H9111746: Fredsavtalet i Colombia

Fråga 2021/22:1746 Fredsavtalet i Colombia

av Amineh Kakabaveh (-)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I förra veckan hade jag besök av fredsaktivister från Colombia. Luz Marina Becerra är en av de kvinnorättsförsvarare som arbetar för afrocolombianernas rättigheter. Hon berättade om hur hon utsatts för flera mordförsök och om hur hon tillsammans med tusental människor är flyktingar i sitt eget land.

Trots stora investeringar i en fredsprocess från omvärlden, och inte minst från Sverige, är nu situationen mycket instabil. Trots deklarationer, löften och internationellt engagemang kunde de tre besökarna berätta om fortsatt konflikt och fortsatta övergrepp speciellt i avlägsna områden långt bort från de stora städerna. Övergreppen sker inte minst mot kvinnor.

Under 2022 har våldet mot colombianska aktivister fortsatt. Den 18 januari mördades Luz Marina Arteaga Henao, läkare och aktivist när det gäller landrättsfrågor. Enligt organisationen Human Rights Watch har mer än 500 människorättsförsvarare mördats sedan 2016.

Fredsprocessen är med andra ord i ett mycket kritiskt läge. Om det inte blir en politisk förändring kan landet dras in i en väpnad konflikt och fredsavtalet kollapsa.

Det svenska engagemanget för fred och rättvisa har mycket handlat om kvinnornas rättigheter i konflikten. Tyvärr konstaterade en rapport förra året att endast 20 procent av de 122 genderspecifika åtgärder som fanns i fredsavtalet har genomförts. Colombia har ännu ingen nationell plan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325.

Luz Marina Becerra kunde även berätta att hon utsatts för sexuellt våld. Mycket tack vare svenskt enagemang finns det i fredsavtalet specifika mekanismer för att offer för sexuellt våld i konflikten ska kunna få rättvisa och för att stärka kvinnornas roll i fredsprocessen.

Sverige har nyligen antagit ett nytt utvecklingssamarbete med Latinamerika som omfattar 1 miljard kronor för åren 2021–2025. Förra året uppgick biståndet till Colombia till 298 miljoner kronor.

Den svenska regeringen beslutade i mars att finansiera svenskt flyktingmottagande genom att minska biståndet i världen med totalt 9 miljarder. Biståndsministern har i intervjuer talat om att Latinamerika är ett av de områden där biståndet kan komma att minska. Biståndet till Latinamerika ska enligt regeringens instruktioner till Sida minska med 32 procent.

Gästerna från Colombia vädjade till Sverige att inte minska biståndet. ”Trots fredsavtal ökar våldet. Utan fortsatt svenskt stöd kommer vi att få svårt arbeta vidare. Då kan vi inte längre hålla fast vid hoppet om fred och rättvisa.”

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad avser ministern att göra för att förmå den colombianska regeringen att stoppa våldet och övergrepp mot minoriteter, särskilt kvinnor som jobbar för mänskliga rättigheter?