HA01SkU1: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Skatteutskottets betänkande 2022/23:SkU1

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 3, som uppgår till drygt 12,9 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Center­partiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budget­beslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:1 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2022/23.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3

Statens budget inom utgiftsområde 3

Särskilda yttranden

1.Statens budget inom utgiftsområde 3 (S)

2.Statens budget inom utgiftsområde 3 (V)

3.Statens budget inom utgiftsområde 3 (C)

4.Statens budget inom utgiftsområde 3 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Statens budget inom utgiftsområde 3

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 enligt regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna

2022/23:1211 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2022/23:2137 av Niklas Karlsson m.fl. (S),

2022/23:2179 av Marielle Lahti m.fl. (MP) och

2022/23:2204 av Helena Lindahl m.fl. (C).

 

Stockholm den 13 december 2022

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S)*, Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S)*, Eric Westroth (SD), Patrik Björck (S)*, Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S)*, David Lång (SD), Mathias Tegnér (S)*, Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V)*, Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C)*, Yasmine Eriksson (SD) och Marielle Lahti (MP)*.

* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2022/23:1 i de delar som gäller utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, dvs. anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, och ett antal motions­yrkanden från allmänna motionstiden 2022/23 som rör anslagen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2023 samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Under beredningen av ärendet har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten informerat utskottet om myndigheternas arbete.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Finansutskottet har föreslagit att riksdagen ska ställa sig bakom den utgifts­ram för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för 2023 som regeringen föreslagit (bet. 2022/23:FiU1). Regeringen har föreslagit att utgiftsramen ska bestämmas till 12 923 291 000 kronor (prop. 2022/23:1). Riksdagen väntas den 13 december 2022, efter att detta betänkande justerats, fatta beslut med anledning av finansutskottets förslag. Skatteutskottets ställningstagande till anslagsfördelningen för budgetåret 2023 bygger på förutsättningen att riksdagen fastställer ramen för utgiftsområde 3 i enlighet med finansutskottets förslag. Riksdagens ställ­nings­­tagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgifts­­området ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget­proposi­tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be­handla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har be­slutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultat­redovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 3 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 3. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 3.

 

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 3

Propositionen

Eftersom valet innebar ett regeringsskifte ska budgetpropositionen överlämnas till riksdagen inom tre veckor efter det att den nya regeringen har tillträtt. Regeringen konstaterar att det därför inte har varit möjligt att ge resultat­redovisningen i budgetpropositionen ett innehåll som fullt ut åter­speglar regeringens politik.

Riksdagen har tidigare beslutat om det nuvarande målet för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finan­sieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).

Sedan budgetpropositionen för 2022 redovisar regeringen resultaten i förhållande till målet under tre rubriker som motsvarar olika delar av målet: Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, Bidra till ett väl funge­rande samhälle och Motverka brottslighet. Under varje rubrik redovisas resul­taten för flera indikatorer. En ny indikator har lagts till i budgetpropositionen för 2023 för att följa resultatet av Kronofogdemyndighetens arbete för att förebygga och motverka brott: utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott. Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2023 sammanfattas nedan. De senaste resultaten avser 2021.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Centrala indikatorer och grunder för bedömning av verksamheternas resultat under denna rubrik är enligt regeringen

–      totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

–      uppbördsförlustens storlek

–      skattefelets storlek och utveckling.

Av regeringens resultatredovisning framgår att totalt inbetalda skatter, tullar och avgifter och indrivna belopp har ökat. Skatteverket fastställer och redovisar den stora merparten av de skatter och avgifter som betalas i Sverige. Under 2021 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 9,2 procent jämfört med 2020, vilket motsvarar 191 miljarder kronor. Tullverket fastställer och tar ut tullar, skatter och avgifter i samband med import och i förekommande fall export. Det totala importvärdet ökade under 2021 med ca 36 procent jämfört med föregående år, vilket till stor del beror på att e-handeln ökade kraftigt till följd av pandemin, men även på grund av Storbritanniens utträde ur EU. Den inbetalda uppbörden för 2021 ökade också kraftigt, med ca 16 procent, jämfört med 2020. Det totala exportvärdet för 2021 var nästan 793 miljarder kronor, vilket även det är en ökning jämfört med 2020. Eftersom det inte tas ut någon tull på varor vid export påverkas inte uppbörden. En huvuduppgift för Kronofogdemyndigheten är att driva in skulder. Det indrivna beloppet har ökat med ca 30 procent de senaste tio åren. Under 2021 ökade det indrivna beloppet med 743 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av det indrivna beloppet hänfördes 5,7 miljarder kronor till statliga fordringsägare och 6,9 miljarder kronor till enskilda. Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har legat på strax under 500 000 de senaste tio åren.

Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. Av regeringens resultatredovisning framgår att uppbördsförlustens storlek ökade 2021. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 16,1 miljarder kronor 2021, vilket var 60,1 procent högre än 2020. Orsaken till ökningen var densamma som året före – i ett par större skatteutredningar kopplade till omfattande mervärdes­skattebedrägerier restfördes ca 5 miljarder kronor under 2021. Tullverkets uppbördsförluster minskade under 2021.

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Av regeringens resultatredovisning framgår att det totala beloppet, för de skatteslag och perioder för vilka skattefelet har kunnat beräknas, sammantaget uppgick till 45 miljarder kronor. Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av skattefelet och faktorer som påverkar det. Skatteverkets indikatorer gav en bild av att skattefelet hade minskat, men på grund av den påverkan som spridningen av sjukdomen covid-19 haft på ekonomin drog Skatteverket ingen slutsats för utvecklingen av skattefelet mellan 2020 och 2021. Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek. Inte heller Tullverket kan med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i övriga EU-länder. Tullverket tog 2016 i samarbete med Statistiska centralbyrån fram en alternativ modell för att beräkna skattefelets storlek. Under 2021 genomfördes en uppdatering av siffrorna som visar en uppskattning av mörkertalet till 137 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2020 då samma beräkningsmetod visade ett belopp om 120 miljoner kronor.

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Centrala indikatorer och grunder för bedömning av verksamheternas resultat under denna rubrik är enligt regeringen

–      folkbokföringsfelets storlek och utveckling

–      fastställda fordringar och skuldsanering

–      myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar.

Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är före­komsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Av regeringens resultat­redovisning framgår att antalet individer som ingår i folkbokförings­felet ökade under perioden 2014–2019 från 189 300 individer till 214 300 individer. Även som andel av befolkningen ökade folkbokförings­felet från 1,9 procent av befolkningen 2014 till 2,1 procent av befolkningen 2019. Felaktig adress låg till grund för mer än hälften av folkbokföringsfelet, och andelen män i denna kategori var 59 procent. För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bl.a. genomfört allt fler bosättningskontroller under de senaste två åren. Antalet bosättningskontroller var 10 procent högre 2021 än 2020.

En ansökan om att någon ska fullgöra en förpliktelse, t.ex. betala en skuld, kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Under 2021 inkom ca 1,2 miljoner ansökningar, varav 88 procent riktades mot fysiska personer. Av dessa avsåg 24 procent belopp om 500 kronor eller lägre. Utslagen, som är de beslut som fastställer en fordran och som borgenären kan använda för att ansöka om verkställighet, minskade med 4 procent till 620 000 utslag under 2021. En möjlighet att ta emot handlingar och bekräfta delgivning digitalt infördes 2021 och 45 procent av delgivningarna kvitterades digitalt under året. Handläggningstiden (tid från ansökan till utslag) för betalningsföreläggande och handräckning har minskat något (från 123 dagar 2020 till 106 dagar 2021), men den är fortfarande lång (jämfört med 74 dagar 2019 och 67 dagar 2018). Antalet ansökningar om skuldsanering var 2021 i nivå med 2020. De flesta ansökningarna kom från personer i åldersgruppen 35–44 år. Andelen som beviljas skuldsanering minskar, vilket förklaras av att många unga inte uppfyller kraven för skuldsanering. De personer som beviljades skuldsanering 2021 hade sammanlagda skulder på 9,9 miljarder kronor. Genom besluten sanerades 8,4 miljarder kronor bort, vilket var i nivå med 2020.

Av regeringens resultatredovisning framgår att Skatteverket, Kronofogde­myndig­heten och Tullverket får höga resultat i förtroendeundersökningar, som t.ex. Kantar Sifos anseendemätning där ett indexvärde på minst 50 innebär ett högt anseende. 2021 fick Skatteverket indexvärdet 50, Krono­fogde­­myndigheten indexvärdet 47 och Tullverket indexvärdet 40. Medelvärdet var 35 för de 45 myndigheter som ingick i mätningen.

År 2020 fick Skatteverket i uppgift att hantera tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter samt omställningsstöd med anledning av sjukdomen covid-19. Regeringen redovisar att arbetet pågick och utökades under 2021. Resurser ställdes om från Skatteverkets ordinarie verksamhet till helt nya arbetsuppgifter, såsom hantering av utbetalning av stöd. I de extra ändringsbudgetar som riksdagen beslutade om i enlighet med regeringens prop. 2020/21:77, prop. 2020/21:83, prop. 2020/21:121 och prop. 2020/21:166 ökade Skatteverkets förvaltningsanslag med 410 miljoner kronor för de nya uppgifterna.

