Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1 Inledning

2 Liberalernas finansplan

2.1 Det ekonomiska läget

2.2 Liberalernas ekonomiska politik

3 En skola för kunskap och bildning

3.1 Liberalernas reformagenda för skolan

3.2 Insatser mot kunskapstappet under pandemin

3.3 Fler lektioner för mer frihet i livet

3.4 Alla elever ska ha rätt till egna läroböcker

3.5 Statlig skola och nationell skolpeng senast år 2026

3.6 Återupprätta läraryrkets attraktivitet

3.7 Återupprätta speciallärarens roll i den svenska skolan

3.8 Uppvärdera praktiska färdigheter i skolan

3.9 Studiero i klassrummen och trygghet i korridoren

4 Integrationspolitik som fungerar

4.1 Regeringen har misslyckats med jobben och integrationen

4.2 Mål för integrationen ska vara vägledande för statens budget

4.3 Fler i egen försörjning – så klarar vi integrationen

4.3.1 Det ska löna sig att gå från bidrag till arbete – ett nytt jobbskatteavdrag

4.3.2 Bidragssystem som motverkar utanförskap

4.3.3 En effektiv och evidensbaserad arbetsmarknadspolitik

4.4 En snabbare väg in i det svenska språket och det svenska samhället

4.4.1 Språk- och samhällskunskapstest för medborgarskap

4.4.2 Obligatorisk språkförskola

4.4.3 Det behövs ett kvalitetslyft i sfi-undervisningen

4.4.4 Tidig kompetenskartläggning och effektivare validering

4.5 Integration med fokus på framtidstro, jämställdhet och arbete mot hedersförtryck

4.5.1 Stärk det svenska språkets ställning i utsatta områden

4.5.2 Utökat hembesöksprogram för BVC

4.5.3 Bekämpa hedersrelaterat våld och könsstympning

4.5.4 Pressa tillbaka den ofrivilliga trångboddheten

5 Klimatomställning i en växande ekonomi

5.1 Fossila bränslen ska bort

5.1.1 Beskatta utsläppen från torven

5.2 Omställningen av industrin och transportsektorn

5.2.1 Parkeringar ska ha laddare

5.2.2 Längre lastbilar

5.2.3 Elektrifiera lastbilar och arbetsmaskiner

5.2.4 Elflyget lyfter

5.2.5 Dieselsubventionerna fasas ut

5.3 Massor av leveranssäker fossilfri energi

5.3.1 Staten behöver ta ansvar

5.3.2 Elnätsutbyggnaden kan inte vänta längre

5.3.3 Vindkraftsutbyggnaden är beroende av att kärnkraften växer

5.3.4 Stärkt elberedskap

5.4 Energiforskningen blir ett verktyg i klimatarbetet

5.4.1 Klimatet blir fokus i energiforskningen

5.4.2 Riktad satsning på kärnenergin

5.5 Metan och lustgas måste minska

5.5.1 Gör biogas av gödseln

5.6 Negativa utsläpp i stor skala

5.6.1 Fånga in och lagra 10 miljoner ton koldioxid år 2030 och 20 miljoner ton år 2035

5.6.2 Låt privata aktörer köpa negativa utsläpp

5.6.3 Större framtida utgifter för infångning och lagring av koldioxid

5.6.4 Förbered lagring av koldioxid i Sverige

6 Trygghet i hela landet

6.1 Höjda polislöner

6.2 Vi täpper till hålen i regeringens polisanslag

6.3 Trygghetsbidrag för satsningar på kommunala ordningsvakter

6.4 Liberalerna stärker hela rättsväsendet

6.5 Domstolar och Åklagarmyndigheten

6.6 Stärk tullen och Kustbevakningen

7 Ett rättvist skattesystem

7.1 Färre ska behöva betala statlig inkomstskatt

7.2 Stärk individens frihet – sänkt skatt på sparande

7.2.1 Slopat tak och de första 300 000 kronorna skattefria i ISK

7.2.2 Skatteavdrag för bosparande

7.3 Utveckla rutreformen

7.4 Mer enhetliga och ändamålsenliga skatter

7.4.1 Ja till breda skattebaser – nej till regeringens skattepopulism

7.4.2 Bonus malus ska vara självfinansierat

7.4.3 Nej till plastpåseskatten

8 Stoppa nedmonteringen av arbetslinjen

8.1 Arbetslinjen måste gälla – även i bidragssystemen

8.2 Återinförd bortre tidsgräns samt en femtonde karensdag i sjukförsäkringen

8.3 Nej till familjeveckan

8.4 Ålder är ingen sjukdom

8.5 Det ska löna sig att arbeta – nej till höjt tak i sjukpenningen

8.6 Nej till uppluckring av sjukförsäkringen

8.7 Kvalificering till bidragssystemen

9 Ett återupprättat LSS

9.1 Liberala utredningar ger verkningsfulla förslag

9.2 En snabbare väg till fullt utbyggd assistans

9.3 En högre schablonersättning

10 Stärk företagsklimatet

10.1 Liberal politik för ett konkurrenskraftigt företagsklimat

10.2 Stärk innovationsnationen Sverige

10.2.1 Sänkt skatt för forskningsintensiva företag

10.2.2 Förbättrad expertskatt

10.2.3 Förbättrade regler för personaloptioner

10.3 Stärk våra jobbskapare – de små och medelstora företagen

10.3.1 Höjd omsättningsgräns för momsbeskattning

10.3.2 Fler riktiga arbetstillfällen – sänk skatten för att anställa

10.3.3 Minska företagens regelkrångel

10.4 Långsiktiga och jämställda investeringar i det svenska näringslivet

10.5 Nej till regeringens höjning av skatten på företagande

11 Bra och nära vård som fungerar

11.1 Långsiktig finansiering av vårdplatser

11.2 Liberalerna tar vårdskulden på allvar

11.3 Läkarhjälp i kommuner

11.4 Vikten av effektiv tandvård

12 Årsrika människor – en tillgång

12.1 Jobbskatteavdraget för äldre förstärks

12.2 Fast omsorgskontakt i hemtjänsten

12.3 Rutavdrag för årsrika, ett sätt att förbättra livet

13 Liberal försvarspolitik för ett starkare försvar

14 Stöd till kommunerna

15 Sammanställning av förslag

Inkomster

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Bilaga A Förslag till utgiftsramar 2022

Bilaga B Förslag till utgiftsramar 2023–2024

Bilaga C Beräkning av statsbudgetens inkomster 2022

Bilaga D Beräkning av statsbudgetens inkomster 2023–2024

Bilaga E Utgiftstak för staten, offentliga sektorns finanser m.m.

Bilaga F Sammanställning av utgiftsområden

Bilaga G Förslag till lag om ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Bilaga H Förslag till lag om ändring i förslag till lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

Bilaga I Förslag till lag om ändring i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Bilaga J Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Bilaga K Förslag till lag om ändring i 42 kap. 36–37 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Bilaga L Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Bilaga M Förslag till lag om ändring i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Bilaga N Lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar (med följdändringar)

Bilaga O Lag om ändring i 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen (1999:1229) (med följdändringar)

 

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
2. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2022 enligt förslaget i bilaga A i motionen.
3. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga B som riktlinje för regeringens budgetarbete.
4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2022 enligt förslaget i bilaga C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2023 och 2024 enligt förslaget i bilaga D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
6. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga G.
7. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i förslag till lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster som framgår av bilaga H.
8. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga I.
9. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i socialavgiftslagen (2000:980) som framgår av bilaga J.
10. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 42 kap. 36 och 37 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga K.
11. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) som framgår av bilaga L.
12. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) som framgår av bilaga M.
13. Riksdagen beslutar att anta förslaget till lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar med följdändringar som framgår av bilaga N.
14. Riksdagen beslutar att anta de ändringar i 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen (1999:1229) med följdändringar som framgår av bilaga O.

1   Inledning

Politiken måste leverera om Sverige ska resa sig efter den värsta krisen i modern tid. Coronapandemin har inneburit att många har mist nära och kära, andra lever med allvarliga hälsokonsekvenser av viruset – och än fler har förlorat sin försörjning. Det är även med en historiskt svag arbetsmarknad och en allvarlig utbildningsskuld som en ny generation gör sig redo att möta vuxenlivet.

Samtidigt genomför en svag regering för få eller fel åtgärder. I ett läge där utanför­skapet växer, skolan brister och tillgången till fossilfri energi snabbt gjorts till en klass­fråga prioriterar regeringen andra saker. Resultatet blir att det ekonomiska utrymme som byggts upp under lång tid för kristider som dessa nu används för att montera ned arbets­linjen, återinföra de rödgrönas flumskola och möta klimathotet med symbolpolitik.

Det krävs en ny start för Sverige. Liberalerna är partiet för alla de som vill byta regering och prioritera skola, integration och klimat. I den här budgetmotionen redo­visas de reformer och prioriteringar som kommer att vara vägledande i vårt arbete för ett liberalt maktskifte.

Problemen är många och de har blivit värre under Socialdemokraternas tid vid makten: I dag har klyftan vidgats mellan de som har det bra och de som lever i utanför­skap. De som får det stadigt bättre och de som lever i social utsatthet och fattigdom. De som lever tryggt och de som lever med konsekvenserna av en tilltagande och allt grövre brottslighet. I takt med att befolkningen vaccineras och pandemin ser ut att klinga av krävs en plan för att få Sverige på fötter igen. Nu är tid att väcka framtidstro. Nu är tid att lösa både de problem som kommit med pandemin och de som fanns innan den.

Det arbetet börjar med en riktigt bra skola. Liberalerna vill ge varje barn förutsätt­ningar att lyckas genom en skola med ordning, studieglädje och lärare som brinner för att förmedla kunskap. Även om många skolor klarat omställningen väl under corona­pandemin har tusentals elever halkat efter i sin kunskapsutveckling. Särskilt gäller detta de elever som har haft svårt att klara studietakten vid distansundervisning och som fastnat i ett frånvarobeteende. Redan innan coronapandemin lämnade dessutom tiotusen­tals ungdomar, särskilt pojkar, varje år grundskolan utan gymnasiebehörighet. Detta är en budget för alla dessa elever och för deras lärare.

Alla barn ska möta världen med framtidstro. Och alla barn ska växa upp med vuxna förebilder som arbetar. Dagens utanförskap och breda integrationsproblem måste vara en huvudfråga för beslutsfattare på alla nivåer i vårt land. Det är oacceptabelt att över en halv miljon människor lever i områden där rättsstaten tryckts tillbaka, skolresultaten sviker, jämställdheten är satt på undantag och framtidsmöjligheterna försvinner. I dag bor nästan var tjugonde invånare i ett område präglat av utanförskap till den grad att polisen klassar det som ett utsatt eller särskilt utsatt område. Det handlar om gängkrimi­nalitet, parallella samhällsstrukturer samt religiösa fundamentalister som begränsar fri- och rättigheter, inte minst för flickor och kvinnor. Vi kan inte acceptera att det finns områden där människor inte har samma möjligheter som i övriga Sverige. Här finns barn, ungdomar och vuxna med svåra förutsättningar men höga ambitioner för sin fram­tid. Detta är en budget för alla i utanförskap och för alla de som arbetar för att bryta utanförskap.

