliktig förmån som ska beskattas hos den anställda. Detsamma gäller sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren. Den del av förmånen som är skattepliktig är också avgiftspliktig.
Följande förmåner är dock undantagna från skatteplikt även efter den 1 juli 2018:
• vård utomlands och läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands
• företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering
• vaccinationer som beror på tjänsten
• tandbehandlingar som har bedömts som nödvändiga med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina och flygande personal och för andra med i huvudsak likartade arbetsförhållanden.
Hälso- och sjukvård som arbetsgivaren tillhandahåller men som inte avser rehabilitering, företagshälsovård eller förebyggande behandling är en skattepliktig förmån. Skatteverket anser att vanliga läkarundersökningar, provtagningar, röntgen, operationer m.m. hör till skattepliktig hälso- och sjukvård.
Privat sjukvårdsförsäkring
Förmån av privat sjukvårdsförsäkring är skattepliktig. Förmånen värderas till arbetsgivarens kostnad för försäkringen, dvs. normalt premien för försäkringen. Förmånen beskattas i samband med att arbetsgivaren betalar premien till försäkringsbolaget. Den skattepliktiga förmånen av en privat sjukvårdsförsäkring som omfattar både skattepliktiga och skattefria insatser, kan schablonmässigt beräknas till 60 procent av försäkringspremien. Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård, som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Vid fördelningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner ska förmånsvärderingen göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret.
Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst
Svensk personal som tjänstgör i FN:s och OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) fredsbevarande verksamhet utomlands är normalt anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten eller i Polisens utlandsstyrka och får sin lön av sin svenska arbetsgivare under tjänstgöringen utomlands. När sådan personal tjänstgör i fredsbevarande verksamhet utomlands och får ersättning för ökade levnadskostnader av sin arbetsgivare eller direkt av FN gäller vanliga regler. Sådan ersättning är därmed skattepliktig, men under vissa förutsättningar medges avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa.
Förmån av kost och hemresor för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands, dvs. personer som omfattas av lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, är inte skattepliktig inkomst. Även om kostförmån inte ska tas upp till beskattning ska det belopp med vilket avdrag för ökade levnadskostnader kan medges reduceras med hänsyn till förmånen.
Gåvor
En gåva som ges utan krav på motprestation är skattefri för mottagaren. Om gåvan är en ersättning för utfört arbete eller annan motprestation är den skattepliktig för mottagaren. En gåva kännetecknas av tre rekvisit: förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.
Gåvor från arbetsgivare är i allmänhet skattepliktiga som lön, om de inte är särskilt undantagna från skatteplikt, eftersom sådana gåvor förutsätts ha ett inslag av ersättning för arbete. I vissa fall kan gåvor från en arbetsgivare ha en annan grund än anställningen, t.ex. en nära släkt- eller vänskapsrelation mellan givaren och mottagaren. Sådana gåvor ska inte inkomstbeskattas. För att avgöra om förvärvet ska anses ha sin grund i den personliga relationen mellan överlåtaren och förvärvaren, eller anses ha sin grund i en gjord eller framtida arbetsprestation, måste man göra en samlad bedömning av flera omständigheter. De omständigheter som Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 ref. 38 I-III) lyfter fram och som särskilt ska beaktas är
• relationen mellan överlåtare och förvärvare
• syftet med överlåtelsen
• gåvans eller förmånens värde.
Gåvor från arbetsgivare i form av jul-, minnes- och jubileumsgåvor som inte lämnas i pengar är särskilt undantagna från beskattning.
Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag
Sedan den 1 januari 2022 gäller att tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i vissa fall ska jämställas med tjänsteresor när det gäller möjligheten att göra avdrag för ökade levnadskostnader. Avdrag för ökade utgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 km. Ersättning för ökade utgifter undantas från beskattning hos arbetstagaren och från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren.
Den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller någon annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp den ersättning som han eller hon har fått och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration. Kostnadsersättningar är skattefria även för begränsat skattskyldiga personer vid tillfällig anställning eller uppdrag i högst en månad och vid tillfälligt arbete under vissa samhällsinsatser.
Bilförmån
Enligt huvudregeln ska förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på ett visst schabloniserat sätt. Sedan den 1 juli 2021 finns tre olika beräkningsmodeller för värderingen beroende på om bilen togs i trafik
• före den 1 juli 2018
• från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2021
• från den 1 juli 2021.
Värdet av bilförmån beräknas med utgångspunkt från följande fyra delar:
• prisbasbeloppet för beskattningsåret
• ränterelaterat belopp – statslåneräntan
• prisrelaterat belopp – bilens nybilspris
• bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen.
Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,29 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. För bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227), förkortad VSL före den 1 juli 2018, ska värdet beräknas till 0,317 prisbasbelopp.
Det ränterelaterade beloppet beräknas till bilmodellens nybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av statslåneräntan och 1 procentenhet. Statslåneräntan som avses här är räntenivån vid utgången av november månad året före beskattningsåret. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte vara lägre än en golvnivå på 0,50 procent Denna räntesats ska användas vid förmånsberäkning av bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2021 eller senare.
För bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2021 gäller att det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent.
Vid förmånsberäkning av bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den första 1 juli 2021 eller senare gäller att det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av bilmodellens nybilspris.
För bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2021 gäller att det prisrelaterade beloppet för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp ska beräknas till 9 procent av nybilspriset. Om nybilspriset överstiger 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.
Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare, ska fordonsskatt ingå som en del i förmånsvärdet.
Den 1 juli 2022 ändrades reglerna om hur förmånsvärdet ska sättas ned för miljöanpassade bilar. Reglerna ändrades på så sätt att nybilspriset för miljöanpassade bilar vid förmånsberäkningen sätts ned med ett schablonbelopp som utgår från bilens miljöteknik. Med miljöanpassade bilar avses elbilar, laddhybridbilar, vätgasbilar och gasbilar.
Det innebär att nya bilar med viss miljöteknik inte längre omfattas av reglerna om nedsättning av nybilspriset vid beräkning av förmånsvärdet.
Vid beräkning av värdet för bilförmån ska nybilspriset sättas ned med
– 350 000 kronor för en elbil
– 350 000 kronor för en vätgasbil
– 140 000 kronor för en laddhybridbil
– 100 000 kronor för en gasbil.
Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Regeln gäller för bilar som blir skattepliktiga för första gången enligt VSL den 1 juli 2022 eller senare.
Fri cykel
Om en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån för den anställde, och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.
Skatteverket anser att förmånsvärdet ska beräknas på en uppskattad värdeminskning på cykeln baserat på beräknad livslängd och kostnader för eventuell service och eventuella reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden beräknas till marknadsvärdet för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus 1 procentenhet.
Skatteverket anser att förmånsvärdet för en elcykel bör beräknas på samma sätt som för en vanlig cykel förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en högre värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.
Sedan den 1 januari 2022 gäller att cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår (prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivare tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten. Reglerna om delvis skattefrihet i 11 kap. 12 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, är inte tillämpliga eftersom arbetsgivaren inte tillhandahåller en cykel på det sätt som avses i bestämmelsen.
Styrelsearvoden
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom den 16 december 2019 (HFD 2019 not. 31) om beskattning av styrelsearvoden. I målet var det fråga om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas.
Målet avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades skäl för att avvika från domstolens praxis, då en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Beskattning av styrelsearvoden ska enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis i regel ske hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. domstolens dom 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. Högsta förvaltningsdomstolen fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.
Tidigare riksdagsbehandling
Personaloptioner
I regeringens budgetproposition för 2022 aviserades utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall. Propositionen (prop. 2021/22:25) lämnades efter det att budgetpropositionen för 2022 hade lämnats till riksdagen. Riksdagen fastställde den 24 november 2021 utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Riksdagen fattade beslut i enlighet med förslagen i proposition 2021/22:25 Utvidgade regler om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall.
Förmån av förmån av hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren.
Förmån av icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren har betalat för den anställdas räkning var t.o.m. den 30 juni 2018 en skattefri förmån för den anställda. Den 1 juli 2018 slopades skattefriheten och den som får fri hälso- och sjukvård ska beskattas för förmånen enligt vanliga regler (prop. 2017/18:131, bet. 2017/18:SkU20, rskr. 2017/18:275). Sedan detta datum är såväl offentligt som icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård som arbetsgivaren betalar en skattepliktig förmån.
Motionsyrkanden om förmåner behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottet avstyrkte motionsförslag om att avskaffa förmån av fri cykel och ändringar av reglerna för beskattning av personaloptioner i yttrande 2022/23:SkU1y.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär reglerna om personal-optioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera. Utskottet konstaterar att det av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överenskommelse, Tidöavtalet, framgår att reformarbetet för företagande och produktivitet ska inriktas mot att bl.a. förenkla och underlätta ägarskiften inom såväl familjeföretag som till personal. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner. Utskottet noterar även att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna. Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker motion 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6.
Utskottet konstaterar att en justerad schablon för att beräkna värdet av bilförmån (prop. 2020/21:156) gäller sedan den 1 juli 2021 och att reglerna för nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar har ändrats den 1 juli 2022, vilket bl.a. innebär att miljöstyrningen koncentreras till bilar med låga utsläpp. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39.
Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Utskottet konstaterar att det nyligen, den 1 januari 2022, infördes nya regler för cykelförmån som innebär vissa lättnader i beskattningen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4, 5 och 7, 2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14, 2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD), 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13, 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 10.
Utskottet konstaterar att sedan den 1 januari 2022 gäller förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag som innebär att den som är tillfälligt anställd hos en statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation ska anses ha tjänstestället i bostaden. Arbetsgivaren ska därmed inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättning som betalas ut och den tillfälliga arbetstagaren ska inte heller ta upp den ersättning som han eller hon har fått och yrka avdrag för ökade levnadskostnader i sin inkomstdeklaration. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 6 och 2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2.
När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst (HFD 2017 ref. 41 och HFD 2019 not. 31). Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Den 1 januari 2022 trädde ändringar i reglerna för personaloptioner i kraft (prop. 2021/22:25, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46) som bl.a. innebär att reglerna utvidgades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Förmån av personaloption ska inte tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. I stället beskattas en sådan förmån i inkomstslaget kapital när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom att utnyttja personaloptionen. Enligt regeringen är syftet med reglerna att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Regeringen anser att detta behov också finns i fråga om rekrytering av styrelseledamöter och anser därför att reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall bör utvidgas så att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. Utskottet ser positivt på det faktum att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kan omfattas av reglerna om personaloptioner samtidigt som utskottet konstaterar att reglerna innebär ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att stödja förslag om en förändring av beskattningen av styrelsearvoden och avstyrker motion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 9.
