H912184: Svenska bönders skattebörda

Svar på fråga 2021/22:160 och 2021/22:184 av Ann-Sofie Alm (M) Prisutvecklingen på mat och Svenska bönders skattebörda

Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att målen i den svenska livsmedelsstrategin ska nås. Ann-Sofie Alm har även frågat finansminister Magdalena Andersson vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska svenska bönders totala skattebörda så att de av riksdagen beslutade målen i livsmedelsstrategin kan nås.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot 2030 innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Det är angeläget att den svenska livsmedelskedjan är långsiktigt konkurrenskraftig. Svenska livsmedelsproducenter konkurrerar på en internationell marknad och påverkas därför av yttre förutsättningar som i sin tur påverkar priset till konsument. Sedan januari 2019 har priserna på viktiga livsmedelsråvaror ökat kraftigt. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen har de globala priserna på vanliga livsmedelsråvaror ökat med i vissa fall över 100 procent beroende på en stark konjunkturuppgång, logistikutmaningar på grund av coronapandemin samt väderutmaningar och dålig skörd. Dieselpriset är därtill en komponent som påverkar det svenska jordbrukets konkurrenskraft, men även våra konkurrentländer. Det höga dieselpriset som vi ser idag innebär en kostnadsökning för alla, men påverkar inte den relativa konkurrenskraften mellan Sverige och andra länder i samma utsträckning. Sverige har en nedsättning av dieselskatten för jordbruket som vi tillämpar enligt gällande EU-regler. Sedan 2019 ligger nedsättningen för bränslen som används i jord och skogsbrukets arbetsmaskiner på 1,93 kronor per liter.

Att stärka och öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelskedjan för att bidra till en ökad svensk livsmedelsproduktion är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 och 2 innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar motsvarande 74 miljoner kronor årligen 2021–2023. För åren 2024–2025 tillförs 16 miljoner kronor årligen och 11 miljoner kronor per år från och med 2026 för förenklingspaketet som ingår i handlingsplan del 3. Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.

Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är dessutom ett viktigt verktyg för att stärka den svenska primärproduktionen av jordbruksråvaror, vilket vi har med oss i förberedelserna för den nya perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken. Sammantaget ser jag att samtliga åtgärder som vidtas för att stärka den svenska livsmedelskedjan bidrar till att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin.

Stockholm den 27 oktober 2021

Ibrahim Baylan