Sverige behöver en klimatpolitik som kan mätas, inte i hur mycket den kostar utan i hur mycket vi lyckas minska utsläppen. En teknikoptimistisk klimatomställning som möjliggörs av teknikneutral energiproduktion, som ger näringslivet förutsättningar att elektrifiera transportsektorn och industrin. I dag finns en bred uppslutning kring vad som ska uppnås och att åtgärder brådskar. Tyvärr fångas detta engagemang upp med kortsiktiga beslut och en regering som inte kan komma överens. Samtidigt arbetar forskare, företagare, aktivister och idealister runtom i Sverige vidare med lösningar på klimathotet. Detta är en budget för alla de som med idéer och handlingar möjliggör den omställning som måste ske.

Företagandet är fundamentet för välståndet. Att vi lever i en välfärdsnation får aldrig tas för givet, det är frukten av alla de ögonblick då människor vågat bestämma sig för att försöka förverkliga sina idéer i företagandets form. Det är med goda förutsättningar för entreprenörskap, investeringar, innovationer och företagsamhet som vi bygger ett starkt Sverige. Coronakrisen har visat hur vår ekonomi är beroende av omvärlden, både den globalt verksamma verkstadskoncernen och turisthotellet som ger jobb och skatte­intäkter i Visby eller Järvsö. Nu är tid att inte bara rädda dagens jobb, utan också att möjliggöra att morgondagens företag växer fram. Nu är tid att gynna flit, sparande, arbete och företagande.

Nu är även hög tid att återupprätta assistansen. Tack vare Liberalerna finns en utred­ning på plats med slutsatser som kommer att förbättra vardagen för tusentals människor runtom i landet. Sådana reformer behövs: Personlig assistans är en frihetsreform; den ger en möjlighet att leva som andra också för dem som har en omfattande funktions­nedsättning, men den har urholkats steg för steg. Den rödgröna regeringen snålar och förhalar medan Liberalerna är alternativet för handlingskraft och ambition. Den som ställts utan assistans kan inte vänta.

Liberalerna lägger med detta fram sin första egna budgetmotion sedan 2018. Vi gör det också för första gången efter att riksdagen underkänt den regeringsbildning som januariavtalet vilade på. Liberalerna är nu ett fritt borgerligt oppositionsparti. Sakpolitiska framsteg har skett inom ramen för januariavtalet och liberala påtryckningar i budget­samarbetet. Men efter sju år med socialdemokratiskt styre står likväl många av vår tids stora problem utan tillräckliga åtgärder. Vi går därför fram i riksdagen i en fast tro på att Sverige behöver en ny liberal borgerlig regering. Genom samarbete inom en ansvarsfull och reformivrande borgerlighet kan vi nu sjösätta de förändringar som Sverige behöver.

Liberalerna är Sveriges skol- och integrationsparti. Vi arbetar för att vända utveck­lingen i utsatta områden och för att skapa en likvärdig kunskapsskola för alla barn. Vi gör det för att möjligheterna i Sverige för alldeles för många i bästa fall är teoretiska. Vi gör det för att politiken måste leverera lösningar för dem vars behov är störst. Det är för alla dessa människor, det glömda Sverige, som Liberalernas politik är som allra viktigast.

Vi vill skapa ett land med framtidstro. Där alla får en god start i livet. Där alla ges möjlighet att bidra efter sina förutsättningar. Där integrationen vägleds av principen att tillhöra och tillföra. Där alla ges möjlighet att växa också genom skyldigheterna som följer av att vara medborgare i en demokrati. Där samhället stöttar. Där tryggheten gäller alla och överallt. Där innovation och skaparkraft tas tillvara. Ett land där demo­kratin stärks och utvecklas. Där alla skolor är kunskapsskolor. Där klimatutmaningen klaras. Där öppenhet råder och utanförskapet bryts.

Ett Sverige som reser sig starkare efter pandemin.

Ett Sverige som är ett möjligheternas land, för alla.

2   Liberalernas finansplan

2.1   Det ekonomiska läget

Sedan coronavirusets utbrott har världsekonomin befunnit sig i en djup kris. Den ekono­miska nedgången har varit mycket kraftig efter att länder stängt ner sina ekonomier för att stoppa smittspridningen. Vi ser nu en vändning, där lättade pandemirestriktioner i Sverige och omvärlden bidrar till att ekonomin nu återhämtar sig. Utvecklingen i om­världen är inte minst viktig för ett litet, exportberoende land som Sverige.

Konjunkturinstitutet varnar emellertid för att det fortfarande råder stor osäkerhet.

Deltavarianten av coronaviruset är dock en betydande osäkerhetsfaktor. Om smitt­spridningen fortsätter att öka under hösten och restriktionerna åter skärps, finns det en risk att återhämtningen kommer av sig. Om smittspridningen tar mer fart än vad som antagits och belastningen på sjukvården stiger påtagligt framöver är det möjligt att restriktionerna för att dämpa smittspridningen åter skärps. Tillsammans med en ökad självpåtagen social distansering skulle det kunna få negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen. (KI, aug. 2021)

Det svenska näringslivet står i grunden starkt efter krisen. Det föreligger fortsatt problem med leveranser av insatsvaror, där såväl halvledarbristen som containerbristen hämmar produktionen och höjer leveranstiderna, men detta hindrar inte att den svenska export­marknaden förväntas växa relativt snabbt framöver och att tredje kvartalet 2021 präglas av att exporten ökar.

För delar av tjänstesektorn – i synnerhet företag inom resebranschen, hotell och restaurang samt upplevelseindustrin – har pandemin fått mycket stora konsekvenser. Att konkurserna har kunnat hållas tillbaka beror till stor del på de stora krisstöd som riksdagen har beslutat om i politisk enighet. Krisstöden har bidragit till att fler företag kunnat överleva och fler människor har ett jobb att gå till (Svenskt Näringsliv, 2021).

Samtidigt har de strukturella problem som Sverige hade före pandemin förstärkts efter krisen. Utvecklingen på arbetsmarknaden släpar efter och arbetslösheten förväntas överstiga 7 procent i slutet av nästa år (KI, 2021). Sverige upplever nu en historiskt hög långtidsarbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingen riskerar långtidsarbetslösheten att över­stiga 200 000 personer under 2021.

En förklaring är att arbetslösheten bland unga ökar.

I slutet av juli 2021 fanns det närmare 24 000 ungdomar som varit utan arbete i 6 månader eller mer. Det är 2 000 fler än ett år tidigare. En stor andel, 43 procent, av dessa saknar en fullständig gymnasieutbildning och löper en större risk än andra ungdomar att fastna i en mer långvarig arbetslöshet. (Arbetsförmedlingen, 2021)

Men den dramatiska ökningen i långtidsarbetslöshet beror framförallt på att syssel­sättningsgraden bland utrikes födda är alltför låg. Tidigare forskning visar att utrikes födda och lågutbildade i allmänhet, och lågutbildade utrikes födda kvinnor i synnerhet, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Erfarenheten från tidigare kriser är att arbetslösheten riskerar att permanentas på höga nivåer under många år. Sverige hade redan före coronakrisen ett av EU:s största arbetslöshetsgap mellan utrikes och inrikes födda. Det förefaller som att detta har förvärrats under coronakrisen och under förra året ökade arbetslöshetsgapet snabbare i Sverige än i jämförbara länder (Eurostat, 2020). Sverige har därmed klarat arbetslös­heten och arbetslöshetsgapet mellan utrikes och inrikes födda sämre än de flesta EU-länder.

Figur 1 Skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, 20–64 år, procentenheter 2020

Källa: Eurostat.

Det finanspolitiska ramverket, inklusive överskottsmålet, tjänar Sverige väl. Sverige hanterade den ekonomiska nedgången under finanskrisen bättre än de allra flesta jäm­förbara länder. Det faktum att Sverige under en lång tid har haft goda offentliga finanser har bidragit till en låg statsskuld, vilket i sin tur har möjliggjort stora stimulanser under pandemin. Den breda politiska överenskommelsen kring det finanspolitiska ramverket bör därför fortsatt gälla.

En viktig erfarenhet från de senaste ekonomiska kriserna är vikten av att det finns tillräckliga marginaler för att stimulera ekonomin. Ekonomiska kriser är svåra att förutsäga och är inte enhetliga. För att finanspolitiken ska har utrymme att dämpa konjunktursvängningar och motverka kriser i ekonomin krävs fokus på ansvar för de offentliga finanserna.

För 2022 bedömer Liberalerna att det tack vare välskötta statsfinanser under flera decennier finns möjlighet för Sverige att kraftfullt stimulera ekonomin och hålla köp­kraften uppe samt att tillfälligt och i linje med överskottsmålet gå med underskott i statens budgetar. Givet den höga arbetslösheten krävs en expansiv budget under de kommande åren. Liberalerna anser att det är av stor vikt att det strukturella sparandet övergår till att vara positivt under åren 2023–2024.

Utgiftstaket är en viktig del av det finanspolitiska ramverket och utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna.

Tabell 1 Den offentliga sektorns finanser, procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

Den offentliga sektorns finanser, procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2010, prognos 2020–2023	2020	2021	2022	2023	2024
Finansiellt sparande, mdkr	–148	–98	–37	24	43
Procent av BNP	–3,0	–1,8	–0,7	0,4	0,7
Varav stat	–3,1	–2,5	–0,4	0,8	1,0
Varav AP	–0,2	0,1	0,2	0,2	0,3
Varav kommunsektor	0,3	0,5	–0,4	–0,6	–0,5
Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP	–1,0	–1,2	–0,6	0,4	1,0
Konsoliderad bruttoskuld	1 976	2 007	1 986	1 900	1 857
Procent av BNP	39,7	37,8	35,4	32,9	31,1

Anm.: Förstärkningen som kan ses i slutet av perioden är främst en följd av att den finanspolitik som hittills aviserats i mindre utsträckning omfattar 2023 och 2024.

Källa: Budgetpropositionen 2022, Volym 1 A Finansplan, s. 15.

2.2   Liberalernas ekonomiska politik

Coronakrisen har med kraft visat hur vår ekonomi är beroende av omvärlden. 

Den ekonomiska politiken de kommande åren måste fokusera på att återställa tillväxten, hålla uppe sysselsättningen och återge framtidstron. Tack vare välskötta statsfinanser under flera decennier finns det möjlighet för Sverige att kraftfullt stimulera ekonomin och hålla köpkraften uppe samt att tillfälligt och i linje med överskottsmålet gå med underskott i statens budgetar.

Tabell 2 Utgiftstakets nivåer

Utgiftstakets nivåer, mdkr	2021	2022	2023	2024
Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket	1 695	1 634	1 539
Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket				1 595
Utgiftstak, procent av potentiell BNP	31,4	29,3	26,7	26,7
Utgiftstak, procent av BNP	31,8	29,3	26,7	26,7
Takbegränsade utgifter	1 578	1 474	1 455	1 467
Budgeteringsmarginal	117	160	84	128

Källa: Budgetpropositionen 2022, Volym 1 A Finansplan, s. 17.

Företagandet är nyckeln till Sveriges återstart. Det är avgörande att varje människa känner att hon kan förbättra tillvaron för sig själv och andra och se resultat av sina ansträngningar. Så är det dessvärre inte för alla. En ny underklass av utrikesfödda som inte kommer in på arbetsmarknaden håller på att växa fram. En av de stora utmaning­arna är att trycka tillbaka detta utanförskap.

Till detta ska läggas att stora grupper ungdomar genom coronakrisen riskerar att börja sitt vuxenliv i arbetslöshet. Därför behövs breda reformer som gör att fler vågar starta företag och anställa, och det ska löna sig bättre att gå från bidrag till jobb. 

