H9111736: Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och dess konsekvenser för jordbruket

Fråga 2021/22:1736 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och dess konsekvenser för jordbruket

av Betty Malmberg (M)

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

När riksdagen i september 2021 debatterade det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten hade vi ett digert kunskapsinhämtande bakom oss. De inspel vi fick från olika myndigheter visade också på att samsynen myndigheterna emellan hade brister och att en ökad politisk tydlighet krävs när det gäller hur vattenförvaltning bör vara organiserad. Sett till jordbruket uppskattade vattenmyndigheterna i sitt åtgärdsprogram att kostnaderna för övergödningsåtgärder kommer att uppgå till 3,6 miljarder kronor för nästa period, varav drygt en tredjedel ska betalas av lantbrukarna och resterande finansieras via ersättningssystemen. Detta menar vi i Moderaterna är en alldeles för hög kostnad att belägga jordbruket med, och vi befarar att det kommer att få stora konsekvenser för lantbruksföretagarna.

I ett pressmeddelande den 9 juni 2022, som publicerades efter det att regeringen hade fastställt ovannämnda åtgärdsprogram, uttrycker statsrådet kryptiskt att ”regeringen vill samtidigt uppmärksamma behovet av en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning”. Detta måste förklaras. För självklart kommer finansieringen och kravet på åtgärder att påverka lantbrukets konkurrenskraft och lönsamhet negativt, tvärtemot vad som står i livsmedelsstrategin. Vi moderater bedömer dessutom, liksom expertmyndigheten Jordbruksverket, att det finns en stor osäkerhet i beräkningarna.

Regeringen har fastställt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åren 2022–2027, trots de negativa konsekvenser som befaras för lantbruket.

Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vi ska ha en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning?