HA01JuU28: Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.

Justitieutskottets betänkande 2022/23:JuU28

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i säkerhets­skyddslagen. Lagändringarna syftar till att säkerställa Försvars­maktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal samt att säkerhetsprövningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Lagändringarna innebär att

•       Försvarsmakten ensam ska ansvara för säkerhetsprövningen av värn­pliktiga, inklusive i samband med inskrivningen

•       den som är aktuell för inskrivning till grundutbildning med värnplikt, och den som har fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats, ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3

•       den som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvars­maktens verksamhet ska anses delta i den säkerhetsklassade verksamheten, och därmed säkerhetsprövas, under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Utskottet föreslår även att riksdagen avslår ett motionsyrkande.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:87 Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.

Ett yrkande i en följdmotion.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.

Reservation

Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2022/23:87 Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m. I propositionen föreslår regeringen ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Säkerhetsskydd är skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Detta framgår av 1 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (2018:585). Med säkerhetskänslig verksamhet avses alla verksamheter som till någon del är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd (1 kap. 1 §).

En säkerhetsprövning ska göras av den som genom anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet (3 kap. 1 § säkerhets­skyddslagen). Vissa undantag förekommer dock (3 kap. 1 § 1 och 2). Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och ska innefatta en grundutredning samt register­kontroll och särskild personutredning. Säkerhetsprövningen ska följas upp under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår (3 kap. 3 §).

En registerkontroll och särskild personutredning får göras endast om den som säkerhetsprövningen gäller har lämnat sitt samtycke till det. Samtycket ska anses gälla också kontroller och utredningar under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår (3 kap. 18 § säkerhetsskydds­lagen).

Med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen ska den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet planera och vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs. Däri ingår bl.a. att göra en befattningsanalys och besluta eller inventera vilka anställningar eller annat deltagande som ska placeras i säkerhetsklass. Det finns tre säkerhetsklasser i säkerhetsskyddslagen: säkerhetsklass 1, 2 och 3.

Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga i dag

Försvarsmakten har i sin säkerhetsskyddsanalys kommit fram till att den verksamhet som de värnpliktiga deltar i är säkerhetskänslig. Myndigheten har därför beslutat att alla som genomför grundutbildning med värnplikt ska vara placerade i säkerhetsklass. Vidare har Försvarsmakten bedömt att de allra flesta befattningar som är aktuella för värnpliktiga är placerade i säkerhetsklass 3.

Enligt en överenskommelse mellan Försvarsmakten och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk genomförs grundutredningen av Totalförsvarets plikt- och prövningsverk på uppdrag av Försvarsmakten. I praktiken innebär överenskommelsen att Totalförsvarets plikt- och prövningsverk också, på uppdrag av Försvarsmakten, begär samtycke till registerkontroll från totalförsvarspliktiga.

Försvarsmakten har bedömt att den som fullgjort grundutbildning med värnplikt och krigsplacerats i en säkerhetsklassad befattning fortsatt ska anses delta i myndighetens säkerhetskänsliga verksamhet. Därför anser myndigheten att säkerhetsprövningen ska följas upp även efter fullgjord grundutbildning med värnplikt och att krigsplacerade totalförsvarspliktiga ska kvarstå i registerkontroll. Utöver den pågående registerkontrollen görs i dag ingen annan uppföljande säkerhetsprövning av dem som har krigsplacerats i säkerhetsklassad befattning.

Propositionen

Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga

I propositionen föreslår regeringen ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) i syfte att säkerställa Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal samt att säkerhetsprövningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Enligt förslaget ska Försvarsmakten ansvara för säkerhetsprövningen av totalförsvarspliktiga inför inskrivning för värnplikt och totalförsvarspliktiga som efter avslutad grundutbildning med värnplikt har krigsplacerats enligt 3 kap. 12 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt i en befattning placerad i säkerhetsklass i Försvarsmaktens verksamhet. Regeringen framhåller att det skulle innebära en renodling av myndigheternas uppgifter och stå i bättre överenskommelse med säkerhetsskyddslagens systematik genom att låta en av myndigheterna ansvara för hela säkerhetsprövningen. Vidare anser regeringen att det är mer fördelaktigt för skyddet för den personliga integriteten att Försvarsmakten ansvarar för grundutredningen inom ramen för säkerhets­prövningen för värnpliktiga.