Företagandet är fundamentet för Sveriges välstånd. Att vi lever i en välfärdsnation får aldrig tas för givet, det är frukten av alla de ögonblick då människor vågat bestämma sig för att försöka förverkliga sina idéer i företagandets form. Det är med goda förutsätt­ningar för entreprenörskap, investeringar, innovationer och företagsamhet som vi bygger ett starkt Sverige. Välfärden är resultatet av att företagen både skapar jobb och de skatte­intäkter som finansierar vår välfärd. Vår välfärdsmodell bygger på att människor arbetar och att våra företag växer. 

Men politiska partier till vänster i Sverige vill nu vrida den ekonomiska politiken till vänster med återinförd förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och höjda skatter på sparande. Det är en farlig väg att vandra. Vi minns hur 1970- och 1980-talens högskattepolitik tvingade svenska entreprenörer som Ingvar Kamprad och familjen Rausing att lämna Sverige. Vi lärde oss då att när de flyttade, så flydde också pengarna. I dag är situationen annorlunda. Genom slopandet av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten kan vår tids entreprenörer bygga och utveckla bolag i Sverige. Och när vinster från globala försäljningssuccéer återinvesteras i nya företag här hemma blir vi alla rikare.

Det behövs reformer som återställer arbetslinjen. Det ska löna sig bättre att arbeta och anställa. Liberalerna föreslår därför sänkta skatter på låga inkomster genom ett permanent jobbskatteavdrag. Sveriges pensionärer erhåller motsvarande skattesänkning som personer med arbetsinkomst. Till skillnad från regeringens politik bidrar detta till att det lönar sig att gå från bidrag till jobb. Denna riktade sänkning av skatten på de allra lägsta lönerna gör att en person med en låg arbetsinkomst får en skattesänkning på närmare 600 kronor per månad. Reformen omfattar ca 24 miljarder kronor om året.

Liberalerna föreslår sänkta marginalskatter för att utbildning ska löna sig bättre. Vi föreslår en sänkt statlig skatt så att färre människor betalar statlig inkomstskatt. Den s.k. brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs med 24 000 kr/år. Det kommer att ge drivkraft till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar, vilket i sin tur får ekonomin att växa. Då skapas skatteintäkter så att vi också i framtiden har råd med en stark välfärd. Men det viktigaste skälet är inte makroekonomiskt utan handlar om rättvisa. Makten över den egna tillvaron ökar när individen får behålla mer av den inkomst som hon eller han själv tjänat hop. Därför är låga skatter en fråga om människors frihet och självbestämmande. Reformen uppgår till 5 miljarder kronor årligen. 

Alliansregeringens reform med investeringssparkonto (ISK) har skapat en attraktiv sparform där både användning och beskattning är enkel att förstå. Detta bidrar till en demokratisering av sparandet och därmed ökad egenmakt för fler. Utvecklingen mot att fler sparar ska uppmuntras. Därför vill Liberalerna stimulera fler att börja spara genom att de första 300 000 sparade kronorna görs skattefria och att golvet på beskattning av investeringssparkonto avskaffas. På så sätt får fler förutsättningar att lägga undan till framtiden. Denna reform sänker skatten på sparande för miljontals svenskar med 1,7 miljarder kronor nästa år. 

Nu krävs reformer som gör Sverige till ett attraktivt land att investera och driva företag i. Det krävs reformer som gör att det blir enklare och billigare att anställa. Sverige behöver ha internationellt konkurrenskraftiga bolagsskatter och attraktiva villkor för forskningsintensiva företag, och det behöver bli billigare att anställa för småföretagen. 

Samverkan mellan akademin och näringslivet behöver fördjupas och mer forskning behöver nyttiggöras. För att ge goda villkor åt företagens forsknings- och utvecklings­verksamhet behövs sänkt skatt för forskningsintensiva företag genom att arbetsgivar­avgiften för forskare – det så kallade FoU-avdraget – behöver sänkas ytterligare. Därför föreslår Liberalerna en förstärkning av taket i FoU-avdraget till 1,5 miljarder kronor. Liberalerna lägger också fram en satsning på expertskatten som innebär att skatteundan­taget förlängs till arbetsvistelser som uppgår till sju år. För att stimulera de mindre företagen föreslår vi att växa-stödet förstärks och permanentas. Den förstärkning och permanentning av växa-stödet som Liberalerna föreslår innebär att småföretag som går från inga till upp till tre nya medarbetare får en reducering av arbetsgivaravgifterna de första två åren. Att stödet permanentas innebär också att den utfasning från 2022 som regeringen gör utgår. Dessa reformer innebär en försvagning av de offentliga finanserna med 110 miljoner kronor 2022, 100 miljoner kronor 2023 och 280 miljoner kronor 2024. 

Välfärdsstatens kärnuppgifter är lika viktiga efter coronapandemins utbrott, samtidigt som utmaningar från demografi och teknologi kvarstår. Liberalerna kommer att kämpa för att kommuner och regioner och lokala beslutsfattare har förutsättningar att klara sin verksamhet i hela landet. De generella statsbidragen behöver fortsätta att höjas.

En bra skolgång ger unga möjligheter att göra verklighet av sina drömmar och livs­planer. Men under pandemin har många elever halkat efter i skolgången, och det slår hårdast mot de som redan tidigare hade det svårast. Detta sker i ett läge när tiotusentals elever varje år lämnar grundskolan utan att ha nått målen och där det finns skolor där hälften av eleverna misslyckats. Omfattande åtgärder behövs för att reparera det kunskapstapp som krisen givit upphov till. Liberalerna vill ha ett Sverige där varje barn ges förutsättningar att lyckas genom en skola med ordning och studiero och med lärare som brinner för att förmedla kunskap. 

Liberalerna föreslår ett omfattande stödpaket i syfte att ge skolor bättre möjligheter och förutsättningar att motverka det kunskapstapp som pandemin orsakat. Resurserna ska kunna användas för olika stödinsatser i form av exempelvis extra undervisningstid, förstärkt elevhälsa eller lärarledd läxläsning efter skoltid. Liberalerna avsätter därför 5 miljarder kronor 2022 och 3 miljarder kronor 2023 för att ge skolor förutsättningar att motverka kunskapstappet. 

Liberalerna vill genomföra en stor satsning för att fler elever ska få egna skolböcker. I dag uppger nio av tio lärare att de saknar resurser att köpa in de läroböcker som eleverna behöver. Detta trots att läroböcker av hög kvalitet har en påvisad betydelse. 

Liberalerna vill fortsätta satsningarna på en reformagenda för att återupprätta den svenska kunskapsskolan – och den resan börjar i klassrummet. Liberalerna vill utöka undervisningstiden i den svenska grundskolan i syfte att motverka skolmisslyckanden, ge högpresterande elever förstärkta möjligheter att nå längre samt motverka tendensen att lärare tvingas prioritera bort moment i läroplanen på grund av tidsbrist. Liberalerna avsätter därför över 1 miljard kronor under åren 2023–2024 i syfte att utöka antalet undervisningstimmar i matematik- och svenskämnet i den svenska grundskolan. Liberalerna satsar totalt 14 mdkr mer än regeringen på skolan åren 2022–2024.

Sverige har mycket allvarliga integrationsproblem. Liberalerna har en vision om inga utsatta områden år 2030. För att lyckas med krävs en bred reformagenda, där arbetslinjen är avgörande. Men det handlar också om att en politik som stärker skolorna i utsatta områden och säkerställer att de lyckas med sitt kunskapsuppdrag är högsta prioritet. Liberalerna vill även ha flera reformer som gemensamt syftar till att stärka det svenska språkets ställning i förskolan i syfte att förebygga skolmisslyckanden och stärka förutsättningarna för långsiktig integration. 

Sverige har unikt goda förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärds­land. Men gamla politiska låsningar gör att kraft ägnas åt symbolfrågor i stället för åt att på riktigt få bort de fossila utsläppen. Vi vill ha ett Sverige som är det mest hållbara i världen, där vi reser hinder för klimatutsläpp och river hinder för klimatvänlig teknik. 

I omställningen till elektrifiering blir tillgången på metaller den nya oljan. Det handlar om investeringar i miljardklassen som kommer att ge många nya jobb i Sverige. Men allt detta riskerar att slås sönder av utdragna och långa tillståndsprocesser. Ska det svenska näringslivet våga investera och utveckla ny teknik i vårt land krävs förutsägbara regler och konkurrenskraftiga villkor. Nu bevittnar vi motsatsen, med förödande konse­kvenser för jobben och klimatet. Ska elektrifieringen av transporterna genomföras krävs en fungerande laddinfrastruktur. Liberalerna satsar därför 3 miljarder kronor på utbygg­nad av laddinfrastruktur (laddstolpar).

Coronakrisen visar hur snabbt arbetslösheten skjuter i höjden när konjunkturen går i botten. Det är inte rimligt att en stor del av arbetstagarna på svensk arbetsmarknad står utan fullgott försäkringsskydd. Därför bör den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet komma från den statliga arbetslöshetsförsäkringen, som ska omfatta alla som arbetar. 

Det ska inte behöva vara något dramatiskt att vara tillfälligt arbetslös mellan två jobb. Vad som däremot ska undvikas med alla lämpliga medel är att en människa fastnar i långvarig arbetslöshet. Arbetslöshetshetsförsäkringens grundläggande principer ska upprätthållas, dvs. att skyddet är generöst den första tiden och sedan trappas av ju längre arbetslösheten pågår samtidigt som kraven på den enskilde höjs. På så vis bidrar inte försäkringen till att hålla kvar personer i långvarig arbetslöshet. Arbetslinjen ska värnas. De tillfälliga åtgärder som beslutats inom bland annat a-kassan i den akuta krisbekämpningen under coronapandemin ska inte förlängas.

Statliga regleringar och skatter bidrar till att hålla nere rörligheten också på den ägda bostadsmarknaden. De hårda regleringar som hindrar hushållen från att köpa bostad måste därför förändras. Det är även nödvändigt att sänka skatterna så att det blir mer lönsamt att sälja sin bostad. 

Det skärpta amorteringskravet måste bort. Särskilt i större städer, där bostadspriserna är högre, innebär kombinationen av det skärpta amorteringskravet och bolånetak att den breda medelklassen hindras från att äga sitt boende. Genom att reformera dessa regler­ingar sänks inte bara trösklarna till bostadsmarknaden utan även till arbetsmarknaden eftersom fler kan flytta till en ny ort för att få jobb. 

Flyttskatten – skatten på försäljningen av en bostad – håller tillbaka rörligheten på bostadsmarknaden. Genom januariavtalet har Liberalerna nu genomdrivit att skatten sänks genom att uppskovsräntan tas bort på uppskjuten skatt på reavinst efter en bostads­försäljning. Därmed kan fler finansiera köpet av en ny bostad genom att lägga in rea­vinsten från försäljningen av den tidigare bostaden. Vi vill också göra det lättare för människor som bott länge i sin ägda bostad att kunna köpa ett nytt boende, till exempel för den som kommit upp i åren och känner att villan blivit för stor.