Motverka brottslighet

Centrala indikatorer och grunder för bedömning av verksamheternas resultat under denna rubrik är enligt regeringen

–      samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel samt alkohol- och tobaksbeslag

–      utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhälls­ekonomiskt värde som motsvarar kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan av alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet. Av regeringens resultatredovisning framgår att samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel ökade även under 2021 och är det högsta beräknade värdet på tio år. Mängden beslagtagen alkohol och tobak var betydligt lägre under 2021 än 2020, förutom de varor som sorteras under benämningen övrig tobak där bl.a. snus, röktobak, vattenpiptobak, vätska till e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter ingår.

Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet. Av regeringens resultatredovisning framgår att Kronofogdemyndigheten har kunnat delta i fler samverkansinsatser på grund av en tillfällig anslagsökning 2020–2022, vilket medfört att det utmätta beloppet i arbetet med att förebygga och motverka brott har ökat och uppgick till totalt 67,8 miljoner kronor 2021.

Därutöver redovisar regeringen att Kronofogdemyndigheten har stärkt och utvecklat det interna arbetet med att förebygga och motverka brott. Vid utgången av 2021 bidrog hela den operativa verksamheten i det arbetet. År 2021 fortsatte Skatteverket att förstärka brottsutredningsverksamheten, och myndighetens närvaro i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ökade. Folkbokföringsverksamheten hade allt större betydelse i det gemensamma arbetet, och fler kontroller av bosättning resulterade i beslut om ändrad folkbokföring.

Bedömning av måluppfyllelsen

Enligt regeringens samlade bedömning är måluppfyllelsen god och myndig­heter­nas insatser bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Regeringen noterar att de inbetalda skatterna och indrivna beloppen har ökat till följd av samhällsutvecklingen och konjunkturläget och att uppbörds­förlusten har ökat på grund av ett fåtal större ärenden. Inom Skatteverkets område bedömer regeringen att det sammantagna skattefelet om 45 miljarder kronor får anses vara begränsat i ljuset av att det årligen betalas in 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter. Det tyder enligt regeringen på att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen fortsätter att följa Tullverkets pågående arbete med att bättre kunna bedöma skattefelet.

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Resultatet för Skatteverkets folkbokföringsverksamhet är enligt regeringen fortfarande inte tillfreds­ställande. Regeringen följer utvecklingen i fråga om bl.a. kvalitet och handläggningstider. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten har inneburit att borgenärer inte får sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare. Regeringen följer myndighetens arbete för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning är emellertid förtroendet fortsatt högt för myndigheterna inom utgiftsområdet.

Motverka brottslighet

Regeringen bedömer att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat. Regeringen ser positivt på myndigheternas bidrag i arbetet inom den myndig­hetsgemensamma satsningen mot organi­serad brottslighet och menar att en större effekt och goda resultat uppnås genom myndigheternas samverkan.

Redovisade tillkännagivanden

Regeringen redovisar behandlingen av två tillkännagivanden (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.5.1 och 2.7.2). Dessa avser

•       beskattning av uthyrning av vårdpersonal

•       folkräkning.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25, rskr. 2018/19:299). Regeringen beslutade i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändrad lagstiftning i fråga om mervärdesskatt vid inhyrd vårdpersonal och inhyrd personal för social omsorg (dir. 2020:20). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40). Utredningens slutsats var bl.a. att det saknas förutsättningar att utvidga det nationella mervärdesskatteundantaget för sjukvård på så sätt att det även skulle omfatta inhyrd vårdpersonal. Under perioden 2020–2022 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor årligen till regionerna för att de ska kunna ersätta de berörda aktörerna. Statsbidraget skulle möjliggöra för regionerna att underlätta för de privata vårdgivarna att anpassa sig till det nya rättsläget, t.ex. genom att omförhandla ingångna avtal. Regeringen bedömer att de vidtagna åtgärderna neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter och anser inte att det finns behov av att vidta några ytterligare åtgärder. Tillkännagivandet är enligt regeringen därmed tillgodosett och slutbehandlat.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att genomföra en folkräkning (bet. 2021/22:SkU17 punkt 16, rskr. 2021/22:255). Utskottet anförde att regeringen skulle fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning och säkerställa genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter (bet. 2021/22:SkU17 s. 55–57). Eftersom det i denna proposition föreslås ett ökat anslag till Skatteverket för förbättrad folkbok­föring genom folkräkning anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att Regeringskansliets arbete med att utveckla resultatredovisningen till riksdagen fortsätter, liksom att dialogen mellan riksdagen och regeringen i detta utvecklingsarbete fortsätter.