Personalvårdsförmåner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner.
Jämför reservation 21 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att egenföretagare bör ha möjlighet till friskvård på lika villkor som arbetstagare och att regeringen bör se över hur en sådan reform kan utformas på lämpligt sätt. I kommittémotion 2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om att utreda ett höjt friskvårdsbidrag för vårdpersonal som är 60 år eller äldre. I kommittémotion 2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33 föreslås ett likalydande tillkännagivande. I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård.
I motion 2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av grunderna för friskvårdsbidrag så att naprapati och kiropraktik omfattas.
Gällande rätt
Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp som intäkt. Från denna huvudregel görs i 11 kap. 11 § IL undantag för personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde som har som syfte att skapa trivsel i arbetet. Personalvårdsförmåner kan vara friskvårdsbidrag, motionsaktiviteter och enklare förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen. Personalvårdsförmåner är skattefria, men för att räknas som en personalvårdsförmån ska förmånen
• vara av mindre värde
• rikta sig till hela personalen
• inte gå att byta mot kontanter.
Skatteverket anser att ett friskvårdsbidrag för enklare slag av motion och friskvård på 5 000 kronor inklusive mervärdesskatt per år och anställd är av ett mindre värde. Friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor kan användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag.
Vid friskvårdsbidrag på högst 5 000 kronor behöver inte någon bedömning göras av mindre värde för själva motions- och friskvårdsaktiviteten. Om en aktivitet innehåller moment av motion och träning kan kostnaden för ett tillfälle överstiga 1 000 kronor och fortfarande anses utgöra mindre värde. Det innebär att t.ex. kurskostnader för kurser som innebär motion anses utgöra mindre värde även om en endagskurs överstiger 1 000 kronor. Även startavgifter i motionstävlingar som bekostas via friskvårdsbidrag och som överstiger 1 000 kronor för en tävling är skattefria.
För friskvårdsaktiviteter som inte innehåller moment av motion tillämpas däremot en gräns på 1 000 kronor per tillfälle. Kostar t.ex. en behandling mer 1 000 kronor för ett enstaka tillfälle anser Skatteverket att det normalt inte anses uppfylla kravet för mindre värde. Om arbetsgivaren via friskvårdsbidraget betalar en sådan aktivitet är det en skattepliktig förmån.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om personalvårdsförmåner behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att vi ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts. Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17 och 2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33.
Utskottet konstaterar att en företagare som bedriver näringsverksamhet i enskild firma inte räknas som anställd i skattehänseende och inte heller beskattas för inkomst av tjänst. Företagaren får bara i den enskilda näringsverksamheten dra av de utgifter som behövs för att driva verksamheten och kostnaderna för företagarens egen friskvård betraktas som utgifter för privata levnadskostnader och är inte avdragsgilla. Motionerna 2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34 avstyrks.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reseavdraget.
Jämför reservation 22 (SD) och 23 (V).
Motionerna
I partimotion 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21 föreslås ett tillkännagivande om att återkomma med ett justerat förslag på ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.
I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås ett tillkännagivande om en systematisering och förstärkt kontroll av reseavdragen.
I motion 2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) föreslås ett tillkännagivande om att införa en färdmedelsneutral och regionalt differentierad avståndsbaserad skattereduktion för arbetsresor, som är det bästa för arbetspendlingen och för arbetslinjen i hela landet.
Gällande rätt
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara medges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst två kilometer. Oavsett vilket färdmedel som använts eller typ av kostnad som den skattskyldige haft ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som de sammanlagt överstiger 11 000 kronor under beskattningsåret.
Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar. Avdrag för arbetsresor med egen bil medges om bilen används i tjänsten minst 60 dagar under året.
• Om bilen används i tjänsten minst 60 men mindre än 160 dagar under året, medges avdrag för de dagar som bilen har använts i tjänsten.
• Om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året, medges avdrag för samtliga arbetsdagar.
För att bilen ska anses vara använd i tjänsten måste körsträckan för tjänsteresor vara minst 300 mil per år.
Av förenklingsskäl har en schablon införts för arbetsresor med egen bil. Från den 1 januari 2023 gäller att avdragsbeloppet är 25 kronor per mil för egen bil, även el- och hybridbil. För förmånsbil är beloppet 12 kronor per mil med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag uppgår till 9 kronor och 50 öre per mil.
Det schablonbelopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet uppgår till 25 kronor per mil. Schablonbeloppet vid tjänsteresor med förmånsbil uppgår till 12 kronor per mil med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet, för vilka rätten till avdrag uppgår till 9 kronor och 50 öre per mil.
Från den 1 januari 2023 gäller att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgiften.
För cykel medges avdrag med 350 kronor för inkomståret 2022.
Tidigare riksdagsbehandling
I betänkande 2021/22:SkU29 tillstyrkte utskottet den dåvarande regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebar att det nuvarande reseavdraget skulle avskaffas och ersättas av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion. Skattelättnaden utgick från avståndet mellan bostad och arbetsplats i stället för kostnaden för resan däremellan och skattelättnaden var oberoende av vilket färdmedel som faktiskt hade använts för arbetsresan. Förslaget var tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023. Riksdagen fattade beslut den 9 juni 2022 i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2021/22:373).
Regeringen lämnade den 15 november 2022 ett förslag om att bibehålla nuvarande reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). Förslaget föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Riksdagen fattade den 13 december 2022 beslut i enlighet med regeringens förslag (rskr. 2022/23:51).
Den 27 januari 2023 besvarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) interpellation 2022/23:85 Åtgärder för att stävja fusk med reseavdrag av Niklas Karlsson (S) om. Ministern anförde bl.a. följande:
I enlighet med regeringens proposition om ett bibehållet reseavdrag, som riksdagen nu har beslutat om, trädde nya bestämmelser i kraft vid årsskiftet som innebär att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen. När Skatteverket får tillgång till arbetsplatsens adress kan rimligheten i reseavdragen bedömas avseende både sträcka och tidsvinst. Det är grundläggande krav och förutsättningar för avdragsrätten som tidigare inte har kunnat bedömas utan utredning. Genom de nya bestämmelserna förbättras alltså Skatteverkets kontrollmöjligheter, och jag bedömer därmed att förutsättningarna att minska risken för fel och fusk i reseavdragssystemet är goda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det förslag om bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor som regeringen presenterade i samband med budgetpropositionen för 2023 har genomförts. Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla det nuvarande reseavdraget i sin nuvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte infördes (bet. 2022/23:SkU1y).
Utskottet ansåg i likhet med regeringen att en skattelättnad för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor fyller en viktig funktion och att det är motiverat att göra skattelättnaden mer gynnsam än i dag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att beloppen för avdrag för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor med egen bil eller förmånsbil skulle höjas för att bättre motsvara de genomsnittliga kostnader som de är avsedda att täcka. Utskottet gör ingen annan bedömning i dag. Utskottet noterar att reglerna för reseavdraget numera innebär att de regler om att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgift, förbättrar Skatteverkets kontrollmöjligheter och minskar risken för fel och fusk i det nuvarande systemet. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S), 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21.
Avdrag för arbetsredskap m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändringar i reglerna för avdrag för arbetsredskap.
Motionerna
I motion 2022/23:534 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor för landets fjällräddare. I motion 2022/23:1936 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare.
I motion 2022/23:643 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om fjällräddarnas möjlighet att få skatteavdrag.
Gällande rätt
Arbetsredskap
Avdrag för faktisk kostnad för instrument, verktyg och andra arbetsredskap medges bara om utgiften har varit nödvändig för att få intäkterna. Man kan inte få avdrag för privata levnadskostnader Avdragsbegränsningen om 5 000 kronor för övriga utgifter gäller. En förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetsredskapet. Tillgången måste också vara utsatt för en verklig värdeminskning. Kostnaden för en tillgång som inte sjunker i värde är inte avdragsgill. Det finns inga schablonavdrag för vissa yrkesgrupper, förutom i vissa fall för idrottsutövare. Vid anskaffning av dyrare tillgångar än vad som kan anses vara motiverat av tjänstebehovet bör avdraget reduceras till en skälig nivå.
Utgiften för ett arbetsredskap eller annan tillgång kan antingen dras av med hela den avdragsgilla anskaffningsutgiften direkt eller delas upp på flera år, s.k. förslitningsavdrag. Ett avdrag som är baserat på hela anskaffningsutgiften kan bara komma i fråga för utrustning som kan antas användas fortlöpande i tjänsten under hela dess beräknade livslängd.
För arbetsredskap som är av mindre värde får hela utgiften dras av direkt. Med mindre värde menas att anskaffningsutgiften, dvs. hela utgiften för att köpa in arbetsredskapet, inte överstiger ett halvt prisbasbelopp. Direktavdrag får också göras om tillgången kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, även om kostnaden överstiger ett halvt prisbasbelopp.
Om arbetsredskapets anskaffningsutgift är högre än ett halvt prisbasbelopp och livslängden är längre än tre år, medges avdrag för kostnaden genom förslitningsavdrag. Ett årligt förslitningsavdrag beräknas utifrån anskaffningspris, beräknad livslängd och användning. Förslitningsavdraget ska motsvara den verkliga värdenedgången under året på tillgången. Utgiften fördelas vanligtvis på 5–10 år.
Om tillgången har förvärvats eller överlåtits under beskattningsåret ska avdraget proportioneras efter hur stor del av beskattningsåret som innehavet omfattat. Möjligheten till direktavdrag gäller inte om arbetsredskapet bara används vid kortare uppdrag eftersom det då inte förbrukas på samma sätt som i en fortlöpande anställning. Avdraget medges då i stället proportionerligt i förhållande till tiden.
Om tillgången har anskaffats för användning både för privat bruk och för tjänsten beräknas avdraget på den del av anskaffningsutgiften som beräknas baseras på tjänsten. Detta gäller oavsett om man gör direktavdrag eller förslitningsavdrag. Är innehavet av inventariet dessutom förenat med löpande kostnader, bör även sådana kostnader fördelas mellan privata kostnader respektive kostnader för tjänsten. Om den anställda hyr ett inventarium eller liknande bör hyreskostnaden på motsvarande sätt fördelas mellan vad som baseras på privat användning respektive användning i tjänsten.
Fast installation av fiber eller bredband i hemmet
Kostnad för att ansluta hemmet till ett fibernät eller för annan liknande fast installation i bostad är en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill. Kostnaden får i regel anses hänförligt till den privata användningen, även om datatrafiken till viss del används i tjänsten.