Tabell 3 Liberalernas viktigaste reformer

Reformer i urval (miljoner kronor)	2022	2023	2024
Mer kunskap i skolan	6 000	4 500	2 000
Coronastöd	5 000	3 000
Fler undervisningstimmar		350	700
Läromedel	300	300	300
Språkförskola	220	350	350
Höjda löner i utsatta områden	500	500	500
Utbildning för rektorer och lärare inför statlig skola			200
Bygg ut rättsväsendet	1 000	1 900	4 900
Polismyndigheten	400	842	2 964
Varav öronmärkt lönesatsning	400	800	1 200
Åklagarmyndigheten		32	57
Ekobrottsmyndigheten		26	38
Sveriges Domstolar		197	165
Kriminalvården			700
Tullverket	48	124	199
Kustbevakningen	50	50	50
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	500	600	700
Satsningar på klimatet	2 200	1 900	820
Utbyggd laddinfrastruktur	1 800	1 200
Förberedelser för infångning och lagring av koldioxid	30	40	40
Elflyg	57	82	112
Kärnenergiforskning	100	200	200
Längre lastbilar	50	50	50
Fossilfria bränslen i gröna näringar	150	280	400
Sänkt skatt på elbussar	15	18	21
LSS	470	950	1 400
Höjd schablonersättning	472	472	472
Stärkt rätt till personlig assistans		474	949
Sänkt skatt på arbete	24 400	29 000	28 400
Sänkta skatter på låga inkomster (inkl. pension)	19 400	23 900	23 300
Sänkt skatt på utbildning	5 000	5 100	5 100
Enklare och billigare att anställa	560	730	100
Billigare och enklare att anställa (växa-stödet)	110	100	280
Omsättningsgräns för moms	63	125	125
Förstärkt FoU-avdrag	290	290	290
Förbättrad expertskatt	100	210	300
Fler årsrika i arbetslivet	1 100	1 100	1 200
Förstärkt jobbskatteavdrag för äldre	1 000	1 000	1 000
Äldre-rut	100	100	200
Sänkt skatt på sparande	4 300	4 900	5 200
Avskaffad skatt på ISK upp till 300 000 kronor	1 700	2 300	2 600
Bosparande	2 600	2 600	2 600
Övriga skatter
Plastpåseskatt	300	300	300
Det ska löna sig att utbilda sig
Nej till tiofaldigad ränta på studiemedel		1 366	1 375
Hela landet ska växa	1 600	300
Bredband	900	300
Förbättring av 80-vägar	700
Sjukvård och omsorg	1 200	1 500	1 500
Fast omsorgskontakt i hemtjänsten	242	495	495
Vårdplatser	1 000	1 000	1 000
Integration – insatser för språket	430	250	200
Språkkrav för medborgarskap	158	58	58
Sfi-satsning på kvalitet m.m.	173	93	40
Utökade hembesök från BVC	100	100	100
Övrigt
Förstärkt elberedskap	400
Riktat stöd till scoutrörelsen	20
Summa reformer i urval	44 000	49 000	48 000

 

 

Tabell 4 Finansiering i urval

Finansiering i urval (miljoner kronor)	2022	2023	2024
Hot mot arbetslinjen	26 000	31 000	31 000
Nej till familjevecka	3 490	4 100	4 180
Nej till 365-dagarsregeln för sjukförsäkring	120	200	200
Nej till särskilda regler för 62-åringar i sjukförsäkringen	70	70	70
Nej till höjt tak i sjukpenningen	2 640	2 640	2 640
Slopad skattereduktion för förvärvsinkomster	17 610	24 000	24 000
Nej till tillfällig höjning av a-kassan	2 100
Egna reformer i sjukförsäkringen	1 800	1 800	1 800
Införande av karensdag dag 15	200	200	200
Bortre parentesen i sjukförsäkringen	1 600	1 600	1 600
Nej till byggsubventioner	2 000	2 100	3 300
Slopad subvention av energieffektivisering i flerbostadshus	1 565	80	1 130
Slopade investeringsstöd till hyreslägenheter	412	2 069	2 169
Nej till ineffektiv arbetsmarknadspolitik	2 700	3 700	3 800
Nej till avdrag för a-kasseavgift	800	1 620	1 620
Nej till minskat antal karensdagar	350
Nej till utbyggda extratjänster	700	780	680
Nej till utbyggd arbetsmarknadsutbildning	340	697	829
Nej till höjning av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag	500	620	696
Mer enhetliga och ändamålsenliga skatter	6 600	6 700	6 800
Höjd skatt för kommersiella lokaler	4 300	4 300	4 300
Höjd fastighetsskatt för obebyggd tomtmark	800	800	800
Slopad sänkt inkomstskatt för utvalda kommuner	1 400	1 400	1 400
Nej till cykelförmån	90	190	280
Miljöskatter	390	470	550
Koldioxidskatt på torv	240	192	154
Utfasning av dieselsubvention för gröna näringar	150	280	400
Övriga finansieringar
Mindre ökning av elbusspremie	1 000
Utfasning av bonus malus	500
Reducerad pris- och löneuppräkning	330	823	1 246
Summa viktigare finansiering	41 000	47 000	49 000

3   En skola för kunskap och bildning

Liberalerna sätter skolan först. Genom att rusta individen med kunskap, bildning och färdigheter lägger vi grunden för mer frihet och egenmakt. Ett starkt skolsystem är en avgörande fråga för att bygga ett starkare samhälle. Om skolsystemet präglas av hög kvalitet förbättras möjligheterna att motverka problem i form av utanförskap, arbets­löshet och segregation markant.

Liberalerna har en stolt historia fylld av omfattande politiska segrar. När vi senast satt vid makten genomförde vi ett betydande antal skolreformer på flera olika nivåer, men med ett gemensamt syfte: att sätta kunskap i första rummet för skolan. Det har gett resultat. De elever som genomgått sin skolutbildning efter att de liberala skolreformerna genomförts uppvisar påtagligt högre kunskapsresultat i flera internationella kunskaps­mätningar.

Arbetet för en starkare kunskapsskola får dock inte avstanna. Det råder fortsatt allvarliga problem med både bristfällig studiero, omfattande lärarbrist och undermåliga kunskapsresultat på många skolor i socialt utsatta områden. Det finns även behov av konkreta reformer för att stimulera och främja högpresterande elevers skolgång. Ingen elev ska hållas tillbaka i skolan – oavsett om det handlar om elever som möts av låga förväntningar eller elever som inte får tillräcklig akademisk stimulans.

Liberalerna kommer inte att släppa skolfrågan. Tvärtom har vi prioriterat att till att börja med utvärdera tidigare förd politik men framförallt att utveckla nya politiska förslag för att skolsystemet bättre ska lyckas möta elevernas behov och erbjuda dem goda möjligheter till utveckling, inlärning och en livslång kunskapstörst.

3.1   Liberalernas reformagenda för skolan

Liberalerna menar att skolans främsta syfte är att förmedla kunskap. Vi anser att kunskap har ett egenvärde i sig för den enskilda individen men även ett samhällsvärde för hela Sverige. Vår skolpolitiska reformagenda kan sammanfattas med följande punkter:

• Återförstatliga skolan och inför en nationell finansiering för grund- och gymnasie­skolor. Liberalerna står fast vid att skolan behöver återförstatligas och att det bör ske senast år 2026. Fristående skolor ska fortsatt finnas kvar men framöver ingå i ett statligt finansieringssystem där resurser fördelas efter skolornas behov och ansvar.
• Inga utsatta områden år 2030. För att lyckas med det krävs en sammanhållen politik som stärker skolorna i utsatta områden och säkerställer att de lyckas med sitt kunskapsuppdrag.
• Integrationen ska börja redan i förskolan. Liberalerna vill även genomföra flera reformer som gemensamt syftar till att stärka det svenska språkets ställning i förskolan i syfte att förebygga skolmisslyckanden och stärka förutsättningarna för långsiktig integration.
• Återupprätta läraryrkets attraktivitet. Det krävs ett antal reformer på både nationell och lokal nivå för att återupprätta läraryrkets attraktivitet.
• Barn med särskilda behov måste få rätt till särskilt stöd. Det är särskilt viktigt att elever med särskilda behov av olika slag får den hjälp de har rätt till – oavsett var i landet de bor.
  2. Insatser mot kunskapstappet under pandemin

Sveriges elever har drabbats negativt i sin undervisning på grund av spridningen av covid-19. Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de elever som redan innan pandemin behövde olika former av stöd men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.

Pandemin har även påmint många om vikten av fler åtgärder för att motverka lärar­kårens allt mer krävande arbetsbelastning. Liberalerna har prioriterat och kommer alltid att prioritera skolans kunskapsuppdrag. Men den som prioriterar något måste också kunna peka på vad som inte är lika viktigt. Bristen på balans mellan de krav som skolan och lärarkåren åläggs ovanifrån och de resurser som finns att tillgå är uppenbar. Det har givit upphov till lokala initiativ som Liberalerna menar är lovvärda. Exempelvis har huvudmän i samråd med lärarfack tagit fram så kallade prioriteringslistor för att minska stressen för lärarna på skolan. Dessa listor kan användas för att tydliggöra vad som bör prioriteras först när arbetssituationen inte möjliggör att de hinner med alla uppdrag. Skolans kunskapsuppdrag måste alltid hamna i första rummet, men alla huvudmän och skolledare borde vara tydligare i prioriteringarna. Det hade både gagnat lärarnas arbets­miljö och säkerställt att elevernas rätt till kunskap går före arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till skolans kunskapsuppdrag. 

Liberalernas budget innehåller ett omfattande stödpaket i syfte att ge skolor bättre möjligheter och förutsättningar att motverka det kunskapstapp som pandemin orsakat. En av våra största satsningar i denna budget är därför mer resurser till skolan, så att elever och lärare får chansen att hämta tillbaka det som släpat efter. Resurserna ska kunna användas för olika stödinsatser i form av exempelvis extra undervisningstid, förstärkt elevhälsa eller lärarledd läxläsning efter skoltid. Vi menar vidare att en väl utbyggd lovskola ger bättre förutsättningar för fler elever att ta igen det kunskapstapp som drabbat dem de senaste åren.

Liberalerna avsätter därför 5 miljarder kronor 2022 och 3 miljarder kronor 2023 för att ge skolor förutsättningar att motverka kunskapstappet. Därtill avvisar vi regeringens aviserade neddragning på lovskolan. Liberalerna avsätter 121 miljoner kronor år 2022, 242 miljoner kronor år 2023 och 242 miljoner kronor år 2024.

3.3   Fler lektioner för mer frihet i livet

Svenska elever har få lektionstimmar jämfört med många andra jämförbara länder. Liberalerna vill fortsätta satsningarna på en reformagenda för att återupprätta den svenska kunskapsskolan – och den resan börjar i klassrummet. Liberalerna vill utöka elevers undervisningstid i den svenska grundskolan i syfte att motverka skolmisslyckan­den, ge högpresterande elever förstärkta möjligheter att nå längre och motverka tenden­sen att lärare tvingas prioritera bort moment i läroplanen på grund av tidsbrist.

Särskilt viktigt är det att prioritera matematik och svenskämnet, där resultaten i Pisamätningen visar att elever idag presterar sämre vad gäller både matematik och läsförståelse jämfört med elever i början av 2000-talet. I dag uppnår cirka var femte elev inte ens en grundläggande färdighetsnivå vad gäller läsförståelse eller matematiska färdigheter. Även nationella forskningsprojekt har påvisat att en stor andel elever har ”påtagligt låga kunskaper när det gäller sådana grundläggande färdigheter som är avgörande för att förstå matematik och för att kunna använda matematik vid problem­lösning”.

