H9111331: Den fortsatta krisen för flyget

Fråga 2021/22:1331 Den fortsatta krisen för flyget

av Anders Åkesson (C)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Nu har flygets största globala kris någonsin, förorsakad av viruset covid-19, pågått i två år. Förhoppningen om en snar återhämtning släcktes under hösten 2021, och vi ser nu återigen att flygbolagen tvingas ställa in flygningar till följd av restriktioner och stängda gränser. Därutöver har den ryska invasionen av Ukraina kommit att påverka den globala flygindustrin.

Detta är en utveckling som får dramatiska följder. Swedavia har för 2021 redovisat en  minskning med drygt 70 procent jämfört med resenärsnivåerna före pandemin 2019. Situationen för många regionala flygplatser är lika alarmerande. Coronapandemins påverkan är på inget sätt över ännu och till detta har nu adderats påverkan av den ryska invasionen av Ukraina.

Sammantaget är detta en stor utmaning för samtliga transportslag men i synnerhet för flyget. För samhället i stort innebär det en utmaning i att upprätthålla det mått av tillgänglighet som fordras för människor och företag i och utom landet.

Underskotten i flygets infrastruktur fortsätter att ackumuleras, men upplevelsen är att den svenska regeringen inte agerar på detta. Statsrådet svarade följande på en tidigare fråga att ”vi kommer att fortsätta följa flygets utveckling, inklusive det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS)”.

Jag vill då påminna statsrådet om att Sverige har full rådighet på de så kallade GAS-avgifterna; det är en nationell fråga. Där kan regeringen agera direkt. När det gäller flygtrafikledningsavgifterna är det korrekt att det är EU-regelverket som gäller, men här förbiser statsrådet att staterna själva inrättade en ”covidmöjlighet” att skjuta till kapital till sin nationella provider för att lindra pandemins effekter. Det är alltså inget som den svenska regeringen ännu har gjort trots att även detta är en fråga med nationell rådighet. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att de som en följd av covid-19 uppkomna underskotten inte bara kan följas utan det måste självklart också vidtas åtgärder och problemen hanteras av den svenska regeringen.

Utöver ovanstående har så den tragiska krisen i Ukraina kommit att påverka flyget ytterligare. Det är en påverkan i form av bland annat

• ökade bränslepriser
• längre flygvägar
• sämre passagerarunderlag på grund av minskad vilja att resa
  
• en leasingindustri som riskerar kollaps om Ryssland nationaliserar sin leasade flygflotta.
  

Det finns nu skäl att ställa sig frågan vad den samlade effekten av covid-19 och den pågående konflikten i Ukraina innebär för tillgänglighet i form av flygtransport i vårt land och till/från vårt land. 

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Har ministern skaffat sig en bild av den samlade effekten av covid-19 och Ukrainakrisen för svensk flygindustri och i så fall, vilka åtgärder avser statsrådet/regeringen att vidta?