Utskottet konstaterar att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts behöver ha en klar och tydlig struktur för att ge en god förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet är positivt till den utveckling av resultatredovisningen som hittills har skett för området Skatt, tull och exekution. Resultatredovisningen har enligt utskottets uppfattning förbättrats. Den har blivit tydligare och mer överskådlig.

Sedan tidigare redovisas regeringens bedömning av måluppfyllelsen under tre rubriker som motsvarar olika delar av målet för utgiftsområdet (Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, Bidra till ett väl fungerande samhälle och Motverka brottslighet). Sedan budgetpropositionen för 2022 redovisas även resultaten under samma tre rubriker. Utskottet ser positivt på denna utveckling. På så vis tydliggörs kopplingen mellan målet och resultaten. Utskottet noterar att även avsnittet Politikens inriktning har denna rubrikindelning sedan tidigare. Därmed kan utskottet följa mål, resultat och förslag på reformer och satsningar.

Utskottet noterar att en ny indikator har lagts till för att följa resultatet av Kronofogdemyndighetens arbete för att förebygga och motverka brott.

Utskottet kan konstatera att riksdagen sedan tidigare har beslutat att målet för området Skatt, tull och exekution är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet.  När det gäller de redovisade resultaten för området Skatt, tull och exekution konstaterar utskottet att regeringen har gjort den samlade bedömningen att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Utskottet vill understryka vikten av att myndigheternas arbete med att utveckla och förbättra verksamheterna fortsätter inom ramen för de anslag som föreslås nedan. Det är viktigt att fortsätta följa Skatteverkets arbete med att förbättra folkbokföringen, Tullverkets arbete med att bedöma skattefelet bättre och Kronofogdemyndighetens arbete med att korta ned handläggningstiden för betalningsförelägganden. Utskottet vill samtidigt framhålla att förtroendet för myndigheterna är fortsatt högt och att myndigheterna bidrar positivt i samverkan mot organiserad brottslighet.

Utskottet noterar i sammanhanget att resultat­redovisningens innehåll inte fullt ut åter­speglar regeringens politik till följd av snäva tidsramar.

Utskottet har inte något att invända mot redovisningen av behandlingen av två tidigare tillkännagivanden och anser i likhet med regeringen att de är tillgodosedda och slutbehandlade.

Statens budget inom utgiftsområde 3

Propositionen

Utgiftsområdets omfattning och utgiftsutveckling

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull-och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltnings­myndigheter inom respektive område.

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2021 till ca 12,5 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2022 är ca 500 miljoner kronor högre, vilket är ca 100 miljoner kronor högre än anvisade anslag. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet 2023 är ca 80 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats för 2022. Minskningen beror på planenliga förändringar av anslagen enligt tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden, och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsätter att vidareutvecklas och förbättras.

Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Allmänhet och företag ska ha ett högt förtroende för det svenska skattesystemet. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsätta att prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Myndigheterna ska fortsätta att utveckla arbetssätt och samverkan för att säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden fullgörs i rätt tid. Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk och skatteundandragande är en fortsatt politisk prioritering.

Bidra till ett väl fungerande samhälle

Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.

Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. Uppgifterna från folkbokföringen ligger till grund för bl.a. andra myndigheters beslut och åtgärder. För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt, och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten, är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med folkbokföringsuppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten. Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bl.a. tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott, hindra framväxten av utanförskap och viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet. Regeringen avsätter därför medel för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av satsningen. Skatteverket ska i ett första skede öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna i sådana områden. Arbetet ska genomföras i samverkan med t.ex. andra statliga myndigheter, kommuner, fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Regeringen avser också att ge Skatteverket i uppdrag att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra.

Kronofogdemyndighetens kompetens är viktig för att tidigt identifiera företeelser och fenomen som kan leda till överskuldsättning. Kronofogde­myndigheten ska utifrån denna kunskap vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. En snabb och korrekt handläggning av ärenden hos Kronofogde­myndigheten är av vikt för att skulder ska betalas och bl.a. kreditgivare ska få tillgång till aktuell information.

Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.

Sedan den 1 oktober 2022 är Skatteverket sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Försörjning av grunddata. Det innebär bl.a. att Skatteverket ska driva på arbetet inom beredskapssektorn och verka för samordning. Myndigheten behöver därför stärka krisberedskapsarbetet och utveckla formerna för samverkan.