Resultaten i de internationella kunskapsmätningarna talar klarspråk: Fler insatser behövs för att motverka det stora antalet elever som misslyckas i skolan – men även ge högpresterande elever bättre möjligheter att nå sin fulla potential. En analys från SNS fann nyligen ett direkt samband mellan ökad undervisningstid och bättre utfall på arbets­marknaden: ”Resultaten från vår forskning visar att mer lästid i skolan kan åstadkomma långvariga förbättringar i människors liv.” När Danmark år 2014 utökade undervis­ningstiden i skolan fann dessutom utvärderingar att Danmark dessutom visade att elevernas välmående förbättrades.

Liberalerna avsätter därför 350 miljoner kronor år 2023 samt 700 miljoner kronor år 2024 i syfte att utöka elevernas undervisningstimmar i matematik och svenskämnet i grundskolan. 

3.4   Alla elever ska ha rätt till egna läroböcker

I dag uppger nio av tio lärare att de saknar resurser att köpa in de läroböcker som eleverna behöver. Detta trots att läroböcker av hög kvalitet har en påvisad betydelse för elevernas inlärning. Bristen på resurser till läroböckerna får en direkt negativ följd för lärarnas arbetsbelastning. Hälften av lärarna ägnar i snitt 80 timmar per år åt att göra hemmagjorda läromedel.

Avsaknaden av resurser till läroböcker försämrar inte bara elevernas möjlighet att lära sig mer – det gör det även svårare för dem att studera hemmavid och på så vis försämras skolsystemets likvärdighet. Trots det prioriterar inte regeringen läroböcker i skolan. Liberalerna menar att skolan är en nationell angelägenhet och att vi som land inte har råd att inte säkerställa att skolans elever får tillgång till de resurser de behöver för att lyckas. Därför vill Liberalerna genomföra en stor satsning för att fler elever ska få egna skolböcker.

I Liberalernas budgetmotion avsätts 300 miljoner kronor år 2022, 300 miljoner kronor år 2023 och 300 miljoner kronor år 2024 i syfte att elever i högre utsträckning ska få tillgång till egna skolböcker av hög kvalitet.

3.5   Statlig skola och nationell skolpeng senast år 2026

Liberalerna anser att skolan är en nationell angelägenhet och att den således även borde styras av staten. För att främja kvalitet, öka likvärdigheten och förbättra läraryrkets attraktivitet behövs en lika stark som tydlig styrkedja, där staten ska ha huvudansvaret. Kommunaliseringen av skolan lade grunden för ett splittrat system med påfallande kvalitetsbrister, och om det inte åtgärdas är risken stor att likvärdighet förblir ett ouppnåeligt mål i stället för en vision som går att förverkliga.

Det är talande att samtliga större satsningar på skolan som tillkommit under de senaste decennierna, exempelvis omfattande fortbildningsinsatser för lärare och förstärkningar av skolbiblioteken, har tillkommit på initiativ från staten och finansieras genom riktade statsbidrag. Lika talande är det faktum att det i dag finns cirka 80 olika riktade statsbidrag som tillsammans omfattar cirka 15 miljarder kronor. I tre decennier har nu staten försökt kompensera för bristerna som uppstått och fortgått sedan Social­demokraterna drev igenom kommunaliseringen av skolväsendet.

Liberalerna står fast vid att skolan behöver återförstatligas och att det bör ske senast år 2026. I ett nytt statligt skolsystem ska likvärdigheten förbättras, kvaliteten stärkas och lärarnas arbetsvillkor förbättras. Fristående skolor ska fortsatt finnas kvar men ansvaret för finansieringen av dem övergå från kommunerna till staten. Liberalernas förslag om en ny statlig finansiering av skolväsendet kan med fördel ses som ett viktigt steg mot återförstatligande av huvudmannaskapet. En utredning ska tillsättas som ska konkretisera hur en nationell skolpeng bör utformas för att främja kvalitet, stabilitet och likvärdighet över hela skolsystemet. För att kompetensutveckla lärare och rektorer inför förstatligandet avsätter Liberalerna 200 miljoner kronor år 2024.

3.6   Återupprätta läraryrkets attraktivitet

Lärarnas kompetens är avgörande för undervisningens kvalitet. Men hur lärarkåren värderas och vilken status läraryrket har i ett samhälle avslöjar även hur kunskap och bildning värderas i ett skolsystem. Årtionden av en destruktiv skolpolitik som betonat skolans sociala uppdrag framför kunskapsförmedling har fått en förödande effekt för läraryrkets attraktivitet. Att färre ämneskunniga akademiker med intresse för under­visning överväger att bli lärare är lika beklagligt som det är förståeligt, då lärarrollen har förändrats från att vara en kunskapsförmedlande auktoritet som bedriver undervisning till att bli en slags social handledare vars uppgift är att stå bredvid elever som själv­ständigt söker kunskap.

Det krävs omfattande reformer på både nationell och lokal nivå för att återupprätta läraryrkets attraktivitet. Liberalerna vill stärka styrningen och fördelningen av resurser genom att återförstatliga alla offentliga skolor, såväl grundskolor som gymnasieskolor, och därmed även överta arbetsgivaransvaret för lärarkåren. Lärarnas arbetsmiljö ska stärkas genom reformer för ökad trygghet och studiero men även genom ett reformerat anmälningssystem som förhindrar att lärare hotas med anmälan av elever eller föräldrar. 

Lärarna måste även få bättre möjligheter och förutsättningar att fokusera på under­visningen. Skolan kan göra mycket, men inte allt – och det måste återspeglas i såväl styrdokument som läroplaner. Liberalerna vill därför renodla läroplanerna med syftet att minska pålagor som inte är direkt relaterade till skolans kunskapsuppdrag. 

Lärarbristen är inte en naturlag. Med rätt politik kommer fler att söka sig till lärar­yrket. Införandet av lärarlegitimationer bidrog till att skapa en tydlig bild av hur lärar­bristen faktiskt såg ut. När andra vill avveckla lärarlegitimationerna eller sänka kraven för att bli legitimerad lärare, vill Liberalerna göra tvärtom. Lärarlegitimationerna ska vidareutvecklas och kompletteras med ett krav på att en lärare ska vara ämnesbehörig för att sätta betyg. För att kunna bedöma en elevs kunskap i ett skolämne krävs det att läraren själv behärskar ämnet väl. 

Lärarkåren består av engagerade och skickliga akademiker som värderar kunskap högt. Det handlar inte bara om att förmedla kunskap vidare till elever, det är även viktigt att lärare får möjlighet att själva utvecklas akademiskt i sina undervisnings­ämnen. Dessvärre är lärarnas möjlighet till fortbildning i det svenska skolsystemet djupt eftersatt. Alltför ofta består fortbildningen enbart av enstaka och gemensamma utbild­ningsdagar med inhyrda föreläsare. Liberalerna menar att legitimerade lärare själva borde få mandat att välja och styra över sin fortbildning. Det ska exempelvis vara möjligt att läsa kurser i de ämnen läraren undervisar i eller i ämnesmetodik. Möjlig­heterna till vidareutbildning måste präglas av flexibilitet och anpassning efter individu­ella önskemål.

Liberalernas mål om att Sverige inte ska ha några utsatta områden år 2030 innebär även att det är av särskild betydelse att återupprätta attraktiviteten för erfarna och behöriga lärare att söka sig till skolor i utsatta områden, där lärarkompetensen i dag är lägre jämfört med genomsnittet. För att åstadkomma det krävs en palett av åtgärder, exempelvis i form av lönepåslag, minskad arbetsbelastning och säkrad tillgång till speciallärare. Liberalerna avsätter därför 500 miljoner kronor år 2022, 500 miljoner kronor år 2023 och 500 miljoner kronor år 2024 i syfte att förbättra villkoren för lärare på skolor i utsatta områden och på så vis behålla, rekrytera samt motivera erfarna och behöriga lärare till dem.

3.7   Återupprätta speciallärarens roll i den svenska skolan

I den svenska skolan har det länge varit vanligt förekommande att elever med behov av extra stöd har fått särskild undervisning, antingen enskilt eller i mindre grupper. Men i takt med att skolan kommunaliserades och idén om att alla elever, oavsett behov, ska inkluderas i vanliga skolklasser fick allt starkare fäste fick allt färre elever särskilt stöd. De senaste åren har knappt en procent av eleverna fått enskild undervisning, vilket kan jämföras med Finland där cirka var fjärde elev får särskilt stöd i tidig ålder. 

Liberalerna vill återupprätta speciallärarens roll i den svenska skolan. Under vår tid i regeringsställning återupprättade vi speciallärarutbildningen, som Socialdemokraterna hade lagt ner på 1990-talet då de av ideologiska skäl ansåg det stigmatiserande att låta elever få enskild undervisning. Men eftersom elevers behov av särskilt stöd inte för­svinner för att speciallärare försvinner eller genom att mindre undervisningsgrupper läggs ner, behövs en skolpolitik som står upp för elevernas rätt. Liberalerna vill göra det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper och utveckla resursskolorna samt verka för fler utbildade speciallärare i såväl grund- som gymnasieskolor.

Det finns även ett behov av åtgärder för att fånga upp elever med långvarig proble­matisk frånvaro, så kallade hemmasittare. Det är en stor grupp av elever som slås ut från skolan i dag. Liberalerna menar att det är särskilt viktigt att den här gruppen av elever får den hjälp de har rätt till. Det kan exempelvis vara i form av pedagogiskt stöd, special­lärare och särskilda hjälpmedel för dyslektiker. Liberalerna menar även att elever med särskilda behov som skriver nationella prov ska få använda samma hjälpmedel som de normalt får ha i undervisningen. 

Liberalerna avsätter också 60 miljoner kronor år 2022, 60 miljoner kronor år 2023 och 60 miljoner kronor år 2024 i syfte att ge fler skolor resurser att inrätta mindre undervisningsgrupper för elever med särskilda behov.

3.8   Uppvärdera praktiska färdigheter i skolan

Alla varken kan eller vill bli akademiker, men i Sverige har praktiska kunskaper och färdigheter under lång tid betraktats som både mindre viktigt och fint än teoretiska ämneskunskaper. Om allt blir tänkt men inget gjort så stannar samhället. Detta feltänkt är särskilt tydligt om man betraktar skolväsendets utveckling. Redan i grundskolan har samtliga ämnen akademiserats och kraven på teoretiska förmågor ökat. 

Liberalerna vill skapa en skola för alla barn. Vi menar att även elever som föredrar praktik framför teori måste få möjlighet att lyckas i skolans ämnen. Det är viktigt för att fler elever ska känna sig motiverade. Därför föreslår Liberalerna att både kunskaps­kraven och innehållet i skolämnen som exempelvis slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap ska renodlas från högtravande krav på teoretiska förmågor, så att elever i stället kan bedömas utifrån sina praktiska kunskaper och färdigheter i dessa ämnen. 

För alla ungdomar som saknar gymnasiebehörighet, exempelvis nyanlända som ankommit till Sverige i tonårsåldern, behövs ett realistiskt alternativ i fråga om en utbildningsform som leder till jobb. Liberalerna ser även ett tydligt behov av att inrätta yrkesskolor som inte kräver betyg från grundskolan eller behörighet för gymnasie­studier. Genom att inrätta kortare, tvååriga yrkesutbildningar som fokuserar på brist­yrken med goda jobbmöjligheter kan den gruppen av utrikes födda ungdomar med bristfällig eller icke-existerande utbildning i bagaget få en ärlig chans till ett riktigt jobb – och på så vis integreras bättre i samhället samtidigt som de får möjlighet att lära sig det svenska språket på jobbet.

