H9111769: Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan

Fråga 2021/22:1769 Yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan

av Roger Haddad (L)

till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

 

För en tid sedan fattade regeringen beslut med stöd av andra oppositionspartier om att återinföra krav på automatisk högskolebehörighet för alla yrkesprogram i gymnasieskolan. Möjligheten att läsa in och komplettera sin utbildning och få den allmänna behörigheten om man vill har funnits, och de elever som vill läsa vidare har använt denna möjlighet. Men för de flesta elever som väljer yrkesprogram är målet att få yrkeskompetens och inte minst att direkt efter gymnasiet få en anställning. Den möjligheten är oerhört viktig att värna, inte minst med tanke på det skriande behovet av kompetens där arbetsgivare särskilt efterfrågar de som har gymnasial yrkesutbildning.

Nu förbereder Socialdemokraterna en återgång till ett system som tidigare resulterade i stora avhopp och dålig genomströmning. Resultat blev att elever fick gå om, läsa upp på komvux – om de inte helt avslutade sina gymnasiestudier i förtid.

Nyligen tillsattes en ny utredning med fokus på unga och arbetslivet. Ett av uppdragen i direktiven är att se hur skolan ska utveckla och ta fram fler yrkesvägar för elever som lämnar grundskolan utan behörighet. Att det behövs nya vägar till jobb är något som Liberalerna drivit och föreslagit under många år. Detta måste dock ske utan att skolans kunskapskrav sänks. Snarare behövs mer av yrkesutbildning och lärlingsutbildning generellt i stället för att fortsätta ha som utgångspunkt att elever på gymnasiets program ska förberedas för akademiska studier.

Mot bakgrund av regeringens senaste utredning blir min fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:

 

Vilka risker ser statsrådet och regeringen inom gymnasieskolan, med tanke på efterfrågan, efter att regeringen beslutat återinföra allmän högskolebehörighet på alla yrkesprogram, och vilka åtgärder är statsrådet i så fall beredd att ta för att motverka dessa?