Vidare föreslår regeringen att kravet på samtycke till registerkontroll i 3 kap. 18 § säkerhetsskyddslagen inte ska gälla en totalförsvarspliktig som skrivs in för värnplikt enligt lagen om totalförsvarsplikt eller en totalförsvars­pliktig som efter avslutad grundutbildning med värnplikt har krigsplacerats enligt den lagen. Undantaget ska gälla under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår och för sådan registerkontroll som ska göras för placering i säkerhetsklass 3. Regeringen anför bl.a. under skälen till sin bedömning att lagen om totalförsvarsplikt är en skyldighetslagstiftning, vilket medför att totalförsvarspliktiga är skyldiga att medverka vid utredning om sina personliga förhållanden och i viss omfattning tjänstgöra inom totalförsvaret. För att en registerkontroll och särskild personlig utredning ska få göras krävs att den totalförsvarspliktige som kontrolleras samtycker till det. Om den totalförsvarspliktige inte lämnar samtycke får inte vare sig registerkontroll eller särskild personlig utredning göras. Den som nekat samtycke kan då inte heller delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Enligt regeringen urholkar därmed kravet på samtycke den skyldighet som totalförsvarsplikten utgör. Regeringen bedömer att kravet på samtycke bör ge vika vid en avvägning mellan de intrång som säkerhetsprövningen innebär för den enskilde och intresset av att upprätthålla totalförsvarsplikten som en absolut skyldighet.

Regeringen föreslår vidare att det införs en bestämmelse som innebär att en totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning med värnplikt krigs­placeras enligt 3 kap. 12 § lagen om totalförsvarsplikt i en befattning placerad i säkerhetsklass i Försvarsmaktens verksamhet ska anses delta i säkerhets­känslig verksamhet under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår. Bestämmelsen ska gälla oavsett vilken säkerhetsklass befattningen är placerad i. Regeringen anger att uppföljande säkerhetsprövning och en ändring i säkerhetsskyddslagen är nödvändigt. För att Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter och uppfylla sina mål om operativ förmåga behöver myndigheten snabbt kunna kalla in dem som krigsplacerats i dess verksamhet. Regeringen anser därmed att de krigsplacerade kan säkerhetsprövas under hela den tid som krigsplaceringen består. Försvarsmakten har utifrån sin tolkning av 3 kap. 3 § säkerhetsskyddslagen om att säkerhetsprövningen ska följas upp under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår bedömt att de som krigsplacerats deltar i myndighetens säkerhetskänsliga verksamhet under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår. Det innebär att säkerhetsprövningen följs upp under hela den tiden. Enligt regeringen kan det diskuteras om krigsplacerade som inte genomför repetitionsutbildning eller annan värnpliktstjänstgöring deltar i Försvarsmaktens säkerhetskänsliga verksamhet på ett sådant sätt som avses i säkerhetsskyddslagen. Det finns därför ett behov av att förtydliga vad som i detta avseende ska gälla för de totalförsvarspliktiga som krigsplacerats i Försvarsmaktens verksamhet. 

En säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga som är krigsplacerade i Försvarsmaktens verksamhet som får pågå under så lång tid som förslaget innebär är integritetskränkande för dem som prövas. Samtidigt skulle en ny prövning av alla som ska tjänstgöra inför varje tjänstgöringstillfälle enligt regeringen riskera att allvarligt hindra eller omintetgöra förutsättningarna att med kort varsel kalla in krigsplacerade i händelse av höjd beredskap. Regeringen anser att möjligheten att försvara landet utan att riskera Sveriges säkerhet väger tyngre i avvägningen mellan att ha personal snabbt tillgänglig och det integritetsintrång som det innebär att underkastas uppföljande säkerhets­prövning.

Tillstånds- och tillsynsansvaret för Försvarets radioanstalts hantering av brandfarliga och explosiva varor

I propositionen föreslås även att frågor om tillstånd till Försvarets radioanstalts hantering av brandfarliga och explosiva varor ska behandlas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i stället för av en kommun. MSB ska även kunna medge att Försvarsmakten ges tillsynsansvar för Försvarets radioanstalts hantering av brandfarliga och explosiva varor.

