Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Riksrevisionens samtliga rekommendationer genomförs och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det uttryckligen ska framgå av 11 a § bosättningsförordningen (2016:39) vilka uppgifter som ryms inom Migrationsverkets uppgiftsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bosättningslagen (2016:38) i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska utgöra ytterligare en faktor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inledning

Bosättningslagen (2016:38) infördes efter flyktingkrisen hösten 2015 då Sverige tagit emot rekordmånga asylsökande. Syftet var att öka det kommunala mottagandet av nyanlända och att få till en jämnare fördelning efter hur kommunens förutsättningar ser ut. Sammantaget förväntades detta bidra till ett bättre mottagande och en förbättrad etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

I den aktuella skrivelsen (2021/22:107) redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Bosättningslagen – har reformerna levt upp till intentionerna? (RiR 2021:29).

Den samlade bedömningen från Riksrevisionen är att intentionerna har uppnåtts och att myndigheternas arbete i huvudsak fungerar väl. Samtidigt pekar Riksrevisionen på vissa brister i delar av arbetet. Kritiken gäller dels att Migrationsverket i dag inte systematiskt samlar in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund så att uppgifterna kan användas vid bedömning och beslut om anvisningskommun för att få en bättre matchning till behov på den lokala arbetsmarknaden. Riksrevisionen menar också att regeringen bör se över hur möjligheten för Migrationsverket att ta hänsyn till barnets bästa vid beslut om anvisning kan stärkas.

Regeringen aviserar i den aktuella skrivelsen att de ska se över hur barnets bästa vid beslut om anvisning kan stärkas. I övrigt uttalar regeringen inget om insamlandet av uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund för att främja att nyanlända anvisas till kommuner där deras kompetenser är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund

Kristdemokraterna anser att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Riksrevisionens samtliga rekommendationer genomförs.

Kristdemokraterna vill särskilt understryka vikten av att Migrationsverket systema­tiskt börjar samla in uppgifter om nyanländas yrkes- och utbildningsbakgrund. Sådana uppgifter skulle kunna bidra till en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmark­naden. Att få nyanlända i jobb är en av de i särklass viktigaste integrationsåtgärderna. Att då inte samla in uppgifter som kan gynna nyanländas inträde på arbetsmarknaden kan inte fortsätta. Med tanke på de matchningsproblem som finns på svensk arbets­marknad är dessa uppgifter också viktiga för att främja en bättre matchning utifrån behov på den lokala arbetsmarknaden. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte väljer att bemöta Riksrevisionens kritik i denna fråga.

Förtydliga Migrationsverkets uppgiftsskyldighet

I Riksrevisionens rapport lyfts vissa oklarheter och problem gällande Migrationsverkets uppgiftsskyldighet gentemot kommunerna. Enligt 11 a § bosättningsförordningen (2016:39) har Migrationsverket en uppgiftsskyldighet gentemot kommunerna som innebär att de ska lämna de uppgifter om en nyanländ som behövs för kommunens mottagande av den nyanlända. Men bestämmelsen är oprecis och det saknas en närmare reglering av vilka uppgifter det handlar om. Av Riksrevisionens rapport framgår att det inte heller funnits en tydlig hållning internt på Migrationsverket vilka uppgifter det handlar om. Sådan otydlighet medför en bristande rättssäkerhet men också att handlägg­ningen på Migrationsverket försvåras och försinkas. Ytterst försvårar det också motta­gandet och integrationen av nyanlända.

Kristdemokraterna föreslår därför att det uttryckligen ska framgå av bestämmelsen i 11 a § bosättningsförordningen (2016:39) vilka typer av uppgifter som ryms inom Migrationsverkets uppgiftsskyldighet.

Se över viktningen i bosättningslagen

Kristdemokraterna anser att bosättningslagen (2016:38) behöver ses över och framför allt de faktorer som styr fördelningen av nyanlända och viktningen av dessa faktorer. Nuvarande bestämmelse i 7 § andra stycket bosättningslagen anger fyra faktorer: arbetsmarknad, befolkningsstorlek, sammantaget mottagande av nyanlända och ensam­kommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Kristdemo­kraterna anser att den kommunala situationen rörande bostäder och skolor också bör vara faktorer som det tas hänsyn till vid fördelningen av anvisningar.

Kristdemokraterna föreslår därför att bosättningslagen (2016:38) ska ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssitua­tionen i en kommun ska utgöra ytterligare en faktor.

 

 

Sofia Damm (KD)	Michael Anefur (KD)
Hans Eklind (KD)	Jakob Forssmed (KD)
Hampus Hagman (KD)	Robert Halef (KD)