Internet – bredbandsuppkoppling
För den som har avdragsrätt för dator i bostaden uppkommer frågan om avdragsrätt för internetuppkoppling som är nödvändig för att utföra arbetet i hemmet. Bredbandsuppkoppling finns numera i de flesta hem och är i grunden en privat levnadskostnad. Kostnad för bredbandsuppkoppling kan dock vara avdragsgill om den är nödvändig för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och det helt saknas möjlighet att utföra dessa hos arbets- eller uppdragsgivaren. Avdrag medges då med skäligt belopp beroende på omfattningen av uppkoppling i arbetet. Större avdrag än 50 procent av kostnaden bör inte förekomma.
Arbetsrum
Avdrag för kostnaden för arbetsrum i en särskild lokal kan medges om arbetslokalen finns på någon annan plats än i bostaden och om lokalen har varit nödvändig för arbetet.
Avdrag för kostnaden för arbetsrum i bostaden medges bara i undantagsfall.
För att avdrag ska medges måste följande krav vara uppfyllda:
• Arbetsgivaren tillhandahåller inte någon arbetsplats.
• Det ska finnas ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden.
• Arbetsrummet ska enbart ha använts för arbetet.
• Bostaden måste vara större än vad som hade krävts om den skattskyldiga inte hade varit tvungen att ha ett arbetsrum.
• Arbetsrummet får med hänsyn till läge eller utrustning inte ingå i bostadsutrymmet.
För att ett arbetsrum inte ska anses ingå i bostadsutrymmet måste det antingen
• vara så avskilt från själva bostaden att det inte ingår i övriga bostadsutrymmen eller
• vara inrett på ett sådant sätt att det inte kan användas för bostadsändamål.
För arbetsrum i en särskild lokal medges avdrag med den faktiska kostnaden. För arbetsrum i den egna bostaden medges avdrag med den faktiska merkostnaden. För arbetsrum i en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill. Avdrag medges däremot inte för någon andel av de fasta kostnaderna, t.ex. elnätsavgiften. Något avdrag medges inte heller för intrång i bostaden, för beräknad marknadshyra eller för fastighetskostnader som räntor, värdeminskning etc.
För avdrag gäller en avdragsbegränsning med 5 000 kronor.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om avdrag för arbetsredskap behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet konstaterar att en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin har gällt för beskattningsåren 2021 och 2022. Utskottet är inte berett att föreslå några särregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:534 av Saila Quicklund (M) yrkande 1, 2022/23:643 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 och 2022/23:1936 av Sten Bergheden (M).
Avdrag för pensions- och bosparande m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om avdrag för pensions- och bosparande m.m.
Jämför reservation 24 (SD).
Motionerna
I motion 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 föreslås tillkännagivanden om att det bör skapas ett incitament för buffert- och pensionssparande. I motion 2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad.
Gällande rätt
Privata levnadskostnader
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter som den har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså medges endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget. Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock. En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns dock ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.
Utdrag ur reglerna för investeraravdrag
För att främja tillgången till kapital för mindre företag har möjligheten till investeraravdrag införts för investeringar i mindre företag. Investeraravdraget innebär att fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek i samband med företagets bildande eller vid en nyemission kan få göra avdrag för hälften av betalningen för andelar i inkomstslaget kapital. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år. Reglerna gäller andelar som har förvärvats efter den 1 december 2013.
För att man ska få investeraravdrag krävs bl.a. att man är skattskyldig i Sverige för kapitalvinsten på andelarna. Andelarna ska ha betalats kontant och ha förvärvats vid bildandet av företaget, vid en nyemission eller från en juridisk person om det avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet (s.k. lagerbolag). Andelarna ska innehas vid betalningsårets utgång. Vid förvärv av andelar efter den 31 december 2015 får inte investeraravdrag göras om investeraren eller någon närstående innehar eller har innehaft andelar i företaget. Företaget man investerar i ska vara ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har ett fast driftsställe i Sverige.
Investeraravdrag får bara göras vid en investering i ett företag som inte har varit verksamt på någon marknad eller har varit verksamt på en marknad mindre än sju år. Företaget måste vara av mindre storlek, vilket innebär att medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50. Företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning får uppgå till högst 80 miljoner kronor, företagets andelar eller röster får inte ägas direkt eller indirekt med 25 procent eller mer av ett offentligt organ, och andelarna får inte vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES eller handlas på en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Vidare ska företaget uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva rörelse. Företaget måste ha ett löneunderlag under betalningsåret eller följande beskattningsår som uppgår till minst 300 000 kronor.
Avdrag för pensionssparande när pensionsrätt saknas i anställningen
Den som har inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning har möjlighet att göra avdrag för pensionssparande. Avdrag får göras för pensionssparande i en pensionsförsäkring och i ett individuellt pensionssparkonto (IPS). Avdraget kan göras som allmänt avdrag. Avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om avdrag för pensions- och bosparande behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt med bra villkor för företagande. Utskottet konstaterar att det av Tidöavtalet framgår att reformarbetet för företagande och produktivitet ska inriktas mot att bl.a. förbättra villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital. Vidare noterar utskottet att det av avtalet framgår att även reformer som bidrar till breddat ägande, i fråga om exempelvis boende, sparande och pension bör genomföras. Utskottet avser inte att föregripa detta arbete och avstyrker därför motionerna 2022/23:321 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3, 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2, 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 och 2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.
Det är viktigt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. Därmed avstyrker utskottet motion 2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3.
Omställningsavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om omställningsavdrag m.m.
Motionerna
I motion 2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att överväga att göra det möjligt att återbetala studiemedel genom bruttolöneavdrag. I motion 2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling. I motion 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa ett omställningsrut. I motion 2022/23:1934 av Sten Bergheden (M) föreslås ett tillkännagivande om att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort för buss eller lastbil om det resulterar i att man får ett chaufförsjobb.
Gällande rätt
Kostnader vid utbildning
Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avdrag medges inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. Detta innebär att avdrag heller inte medges för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna bibehålla en tjänst som personen redan har.
Utbildning vid omstrukturering
En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldiga är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utbildningen eller åtgärden måste i så fall vara av betydelse för att den skattskyldiga ska kunna fortsätta förvärvsarbeta. Bestämmelsen är tillämplig när arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetstagaren känner sig tvingad att säga upp sig själv. Skattefriheten omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning. Med ”annan åtgärd” avses insats som syftar till att hjälpa den skattskyldiga att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställda på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. omställningsstöd.
Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurslitteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader.
Skattefriheten gäller inte utbildning av anställda som redan har en utbildning på ett område där de utan svårighet kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Detsamma gäller om en person, som har en gedigen utbildning inom ett område med tillfällig arbetsbrist, läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden blir gynnsammare på området. Skattebefrielsen omfattar inte kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldiga men som inte ökar möjligheten att få arbete. Datakurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilda att studera vidare bör däremot omfattas av skattefriheten. Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse för den skattskyldigas möjligheter att få arbete om personen tidigare saknar sådan utbildning.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om omställningsavdrag behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt med bra förutsättningar för vidare utbildning av redan yrkesverksamma personer. Utskottet konstaterar att det den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar vidare att avdrag medges för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldiga är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utskottet konstaterar även att det av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 8 och 2022/23:1934 av Sten Bergheden (M).
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att göra det möjligt att återbetala studiemedel genom bruttolöneavdrag och inte heller att se över möjligheten för anställda att genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling. Utskottet avstyrker motionerna 2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M) och 2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Skattereform
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en skattereform.
Jämför reservation 25 (S), 26 (V), 27 (C) och 28 (MP) samt särskilt yttrande 2 (SD).
Motionerna
I partimotion 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14 föreslås tillkännagivanden om att jämna ut de skevheter som i dag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital och om att se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv.
I kommittémotion 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 föreslås tillkännagivanden om att skattesystemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt, att en ny omfattande skattereform måste genomföras och att regeringen vid en skattereform bör se över mer långsiktigt hur de med de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket skulle ökar skattesystemets legitimitet bland vanliga människor.
I kommittémotion 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft. I kommittémotion 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5 och 12 föreslås tillkännagivanden om att regeringen bör överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig, överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut, överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän, utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget, utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och överväga en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden. För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden, eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. I yrkande 35 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder när det gäller de hämmande och obsoleta skattereglerna för företag. I kommittémotion 2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att utreda skatteregler för idrottsrörelsen.
I kommittémotion 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande om att det finns ett behov av en skatteöversyn. I kommittémotion 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av skatter, avgifter och avdrag för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn. I kommittémotion 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33 föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheten att genomföra förenklingar för enskilda näringsidkare.
I motion 2022/23:147 av Lawen Redar (S) föreslås ett tillkännagivande om att överväga behovet av en översyn av åtgärder för en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad. I motion 2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S) föreslås ett tillkännagivande om en reformering av skattesystemet i syfte att öka jämlikheten och säkra välfärdens framtida finansiering. I motion 2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av skattesystemet för att åstadkomma en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster. I motion 2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av skattesystemet för ett mer jämlikt Sverige med en starkare välfärd. I motion 2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om en översyn av skattesystemet. I motion 2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att förutsättningarna för hur en större ekonomisk rättvisa mellan boendeformer kan uppnås. Regeringen bör se över hur skattesystemet ser ut samt andra faktorer som påverkar ekonomin i boendet. Det bör ske i en bredare översyn. I motion 2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S) föreslås ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att genomföra en skattereform.
I motion 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande om att överväga en förändrad inkomstskattelag. I motion 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att överväga en reformering av skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft. I motion 2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om en översyn av regler och skattelagar för att underlätta och öka lönsamheten för svensk biodling.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden om en skattereform behandlades i betänkande 2021/22:SkU13. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottet avstyrkte motionsförslag om en skattereform i yttrande 2022/23:SkU1y.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att en viss förenkling för mindre företag och andra aktörer med liten verksamhet har genomförts genom höjningen av omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt från 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår (prop. 2021/22:110, bet. 2021/22:SkU22, rskr. 2021/22:266). Förslaget medför att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade till och deklarera mervärdesskatt. Utskottet konstaterar att enklare skatteregler för enskilda näringsidkare nyligen utretts av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande (SOU 2020:50 Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare och SOU 2021:55 Mikroföretagarkonto – schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen) som lämnade sina betänkanden i september 2020 respektive i juli 2021. Betänkandena har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och avstyrker därför motion 2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33.
Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan skattereformen genomfördes i början av 1990-talet och att också omvärlden har förändrats sedan dess.
Utskottet noterar att ett flertal rapporter publicerats om en skattereform. Bland annat presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) den 6 november 2020 rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform (2020:7), Finanspolitiska rådet lämnade under 2020 rapporten Ett enklare och effektivare skattesystem, LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden publicerade den 21 oktober 2020 slutrapporten Skatta oss lyckliga – Idéer för mer rättvisa skatter, SNS publicerade i oktober 2020 forskningsrapporten En ny bostadsbeskattning och Skatteverket publicerade den 11 mars 2021 rapporten Skatteverkets bidrag till en framtida skattereform.
Utskottet står bakom regeringens inriktning av skattepolitiken.
Utskottet är inte berett att nu förorda en översyn av skattesystemet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2022/23:147 av Lawen Redar (S), 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14, 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35, 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5, 2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14, 2022/23:1163 av Joakim Järrebring, 2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10, 2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S), 2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2, 2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S), 2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17, 2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S), 2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2, 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3, 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.
|
1. |
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Sofie Eriksson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
avslår motionerna
2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.
Ställningstagande
När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade i den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Trots att det inför budgetprocessen 2023 fanns ett färdigt remitterat förslag om att ta bort funkisskatten, valde regeringen och Sverigedemokraterna att låta den finnas kvar – detta i en inflationsekonomi, när det är viktigt att prioritera grupper med små marginaler. Vi vill att skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. Regeringen bör se över detta.
|
2. |
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4 och
avslår motionerna
2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.
Ställningstagande
Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skattesänkning på ca 10 000 kronor med den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540 700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget skulle skiktgränsen bli ca 598 500 kronor för 2023. I en inflationsekonomi krävs återhållsamhet för att inte spä på inflationen och därmed urholka reallönerna ytterligare. Detta gäller alla inkomstskikt, men särskilt de med högst inkomster. Om några ska prioriteras i en inflationsekonomi är det de med lägst marginaler. Om det finns det en stor enighet bland internationella bedömare. Uppräkningen av skiktgränsen för 2023 bör pausas. Regeringen bör se över detta.
|
3. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 8 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23 och
avslår motionerna
2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 4,
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S),
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10 och
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Det är självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Kommuner med sviktande beskattningsunderlag har varit tvungna att höja skatten för att kunna finansiera välfärden. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommunerna i norra Sverige ligger i dag på nästan 34 procent, jämfört med strax under 30 procent för Stockholm och ca 32 procent för riket. Den här utvecklingen försätter inte bara landsbygden i ett ekonomiskt underläge utan den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till en vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur som är likvärdig alla andras. Landsbygdsbor bör ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. I samband med att budgetpropositionen för 2020 beslutades togs ett historiskt steg mot att utjämna skatteklyftan när inkomstskatten för delar av landsbygden sänktes. Denna reform behöver vidareutvecklas.
Flera personer i Öresundsregionen får problem med sin pension. Ett exempel är när en person som bor i Sverige har satt av pengar till sin pension via sitt företag i Danmark. Det svenska Skatteverket anser att dessa pengar ska beskattas det år som pengarna har betalats in. Den danska Skattestyrelsen anser att de ska beskattas när de tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligen inte är tillåtet med dubbelbeskattning vid gränsöverskridande arbete. Anledningen till att det ändå sker är att Skatteverket inte anser att det rör sig om dubbelbeskattning eftersom beskattningen sker vid två olika tillfällen. Effekten blir att pensionen dubbelbeskattas.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
4. |
av Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) och
avslår motionerna
2022/23:45 av Hans Wallmark (M) yrkande 3,
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1, 4 och 8,
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S),
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M),
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 4 och 5 samt
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 23.
Ställningstagande
Regeringen bör utreda möjligheten att kompensera de individer som är beroende av bilen och därmed drabbas extra hårt av de höga drivmedelspriserna. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2020 en regional skattereduktion med 1 675 kronor för personer som bor i vissa glest befolkade områden, främst i Norrland och vissa kommuner i nordöstra Svealand. Ojämlikheten bör minska och för att hela Sverige ska fortsätta att leva behöver vi göra det vi kan för att kompensera för de extra kostnader som livet i glesbygd medför. Detta bör regeringen se över.
|
5. |
av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1283 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 16.
Ställningstagande
När riksdagen röstade för höjda åldersgränser i pensionssystemet (prop. 2021/22:181) beslutade den också om att höja åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget från 65 till 66 år. Det innebär ganska stora skattehöjningar för den som är född 1957. Totalt berörs ca 112 000 personer, inkluderat både pensionärer och löntagare. Den genomsnittliga skattehöjningen i den berörda gruppen uppskattas till 26 100 kronor, vilket motsvarar ca 7 procent av den genomsnittliga förvärvsinkomsten. Att en regering som säger sig vilja sänka skatten för pensionärer nu går fram med kraftiga skattehöjningar för en stor del av landets pensionärer i dessa svåra ekonomiska tider är obegripligt. Regeringen bör återkomma med förslag om att dra tillbaka ändringen om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
6. |
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Sofie Eriksson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 och
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:827 av Lars Beckman (M),
2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 19,
2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD),
2022/23:1628 av Martina Johansson (C),
2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C),
2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.
Ställningstagande
Rotavdraget infördes som en konjunkturåtgärd i en tid då det rådde hög arbetslöshet bland byggnadsarbetare. Genom att stimulera ökad efterfrågan på rottjänster kunde man pressa tillbaka arbetslösheten. I dag råder det i stället arbetskraftsbrist inom byggbranschen. Det byggs mer än på flera decennier, men bostadsbristen är fortfarande ett stort samhällsproblem. Bristen på kvalificerad arbetskraft inom byggsektorn är ett hinder för ökat byggande och därigenom ett samhällsproblem. Nu behövs krafttag för att öka takten i energieffektiviseringen samtidigt som tillgången till kvalificerad arbetskraft är begränsad. Det finns därmed risk att priserna drivs upp ytterligare om efterfrågan ökar på grund av ett höjt stöd för energieffektivisering och installation av solceller. Vi vill därför att ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslogs i budgetpropositionen för 2023 och för installation av solceller. För att det ska bli offentligfinansiellt neutralt anser vi att subventionsgraden för övriga rotarbeten och för installation av solceller genom det gröna avdraget bör sänkas under samma period. Detta bör regeringen se över.
|
7. |
av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 19 samt
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:827 av Lars Beckman (M),
2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD),
2022/23:1628 av Martina Johansson (C),
2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C),
2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26.
Ställningstagande
I dag gäller olika procentsatser och olika takbelopp på rut- och rotavdrag, 30 respektive 50 procent och 75 000 respektive 50 000 kronor. Det totala takbeloppet för både rut- och rotavdrag per år uppgår till 75 000 kronor. Vi anser att systemet i allmänhet uppfattas förvirrande och inkonsekvent och anser därför att regelverket bör ses över för att bli enhetligare och enklare. Vi anser även att rutavdraget bör utvidgas till att omfatta fler tjänster som t.ex. läxläsning eftersom kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning. Det har visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används i Sverige på det sätt som det är avsett. Det finns även oklarheter om systemet med avdraget har missbrukats. Vi anser därför att det är angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Vi vill ha en utredning av rut- och rotavdraget med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.
Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda hyreslägenheter med rimliga hyror. Skattevillkoren för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över och ett rotavdrag bör ingå i den översynen. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
8. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 26 och
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD) yrkandena 1 och 2,
2022/23:827 av Lars Beckman (M),
2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 6 och 19,
2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S) yrkandena 1 och 2,
2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD),
2022/23:1628 av Martina Johansson (C),
2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C),
2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C) yrkande 1 och
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10.
Ställningstagande
Tack vare rutavdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. Möjligheterna att höja taket i rutavdraget och att fler tjänster ska kunna omfattas av rutavdraget bör ses över. Det skulle innebära en ökad efterfrågan och en möjlighet för fler människor att starta företag inom en kvinnodominerad bransch samtidigt som kvinnor som fortfarande har huvudansvaret för hem och familj skulle få avlastning. Detta bör regeringen se över.
|
9. |
av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5 och
avslår motionerna
2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2,
2022/23:1921 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C) och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14.
Ställningstagande
Vi sätter stort värde på det svenska civilsamhället. Civilsamhället har många kvaliteter som är viktiga för att bygga ett gott samhälle. De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör bidrar till att stärka det sociala kapitalet i samhället som helhet samtidigt som de har stor betydelse för kunskapsutvecklingen, folkhälsan, demokratin och för att bevara kulturarvet.
I Sverige finns det många aktörer i civilsamhället som tar emot offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från stat, kommun eller andra. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd såsom gåvor från enskilda stor betydelse i många fall för viktiga verksamheter som drivs ideellt. Vi vill dock genomdriva ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende genom att vidareutveckla gåvoskatteavdraget för att underlätta för civilsamhälleaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. På detta sätt undviker man att civilsamhället blir alltför beroende av bidrag och allmosor från staten och riskerar att styras direkt eller indirekt av staten. Det sistnämnda finns det tyvärr redan i dag en rad exempel på i Sverige.
Vi ser positivt på att riksdagen under 2019 beslutade att återinföra skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, gåvoskatteavdraget. Att privatpersoner vill skänka pengar till konstruktiva civilsamhällesaktörer är något som bör uppmuntras och stimuleras.
Vi anser att utformningen av gåvoskatteavdraget är administrativt betungande och att avdraget är snålt tilltaget i förhållande till närliggande länder. Beloppstaket är för lågt och vi anser att den positiva påverkan på civilsamhället skulle kunna bli större om taket höjdes.
Det svenska regelverket för gåvoskatteavdraget exkluderar många allmännyttiga verksamheter. I dag finns det ett krav på att gåvor måste vara avsedda att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Vi vill att regeringen ser över möjligheten att fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet eftersom det finns många andra aktörer i civilsamhället som också bidrar med samhällsnytta men som i dag inte omfattas. Om juridiska personer också skulle ges möjlighet till skattereduktion när de ger gåvor till ideella aktörer i civilsamhället skulle det kunna resultera i ett positivt bidrag till konstruktiva civilsamhällesaktörer. En ytterligare brist i det svenska systemet är den administrativa bördan. Administration av gåvomottagarnas rapporteringsplikt till Skatteverket och hantering av kontrolluppgifter inom regelverket för gåvoskatteavdraget bör förenklas.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det vi anfört ovan.
|
10. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 2 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 och
avslår motionerna
2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5 och
2022/23:1921 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C).
Ställningstagande
Det är viktigt med ett starkt civilsamhälle. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av ett organiserat samarbete mellan människor. Det har inte minst blivit tydligt under coronakrisen med bl.a. insatser för att hjälpa personer i riskgrupper att handla. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan utvidgas, något som är viktigt för att öka möjligheterna för civilsamhället att få bättre förutsättningar att bygga upp sin verksamhet och vara starkt framöver. Avdragsrätten bör utökas för gåvor till forskning och ideell verksamhet såsom social hjälpverksamhet på motsvarande sätt som i både Norge och Finland. I första hand är det viktigt att se över hur fler mottagande organisationer kan inkluderas. Detta bör regeringen se över.
|
11. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:343 av Rickard Nordin (C),
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 34,
2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 30,
2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 47 och
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 63, 85 och 145 samt
avslår motionerna
2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14,
2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C) och
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49.
Ställningstagande
För att nå målet om fossilfria transporter behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver ökad andel biodrivmedel är elektrifiering viktig. Det finns därför skäl att se över möjligheten för stöd till konvertering från fossil till förnybar drift samt att se över pumplagen. De bilar som har konverterats ska självklart kunna ta del av de stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska han eller hon kunna finansiera konverteringen inom ramen för det gröna avdraget. Det gröna avdraget är mitt och mitt partis förslag till skatteavdrag för gröna investeringar, och det innebär att privatpersoner på samma sätt som vid rut- och rotavdrag kan göra avdrag för kostnaden direkt på fakturan, t.ex. vid investering i solceller, energilagring och laddboxar.
För att säkerställa fungerande och hållbara vatten- och avloppssystem måste vi ta ett helhetsgrepp om hela den hydrologiska kedjan och identifiera de åtgärder som behöver göras. På hushållsnivå kan relativt enkla åtgärder vidtas som bidrar till en mer effektiv vattenförbrukning. Det är också relevant att se över hur det gröna skatteavdraget kan breddas för att kunna medges privatpersoner och hushåll som gör vattenbesparande investeringar i hemmet, t.ex. genom att byta ut duschar och toaletter. Det skulle stimulera fler till att vidta sådana åtgärder och på sikt minska vattenförbrukningen. Att rusta upp vatten- och avloppssystemen till en modern och robust standard och vidta vattensparande åtgärder i hushållen kommer att öka i betydelse i takt med att klimatförändringarna förvärras och ger kraftigare effekter i form av torka, översvämningar och oförutsägbart väder.
En ofta nämnd orsak till övergödning är enskilda och gamla avlopp, inte minst i kust- och sjönära områden. Att minska näringsläckaget från dessa avlopp bör prioriteras samtidigt som det är viktigt att åtgärderna inte leder till orimligt dyra och högra krav på enskilda fastighetsägare, något som tyvärr varit fallet under ganska många års tid. Under 2022 lämnades förslag i en proposition som tog ett antal viktiga steg bort från det tidigare systemet med tvångsanslutningar till det kommunala vatten- och avloppssystemet och möjliggör för mer flexibla och lokala lösningar genom exempelvis samfälligheter. Jag och mitt parti kommer att noga följa genomförandet och utfallet av de kommande lagändringarna för att säkerställa att det inte leder till förnyade krav och oskäliga kostnader för den enskilde. En viktig del i detta är att miljöbedömningen som görs av enskilda avloppsanläggningar mäter miljöpåverkan på ett holistiskt och tillförlitligt sätt. För att undvika en snedvriden miljöbedömning bör också markretentionens roll i att rena övergödande utsläpp beaktas mer noggrant, något som inte sker i dag. Många fastighetsägare runt om i landet har redan vidtagit miljöförbättrande åtgärder på eget initiativ. Frivillighet snarare än kommunala pekpinnar är ett effektivt sätt att minska de enskilda avloppens bidrag till övergödningen. Det kan dock finnas behov av ekonomiska incitament för den enskilde att vidta åtgärder och av denna anledning bör möjligheten att bredda det gröna skatteavdraget till att omfatta installation av miljöanpassade avloppsanläggningar ses över.
Det gröna avdraget är mycket framgångsrikt. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som stärker det egna hushållets hållbarhetsprofil. Det gröna avdraget bör utvidgas för att inkludera en större bredd av grön teknik som kan påskynda omställningen. Investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer samt konvertering av bilar till gas eller etanol bör omfattas av det gröna avdraget.
Skattereduktionen för grön teknik medges först när installationen är slutförd och betald, dvs. på slutfakturan. När alla delbetalningar gjorts under ett och samma år blir inte detta något problem. Problemet uppstår när delbetalningar gjorts på båda sidor av ett årsskifte. Kunden medges då enbart grönt avdrag för slutårets delbetalningar. Om ett arbete påbörjas i slutet av år ett måste därför slutkunden komma överens med sin installatör om att vänta med hela betalningen till år två för att säkerställa att avdraget beräknas på hela beloppet och beviljas fullt ut när installationen är slutförd. Slutkunder som förskottsbetalar riskerar annars att gå miste om den del av det gröna avdraget som beräknats på förskottet. För installatören däremot är det självklart att kräva en viss del av beloppet i förskott som säkerhet för utförda och kommande arbeten. Med tanke på de långa ledtiderna kan likviditeten och den ekonomiska säkerheten i branschen bli lidande om inget kan förskottsbetalas i de fall arbetet löper över ett årsskifte. I praktiken leder detta till att allt arbete i december kommer att ligga nere. Det är både onödigt och olyckligt.
Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. I dag är energislaget kraftigt underutnyttjat och solenergin står bara för omkring 1 procent av landets elproduktion. Nu behövs det en mångdubbling av solelsproduktionen i Sverige genom fler solceller på tak, fasader och mark som kan byggas ut snabbt. Det finns nämligen potential att nå minst 15 procent av den svenska elanvändningen 2030. Regelverken för småskalig energiproduktion är omoderna och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Det måste bli enklare att göra rätt. För att öka den närproducerade elproduktionen bör bl.a. skatten för egenanvändning av solel slopas och det ska vara möjligt att få skatteavdrag om man är bosatt i en lägenhet och är andelsägare i en mikroproduktionsanläggning. För att bättre nyttja alla takytor bör de som köper en andel i en sådan anläggning få samma gröna avdrag för sin del av investeringen som den som bygger på eget tak.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
12. |
av Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14 samt
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 49 och
avslår motionerna
2022/23:343 av Rickard Nordin (C),
2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C),
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 34,
2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 30,
2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 47 och
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 63, 85 och 145.
Ställningstagande
En storsatsning på förnybar och billig energiproduktion bör göras. Vindkraften är i dag den billigaste energikällan. Även solkraft har stor potential att öka på hustak och på andra ytor. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen spara in pengar på sina elräkningar. Det bör tas fram en nationell strategi för solenergi i Sverige, för produktion av el och värme. Det bör även upprättas kommunala solbruksplaner för att underlätta snabba processer. All nybyggnation och alla större renoveringar ska ha solenergi och det behöver bli lättare att vara både egen producent av och delägare i solenergi. Det behöver bli billigare och lättare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller. Skatten på all egenproducerad el bör slopas (även över gränsen på 500 kilowatt) och skattereduktionen bör utvidgas till att även omfatta andelsägd förnybar el för att underlätta investeringar från bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter. Småskalig solvärme bör omfattas av det gröna avdraget. Detta bör regeringen se över.
|
13. |
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Sofie Eriksson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) och
2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S) samt
avslår motionerna
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 58 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24.
Ställningstagande
När skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes gjordes bedömningen att den skulle bidra till en ökad ekonomisk jämställdhet och jämlikhet. Även vikten av likabehandling när det gäller rätten till avdrag för avgifter mellan arbetstagare och arbetsgivarorganisationer påpekades. Avdragsrätten avskaffades av den borgerliga regeringen 2007 för att återinföras den 1 juli 2017 och återigen avskaffas den 1 april 2019. Den svenska arbetsmarknadsmodellen förutsätter jämlika parter på svensk arbetsmarknad och avdragsrätten är viktig för att öka det ekonomiska incitamentet att bli medlem i en facklig organisation. Den 1 juli 2022 infördes skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassan. Nästa steg bör vara att göra detsamma för fackföreningsavgiften. Det är viktigt för svensk arbetsmarknad att vi har en hög organisationsgrad av arbetstagare. Lika viktigt är det att arbetstagare och arbetsgivare behandlas lika när det gäller avdragsrätten för fackföreningsavgift och medlemsavgift. För att stärka stabiliteten i svensk lönebildning och utveckla den svenska modellen behöver avdragsrätt för fackligt medlemskap införas. Detta bör regeringen se över.
|
14. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 58 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24 och
avslår motionerna
2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) och
2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S).
Ställningstagande
Av det svenska vägnätet består 43 000 mil av enskilda vägar. Mer än en miljon människor startar sin dag med en resa på denna finmaskiga del av vägnätet. De enskilda vägarna bekostas delvis av människorna som använder dem. Till exempel betalar många människor på landsbygden avgifter till en vägsamfällighet för att underhålla den lokala vägen trots att man betalar lika mycket skatt som andra till statsbudgeten och de statliga infrastrukturinvesteringarna. När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste man gå ihop för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och vatten- och avloppsnät, något som är både kostsamt och tidskrävande. Många boende på landsbygden har därför gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor. Det är en självklarhet att kostnaden för att själv förvalta det som en boende i en storstad bekostar via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon. Ett landsbygdsavdrag bör införas som skulle innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar. Avdraget bör kunna göras i deklarationen, precis som det avdrag som kan göras för akasseavgiften. Detta bör regeringen se över.
|
15. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 12,
2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,
2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16,
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 60 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 29 och 30 samt
avslår motion
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 19.
Ställningstagande
Den gröna skatteväxlingen bör fortsätta med höjda skatter på miljöförstöring mot sänkta skatter på jobb och företagande. Därför bör alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten fasas ut men inte på bekostnad av olika branschers konkurrenskraft. En utfasning behöver därför motsvaras av sänkta kostnader för de branscher som påverkas alternativt någon annan form av kompensation som motiverar en omställning. Det totala kostnadstrycket för branschen ska inte höjas men alla företag och branscher ska betala fullt pris för sina utsläpp. De nuvarande miljöskatterna behöver utvärderas i syfte att stärka miljöstyrningen och minska de delar som inte styr mot en mer miljövänlig konsumtion. De miljöskatter som i utvärderingar inte har någon, eller liten, miljöstyrande effekt bör antingen växlas mot bredare skattebaser eller göras om för att få en starkare miljö- och klimatstyrande effekt. Det bör även göras en grundlig översyn av skatter som kan motverka övergången till en mer cirkulär ekonomi.