Motverka brottslighet

Brottsligheten, särskilt den organiserade brottsligheten, hotar samman­hållningen och tryggheten i vårt samhälle. Brotten ska förebyggas och motverkas med oförminskad kraft med alla till buds stående verktyg. Svartarbete, smuggling, skatteundandragande och penningtvätt är exempel på allvarlig brottslighet som ska stoppas. I det arbetet har Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten viktiga verktyg till sitt förfogande. Myndighe­terna behöver kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera effektiva motåtgärder eftersom brottslingar hittar nya och fler tillvägagångssätt för att agera och finansiera sin verksamhet. Samverkan med andra är central för att motverka brottslighet eftersom frågorna är komplexa och berör flera myndigheter.

Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är viktigt att Tullverket kan bibehålla en hög ambition i det brottsbekämpande arbetet och i kontrollverksamheten. Regeringen aviserar kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel (utg.omr. 4 avsnitt 3.8.5). Det kommer att ge Tullverket och Skatteverket nya verktyg för att bekämpa och förhindra fler brott. Regeringen aviserar även kommande förslag om ny förverkande­lagstiftning som påverkar Skatteverkets borgenärsverksamhet (utg.omr. 4 avsnitt 3.8.4).

Kronofogdemyndighetens arbete är en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet. En sådan åtgärd är den nya utökade möjligheten att utmäta egendom på distans. Det är viktigt att myndigheten använder den för att stoppa finansieringen av brottslighet och se till att brottsvinsterna inte kommer de kriminella till del.

Budgetförslag

Anslaget 1:1 Skatteverket

Regeringen anger att anslaget får användas för Skatteverkets förvaltnings­utgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisa­tioner inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättnings­­belopp enligt vissa lagar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 199 362 000 kronor för 2023 till anslaget. I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2022 föreslås anslagsnivån samman­taget minska med drygt 3,5 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med knappt 90,6 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget minska anslaget med drygt 94,1 miljoner kronor. Anslaget föreslås öka med 75 miljoner kronor för förbättrad folkbokföring genom folkräkning, med 7,5 miljoner kronor för uppgifter inom den nya strukturen för civilt försvar och med 1,35 miljoner kronor för ett kommande förslag om en ny förverkande­lag­stiftning. Till följd av tidigare beslut föreslås anslaget öka med 7 miljoner kronor för att stärka totalförsvaret. Till följd av att tillfälliga förstärkningar planenligt minskar eller upphör föreslås anslaget minska med 120 miljoner kronor för hanteringen av omställningsstöd, med 30 miljoner kronor för arbetet med att bekämpa välfärdsbrott och effektivisera folkbokförings­verksamheten, med 10 miljoner kronor för arbetet mot skattefusk och med 27 miljoner kronor för arbetet med bl.a. nya regler om faderskap och föräldraskap samt ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Regeringen beräknar anslaget till 8 461 261 000 kronor respektive 8 603 513 000 kronor för 2024 och 2025. Anslaget beräknas öka med 170 miljoner kronor 2024 och 2025 samt 95 miljoner kronor 2026 för förbättrad folkbok­föring genom folkräkning. Anslaget beräknas öka med 2,5 miljoner kronor från 2024 för det kommande förslaget om en ny förverkande­lag­stiftning. Vidare beräknas anslaget öka med 8 miljoner kronor från 2024 för ett kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Skatte­verket får ta ut en avgift för (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 tabell 2.15).

Anslaget 1:2 Tullverket

Regeringen anger att anslaget får användas för Tullverkets förvaltnings­utgifter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 588 670 000 kronor för 2023 till anslaget. I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2022 föreslås anslagsnivån samman­taget öka med knappt 107 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med drygt 43,6 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget öka anslaget med knappt 63,4 miljoner kronor. Till följd av tidigare beslut föreslås anslaget planenligt öka med 65 miljoner kronor för att förbättra möjligheterna att upprätthålla gränsskyddet och skapa förutsättningar för det brotts­bekämpande arbetet.

Regeringen beräknar anslaget till 2 783 446 000 kronor respektive 2 642 085 000 kronor för 2024 och 2025. Anslaget beräknas öka med 65 miljoner kronor från 2024 för ett kommande lagstiftningsförslag om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Tullverket får ta ut en avgift för (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 tabell 2.18).

Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten

Regeringen anger att anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 135 259 000 kronor för 2023 till anslaget. I förhållande till anvisade medel i statens budget för 2022 föreslås anslagsnivån samman­taget minska med drygt 9,9 miljoner kronor. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltningsändamål beräknas leda till att anslaget ökar med knappt 26,8 miljoner kronor. Tidigare beslutade samt nu föreslagna och aviserade reformer beräknas sammantaget minska anslaget med knappt 36,7 miljoner kronor. Till följd av att tillfälliga förstärkningar planenligt minskar eller ökar föreslås anslaget minska med 10 miljoner kronor för digitalisering av delar av myndighetens verksamhet och med 20 miljoner kronor för bekämpningen av välfärdsbrott samt öka med 30 miljoner kronor för en snabb och korrekt handläggning av ett förväntat ökat antal ärenden till följd av sjukdomen covid-19.

Regeringen beräknar anslaget till 2 127 559 000 kronor respektive 2 178 497 000 kronor för 2024 och 2025. Anslaget beräknas minska med 40 miljoner kronor från 2024 för digitalisering av delar av myndighetens verksamhet. Anslaget beräknas minska med 30 miljoner kronor 2024 för handläggning av ärenden till följd av sjukdomen covid-19.

Regeringen redogör också för budgeten för de verksamheter som Krono­fogde­myndigheten får ta ut en avgift för (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 tabell 2.21).

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2022/23:2137 av Niklas Karlsson m.fl. (S) föreslås inte några ökningar eller minskningar av anslagen 1:1 Skatteverket, 1:2 Tullverket eller 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag. Social­demo­kraterna välkomnar att anslaget 1:1 Skatteverket förstärks med 75 miljoner kronor för 2023 och anser att dessa medel bör riktas mot att förstärka arbetet med att skapa ordning och reda i folkbokföringen och att intensifiera arbetet mot skattefusk och skatteflykt.

Vänsterpartiet

I partimotion 2022/23:1211 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) avvisas förslaget om att genomföra en ny folkräkning. Anslaget 1:1 Skatteverket föreslås därför minska med 75 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Enligt motionärerna spelar Tullverket en viktig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten. För att motverka inflödet av illegala vapen och narkotika föreslår Vänsterpartiet därför att anslaget 1:2 Tullverket ökar med 30 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Någon ökning eller minskning av anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte.

Centerpartiet

I kommittémotion 2022/23:2204 av Helena Lindahl m.fl. (C) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med totalt drygt 102 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar förslaget om en folkräkning och föreslår därför att anslaget minskar med 75 miljoner kronor. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som omräknas. Någon ökning eller minskning av anslagen 1:2 Tullverket eller 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte. Till följd av att förslaget om en folkräkning avvisas beräknar Centerpartiet att anslaget 1:1 minskar med 170 miljoner kronor 2024 och 2025. Centerpartiet avvisar också beräkningen av medel för 2024 och 2025 till Skatteverket och Tullverket för kommande lagstiftnings­förslag om utökade hemliga och preventiva tvångsmedel. Motionärerna anser att det inte går att ta ställning till behovet av framtida resurstillskott innan det finns ett konkret lagförslag att ta ställning till. Om riksdagen antar lagförslaget kan resurser skjutas till senare, menar motionärerna.

Miljöpartiet

I kommittémotion 2022/23:2179 av Marielle Lahti m.fl. (MP) föreslås att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med 75 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet motsätter sig att medel anslås för att genomföra en folkräkning. Motionärerna anser att det finns ett flertal åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen om brottslighet säger och därför ska prioriteras när statliga medel anslås. Någon ökning eller minskning av anslagen 1:2 Tullverket eller 1:3 Krono­fogde­myndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 3. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag och att motionärernas förslag till statens budget för 2023 inom utgiftsområdet avstyrks. Utskottets ställningstagande är vill­korat av att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag vid behandlingen av finans­utskottets betänkande i kammaren den 13 december 2022. Finansutskottet har i budgetprocessens första steg tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområdet (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU1).

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är fortsatt viktiga. Vår gemensamma välfärd kräver resurser, och att motverka att stora inkomster undandras från samhället måste enligt utskottet vara en fortsatt prioritering.

Likaså är myndigheternas insatser för att motverka brottslighet fortsatt viktiga. De förfogar redan i dag över viktiga verktyg i det arbetet. Utskottet anser att det är angeläget att fortsätta ha en hög ambition i det brotts-bekämpande arbetet. Utskottet noterar därför särskilt att nya verktyg aviseras som ska utöka myndigheternas möjligheter att förhindra brott och att medel beräknas för dessa nya verktyg.

Det är en angelägen uppgift för myndigheterna att bidra till ett väl fungerande samhälle. Till exempel ligger uppgifter från folkbokföringen till grund för bl.a. myndighetsbeslut. Felaktigheter och fusk i folkbokföringen kan emellertid användas för att t.ex. få förmåner och bidrag. De kan också vara ett led i den organiserade kriminaliteten. För att förbättra folkbokföringen tillförs Skatteverket medel för att genomföra en folkräkning. Utskottet vill påminna om att medelstilldelningen har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2021/22:SkU17 punkt 16, rskr. 2021/22:255).