Regeringen anför att det, med hänsyn till att Försvarets radioanstalts verksamhet rör Sveriges säkerhet och att MSB ska pröva frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikations­verket, är ändamålsenligt att även Försvarets radioanstalts frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor prövas av MSB. Av samma skäl är det lämpligt att Försvarsmakten, efter MSB:s medgivande, ges möjlighet att utöva viss tillsyn över Försvarets radioanstalts hantering av brandfarliga och explosiva varor. Regeringen anser vidare att även effektivitetsskäl talar för att Försvarets radioanstalts frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor prövas av MSB.

Ikraftträdande

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Samtidigt kommer det före ikraftträdandet att finnas behov av visst förberedelsearbete hos såväl Totalförsvarets plikt- och prövningsverk som Försvarsmakten. Ändringarna i säkerhetsskyddslagen bör därför träda i kraft den 1 oktober 2023.

Ändringarna i lagen om brandfarliga och explosiva varor föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Motionen

I kommittémotion 2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) efterfrågar motionärerna ett tillkännagivande om att registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvars­pliktiga inte ska ske mellan grund- och repetitionsutbildningar. Motionärerna hänvisar till de invändningar som både Pliktrådet och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk har haft mot förslaget. Enligt motionärerna måste behovet av ett fullgott säkerhetsskydd stå i proportion till den enskildes personliga integritet. Motionärerna menar att förslaget är alltför långtgående då det saknas tillräckliga skäl att låta personer som är krigsplacerade bli föremål för uppföljande säkerhetsprövning. Bland annat framhåller man att en krigsplacering inte per automatik innebär deltagande i säkerhetskänslig verksamhet, och att dessa personer därmed inte kan anses omfattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser. En säkerhets­prövning bör endast genomföras i samband med tjänstgöring för krigs­placerade.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ändringar i säkerhetsskydds­lagen i syfte att säkerställa en mer effektiv och ändamålsenlig säkerhetsprövning av värnpliktiga samt Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas av riksdagen.

Utskottet ställer sig därmed bakom propositionen och avstyrker motion 2022/23:2360 (V).

 

Reservation

Ställningstagande

Den personliga integriteten är central i en demokrati. Respekten för den enskildes privatliv måste vara vägledande i all myndighetsutövning, även inom Försvarsmakten. Det finns tillfällen när intrång i den enskildes personliga integritet kan vara motiverade, t.ex. när det handlar om rikets säkerhet. Det är dock viktigt att sådana inskränkningar endast sker i undantagsfall. Därför bör möjligheterna till fortsatta registerkontroller efter att man fullgjort sin grundutbildning med värnplikt begränsas.

Regeringens förslag om att en totalförsvarspliktig som fullgjort grund­utbildning med värnplikt och krigsplacerats i en befattning placerad i säkerhetsklass ska anses delta i säkerhetskänslig verksamhet under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår motiveras med att Försvarsmakten snabbt ska kunna kalla in dem som har krigsplacerats i dess verksamhet. Enligt regeringen krävs att de krigsplacerade därmed kan säkerhetsprövas under hela den tid som krigsplaceringen kvarstår. Behovet av ett fullgott säkerhetsskydd måste dock stå i proportion till den enskildes personliga integritet. Det faktum att någon är krigsplacerad innebär inte per automatik deltagande i säkerhetskänslig verksamhet, och han eller hon kan därför inte heller anses omfattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser.

Jag anser att det därmed saknas tillräckliga skäl att tvinga dem som gör en värnpliktsutbildning att underkasta sig säkerhetsprövning med registerkontroll efter en fullgjord utbildning. Det finns ett behov av säkerhetsprövning i samband med tjänstgöring för krigsplacerade. Denna bör dock endast genomföras i anslutning till tjänstgöringstillfällen.

Sammanfattningsvis anser jag därför att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det inte ska ske registerkontroller av Sveriges krigsplacerade totalförsvarspliktiga mellan grund- och repetitionsutbildning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag