Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Regelrådet ska förstärkas och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en implementeringsfunktion på Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka rådgivning och uppföljning kring myndigheters regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det behövs en modern, effektiv och ändamålsenlig politik för regelförenkling i Sverige. Det är bra att regeringen nu lägger fram sin uppdaterade regelförenklingspolitik för att skapa bättre förutsättningar för företag, myndigheter och entreprenörer att skapa tillväxt i samhället. Från Centerpartiets sida är regelförenkling en helt central fråga. Under alliansåren under Maud Olofsson var Centerpartiet motorn i många av de förslag och reformer som lades på riksdagens bord och sedan implementerades. Vi menar därför att de fem mål som näringsministern nu presenterar i regeringens skrivelse En förenklings­politik för större konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (2021/22:3) i sig är bra mål, men det räcker inte till. Centerpartiet vill se tydligare reformer som snabbt kan omsättas i handling. I den kommittémotion som Centerpartiet skrivit och som enbart behandlar politik för regelförenkling, Regelförenkling för bättre styrning, service och ökat företagande, lägger vi fram 15 förslag för att underlätta för myndigheter och näringsliv.

Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god, men måste utvecklas och förbättras. Det finns förebilder bland våra myndigheter, bland annat har Skatte­verket med stor framgång arbetat med detta sedan många år tillbaka och åtnjuter därför ett stort förtroende hos allmänheten. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner. Regelförenkling handlar mycket om ledarskap, styrning och tillämpning. Det handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider och att se möjligheter i stället för problem i varje ärende.

Regelgivning är ett av de viktigaste medlen som regeringen och riksdagen använder för att styra mot olika politiska målsättningar, inom många olika områden. Statliga ingripanden i form av regleringar eller andra åtgärder sker ofta i syfte att antingen korrigera ett uppfattat problem, förebygga att problem uppstår eller i syfte att uppnå en från ett samhällsperspektiv önskvärd situation eller utveckling. Väl utformade regelverk kan bidra till att skapa gemensamma spelregler, ge förutsättningar för en önskvärd ekonomisk utveckling och till att uppnå långsiktiga konkurrensfördelar. Ofta får olika mål och värden vägas mot varandra i beslut om regelgivning.

Regeringens nya förenklingspolitik har varit långt emotsedd av näringslivet. Önskemål om enklare regler hamnar år efter år i topp på de listor där företagen berättar om vilka hinder som finns för tillväxt och effektivitet. Det är därför viktigt att detta område har ett högt reformtryck. Inom ramen för januariavtalet drev också Centerpartiet fram en utredning som syftade till att identifiera möjligheter för regelförenkling, Enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag. Denna utredning ger viktiga inspel till hur enskilda lagar kan ses över, hur regelverk kan förbättras samt ger inte minst ett omfattande och djuplodande förslag på hur själva processen kring regelförenklingsarbete kan moderniseras. Det är viktigt att utredningen ger avtryck i det pågående politiska reformarbetet kring regelförenkling. Därför bör man nu skyndsamt ta förslagen vidare och som ett första steg remittera utredningen. Nästa steg blir att gå vidare med hennes förslag.

Centerpartiet har också i sin budgetmotion för år 2022 tydligt aviserat att det ska finnas pengar för att driva en offensiv regelförenklingspolitik. Vi vill se en förstärkning av Regelrådet. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars leda­möter utses av regeringen. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvali­teten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Vi vill därför se Regelrådet få bättre resurser. Centerpartiet vill också se ytterligare resurser till Regeringskansliet så att dessa frågor prioriteras. Exakt vilken enhet och vilket departement som ska ansvara för att regeringens politik på detta område blir vassare får närmare utredas.

Det är också klokt, menar vi, att sätta en struktur för hur processerna kring regel­förenklingsarbetet ska se ut i framtiden. Här finns mycket inspiration och kunskap att hämta från utredningen Enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag. Centerpartiet vill se en förstärkt rådgivning och uppföljning kring myndigheternas regelförenkling. Vi vill se en bred analys och sammanställning kring de senaste 10–15 årens regelförenklingsreformer och en utvärdering. Rimligen ger regeringen lämplig myndighet eller annan aktör detta i uppdrag.

 

 

Per Schöldberg (C)
Helena Lindahl (C)	Peter Helander (C)
Niels Paarup-Petersen (C)	Rickard Nordin (C)