Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hjälp till utvisad utlänning att komma till Sverige ska straffas hårdare och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsfrist för omhändertagande av kommunikationsutrustning och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. diplomatiska garantier och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elektronisk övervakning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen har lämnat ett förslag på en ny överskådlig reglering när det gäller de utlän­ningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Kristdemokraterna står i huvudsak bakom de förslag som regeringen lämnar men anser att det är viktigt att påpeka att flera av förslagen är sådana som kommer som en följd av överenskommelsen mot terrorism som ingicks så tidigt som 2017. Det är anmärkningsvärt att denna inte är genomförd i sin helhet. Detsamma gäller överenskommelsen från 2015. Det finns skäl att ifrågasätta vilken kraft regeringen verkligen ägnar åt bekämpandet av terrorism och extremism i Sverige.

Kristdemokraterna anser att straffskalan för den som hjälper en utvisad person att olovligen ta sig in i Sverige ska vara högre än regeringens förslag. Precis som Åklagar­myndigheten påpekar i sitt remissvar är den nu föreslagna straffskalan densamma som för människosmuggling men lägre än den för grov människosmuggling. Kristdemokra­terna anser att det självfallet ska anses som ett grövre brott att hjälpa någon som är utvisad enligt den nu föreslagna lagen tillbaka in i landet, särskilt som de som döms enligt den är säkerhetshot, än det är att hjälpa annan in i landet. Det bör i detta samman­hang påpekas att människosmuggling av normalgraden i huvudsak träffar den som gör detta av barmhärtighetsskäl. Om brottet sker i organiserad form eller mot betalning ska det bedömas som grovt och en betydligt mer kännbar straffskala blir tillämplig. Vi anser att en liknande bedömning ska ske kring den som hjälper utvisade att återvända till Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.

Säkerhetspolisen konstaterar i sitt remissvar att om de endast får omhänderta kom­munikationsutrustning i 24 timmar kommer effekten av lagändringen att bli försumbar. Det anser vi vara en klok synpunkt. Det räcker inte att lagen ändras, den måste också ändras på ett sådant sätt att den får effekt. Säkerhetspolisen måste få tillgång till kom­munikationsutrustning under tillräckligt lång tid för att det ska gå att undersöka utrust­ningen. Säkerhetspolisen anser att 96 timmar är en rimligare tidsrymd, då man har 24 timmar på sig för transport och 72 timmar för undersökning. Vi delar denna slutsats. Detta bör ges regeringen till känna.

En viktig faktor för att verkställa utvisningar av säkerhetshot är diplomatiska garan­tier från länderna som de utvisas till för att kunna säkerställa att verkställighetshinder inte längre finns. Diplomatiska garantier kan antingen ingås i varje enskilt fall eller så går det att göra som Storbritannien och ingå generella avtal med länder om sådana. Det skulle undanröja verkställighetshinder och innebära att fler säkerhetshot kunde utvisas. Diplomatiska garantier är också viktigt för att kunna hålla utlänningar i förvar. I dag menar regeringen att det inte är möjligt att förvarshålla personer i väntan på diploma­tiska garantier. Denna ordning behöver förändras och diplomatiska garantier ingå bland de nödvändiga handlingar som innebär att utlänningar kan hållas i förvar under längre tid.

Kristdemokraterna gör en annan bedömning än både regeringen och utredaren gällande elektronisk övervakning av personer som inte kan utvisas trots att de bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet. Vi anser att alla möjligheter att kontrollera den som utgör ett säkerhetshot ska finnas och att elektronisk övervakning borde ingå i den verktygslåda som rättsväsendet har till sitt förfogande för att övervaka personer som hotar rikets säkerhet.

 

 

Andreas Carlson (KD)	Ingemar Kihlström (KD)
Lars Adaktusson (KD)	Mikael Oscarsson (KD)
Tuve Skånberg (KD)	Gudrun Brunegård (KD)