Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall rapporteringen ska följa räkenskapsåret och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av lagen efter dess ikraftträdande bör genomföras och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Propositionen anger att en ny lag om rapportering av betalningstider ska införas som berör svenska företag som har fler än 250 anställda, viket i svensk kontext handlar om ca 1 300 företag. Rapporteringen ska ske årligen till Bolagsverket och uppgifterna som ska redovisas är den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genomsnittliga faktiska betalningstiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betal­ningstid. Uppgifterna ska redovisas var för sig för företag med 0–9 anställda, 10–49 anställda och 50–249 anställda. De rapporterade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register. Rapporteringsskyldiga företag som inte lever upp till detta ska av Bolagsverket kunna beläggas med krav på uppfyllnad som får förenas med vite. Syftet med lagstiftningen ska vara att få ned antalet betaldagar, som enligt undersökningar har ökat.

Moderaterna anser att betalningar ska följa de avtalade tiderna och det ska finnas en förutsägbarhet mellan de avtalade parterna. Moderaterna noterar dock att den frivilliga uppförandekoden som ingåtts av företagen ännu ej börjat gälla men att regeringen ändå väljer att gå fram med propositionen nu.

Ett konkret exempel på kritik som lyfts fram är exempelvis under vilken tidsperiod som redovisningen av betaltider ska följa. Flera remissinstanser har pekat på att det bör följa räkenskapsåret för att minska den administrativa bördan och inte som propositionen anger, senast den 30 september varje år. Moderaterna menar att det kan vara värt att överväga ifall rapportering som följer räkenskapsåret är mer lämpligt.

Moderaterna anser också att lagen måste utvärderas för att säkerställa att önskad effekt är uppnådd och att svensk konkurrenskraft inte påverkats negativt. En sådan utvärdering bör genomföras efter lämplig tid efter lagens ikraftträdande.

Vi har även noterat att den kritik som propositionen har mött framför allt har grundat sig i att konsekvensbeskrivningen av förslaget i propositionen har varit undermålig och att flertalet av remissinstanserna har påpekat detta.

På ett generellt plan har regeringen återkommande fått kritik just för att konsekvens­beskrivningen av nya lagar och regler varit undermålig och att kostnaden för nya regler som införts har kraftigt ökat under de senaste åren.

Bland annat har Regelrådets remissvar underkänt konsekvensbeskrivningen, vilket vi ser allvarligt på.

 

 

Lars Hjälmered (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	Lotta Olsson (M)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)