Kostnaden för miljöförstörande verksamhet bör öka samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, jobbskapande i växande företag – en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. Det bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider av små marginaler i statsfinanserna. För att vi ska gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken vara långsiktigt hållbar. Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring är därför viktigt för att klara av klimatomställningen.
En grön skatteväxling är en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden. Genom att växla miljöskatter med sänkt skatt på arbete sjunker också de höga kostnaderna för att anställa och arbeta i Sverige. Svenska företags konkurrenskraft stärks samtidigt som svensk ekonomi rustar för den globala gröna omställningen. Att Sverige och svenska företag går före och ligger längst fram i omställningen till en förnybar och cirkulär ekonomi är att långsiktig stärka vår konkurrenskraft och förutsättningarna för fler jobb. Att minska och på sikt helt fasa ut miljöskadliga subventioner, t.ex. av fossila bränslen och material, är ett annat sätt att låta den som förorenar stå för hela kostnaden.
Sverige har en förhållandevis låg andel miljöskatter. Det finns utrymme att höja miljöskatterna på utsläpp och resursförbrukning. Jag och mitt parti har tidigare föreslagit skatt på giftiga kemikalier, skatt på avfallsförbränning och färre undantag från beskattning av fossilgas och fossila bränslen i industrin, och vi kommer att fortsätta att föreslå effektiva skattehöjningar på det som påverkar miljön negativt. Syftet med den gröna skatteväxlingen är omställning. För att nya lösningar ska kunna tas fram behöver de miljöeffektiva teknikerna och företagen ges möjlighet att konkurrera med de gamla och redan etablerade.
En skatteväxling inom transportsektorn bör genomföras som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige. I städer bidrar trafiken med problem som inte förekommer i samma utsträckning på landsbygden, t.ex. sämre luftkvalitet, trängsel och buller. Det handlar även om att beskattningen tillåts variera mellan olika tider och platser. Hur en sådan skattereform ska utformas måste diskuteras i en bred dialog med alla berörda. Transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet bör stå i centrum för klimatomställningen. Det finns därför anledning att initiera en översyn av skattesystemet i transportsektorn, och skälen till detta är flera. Den enskildes kostnad i form av skatt på bränsle kommer att minska inom ramen för grön skatteväxling när fordon med förbränningsmotorer i allt högre utsträckning drivs av fossilfria gröna bränslen, och dessutom ökar andelen eldrivna fordon både i privat och yrkesmässigt bruk. Flera expertinstanser t.ex. Svenska Miljöinstitutet och Klimatpolitiska rådet har börjat tala om ett nytt skattesystem inom transportsektorn.
I sammanhanget behövs även en översyn och anpassning av andra styrmedel som energi- och koldioxidskatt på drivmedel, reduktionsplikt samt bonus -malus- systemet.
Skatteväxlingen innebär att verksamheter som påverkar miljön kommer att få högre kostnader, och de som inte ställer om kommer att få svårare att konkurrera. Skatternas utformning och nivå ska styra så att miljövänligare alternativ främjas, och skatterna ska vara miljöstyrande men inte onödigt administrativt tunga. Breda generella styrmedel är mer effektiva än projektbaserade stöd även om riktade satsningar kan behövas för att stödja omställning i vissa sektorer eller verksamheter. För att behålla sin miljöstyrande effekt bör miljöskatterna successivt höjas. Sådana höjningar motiveras av en vilja att driva en omställning och inte i syfte att stärka statskassan på medborgarnas bekostnad.
Åtgärder i Sverige ska inte heller leda till export av miljöpåverkan. Vi har ett ansvar också för den miljöpåverkan som uppstår utanför Sveriges gränser om en nedläggning eller flytt av svensk produktion har lett till att vi har tvingats importera mat, material och varor som kan ha producerats med högre miljöpåverkan. En översyn bör ske av hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
16. |
av Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 19 och
avslår motionerna
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 12,
2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,
2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16,
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 60 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 29 och 30.
Ställningstagande
För att gynna en cirkulär ekonomi och samtidigt öka acceptansen för klimatpolitiska åtgärder krävs ett förnyat fokus på grön skatteväxling. En grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. I dag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material bli mer konkurrenskraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att förorenaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Ekonomiska incitament som främjar cirkulerade naturresurser framför utvinning av jungfruliga naturresurser bör skapas. Vi behöver ett förnyat fokus på grön skatteväxling, dvs. höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. Detta bör regeringen se över.
|
17. |
av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7,
2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2,
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39,
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD),
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13,
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36,
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
Under coronapandemin har många distansarbetat hemifrån i betydande omfattning. Det har inneburit utmaningar med bl.a. risk för social isolering för vissa personer men också väldigt många fördelar som minskade behov av transporter och mindre tid som går åt till att arbetspendla. Dessa fördelar underlättar livspusslet och ger barnen större tillgång till sina föräldrar, minskade kostnader för kontor och breddad rekryteringsbas för arbetsgivare, vilket i sin tur innebär att stad och land binds samman. Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i utveckling av digitaliseringen, ett ytterligare steg för en mer flexibel arbetssituation för fler arbetstagare och arbetsgivare och för att skapa bättre förutsättningar för boende på annan ort, något som får hela Sverige att växa. Reglerna kring förmånsbeskattning behöver ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.
Villkoren för personaloptioner behöver förbättras, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket kan förbättra kapitalförsörjningen. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är nära sammankopplat med lönebildningen som ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag innebär redan i dag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle dock delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Det skulle innebära att företagen inte skulle behöva erbjuda lika hög lön och de anställda skulle få ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Vi vill att förutsättningarna för personaloptioner förbättras i nystartade företag.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som vi anfört ovan.
|
18. |
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13 och
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7,
2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2,
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39,
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD),
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36,
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle kunna minska biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat. Förstärk incitamentet för kollektivtrafikkort som löneförmån. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten. Kollektivtrafiken skapar tillgänglighet till resor för stora grupper med låga inkomster. Eftersom kvinnor för närvarande i större utsträckning använder sig av kollektiva färdmedel kan en sådan reform i högre utsträckning gynna kvinnor, som generellt har lägre inkomster än män.
Konsultföretaget WSP har 2020 på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik analyserat vad avskaffad förmånsbeskattning av kollektivtrafikkort skulle innebära i rapporten Förmånsbeskattning av förmånsbil, arbetsplatsparkering och kollektivtrafikkort. Åtgärden har analyserats eftersom det inom ramen för systemet med förmånsbil finns en styrning mot miljövänliga bilar, i form av ett nedsatt förmånsvärde om den anställde väljer en mer miljövänlig bil. Motsvarande styrning saknas för den som väljer andra miljövänliga sätt att resa till arbetet, såsom med kollektivtrafik. Det är alltså möjligt för en arbetsgivare att stimulera miljövänliga resor med bil men inte med kollektivtrafik. Enligt rapporten skulle effekten av avskaffad beskattning av kollektivtrafikkort medföra att kostnaden för kollektivtrafikkort för arbetstagare skulle sjunka med ca 50–65 procent. Resultaten visar att åtgärden skulle medföra att resandet med kollektivtrafik skulle öka med drygt 934 000 personkilometer per år, eller 5,5 procent. Bilresandet skulle samtidigt minska och detta skulle i sin tur innebära en minskning av utsläppen. Vidare skulle det minskade trafikarbetet med bil leda till en årlig minskning av trafikolyckor. Kostnaden för åtgärden (det totala skattebortfallet) bedöms bli ca 920 miljoner kronor per år, enligt WSP:s rapport. Det är mot denna bakgrund angeläget att vidta åtgärder som sänker kostnaden för kollektivtrafikkort för arbetstagare som förmånsbeskattas för detta. Regeringen bör se över detta.
|
19. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39,
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7,
2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2,
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD),
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13 och
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30.
Ställningstagande
För att nå målet om fossilfria transporter behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver ökad andel biodrivmedel är elektrifiering viktig. Miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar. På sikt bör endast miljöbilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt bonus malus godkännas som förmånsbilar.
Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Det försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka styrelsen med en specifik kompetens. Regelverken bör ses över så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.
Under våren 2020, när pandemin tog fart i Sverige, blev det uppenbart för allt fler att systemet med förmånsbeskattning är både komplicerat och brister i rättssäkerhetshänseende. Vi kan konstatera att exemplen där rättssäkerheten satts på prov är många bara under de senaste åren. Plötslig förmånsbeskattning av fyrhjulingar som används i lantbruksverksamhet och bygdegårdar som förmånsbeskattas för tid då lokalen inte används är bara ett exempel som bör föranleda en förändring. De tillfälliga ändringar som genomförts, bl.a. när det gäller avdrag för gåvor, behöver utvärderas tillsammans med en större översyn av systemet med förmånsbeskattning, där enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
20. |
av Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 30 och
avslår motionerna
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4–7,
2022/23:629 av Johan Hultberg (M) yrkande 2,
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 39,
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD),
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13,
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
Det måste bli enkelt och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Sveriges järnväg behöver rustas upp och byggas ut i hela landet. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Regeringen bör ge SJ ett samhällsuppdrag att verka för ökat tågresande. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet. Miljöpartiet har i regeringen drivit igenom att förmånsbeskattningen av företagscyklar slopas och kämpar vidare för att den även ska slopas för kollektivtrafikkort. Regeringen bör se över möjligheten att slopa förmånsbeskattningen av företagscyklar och kollektivtrafikkort.
|
21. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 13,
2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34 och
avslår motion
2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Ställningstagande
Med coronapandemin har arbete hemifrån, på distans, prövats i betydande omfattning. Det har visat på utmaningar men också på många fördelar såsom en breddad rekryteringsbas med bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa och gör så att stad och land binds samman ännu mer. Det behöver skapas bättre förutsättningar för distansarbete. Det är viktigt att regelverket kring arbetsmiljö och Arbetsmiljöverkets råd och stöd följer med i tiden och anpassas till nya förutsättningar där erfarenheterna från hemarbetet under pandemin tas tillvara. Även reglerna om förmånsbeskattning behöver ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.
Egenföretagare som driver sin verksamhet som aktiebolag kan dra av kostnaden för t.ex. ett gymkort eftersom han eller hon betraktas som anställd i bolaget. Den som har en enskild firma får däremot betala sina friskvårdsinsatser ur egen ficka utan möjlighet till avdrag. Många småföretagare arbetar hårt och har en pressad vardag som riskerar att skapa ohälsa. Det är en grupp som är i stort behov av friskvård för att balansera de negativa faktorerna. Det gäller naturligtvis alldeles oavsett om de driver sina företag som aktiebolag eller enskilda firmor. Egenföretagare bör ha möjlighet till friskvård på samma villkor som en arbetstagare.