Särskilda yttranden

 

1.	Statens budget inom utgiftsområde 3 (S)
	Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Mathias Tegnér (S) anför:

 

Vi lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, samtidigt som Putins energikrig prövar både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och stigande räntor. Reallönerna urholkas och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet.

Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle, där välfärden levererar i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 den situation som Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott som tydligt visar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna saknar verklighetsförankrade lösningar på samhällsproblemen. Det duger inte. Nu krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhälls­problemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta tuffare ekonomiska tider. Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten.

Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och säkra välfärdens finansiering så att det inte är barnen i skolan, patienterna i vården och brukarna i äldreomsorgen som får betala priset för låg­konjunkturen. Vi behöver öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige. Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på – med rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige. För vi vet att vårt Sverige kan bättre.

I Sverige finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grund­läggande förutsättning för detta är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn präglas av effektivitet och noggrannhet och åtnjuter ett högt förtroende bland allmänheten och företagen. Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet.  Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater.

Hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har en mycket viktig roll i detta arbete. Myndigheterna behöver samverka mer med varandra och med andra relevanta myndigheter för att kartlägga, lagföra och bekämpa alla typer av misstänkta brottsupplägg.

Det ska vara ordning och reda i våra register. Socialdemokraterna välkomnar därför att anslaget till Skatteverket förstärks med 75 miljoner kronor 2023 och anser att dessa medel bör riktas mot att förstärka arbetet med att skapa ordning och reda i folkbokföringen och att intensifiera arbetet mot skattefusk och skatteflykt.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar, avstår vi från ställ­ningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3.

 

 

2.	Statens budget inom utgiftsområde 3 (V)
	Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

 

Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist med särskild hänsyn till de hushåll som har små marginaler. Samtidigt måste klimatomställningsarbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen och för de som redan arbetar där. För Vänsterpartiet är det vidare en självklarhet att resurserna som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i sektorn. Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag. Tillsammans med våra satsningar på klimatområdet påverkar detta i praktiken direkt eller indirekt alla utgiftsområden.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar, avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgifts­område 3. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 3 är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2022/23:1299. Motionen behandlas i betänkande 2022/23:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 2 och 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 3. Förslaget till statens budget för 2023 inom utgiftsområde 3 läggs fram i partimotion 2022/23:1211. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.

Sverige har länge varit ett land med relativt låg kriminalitet. I takt med att samhället har slitits isär har en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar, i synnerhet pojkar och unga män, som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott, inte minst relaterade till droghandeln på gator och torg och i barer. Efterfrågan på droger driver på våldet. I spåren av brottsligheten finns mänskliga tragedier. Där finns människor som dödas eller skadas för livet och anhöriga, grannar och andra som känner oro och otrygghet. För att få ned den grova brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella – det gäller att vara smartare än de kriminella. Tullverket spelar en viktig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten och bidrar med att stoppa insmugglingen av narkotika och illegala vapen redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Vi har därför, i vår utgiftsområdesmotion, mer resurser till Tull­verket och föreslår ett höjt anslag med 30 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag.

Vidare minskar vi anslaget till Skatteverket med 75 miljoner kronor eftersom vi inte stöder tillkännagivandet till regeringen om att initiera en ny nationell folkräkning. Vi menar att en nationell folkräkning är en i sammanhanget krävande och dyr insats som sannolikt skulle ha begränsad effekt på skuggsamhället. Åtgärderna syftar i stället till att göra livet svårare för de människor som lever som papperslösa i Sverige utifrån föreställningen att det ska få dem att lämna landet. Denna politik har redan prövats i flera steg och alltid med samma resultat, nämligen att utsattheten i en redan mycket utsatt grupp ökar.

Det finns flera skäl till att människor lever i papperslöshet i Sverige. En mer rättssäker asylprocess skulle leda till färre felaktiga avslag men också till en större tilltro till systemet och en större benägenhet att följa de beslut som fattas inom det. En annan anledning till papperslöshet är att människor luras till Sverige för att utnyttjas som billig arbetskraft. Detta måste stoppas, bl.a. genom åtgärder som förhindrar oseriösa företag att utnyttja arbetskrafts­invandrare genom att förhindra utnyttjandet av människor och för att stävja arbetslivskriminalitet.

 

 

3.	Statens budget inom utgiftsområde 3 (C)
	Helena Lindahl (C) anför:

 

Sverige står inför svåra ekonomiska tider. Priser, räntor och arbetslöshet stiger. Allt fler får det allt svårare att ha råd att betala räkningar och att tanka bilen. Samtidigt fortsätter världens utsläpp att öka. I detta allvarliga läge krävs att politiken fokuserar på det som är viktigt på riktigt. På att fler ska kunna få eller behålla ett jobb, på att klara klimatomställningen och på att ge människor i hela landet möjlighet att klara hushållsekonomin.

