H910160: Ekonomisk jämställdhet

Interpellation 2021/22:160 Ekonomisk jämställdhet

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Kvinnor i Sverige har en högre utbildningsnivå än män. Även betygen är högre för kvinnor än för män, såväl i årskurs nio som i gymnasieskolan. Trots det har kvinnor lägre lön, lägre inkomst och i förlängningen därmed även lägre pension än män. Därtill uppgår kvinnors genomsnittliga kapitalinkomster till enbart cirka hälften av männens.

Föräldraskap påverkar kvinnors arbetsinkomst negativt, medan motsvarande effekt inte finns för män. Kvinnors förvärvsinkomst dyker i samband med första barnet och förblir sedan på en lägre nivå i upp till 20 år. Kvinnor står också för en större del av det obetalda arbetet samt arbetar mer deltid. Deltiden ökar också då de får barn. 26 procent av kvinnorna, jämfört med 11 procent av männen, arbetade deltid 2019.

Sammantaget gör detta att sparutrymmet och den ekonomiska friheten generellt sett är betydligt lägre för kvinnor än för män. En av fem kvinnor uppger att hon inte skulle ha råd att skilja sig, och nästan varannan kvinna skulle inte ha råd att bo kvar i sin nuvarande bostad vid en separation.

För att jämställdheten på arbetsmarknaden ska stärkas behöver det löna sig bättre att jobba, och välfärdstjänster såsom barn- och äldreomsorg behöver fungera väl. Även ett skatteförmånligt pensionssparande är viktigt; om man till exempel går ned i arbetstid under småbarnsåren kan detta kompenseras med att man själv – eller ens partner – sparar extra till ens pension.

Mina frågor till finansminister Mikael Damberg lyder därför:

 

1. Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta för att kvinnors inkomstnivå i förhållande till männens ska öka?
2. Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta för att stärka kvinnors ekonomiska frihet?