Träning och rörelse motverkar åldrande, är viktig för mental återhämtning och kan göra stor skillnad för hälsa och välbefinnande. Det gäller inte minst efter att man fyllt 60 år. Samtidigt kan många behöva stöd och gemenskap för att börja eller fortsätta träna och träna rätt när man har ett fysiskt krävande yrke som t.ex. undersköterska i äldreomsorgen. Det är viktigt att det skattefria friskvårdsbidraget ger möjlighet till inte bara olika träningsformer utan också regelbundet stöd eller handledning. Dagens maxbelopp på 5 000 kronor är ofta inte tillräckligt i dessa fall och därför bör möjligheten att fördubbla beloppet för personal som är 60 år eller äldre utredas och förslag lämnas på eventuella nödvändiga författningsändringar i syfte att kunna införa ändringarna fr.o.m. 2024.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
22. |
av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) och
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21.
Ställningstagande
Systemet med reseavdragen medför ibland felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att de inte används på ett korrekt sätt. Kontrollen av reseavdrag som görs i deklarationen behöver därför effektiviseras. En utredning bör tillsättas på Skatteverket för att ta fram åtgärder för hur systemet för kontroll av reseavdrag skulle kunna effektiviseras. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk samtidigt som möjligheterna att bo och verka på olika platser i landet inte ska försämras. Detta bör regeringen se över.
|
23. |
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21 och
avslår motionerna
2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S) och
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 7.
Ställningstagande
Av den socialdemokratiska regeringens klimatpolitiska handlingsplan framgår att den anser att ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag bör införas, bl.a. eftersom det nuvarande regelverket har ansetts gynna arbetsresande med bil, särskilt i områden där det finns ett mer klimatsmart alternativ. Reseavdragskommittén lämnade under sommaren 2019 sitt betänkande till regeringen och föreslog att reseavdraget skulle avskaffas i sin nuvarande form. Jag och mitt parti har länge förespråkat att ett avståndsbaserat reseavdrag införs. Det nuvarande reseavdraget bör justeras så att även avstånd blir en bedömningsfaktor eftersom det nuvarande regelverket gynnar arbetsresande med bil, särskilt i områden där det finns mer klimatsmarta alternativ. Ett nytt avståndsbaserat reseavdragssystem skulle gynna utvecklingen av ett mer transporteffektivt samhälle.
Norge, Danmark och Nederländerna har ett avståndsbaserat avdrag utan koppling till arbetstagarens biljett- eller bilkostnader. Här finns erfarenheter som bör vara tillämpliga även för Sverige i övergången till ett mer effektivt och miljöanpassat system för reseavdrag. Regeringen bör återkomma med ett justerat förslag på ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar de som bor på landsbygden. Detta bör regeringen se över.
|
24. |
av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2022/23:321 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkandena 1 och 2 samt
2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom framför allt pensionssystemen. För de allra flesta är denna förmögenhet deras främsta finansiella tillgång. De flesta människor har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital.
Sverige skiljer sig från många andra länder eftersom kapitalet är bundet i olika fonder vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen. Vi anser att möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera, främst i mindre bolag, ska öka genom justeringar på skatteområdet. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget, och vi anser att det bör underlättas genom ändringar i reglerna för personaloptioner. Detta bör regeringen se över.
|
25. |
av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Sofie Eriksson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och
avslår motionerna
2022/23:147 av Lawen Redar (S),
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5,
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14,
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10,
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S),
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S),
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33 och
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.
Ställningstagande
Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda i förhållande till målen för den ekonomiska politiken. Utöver det ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Tydliga regler bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar utrymmet och riskerna för fel och fusk.
Den stora skattereformen 1990/91 byggde på ett antal fördelningspolitiskt sunda och ekonomiskt rationella principer i syfte att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. Dess bärande principer var lägre skattesatser, bredare skattebaser samt en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och olika delar av den privata konsumtionen.
Sedan reformen infördes i början av 1990-talet har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer med så väl fler undantag som stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter. Alla dessa avvikelser, i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande, har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut. Ett av de allvarligaste problemen i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital med allt lägre skatter på kapital. Vi vill därför genomföra en ny omfattande översyn av skattesystemet. Utgångspunkterna för översynen ska vara att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden och vara enkelt för enskilda samt att skatt ska betalas efter bärkraft. En översyn bör även omfatta frågan om hur de med de högsta inkomsterna och tillgångarna mer långsiktigt ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket skulle öka skattesystemets legitimitet bland vanligt folk.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som vi anfört ovan.
|
26. |
av Ilona Szatmári Waldau (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10 och
avslår motionerna
2022/23:147 av Lawen Redar (S),
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5,
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14,
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S),
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S),
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3,
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33 och
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.
Ställningstagande
Vi lever sedan länge med en bostadsmarknad där ytterst skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, genomgående till hyresrättens nackdel. Skatteorättvisan mellan upplåtelseformerna har bl.a. lett till att en nybyggd hyresrätt är upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt. Att staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som inga motsvarande stöd finns för hyresrätten, har också resulterat i att hyresgästerna i dag lägger en betydligt större andel av sina inkomster på boendet än de som bor i ägt boende, trots att den disponibla inkomsten de facto är lägst bland hyresgäster. Den ekonomiska orättvisan mellan upplåtelseformerna leder dessutom till dyrare underhåll av hyresrätter och bidrar i längden till ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Det är något som på sikt stänger ute ännu fler hushåll med små resurser från att få en egen bostad till en rimlig kostnad och med långsiktigt trygga villkor. Om vi ska få en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad är det inte större skillnader vi behöver. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets uppgift att se till att det blir så.
Regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan och tidsplan för att genomföra en totalöversyn av regler och skatter i syfte att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt. I en sådan översyn bör möjligheten att införa en låg och fullt avdragsgill moms på hyror utredas liksom, ett avskaffande av den kommunala fastighetsavgiften på hyresfastigheter, en avtrappning av ränteavdraget, en skattereduktion för hyresutgifter och en avveckling av rotavdraget. För att minska byggkostnaderna bör det vidare utredas om man i allmännyttan skulle kunna avstå från att tillämpa lagen om offentlig upphandling. Småhusägare och bostadsrättsföreningar har i dag möjlighet att jämna ut kostnaden för underhåll genom att göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser. I hyresrätten beskattas däremot alla avsättningar för framtida underhåll med 22 procent. Det försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och för hyresvärdarna att periodisera kostnaden i hyran, vilket leder till att kostnaderna för förslitningar vältras över på framtida hyresgäster. Ett enkelt sätt att komma till rätta med denna skattemässiga orättvisa är att införa skattefria underhållsavsättningar även för hyresfastigheter.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
27. |
av Helena Lindahl (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33 och
avslår motionerna
2022/23:147 av Lawen Redar (S),
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5,
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14,
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10,
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S),
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S),
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14.
Ställningstagande
Vi vet sedan länge att skattesystemet medför icke önskvärda effekter inte minst för rörligheten på bostadsmarknaden. Samtidigt som många människor efterfrågar en bostad, är det många som vill flytta men som inte anser sig ha råd att ta den skattekostnad som en hög kapitalvinst medför. Dagens skattesystem försvårar den nödvändiga rörlighet som behövs på bostadsmarknaden för att man ska hitta en lämplig bostad. En konsekvens av detta blir ett ineffektivt nyttjande av bostadsbeståndet som gör att människor har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Det finns ett stort behov av en bred skatteöversyn som bl.a. ska ha som syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Subventionering och avgifter inom den digitala sektorn slår i dag snett. Globala jättar får tillgång till avgiftsfri energi till sina servrar medan svenska bolag får betala avgifter. Elektronik beläggs med kraftiga avgifter utifrån en omodern syn på hur elektroniskt minne används. En översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning. Särskilt angeläget i en sådan översyn är den s.k. kassettavgiften. Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag.
Sverige har länge varit i behov av en omfattande skattereform som syftar till att skapa mer jobb och tillväxt och locka investeringar till Sverige samtidigt som kostnaden för miljöfarlig verksamhet fortsätter att öka. En skattereform med fokus på jobb och tillväxt måste utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatterna måste bidra till en ökad tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. För att detta ska vara möjligt krävs att skatterna är förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga och att trösklarna till småskaligt företagande sänks genom regelförenklingar och lägre skatter.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
28. |
av Marielle Lahti (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 10 och 14 samt
avslår motionerna
2022/23:147 av Lawen Redar (S),
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14,
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–5, 12 och 35,
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 5,
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14,
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S),
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S),
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10,
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S),
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2,
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S),
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17,
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S),
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 33.
Ställningstagande
Kommissionen för jämställda livsinkomster har visat att det förekommer en ojämn fördelning av ekonomiskt bistånd, statliga stödåtgärder, företagsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Kvinnor tar i högre grad än män del av stödåtgärder som är inkomstprövade och ersättningar som kompenserar för inkomstbortfall, som sjukpenning eller föräldrapenning. Män tar istället del av insatser som för dem närmare arbetsmarknaden eller ger dem bättre förutsättningar att ackumulera inkomster av arbete eller kapital, såsom subventionerade anställningar och stöd till näringsverksamhet. Som en följd av detta har män i genomsnitt högre inkomster och därmed större möjligheter att bygga upp ett sparande.
För att komma åt denna ojämställdhet måste vi sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre. Vi måste också jämna ut de olikheter som finns i dag mellan beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster. Det är inte bra att det lönar sig mer att äga än att arbeta. Ägandet av kapital är extremt ojämställt. Män har i genomsnitt högre kapitalinkomster eller inkomster från näringsverksamhet än kvinnor. Kvinnors kapitalinkomster uppgår till knappt hälften av männens och bara 4 procent av det privatägda aktievärdet ägs av kvinnor. Män har ofta större kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats än arbetsinkomster. Det gör att män tjänar på att skatten på kapital i många fall är lägre än skatten på arbete. För att komma tillrätta med detta bör kapitalinkomster beskattas progressivt. Skatter kan behöva ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan handla om hur olika skattevillkor kan se ut i olika livssituationer.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det som anförts ovan.
|
1. |
|
|
|
Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Sofie Eriksson (S) anför: |
Sverige står inför stora utmaningar. Lågkonjunkturen och den höga inflationen slår hårt mot svenska hushåll och kräver en välbalanserad och ansvarsfull ekonomisk politik. Högerregeringen och Sverigedemokraterna valde i sin budgetproposition för 2023 att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt till en kostnad av 13 miljarder kronor. Socialdemokraterna menar att det är en helt felaktig prioritering givet det ekonomiska läge vi befinner oss i. Det är resurser som i stället hade kunnat användas till att skydda de hushåll som har det tuffast, anställa fler lärare och poliser, och rusta välfärden starkare under lågkonjunkturen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till Socialdemokraternas budgetmotion för 2023, anser Socialdemokraterna att skiktgränsen inte borde ha räknats upp för 2023. För att respektera och värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess har vi valt att inte lämna någon reservation.
