Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både kommunala och fristående resursskolor ska behandlas lika i avseendet att vid urval i första hand ge plats till de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma med förslag på en utvecklad och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång. Ingen elev ska lämnas efter. En viktig del i detta är därför att det finns goda och väl fungerande alternativ för elever som behöver ett annat stöd i sin kunskapsutveckling. Det kan exempelvis handla om mer stödundervisning i mindre grupper och extra anpassningar. Men det finns också många situationer där eleverna är i behov av en helt annan kompetens. Det kan exem­pelvis vara kompetens som finns samlad i s.k. resursskolor. Förutsättningarna att be­driva resursskola i Sverige är dock bristfälliga och det gör att eleverna med de största stödbehoven inte alltid får det stöd de behöver.

Ett stort problem är att dagens skollag (2010:800) och reglerna för tilläggsbelopp inte är anpassade till resursskolornas särskilda karaktär och förutsättningar. För att tilläggsbelopp ska kunna beviljas måste resursskolorna precis som alla andra friskolor precisera både den enskilda elevens behov och vilka åtgärder samt kostnader som man knyter till den enskilda eleven. I dag råder det stor godtycklighet kring varje kommuns behovsbedömning av denna elevgrupp, vilket utredningar som ligger till grund för regeringens proposition väl beskrivit. I propositionen ges förslag för att förbättra förutsättningarna för de elever som är i behov av anpassade lärmiljöer. Vi ser dock att propositionen inte säkerställer en nödvändig extra finansiering som krävs för denna resurstäta och anpassade skolmiljö. Vi anser att regeringen snarast borde ta fram förslag på en långsiktig finansieringslösning som kan garantera kopplingen mellan resurs­skolors verksamhet till en annan finansiell resursnivå.

I propositionen föreslås en reglering av antagning till kommunala resursskolor. Förslaget innebär att urval ska ske om alla sökande inte kan beredas plats samt att de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder ska priori­teras vid urval av elever (se bl.a. 10 kap. 31 § ”Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.”). Vi anser att denna reglering av antagning till kommunala resursskolor är rimlig. Vi anser vidare att samma reglering också ska gälla för fristående resursskolor. Moderaterna föreslår därför att riksdagen ska besluta om lag om ändring av skollagen enligt propositionens förslag med ändringen att de delar som gäller antagning av elever ska gälla såväl kommunala som fristående resursskolor. Vi kan vidare notera att regeringen i propositionen om ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158) föreslagit att kommunala och fristående resursskolor ska behandlas lika avseende antagning. Därmed finns underlag för beslut i riksdagen som kan anses vara fullt beredda enligt gällande lagar och praxis.

Då regeringens proposition inte innehåller några tvingande regler för en kommun att på förhand tillhandahålla finansiella förutsättningar för fristående och kommunala resursskolors elevplacering menar Moderaterna att en resursskola inte kan ha skyldighet att ta emot en elev då tillräckliga tilläggsbelopp/finansiering för en stödbehövande elev uteblir. Till dess att en långsiktig finansieringslösning finns på plats ska resursskolor kunna göra undantag i sitt urval i de fall de resurskrävande eleverna nekas tilläggsbelopp från sin hemkommun.

 

 

Lars Hjälmered (M)	Josefin Malmqvist (M)
Marie-Louise Hänel Sandström (M)	Noria Manouchi (M)