3.9   Studiero i klassrummen och trygghet i korridoren

Liberalerna vill genomföra ett ordningslyft i den svenska skolan. Det krävs ett antal olika åtgärder för att få bukt med brister vad gäller såväl trygghet som studiero i skolan. Det är viktigt att skolan utgör en trygg plats för både elever och skolpersonal. Alla gynnas av att det råder studiero på lektionerna och trygghet i korridorerna, men långt ifrån alla uppger att så är fallet. Det är ett svek mot eleverna men också ett politiskt misslyckande eftersom det är politikens uppgift att skapa de förutsättningar som skolan behöver för att lyckas skapa ordning och reda för alla elever.

Liberalerna vill stärka lärarnas mandat att agera mot stök och ordningsstörningar i skolan. Ingen lärare ska känna sig rädd för att gripa in när undervisningen hindras eller när elever utsätts för fara. På samma vis ska ingen rektor tveka om den har mandat att omplacera eller stänga av elever som hotar eller utövar våld mot skolkamrater eller lärare. Därför behöver skollagen ses över, så att skolans lärare och rektorer får tydliga mandat att agera mot de som hindrar skolans uppdrag att bedriva undervisning av hög kvalitet under trygga förutsättningar. Därtill föreslår vi att alla skolor ska inrätta förvän­tansdokument som både eleverna och föräldrarna ska underteckna, och dokumentet ska beskriva de förväntningar, regler och konsekvenser för regelövertramp som gäller.

4   Integrationspolitik som fungerar

4.1   Regeringen har misslyckats med jobben och integrationen

Ett av Sveriges största samhällsproblem är integrationen. Det är ett misslyckande för vårt land när människor släpps in i landet men inte släpps in i samhället. 

Sverige ska inte vara ett delat land. Redan före coronakrisen levde en halv miljon utrikes födda vuxna i fattigdom eller risk för fattigdom. Vi vägrar att acceptera en återgång till ett nytt Fattigsverige. Därför måste vi sätta ord på den skuld som byggts upp. Vi väljer att kalla denna skuld för integrationsskuld, inte för att det är en skuld som några enskilda bär utan för att vårt samhälle har en skuld mot alltför många enskilda.

Integrationsskuldens förödande konsekvenser syns idag i våra utsatta områden, där rättsstaten tryckts tillbaka, skolresultaten sviker, jämställdheten är satt på undantag och framtidsmöjligheterna försvinner. Konsekvenserna syns också på den svenska lands­bygden, där svaga lokala arbetsmarknader och bristande elevunderlag i skolorna förstärker problemen med en misslyckad integrationspolitik.

För att vända utvecklingen och göra Sverige till ett land där alla har samma möjlig­heter – oavsett bakgrund, ursprung och bostadsadress – krävs ett skifte i svensk politik. Integrationsministrar har kommit och gått, ord har bytts, retorik har ändrats, men man har fortsatt att göra samma sak. Misslyckandets kontinuitet måste brytas. För att det ska vara möjligt krävs en ny regering och en ny inriktning för integrationspolitiken.

I landet som Socialdemokraterna lovade EU:s lägsta arbetslöshet kan vi konstatera att det blev tvärtom. Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Nästan 190 000 människor befinner sig i långtidsarbetslöshet, och majoriteten av dessa har varit borta från arbetsmarknaden i mer än två år. En ny arbetslöshet har fått fäste i Sverige. Sverige uppvisar det näst största sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda i hela Europa. Bland de nästan 190 000 personer som befinner sig i långtidsarbetslöshet är 82 procent personer med svag koppling till arbetsmarknaden. Andelen är än högre bland arbetslösa som varit utan arbete längre än två år: närmare nio av tio av dessa har en svag konkurrensförmåga. Sammantaget uppgick antalet inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga till nästan 300 000 personer, motsvarande sju av tio av de inskrivna arbetslösa. Sedan mitten av 2014 är utomeuropeiskt födda den enskilt största delgruppen bland inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga, följt av personer som saknar gymnasial utbildning.

Särskilt drabbade är utrikes födda kvinnor som står längst ifrån arbetsmarknaden i dag. De faktorer som påverkar utrikes födda kvinnors låga etablering på arbetsmark­naden har sedan länge varit kända. Det handlar bland annat om brister i utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet, svårigheter att validera tidigare utbildning och arbetslivs­erfarenhet och svaga sociala nätverk. Forskning visar också att utformningen av skatte- och bidragssystemet har en stark inverkan på kvinnors arbetsutbud. Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor uppgick till 22,8 procent första kvartalet i år. Motsvarande siffra för utrikes födda män var 19,9 procent, och för inrikes födda kvinnor 4,6 procent (SCB, 2021).

Statistiken talar sitt tydliga språk. Vi kan i dag se en snabb framväxt av en grupp personer som befinner sig mycket långt ifrån den svenska arbetsmarknaden. Personer som saknar en tydlig förankring i det svenska samhället och som riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap. Politiken måste ta intryck av denna utveckling och agera kraftfullt för att förhindra att ett nytt utanförskap växer fram. Att passivt se på utan att ingripa är inte ett alternativ.

Samtidigt präglas den svenska arbetsmarknaden parallellt av en omfattande arbets­kraftsbrist. Antalet vakanser ökade med 95 procent jämfört med förra året, enligt en undersökning från Stockholms Handelskammare. Arbetskraftsbristen riskerar nu att nå 2018 års historiska nivåer. Som tydligast är denna arbetskraftsbrist i norra Sverige, där det görs stora satsningar på en grön omställning inom den svenska industrin som förväntas skapa tusentals jobb. För att möta såväl dagens som morgondagens behov av arbetskraft krävs satsningar på kompetensförsörjningen. I dag misslyckas var femte rekrytering på grund av kompetensbrist. Den bristande matchningen på den svenska arbetsmarknaden måste mötas med effektiva utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Individer som kan jobba ska ges rätt förutsättningar för att jobba och bidra till det svenska samhället.

Liberalerna tror på individen. Vi vet att den som bryr sig också måste ställa krav. Det är därför vi lägger fram en integrationspolitik som ställer tydliga krav på individen, samtidigt som vi stärker förutsättningarna för att arbeta, lära sig språket och bli en del av det gemensamma bygget av Sverige. Integrationen är en ömsesidig process mellan människor, där känslan av tillhörighet till samhället är resultatet. Språk, jobb, kunskaper om det nya landet och frihet från diskriminering är medel och förutsättningar för den processen. 

4.2   Mål för integrationen ska vara vägledande för statens budget

Integrationspolitiken behöver en tydligare styrning. Integrationen är en av vår tids största utmaningar. Det krävs en gemensam målbild för att vända utvecklingen – i hela landet, från residensstad till bruksort, från landsbygd till förort. 

Det övergripande budgetmål för integrationspolitiken som fastställdes 2009 måste kompletteras med tydliga delmål som årligen följs upp. Alla integrationspolitiska insatser ska bygga på forskningsbaserad evidens och vara långsiktiga. Liberalerna vill se en revidering av nuvarande mål, i vilken följande anges som delmål. Vi vill utgå från delmålen social integration, ekonomisk integration och demokratisk integration.

• Social integration. Dagens system för att människor som kommer till Sverige ska delta i svenskundervisning och information om det svenska samhället måste kvalitetssäkras och följas upp mycket bättre.
• Ekonomisk integration. Arbetsföra personer ska ha en egen försörjning. I ett första steg ska mediantiden från uppehållstillstånd till dess att individen uppnår självförsörjning halveras till 2030, genom till exempel sänkta trösklar till arbetsmarknaden och ökade drivkrafter till arbete.
• Demokratisk integration. Alla integrationsinsatser ska bidra till ökad delaktighet i det svenska samhället, vilket innefattar kunskap om och respekt för vårt demokratiska och sekulära samhälle, inklusive yttrandefrihet och religionsfrihet, rättsstaten och lagarna samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Integrationsskulden och utanförskapet måste årligen mätas och minskas. Genom en tydlig styrning, tydliga delmål och en hög ambitionsnivå kan vi nå målet om att ingen i Sverige ska leva i utanförskap eller lämnas i utanförskap.

4.3   Fler i egen försörjning – så klarar vi integrationen

4.3.1  Det ska löna sig att gå från bidrag till arbete – ett nytt jobbskatteavdrag

Trots skattesänkningar på 2000-talet är Sverige fortfarande bland de länder som beskattar arbete allra hårdast. En genomsnittlig arbetstagare i Sverige betalar 43 procent i skatt på sin lönekostnad. Det är inte bara bland de högsta skattenivåerna i OECD-området, utan också bland de högsta skattenivåerna i vårt nordiska närområde.

Resultatet har blivit att det för många lönar sig mindre än i motsvarande yrken i andra länder att arbeta mer – och för vissa lönar det sig ibland inte alls. Särskilt tydlig är denna koppling i de lägsta inkomstgrupperna, där möjligheten att stapla bidrag på varandra inte sällan innebär att effekterna av att ta ett arbete istället för att gå på bidrag inte syns i plånboken.

Samtidigt är vinsterna av att människor går från bidrag till arbete stora. För den enskilde är möjligheten till en egen försörjning en frihetsfråga. Sänkt beskattning på arbete gör det lättare att genom flit och arbete bygga upp en egen ekonomisk buffert. För samhället innebär varje person som arbetar en vinst i form av stärkta statliga finanser och en starkare svensk ekonomi. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänkta skatter på arbete leder till ökade incitament att delta i arbetskraften. Jobbskatte­avdraget som genomfördes under alliansregeringen har skapat nya arbetstillfällen och tagit människor ur bidragsberoende. I januarisamarbetet arbetade Liberalerna hela tiden aktivt för att värna och förstärka denna viktiga reform.

Att fler går från bidrag till egen försörjning handlar också om att bryta utanförskap, att riva hinder och att skapa en gemensam plattform byggd på det gemensamma sam­hällsbygget. Integrationen måste bygga på arbetslinjen – inte bidragslinjen. Det är genom den egna försörjningen som det första steget in i det svenska samhället tar vid.

Regeringen har i sin budgetproposition aviserat en skattesänkning med inriktning mot låg- och medelinkomsttagare. Liberalerna välkomnar sänkta skatter men noterar samtidigt att förslaget har utformats på ett sätt som ytterligare försvagar incitamenten till arbete. Skattereduktionen baseras på den skattskyldiges förvärvsinkomst, vilket innebär att även den som inte arbetar får ta del av skattesänkningen. Det förslag som regeringen har lagt på bordet är med andra ord en åtgärd som inte påverkar den redan lilla skillnaden som i dag finns mellan ett bidragstagande och en egen försörjning. I promemorian till lagförslaget (Fi2021/02915) noteras att för personer som tjänar över 265 000 kronor per år förväntas förslaget leda till ett minskat antal arbetade timmar.

Om Sverige ska klara välfärden, jobben och integrationen behövs permanenta och tillförlitliga skattesänkningar på arbete som gör skillnad i människors plånböcker på riktigt och som medför verkliga jobbskapande effekter. Liberalerna avvisar därför regeringens föreslagna skattesänkning. Vi föreslår istället ett nytt jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget bygger på den tillfälliga skattereduktion för arbetsinkomster som genomfördes efter förhandlingar med Liberalerna. Reduktionen byggs ut till att inklu­dera pensionsinkomster och utökas. Den totala skattesänkningen mer än fördubblas jämfört med den tillfälliga skattereduktionen och gör att en person med en låg arbets­inkomst får en skattesänkning på närmare 500 kronor per månad. Reformen omfattar ca 24 miljarder kronor om året.