Vi socialdemokrater står fast vid den överenskommelse som gjorts i pensionsarbetsgruppen. Det finns ett värde i att pensionsfrågor hanteras blocköverskridande och i breda överenskommelser. Ytterst handlar det om att trygga framtidens pensioner. Åldersförändringarna i pensionssystemet har varit kända sedan 2017, men konsekvenserna för enskilda pensionärer födda 1957 är kännbara. Alla var inte fullt ut medvetna om de ekonomiska konsekvenser som förändringarna skulle innebära. Det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringarna i pensionssystemet. Det förefaller rimligt att regeringen analyserar den uppkomna situationen och återkommer till riksdagen med eventuella justeringar eller övergångsregler. Socialdemokraterna välkomnar ett sådant initiativ och kommer att agera konstruktivt om så sker.
|
2. |
|
|
|
Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD) anför: |
Vi har under en längre tid framhållit behovet av att se över en reform av skattesystemet. Sverige måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden på skatteområdet där politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft samtidigt som det finns behov av att jämna ut inkonsekventa skatteskillnader som exempelvis skatt på pension, skatt på näringslivsverksamheter och skatteskillnader mellan kommuner. Vi ser även att regeringen bör utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget eftersom demografin har förändrats i Sverige och flerbarnstillägget skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och blir den primära inkomstkällan för familjer. Vi ser dessutom anledning för regeringen att vidta åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning, utreda skatteregler för idrottsrörelsen samt reformera beskattningen av svenska sjömän för att de ska ha en förutsägbar beskattning utan en alltför stor administrativ börda. För att energimarknaden ska fungera väl behöver rättvisa villkor gälla. Särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Vi vill därför att en översyn görs av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet. Vi vill också framhålla Tidöavtalet där samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anger att partierna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026. Vi har därför valt att inte lämna någon reservation på motionerna 2022/23:943 yrkande 8, 2022/23:1022 yrkandena 1–5, 12 och 35 samt 2022/23:1143 yrkande 14. Vi kommer i stället att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2022/23
2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka skatten för andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:45 av Hans Wallmark (M):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dubbelbeskattning och SINK, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:147 av Lawen Redar (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av en översyn av åtgärder för en levande, dynamisk och konkurrenskraftig konstmarknad och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:272 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en avdragsrätt för medlemskap i fackliga organisationer och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:277 av Isak From och Helén Pettersson (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en färdmedelsneutral och regionalt differentierad avståndsbaserad skattereduktion för arbetsresor, som är det bästa för arbetspendlingen och för arbetslinjen i hela landet, och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:321 av Markus Wiechel (SD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett skattefritt bosparande inför köp av första bostaden och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:343 av Rickard Nordin (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över årsskiftesproblematiken kring det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:369 av Niels Paarup-Petersen (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom ett blått avdrag skapa ekonomiska incitament för medborgarna att investera i vattenbaserade teknologier och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:440 av Ulrik Nilsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återbetalning av studiemedlen bör kunna göras med bruttolöneavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:502 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen kring rot- och rutavdrag i syfte att säkerställa att de används inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av trygghetsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa avdrag för införande av särskild trafiksäker utrustning i nya fordon och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en utökad skattefrihet för förmåner och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av slopad skatt på dricks och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera slopad förmånsbeskattning inom den nationella insatsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera slopad förmånsbeskattning för sjukvårdsförsäkringar genom arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:529 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ett rotavdrag för uppvisad miljövinst i sitt boende kan konstrueras för maximal klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:530 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att anställda ska kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder via bruttolöneväxling och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:531 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över grunderna för friskvårdsbidrag för att även innefatta naprapat/kiropraktor och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:534 av Saila Quicklund (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:625 av Camilla Rinaldo Miller (KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om rotavdraget även ska innefatta energieffektiviseringsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om även varor och material ska innefattas i rotavdraget, i de fall det går att hänföra till åtgärder som är energieffektiviserande, och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:629 av Johan Hultberg (M):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att ge räddningspersonal i beredskap skattelättnader och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:631 av Jesper Skalberg Karlsson (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett förtydligande av reglerna om skattehantering av dricks och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra jämbördiga regler för gränspendlare vid uppsägning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förenkla skattesituationen efter covid-19 för arbetspendlare över landsgränser och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubbelbeskattning av pensioner måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:643 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjällräddarnas möjlighet att få skatteavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:827 av Lars Beckman (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rut- och rotavdragen för att skapa fler jobb när det finns ekonomiskt utrymme i budgeten för att genomföra det och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C):
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transportsektorn, ett system som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet, och detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningarna som råder i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:840 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att möjliggöra rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbetsplatsen och renoveras i ett snickeri eller måleri, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C):
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning, i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete, och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C):
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift genom att inkludera det i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka miljöstyrningen för förmånsbilar genom att se över möjligheten att endast miljöbilar kvalificeras som förmånsbilar och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:856 av Anders W Jonsson m.fl. (C):
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att egenföretagare bör ha möjlighet till friskvård på lika villkor som arbetstagare och att regeringen bör se över hur en sådan reform kan utformas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:888 av Michael Rubbestad (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda möjligheten att undanta dricks som skattepliktig ersättning för arbete och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C):
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett höjt friskvårdsbidrag för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C):
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett höjt friskvårdsbidrag för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C):
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ett skatteavdrag kan ges till hushåll som gör vattenbesparande installationer i hemmet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge ett skatteavdrag till privatpersoner som installerar miljöanpassade avloppsanläggningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten, samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag, och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:908 av Stina Larsson m.fl. (C):
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur offentliga stöd med bibehållen konkurrenskraft kan skatteväxlas mot ökade miljöersättningar för biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C):
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge ett skatteavdrag till privatpersoner som installerar miljöanpassade avloppsanläggningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C):
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:989 av Jonas Andersson m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en höjning av taket för beloppsgränsen inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en förenkling av administrationen för mottagarna inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut och rot samt förebygga missbruk av dessa och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder avseende de för företagen hämmande och obsoleta skattereglerna och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1029 av Johan Hultberg (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för buffertsparande och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa incitament för pensionssparande och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förändrad inkomstskattelag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1058 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att kompensera de individer som är beroende av bilen och därmed drabbas extra hårt av de höga drivmedelspriserna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:1143 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslag angående skatteregler för idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1163 av Joakim Järrebring (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera skattesystemet i syfte att öka jämlikheten och säkra välfärdens framtida finansiering och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1178 av Eva Lindh och Johanna Haraldsson (båda S):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en ändrad lagstiftning för att förhindra att skatteavdrag för rot och rut tillämpas för arbeten utomlands och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU verka för att nationella avdrag och skatteavdrag ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1180 av Teresa Carvalho m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster kan åstadkommas och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan och tidsplan för att genomföra en totalöversyn av regler och skatter enligt Vänsterpartiets förslag, i syfte att nå en mer jämlik balans mellan hyresrätt och bostadsrätt, och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på avskaffad förmånsbeskattning för kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett justerat förslag på ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1283 av Ida Gabrielsson m.fl. (V):
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att dra tillbaka förslaget om höjd åldersgräns för det förhöjda grundavdraget och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1297 av Sanna Backeskog och Linnéa Wickman (båda S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattesystemet för ett mer jämlikt Sverige med en starkare välfärd och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1331 av Jim Svensk Larm m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra skattereduktion för fackföreningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1406 av Josefin Malmqvist m.fl. (M):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att reformera skattesystemet med fokus på drivkrafter för arbete och ökad konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsrut och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1448 av Adnan Dibrani m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1577 av Ingemar Kihlström (KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att utöka rotavdraget och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1596 av Sanna Backeskog m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för hur en större ekonomisk rättvisa mellan boendeformer kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1628 av Martina Johansson (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att ta bort rätten att göra rotavdrag för fastigheter utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C):
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1658 av Anders Ådahl och Ulrika Heie (båda C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utveckling av rutavdraget till att gälla för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet av certifierade leverantörer och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C):
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna kring förmånsbeskattning i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete och tillkännager detta för regeringen.
58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1732 av Eva Lindh m.fl. (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den orättvisa skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning för att avskaffa den och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1750 av Annika Strandhäll (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en skattereform och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1897 av Helena Lindahl och Catarina Deremar (båda C):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga rotavdraget till att även omfatta avloppsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1921 av Christofer Bergenblock och Anne-Li Sjölund (båda C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för att utöka och bredda skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1934 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dem som tar körkort för buss eller lastbil om det sedan resulterar i att man får ett chaufförsjobb och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1936 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för avdrag för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1939 av Sten Bergheden (M):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:1940 av Sten Bergheden (M):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och skattelagar för att underlätta och öka lönsamheten för svensk biodling och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:1942 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny omfattande skattereform måste genomföras och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en skattereform se över mer långsiktigt hur de med de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skattesystemets legitimitet bland vanligt folk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa uppräkning av skiktgränsen för 2023 och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP):
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C):
60.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. se över en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
63.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en vidgning av det gröna avdraget för att inkludera en större bredd av grön teknik som kan påskynda omställningstakten och tillkännager detta för regeringen.
85.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift genom att inkludera det i det gröna avdraget och tillkännager detta för regeringen.
145.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge skatteavdrag till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna avseende skattereduktion för gåva i syfte att inkludera fler mottagande organisationer och överväga högre belopp och tillkännager detta för regeringen.
23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skattesystemet tar hänsyn till villkoren på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att värna och vidareutveckla rutavdraget och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den gröna skatteväxlingen kan fortsätta genom att bl.a. en eventuell utfasning av alla nedsättningar av koldioxidskatten ses över, samtidigt som branschernas konkurrenskraft värnas med stärkt miljöstyrning och färre rent fiskala inslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra förenklingar för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.
2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP):
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämna ut de skevheter som i dag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.