Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta Kommuninvest från riskskatten och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller ett dotterbolag ska omfattas av riskskatten och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller ett dotterbolag efter lagens införande undkommer riskskatten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen föreslår en riskskatt på kreditinstitut om summan av kreditinstitutets skulder överstiger ett gränsvärde på 150 miljarder kronor. Syftet är att beskatta kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhäl­let. Förslaget föreslås börja gälla 2022 med en skatt på 0,05 procent av beskattnings­underlaget och ökar till 0,06 procent av beskattningsunderlaget för kommande år därefter.

Kommuninvest ska undantas från bankskatten

Propositionen innebär att Kommuninvest kommer att bli föremål för den nya riskskatten som riskerar att bli en landsbygdsskatt om regeringen väljer att inte undanta Kommun­invest från förslaget. Kommuninvest är ett kreditinstitut som skiljer sig mot andra kreditinstitut då de ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, drivs utan vinstsyfte, har samhällsnyttigt uppdrag och därmed säkrar stabila och billiga lån till den svenska välfärden. Små och medelstora kommuner på landsbygden har inte samma möjligheter att utöva en kostnadseffektiv upplåning utan kommunal samverkan i egna marknadsprogram; således skulle detta bli en direkt landsbygdsskatt för de små och medelstora kommunerna som kommer att drabbas allra hårdast. Om den kommunala samverkan på finansieringsområdet missgynnas av skatten kommer kommuner i högre grad att etablera nya egna upplåningsprogram eller öka upplåningen i redan etablerade program och därmed ge upphov till ökade refinansieringsrisker i kommunsektorn. Detta skulle bli en direkt motsatt effekt mot vad regeringen syftade till då skatten i stället kan komma att höja den finansiella risken i kommunsektorn vid en finanskris.

Regeringens syfte med införande av riskskatten var inte en landsbygdsskatt, utan man ville komma åt kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Att påföra denna skatt till Kommuninvest skulle innebära att skatten enbart slår direkt mot kommunernas och regionernas räntekostnader då Kommuninvest själva inte tar del av någon vinst. Således medför denna bankskatt, eller landsbygdsskatt, endast en högre kostnad för investeringar i välfärden som borde gå till äldreboenden, förskolor, skolor, vårdcentraler etc. I dagsläget har Kommuninvest driftskostnader på 260 miljoner kronor för att kunna utföra arbetet runt om i landet. En riskskatt enligt regeringens förslag skulle till och med vara högre än Kommuninvests totala driftskostnader då skatten beräknas uppgå till 280 miljoner för 2022 och därefter öka ytterligare till 330 miljoner kronor för respektive av de kommande åren. Sverige­demokraterna anser inte att det är rimligt att lägga över dessa kostnader på kommunerna där de mindre landsbygdskommunerna drabbas särskilt hårt.

Vidare tillhör Kommuninvest inte den kategori som riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader på samhället vid en finanskris utan är i stället ett utpräglat lågrisk­institut som omfattas av förenklade skyldigheter som regeringen egentligen inte vill ska omfattas av skatten enligt dess egen bakgrund till förslaget.

Med beaktande av ovannämnda är det rimligt att undanta Kommuninvest från regeringens förslag på en ny riskskatt så att det inte riskerar att bli en ovälkommen landsbygdsskatt som varken regeringen eller Sverigedemokraterna anser vara syftet med propositionen.

Utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller dotterbolag ska också omfattas av riskskatten

Regeringens förslag i propositionen kan i praktiken innebära att utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller dotterbolag kan kringgå riskskatten. Förslagets utformning innebär då att kreditinstitut som kan bedriva låneförmedling via detta upplägg snedvrider konkurrensen gentemot de svenska kreditinstitut vilka omfattas av riskskatten. Vidare riskerar detta att öka incitamenten för de svenska kreditinstitut vilka omfattas av riskskatten att se över sina lånestrukturer och i större omfattning flytta verksamhet utomlands och bedriva sin låneförmedling i Sverige via filial eller dotterbolag.

Av den anledningen anser vi att propositionen ska omformuleras så att även utländ­ska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller dotterbolag ska omfattas av riskskatten. Om så ej sker, ska regeringen efter lagens införande utreda i vilken utsträckning utländska banker som bedriver verksamhet i Sverige genom en låneförmedlare via en filial eller dotterbolag kringgår riskskatten och då snedvrider konkurrensen på den svenska kreditmarknaden.

 

 

Eric Westroth (SD)
David Lång (SD)	Anne Oskarsson (SD)
Johnny Skalin (SD)