4.3.2  Bidragssystem som motverkar utanförskap

Integrationen måste bygga på arbetslinjen – inte bidragslinjen. Utanförskap och bidrags­försörjning ska inte gå i arv. Därför måste vi göra mer för att fler ska kunna lämna bidragen. Genom att fokusera på vad människor kan bidra med visar samhället tilltro till människors förmåga.

Den egna försörjningen är vägen in till det svenska samhällsbygget och vägen ut ur utanförskapet. Alltför länge har en politik förts som går ut på att lämna människor i bidragsberoende och utanförskap. Den politiken borde för länge sedan ha förpassats till historien. Med den politik som regeringen presenterar, med kraftiga satsningar på bidrag, riskerar historien att upprepa sig. Fler människor riskerar att avskrivas och glömmas i bidragssystem, med begränsade möjligheter och incitament att ta sig ur bidragsberoende och utanförskap. Den politiken säger Liberalerna nej till.

Den princip om hälften kvar för den som går från bidragsberoende till arbete som infördes år 2020 tack vare Liberalerna var en viktig liberal framgång. Den har inneburit att det lönar sig att lämna försörjningsstöd och gå till egen försörjning. Men det krävs fler reformer för att stärka arbetslinjen i bidragssystemen och motverka långsiktigt utanförskap.

En arbetslöshetsförsäkring för omställning

Liberalernas mål är att alla som har arbetat ska ha tryggheten i en omställningsförsäk­ring om de skulle bli arbetslösa, oavsett om de är medlemmar i facket eller ej. Vi verkar därför för en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det är i grunden proble­matiskt att en i huvudsak statligt finansierad försäkring är frivillig och omfattar alltför få, samtidigt som alla skattebetalare står för notan.

Arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en utjämnande kraft, som jämnar ut konsumtion över konjunkturcykeln och bidrar till att förhindra att en lågkonjunktur blir självgenererande. Samtidigt visar forskningen tydligt att för höga ersättningsnivåer kan förlänga tiden i arbetslöshet och därmed bidra till en högre jämviktsarbetslöshet. Liberalernas målsättning är en arbetslöshetsförsäkring som är utformad enligt en flexicuritymodell, där arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en renodlad omställnings­försäkring. Individen ges relativt stor frihet att utforma sitt jobbsökande initialt under ersättningsperioden, samtidigt som tydliga tidsgränser och en tydlig nedtrappning i ersättningsnivå motverkar en långvarig arbetslöshet. 

Coronapandemin innebar en stor otrygghet på arbetsmarknaden för många människor. Därför genomförde Liberalerna, tillsammans med de andra partierna i januariöverenskommelsen, justeringar av ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäk­ringen. Den tillfälliga höjning som då var motiverad är nu, i takt med att samhället successivt är på väg att öppnas upp, inte längre motiverad.

Därför säger Liberalerna nej till den förlängning, i praktiken permanentning, av den tillfälliga höjningen som regeringen föreslår. Dagens höga ersättningsnivåer riskerar att försvaga incitamenten att gå tillbaka till arbetskraften och försätta människor i lång­siktigt utanförskap. Vi föreslår istället att taket i ersättningen ska återgå till den nivå som gällde före coronakrisen, det vill säga uppgå till 910 kronor per dag de första 100 dagarna och därefter uppgå till 760 kronor per dag. Det lägsta beloppet, det så kallade fortsättningsbeloppet, återställs till 365 kronor.

Att ställa krav är att bry sig – skärpta krav i bidragssystemen och ett tak för bidrag

Våra sociala skyddsnät är till för att skydda men måste också vara utformade så att de hjälper individen att återfå sin självständighet och att kunna försörja sig själv. Alltför många fastnar i dag i ett bidragsberoende och ett långsiktigt utanförskap till följd av en politik som passivt betalar ut bidrag och på så sätt hoppas sopa problemen med utan­förskap under mattan.

Liberalerna kommer aldrig att gå med på en politik som passiviserar människor i långsiktigt bidragsberoende. Att ställa krav är att bry sig. Liberalerna vill därför utöka möjligheterna för kommuner att ställa krav på motprestation för försörjningsstöd. I dag är det för få kommuner som kräver att bidragstagare deltar i relevanta aktiviteter som direkt liknar förvärvsarbete. Detta bör ändras och i stället bör kommuner tillåtas att ställa krav på aktivitetsplikt, det vill säga att bidragstagare deltar också i relevant samhällsnyttig verksamhet som stärker deras kompetens eller på annat sätt gör att de kommer närmare den vanliga arbetsmarknaden där så är möjligt.

Liberalerna vill också se över möjligheten att införa ett bidragstak. Att gå från försörjningsstöd till att jobba lönar sig inte för många människor. En orsak till detta är att flera bidrag sammantaget kan skapa oavsedda marginaleffekter. När människor kan stapla bidrag på varandra kan det få till följd att det inte lönar sig att arbeta. Ett bidrags­tak liknande det danska, där summan av bidragen som regel är lägre än lönen från arbete, bör införas i syfte att undvika att utbetalningar staplas på varandra inom ett hus­håll. Särskild hänsyn ska tas till det lokala kostnadsläget.

4.3.3  En effektiv och evidensbaserad arbetsmarknadspolitik

Efter snart åtta år av socialdemokratisk politik är det tydligt att Sverige behöver en ny riktning för arbetsmarknadspolitiken. Problemen på den svenska arbetsmarknaden är i dag djupa. En ny grupp av arbetslösa med svag koppling till arbetsmarknaden håller snabbt på att växa fram, där en svag utbildningsbakgrund och en svag koppling till det svenska samhället och språket är utmärkande. Samtidigt fortsätter arbetskraftsbristen att rusa mot rekordnivåer. En liberal arbetsmarknadspolitik antar utmaningen med såväl en växande långtidsarbetslöshet som matchningsproblematiken på arbetsmarknaden, med nya reformer. Vi säger samtligt nej till regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitik.

Satsning på yrkeshögskolan – så möter vi både arbetslösheten och arbetskraftsbristen

När Alliansen införde yrkeshögskolan var det ett viktigt steg i rätt riktning för svensk arbetsmarknad: Åtskilliga tusentals personer har genom skräddarsydda yrkesutbild­ningar fått chansen att lära sig ett yrke och på så sätt öka sin attraktivitet på arbets­marknaden. Av de som examinerades från yrkeshögskolan 2019 hade 87 procent arbete som sin huvudsakliga sysselsättning året efter avslutad yrkeshögskoleutbildning.

I en tid då mer än vart femte rekryteringsförsök på den svenska arbetsmarknaden misslyckas på grund av kompetensbrist, samtidigt som en stor grupp av långtidsarbets­lösa snabbt växer fram, behövs kraftfulla utbildningssatsningar.

Den skriande arbetskraftsbristen är i dag särskilt tydlig inom branscher som bygg, industri och transport. Uppemot var tredje arbetsgivare i dessa branscher rapporterar att arbetskraftsbrist har förhindrat nödvändiga rekryteringar det senaste året. Branscher där det alltså finns stora möjligheter att påverka tillgången på kompetens genom träffsäkra satsningar på yrkesutbildning.

Klimatomställningen inom industrin kommer att innebära ett stort tillskott av arbets­tillfällen, särskilt i de norra delarna av landet. Det är av avgörande vikt att utbildnings­väsendet hänger med i utvecklingen så att företagen säkerställs en fungerande kompe­tensförsörjning. För detta krävs kraftfulla och snabba åtgärder: Redan tidigare i år varnade Norrbottens Handelskammare för en förutspådd omfattande arbetskraftsbrist, när över 50 000 arbetstillfällen kommer att skapas fram till 2030. Här fyller yrkes­utbildningen en nyckelroll i att säkerställa rätt kompetens.

Liberalerna avsätter därför 250 miljoner kronor 2022, 300 miljoner kronor 2023 och 320 miljoner kronor 2024 för en långsiktig utbyggnad av yrkesutbildningen.

En ny utbildningsform: yrkesskolan

Vuxenutbildning för personer som saknar gymnasiekompetens spelar en nyckelroll i arbetet med att få fler att komma i egen försörjning. Särskilt för nyanlända som saknar gymnasiebehörighet är möjligheten till en relevant utbildning inom ett bristyrke en viktig möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungefär 300 000 arbetslösa bedöms ha en svag konkurrensförmåga, personer som befinner sig särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. En stor del av dessa saknar gymnasieutbildning, och en stor andel är utrikes födda.

Liberalerna menar att alla ska ha en möjlighet att jobba – även den som har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden. Vi var med när regeringen tillsammans med januaripartierna lade fram en stor satsning på regionalt yrkesvux som ett sätt att stötta upp arbetsmarknaden under pandemin. Det var en viktig åtgärd givet det rådande läget. Samtidigt menar Liberalerna att konceptet regionalt yrkesvux är behäftat med vissa brister: Det kommunala huvudansvaret och de betungande medfinansieringsreglerna gör utbildningen mindre effektiv än vad den skulle kunna vara.

Som ett alternativ till den kommunala vuxenutbildningen vill Liberalerna därför införa en ny utbildningsform: yrkesskolan, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå, med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen ska vara öppen för alla som saknar gymnasiekompetens, men vara särskilt anpassad för att kunna följa fullgjord sfi. Utbildningen ska långsiktigt fokusera på bristyrken där det finns goda chanser att få arbete som exempelvis golvläggare, undersköterska och personlig assistent.

Yrkesskolan ska ha ett statligt huvudmannaskap och vara särskilt inriktad för människor som är nya i Sverige eller som saknar gymnasial utbildning. Nyanlända som har svårt att komma i arbete stärks av en yrkesskola som efter genomförd sfi ger en tydlig väg in i ett specifikt bristyrke. Utbildningen ska ha nära kopplingar till arbets­platser och innefatta praktik. Det är även viktigt att människor får stöd till kompetens­utveckling, inte minst inom välfärdens områden. För att finansiera utvecklingsarbetet för inrättandet av en yrkesskola avsätts 5 miljoner kronor för år 2022.

Satsa på det som funkar: fler nystartsjobb

Liberalernas utgångspunkt är att subventionerade tjänster endast bör vara ett alternativ för den som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Forskningen om subventionerade anställningars effekter visar att en subventionerad anställning – rätt utformad – i dessa fall kan ha tydliga positiva effekter på möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden, särskilt för långtidsarbetslösa och nyanlända.

Nystartsjobben utmärker sig i en rad studier som den anställningsform som är mest effektiv vad gäller deltagarens möjligheter att efter avslutad tjänst etablera sig på arbets­marknaden. Borträknat yrkesintroduktionsanställningarna, som uppgår till mycket små volymer, är nystartsjobben den form av subventionerad anställning som oftast ledde till osubventionerat arbete under 2020. Mönstret bekräftas i en rad andra studier, däribland en undersökning från IFAU från 2019 (IFAU 2019:24), i vilken konstateras att en tydligt större andel av deltagarna i nystartsjobb finner arbete inom tre månader efter avslutad subventionerad anställning. Anställningsformen är också populär bland arbetsgivare, eftersom den inte kräver några arbetsmarknadsbedömningar. Liberalerna vill därför bygga ut denna form av subventionerade anställningar, samtidigt som andra mindre effektiva arbetsmarknadspolitiska insatser skalas ned.