Centerpartiet kan konstatera att regeringen inte förmår att möta dessa utmaningar. Löften om att sänka priset på diesel vid pump med 5–10 kronor förbyttes i ett förslag om sänkta kostnader med drygt 40 öre. Det utlovade högkostnadsskyddet för höga elpriser lyser fortsatt med sin frånvaro. Över en natt avskaffades klimatbonusen för bilar, och klimatutsläppen förväntas stiga med den nya politiken. Trots löften om att regeringen ämnar driva en liberal och borgerlig politik föreslås nu skatterna på jobb och företag höjas för att finansiera höjda ersättningsnivåer i a-kassan.

Centerpartiet presenterar i sin budgetmotion ett grönt och liberalt alternativ, ett alternativ för fler jobb, minskade utsläpp och förstärkta möjligheter att bo och arbeta i hela Sverige.

I Centerpartiets budgetmotion presenteras förslag för ökat jobbskapande genom sänkta kostnader för att anställa, minskat regelkrångel och värnande om arbetslinjen. Klimatpolitiken förstärks med återinförd klimatbonus, ökade incitament för energieffektivisering och bättre villkor för produktion av klimatsmart el. Konkreta lösningar på landsbygdens problem beskrivs. Kostnaden för drivmedel sänks med 3 kronor per liter för boende på lands­bygden, reseavdraget görs landsbygdsfokuserat och svensk livsmedels­försörjning tryggas.

Det svåra ekonomiska läge som Sverige står inför kräver att vi får igång jobben, att vi värnar landsbygden och att vi klarar klimatomställningen. Det behövs därför ett kraftfullt liberalt och grönt alternativ som pekar ut en annan och mer hoppfull väg framåt för Sverige.

Centerpartiet föreslår att anslaget 1:1 Skatteverket minskar med totalt drygt 102 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar förslaget om en folkräkning och föreslår därför att anslaget minskar med 75 miljoner kronor. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som omräknas. Någon ökning eller minskning av anslagen 1:2 Tullverket eller 1:3 Kronofogdemyndigheten jämfört med regeringens förslag föreslås inte. Till följd av att förslaget om en folkräkning avvisas beräknar Centerpartiet att anslaget 1:1 minskar med 170 miljoner kronor 2024 och 2025. Centerpartiet avvisar också beräkningen av medel för 2024 och 2025 till Skatteverket och Tullverket för kommande lagstiftningsförslag om utökade hemliga och preventiva tvångsmedel. Centerpartiet anser att det inte går att ta ställning till behovet av framtida resurstillskott innan det finns ett konkret lagförslag att ta ställning till. Om riksdagen antar lagförslaget, kan resurser skjutas till senare.

Eftersom riksdags­majoriteten i det första steget av budgetprocessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3.

 

 

4.	Statens budget inom utgiftsområde 3 (MP)
	Marielle Lahti (MP) anför:

 

Miljöpartiets budgetmotion erbjuder ett annat svar än regeringens på de utmaningar vi står inför i dag. Vi ser att många av dagens problem är konsekvenser av att vi inte byggt upp ett system som är hållbart i längden. Därför vill vi se stora investeringar i klimatomställningen, miljön, välfärden och den gemensamma tryggheten.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen väntas ge budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Miljöpartiets budgetmotion ska ses som ett samlat och sammanhållet alternativ. Det återfinns i vår partimotion 2022/2023:2275. Motionen behandlas i betänkande 2022/2023:FiU1.

Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminaliteten. Dödsskjutningarna som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg där arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som skapat den situation vi i dag befinner oss i.

Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är av vikt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Vi anser att det finns ett flertal åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen om brottslighet säger och därför ska prioriteras när statliga medel anslås. Därför motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning så som föreslagits av regeringen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:1 Budgetpropositionen för 2023 utgiftsområde 3:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.

 

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23

2022/23:1211 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2022/23:2137 av Niklas Karlsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2022/23:2179 av Marielle Lahti m.fl. (MP):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell A i motionen.

2022/23:2204 av Helena Lindahl m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2023 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	V	C	MP
1:1	Skatteverket	8 199 362	±0	−75 000	−102 176	−75 000
1:2	Tullverket	2 588 670	±0	30 000	±0	±0
1:3	Kronofogdemyndigheten	2 135 259	±0	±0	±0	±0
Summa för utgiftsområdet		12 923 291	±0	−45 000	−102 176	−75 000