Förslag till riksdagsbeslut 

1. Riksdagen avslår propositionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av en differentierad alkoholskatt för småskalig alkoholproduktion och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår en höjning av skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus, tuggtobak samt på de alkoholhaltiga dryckerna öl, vin, andra jästa drycker och etylalkohol (sprit) fr.o.m. den 1 januari 2023. Vidare föreslås att skatten på e‑vätskor och andra nikotinhaltiga produkter höjs fr.o.m. den 1 januari 2024.

Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck och i dag åker många svenska medborgare till närliggande länder såsom Danmark, Tyskland och Polen för att köpa alkohol och tobak där priserna är lägre. Sverigedemokraterna tycker av folkhälsoskäl att det i grunden är bra med en hög beskattning av alkohol och tobak men att det måste stå i rimlig proportion och ge den efterfrågade effekten. Att ytterligare beskatta alkohol och tobak där priserna redan är höga kommer att få flera konsekvenser såsom att konsumenter i högre utsträckning kommer att inhandla dessa varor från andra länder med ett lägre pris och lägre beskattning, samtidigt som de ekonomiska incitamenten för illegal införsel och försäljning av dessa varor förstärks. Vi ser även regeringens motivering som paradoxal, då man förutsätter att skattehöjningen kommer att minska konsumtionen samtidigt som skatteintäkterna ökar. Beräkningen av skatteintäkterna utgår från att den inhemska försäljningen förblir konstant efter en skattehöjning, men dessa antaganden kan i högsta grad ifrågasättas. Med anledning av det som nämnts ovan föreslår därför Sverigedemokraterna ett avslag på propositionen.

Differentierad alkoholskatt för småskalig alkoholproduktion

I dag återfinns en möjlighet att, i enlighet med artikel 4 i EU:s direktiv 92/83/EEG, differentiera och därigenom sänka alkoholskatten för småskalig alkoholproduktion. Denna möjlighet nyttjas av samtliga stater inom Europeiska unionen förutom Sverige och Italien, vilket innebär att de svenska producenternas konkurrenskraft begränsas i relation till övriga småskaliga producenter inom unionen. Givet riksdagens tillkänna­givande om att implementeringar av EU-direktiv inte bör försämra företags konkurrens­kraft, torde det onekligen vara aktuellt att utnyttja denna möjlighet att förenkla för den inhemska småskaliga alkoholproduktionen och samtidigt stärka dess konkurrenskraft. Utan att vare sig rucka på alkoholmonopolet eller främja en osund alkoholkonsumtion hade en sådan åtgärd kunnat stödja denna inte sällan landsbygdsorienterade näring, inte minst om det kompletteras med gårdsförsäljning av alkohol, vilket redan tillkännagetts. Med anledning av detta anser vi att en differentierad alkoholskatt för småskalig alkoholproduktion behöver utredas.

 

 

Eric Westroth (SD)	David Lång (SD)
Anne Oskarsson (SD)	Johnny Skalin (SD)