Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudmännens skyldighet att erbjuda extra studietid eller läxhjälp ska gälla redan från lågstadiet och att elevens deltagande ska baseras på lärarens behovsbedömning och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skyldighet för huvudmännen att hålla obligatorisk lovskola för elever som inte klarar kunskapskraven från lågstadiet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Moderaterna välkomnar förslaget om mer undervisningstid i skolan för elever som är i behov av det stödet. Moderaterna har länge drivit mer undervisningstid i skolan för samtliga elever då Sverige i jämförelse med andra länder har färre undervisningstimmar. Därför avsatte vi medel i vår budget för att låta Skolverket förbereda en utökning av undervisningstiden med en timme mer per dag. För elever kan extra undervisning eller läxhjälp vara avgörande för att komma ikapp studierna i något eller några ämnen.

Till skillnad från regeringen som föreslår att elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid och att detta erbjudande ska omfatta minst två timmar per vecka och att elevernas deltagande ska vara frivilligt, så menar Moderaterna att stödinsatser i form av extra studietid och läxhjälp borde vara obligatoriskt för de elever som skolan bedömer är i behov av det. Det är lärarprofessionens bedömning av en elevs behov som ska råda. Precis som regeringen påpekar så är tidiga insatser avgörande, något som även forskning bekräftar. Vi menar därför att extra studietid eller läxhjälp för barn i behov av det ska finnas redan från lågstadiet och eleverna i behov av detta ska delta.

Att en elev får extra stöd någon gång under sin skolgång bör inte betraktas som något negativt, tvärtom är det bra om svensk skola upptäcker elevers behov i tid. I Finland får ungefär 18 procent (2020) av alla elever någon form av stöd i grundskolan och det är framför allt specialpedagoger som står för den insatsen. Att i tidig ålder få det stöd man behöver kan vara avgörande i att inte halka efter och behöva gå om. Den specialpedagogiska traditionen som finns i Finland är något för Sverige att ta efter.

I dag saknas en tydlig avstämning som garanterar att eleverna har tillräckliga kun­skaper med sig från varje årskurs och stadium i skolan. I stället för att säkerställa att eleverna får med sig tillräckliga kunskaper är inriktningen ofta att kunskapsluckor tas om hand i nästa årskurs. Eftersom årskursbyte såväl som stadiebyte ofta innebär nya lärare innebär detta att historiken om elevens kunskapsutveckling, behov och förutsätt­ningar ofta går förlorad. Detta betyder att en elev kan gå flera år i grundskolan utan att ha fått med sig de tidiga kunskaperna och färdigheterna. Vi vill att möjligheten för barn att gå om en årskurs bör övervägas oftare och i de lägre årskurserna av ansvariga lärare och rektor. Ett beslut om att låta en elev gå om en årskurs ska tas i samråd med elevens föräldrar.

Regeringen föreslår att lovskola under läsåret ska erbjudas elever i årskurs 9. Moderaterna stöder förslaget om mer lovskola under läsåret. Dock anser vi att lovskola behöver erbjudas mycket tidigare, redan från lågstadiet. Sveriges skolor har de senaste åren tagit emot en stor del nyanlända barn som inte fått hela sin skolgång i Sverige. Lovskola under lågstadiet kan bidra till att befästa grundläggande färdigheter i svenska språket och andra ämnen, vilket är avgörande för det kommande lärandet i skolan. Moderaterna vill utöka satsningen på lovskola och införa en skyldighet för huvudmän­nen att erbjuda lovskola från årskurs 1–9 för de som professionen bedömer är i behov av det. Vi vill också att lovskolan ska vara obligatorisk för de elever som skolan bedömer är i behov av extra undervisning.

 

 

Lars Hjälmered (M)	Josefin Malmqvist (M)
Marie-Louise Hänel Sandström (M)	Noria Manouchi (M)