Det är samtidigt viktigt att notera att skillnaden i deltagande mellan kvinnor och män är som störst när det kommer till nystartsjobben. Den manliga överrepresentationen är ett problem som återfinns bland flera arbetsmarknadsprogram. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att skillnaden i sysselsättning mellan utrikes födda män och kvinnor fortfarande är stor – mycket större än den mellan inrikes födda män och kvinnor. Statistik från SCB visar att arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor uppgick till 22,8 procent under det första kvartalet i år. Motsvarande siffra för utrikes födda män var 19,9 procent, och för inrikes födda kvinnor 4,6 procent. Att öka utrikes födda kvinnors deltagande i nystartsjobb är en viktig jämställdhetsåtgärd.

Liberalerna vill mot bakgrund av detta avsätta 650 miljoner kronor, motsvarande ungefär 5 000 nystartsjobb, per år 2022–2024. Särskilda insatser ska samtidigt genom­föras för att jämna ut könsfördelningen.

Vi säger nej till regeringens ineffektiva arbetsmarknadspolitik

Istället för att ta intryck av undersökningar om arbetsmarknadspolitikens effektivitet går regeringen fram med en rad ineffektiva arbetsmarknadssatsningar, som sammantaget riskerar att låsa in fler människor i dyra och ineffektiva insatser och tränga undan riktiga arbeten med subventionerade tjänster.

Liberalerna säger nej till den stora satsning om 701 miljoner kronor som läggs på extratjänster. Extratjänster är en ineffektiv och dyr form av subventionerad anställning. Andelen som kommer i arbete efter avslutad extratjänst är över tid låg, klart lägre än vad som är fallet med exempelvis nystartsjobben. Dessutom har anställningen en hög subventionsgrad, vilket gör varje plats dyr i förhållande till andra subventionerade anställningar. I sin nuvarande form inkluderas även personer med eftergymnasial utbildning i den grupp som kan erhålla en extratjänst, något som bidrar till bilden av tjänsten som ineffektiv. De subventionerade tjänsterna bör vara reserverade för personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden – inte arbetslösa akademiker. Vi minskar därmed anslaget med 701 miljoner kronor år 2022, 778 miljoner kronor 2023 och 677 miljoner kronor 2024.

Liberalerna avvisar även den stora satsning som görs på arbetsmarknadsutbildning, som riskerar att låsa in människor i utbildning när ekonomin vänder i takt med att restriktioner lättas och allt fler har vaccinerat sig. Vi anser också att tillskottet till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag är väl tilltaget. Givet syftet med reformeringen av Arbetsförmedlingen bör den sammanlagda summan för Arbetsförmedlingens verk­samhet inte öka. Sammantaget minskar vi satsningen på arbetsmarknadsutbildningar med 340 miljoner per år 2022, 697 miljoner per år 2023 och 829 miljoner per år 2024 och tillskottet till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 502 miljoner kronor per år 2022, 620 miljoner kronor per år 2023 och 696 miljoner kronor per år 2024.

Liberalerna noterar också att den modell för etableringsjobb som regeringen lägger fram inte inkluderar icke kollektivanslutna företag och inte heller företag i bemannings­branschen. Med tanke på att just dessa företag utgör stora integrationsmotorer, som redan i dag anställer många nyanlända, är den valda utformningen mindre välavvägd.

4.4   En snabbare väg in i det svenska språket och det svenska samhället

Språket är nyckeln till det svenska samhället och till den svenska arbetsmarknaden. Liberalerna har länge varit det parti som har belyst språkets betydelse för integrationen. Det är glädjande att vårt förslag om språktest för medborgarskap har vunnit gehör och nu ligger ute för remissbehandling. För att lösa integrationsutmaningen, få fler att komma i egen försörjning och betala av integrationsskulden behöver såväl svensk­undervisningen som svenska språkets ställning på kort sikt stärkas.

4.4.1  Språk- och samhällskunskapstest för medborgarskap

Att frivilligt välja att bli medborgare i Sverige är det yttersta beviset på att man vill bli en del av vårt lands framtid. Vi ser medborgarskapet som slutet på integrationsprocessen och inte ett steg på vägen. Medborgarskapet behöver både få en högre status och bli mer inkluderande.

Redan 2002 föreslog vi språktest för medborgarskap, men partier från vänster till höger kritiserade oss. Tack vare Liberalernas förhandlingsseger med regeringen och Centerpartiet inom ramen för januariavtalet har en utredning presenterats med förslag på hur språk- och samhällskunskapskrav ska kunna införas för medborgarskap. Det är ett viktigt steg i rätt riktning. I utredningen, som ännu remissbehandlas, föreslås ett införande år 2025. Liberalerna vill tidigarelägga genomförandet med två år, så att reformen är fullt utbyggd år 2023.

Kunskaperna i svenska och samhällskunskap ska visas genom godkänt prov eller motsvarande intyg, exempelvis godkänt betyg i sfi. Dispens ska kunna meddelas om det föreligger särskilda skäl. Samhällskunskapstestet ska utgå från en för ändamålet fram­tagen lärobok, som innefattar delområden av stor vikt för det svenska samhället, svensk historia och den svenska demokratin genom tiderna. Fokus ska också ligga på jämlikhet och demokratiska värden.

För utveckling av prov och provsystem avsätts 70 miljoner kronor per år 2022 till Skolverket samt 88 miljoner kronor per år 2022 till UHR. För genomförande av proven samt administrering av resultat avsätts följande per år 2023–2024: 12,4 miljoner kronor till Skolverket, 22,2 miljoner kronor till UHR samt 23,6 miljoner kronor till Migrations­verket, som enligt Liberalerna ska vara den myndighet som ansvarar för medborgar­skapsprovet samt handläggningen av detta.

4.4.2  Obligatorisk språkförskola

Förskolans potential för att lägga en god grund för barnens kognitiva, sociala och emotionella utveckling är stor. En väl fungerande förskola gör det möjligt att tidigt introducera barn i en social kontext i vilken kommunikation, språk och samarbete är en grundstomme. En rad studier visar att barn som har gått i förskola har bättre språkliga färdigheter än andra barn. Förskolans språkutvecklande arbetssätt är viktigt för alla barn, oavsett om de kommer från svensktalande eller icke svensktalande familjer, men störst betydelse har det för barn som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för att stärka nyanlända barns förutsättningar för integration.

En förskola med ett fokus på lärande och det svenska språket har särskilt stor be­tydelse för barn till nyanlända eller för barn i familjer där svenska inte är familjespråket. Förskolan spelar då inte bara en viktig roll för den omedelbara språkinlärningen, utan har även långsiktiga effekter på barnets språk- och studieutveckling. Trots förskolans positiva effekter för barns utveckling finns det dock fortfarande stora skillnader i del­tagande mellan inrikes och utrikes födda barn. År 2020 var 86,0 procent av barnen med svensk bakgrund i åldersgruppen 1–5 år inskrivna i förskolan, att jämföra med 81,5 procent av barnen med utländsk bakgrund i samma åldersgrupp.

Fler och effektivare åtgärder bör sättas in för att öka deltagandet i förskolan bland de barn som behöver det allra mest. Liberalerna vill genomföra ett antal reformer som gemensamt syftar till att stärka det svenska språkets ställning i förskolan. Förskolans läroplan ska tydligt fastställa att svenska är huvudspråket i förskolan och krav på adekvata kunskaper i det svenska språket ska ställas på all pedagogisk personal i förskolan. Ambitionerna för lärande behöver höjas genom införandet av konkreta mål för färdigheter i det svenska språket. 

Liberalerna har länge drivit frågan om en obligatorisk språkförskola för nyanlända barn och barn till nyanlända. Som en del av januariavtalet lämnades en utredning som föreslår åtgärder för en bättre språkutveckling i förskolan för nyanlända barn och barn till nyanlända (SOU 2020:67). Utredningen var ett viktigt steg i rätt riktning. Libera­lerna vill införa en obligatorisk språkförskola, alltså ett förskoleobligatorium för nyan­lända barn och barn till nyanlända. Förskoleverksamheten ska ske i integrerad form i den ordinarie verksamheten men innebära att de nyanlända barnen varje vecka får särskild träning i det svenska språket.

Det ökande antalet skolpliktiga barn till följd av ett infört obligatorium för nyan­lända barn och barn till nyanlända bedöms belasta kommunerna med 20 miljoner kronor 2022 och därefter 50 miljoner kronor 2023–2024. Det bedöms inte belasta statens finanser eftersom kommunerna redan har ett uppdrag att erbjuda barn avgiftsfri förskola från 3 års ålder. Liberalerna avsätter en förstärkning av förskolans verksamhet i syfte att möta det ökade kravet på språkutveckling och språkinlärning i förskolan. För syftet avsätts 200 miljoner kronor år 2022 samt därefter 300 miljoner kronor 2023 och 2024.

Liberalerna avvisar också regeringens förslag om att minska anslaget för förslaget om ökat deltagande i förskolan, och avvisar därför 41 miljoner kronor år 2023 och 80 miljoner kronor år 2024 i syfte att öka deltagandet i förskolan för barn mellan 3 och 5 år.

4.4.3  Det behövs ett kvalitetslyft i sfi-undervisningen

Sfi-undervisningen behöver styras upp. Det behövs ett kvalitetslyft i sfi-undervisningen, ett tydligare fokus på progression och större krav på deltagarens insats. Samtidigt måste sfi-undervisningen bli både mer flexibel och mer tillgänglig.

• En mer individuell bedömning och tydliga krav på progression och en tidsgräns. Sfi-undervisningen ska följa en tydlig individuell studieplan, med en individuell progres­sionstrappa med kontrollstationer, och innehålla en bortre tidsgräns på 4 år. Alla nyanlända elever ska också få sina förkunskaper kartlagda för att möjliggöra en mer individuell bedömning. Skolverket bör ges i uppgift att ta fram föreskrifter för ända­målet samt ges ett ansvar för uppföljning. Skolverket ska även ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för styrning och systematiskt kvalitetsarbete i sfi-undervisningen. 
• En kvalitetsgranskning av sfi. Det är nu över tre år sedan sfi-undervisningen kvali­tetsgranskades senast. Det behövs en ny sammanhållen kvalitetsgranskning för att utvärdera utbildningens brister och utveckla arbetssättet. Granskningen bör också belysa jämställdhetsaspekter.
• En mer flexibel och digital sfi. Det ska vara möjligt att kombinera undervisningen med såväl jobb som föräldraledighet. Digitala öppna språkverktyg i en digital plattform med pedagogiska tjänster som är tillgängliga för alla nyanlända bör tas fram och kunna användas av alla som vill bättra på sina svenskkunskaper eller tenta av etapper i sfi. För den som snabbt kan tillgodogöra sig svenska ska det vara möjligt att fritt studera snabbt och att kunna tenta av delar av, eller hela, sfi-stegen direkt i den digitala plattformen.
• Satsa på yrkessvenska. Att lära sig svenska ska vara nära kopplat till andra förbered­elser för att jobba på den svenska arbetsmarknaden. Detta är särskilt viktigt för grupper som är svaga på arbetsmarknaden, exempelvis de som saknar gymnasie­utbildning. Yrkes-sfi och sfi med koppling till att starta eget företag är goda exempel på utbildningsinsatser som kortar vägen in i det svenska samhället och det svenska språket. Liberalernas målsättning är att alla kommuner ska erbjuda yrkessvenska samt att samverkan med det lokala näringslivet ska ske på ett systematiskt sätt i alla kommuner. Yrkessvenska, särskilt inom bristyrken, är en viktig framtidssatsning.

Liberalerna avsätter sammanlagt 13 miljoner kronor år 2022 till Skolverket för att ta fram föreskrifter för en mer individuell bedömning och tydliga krav på progression i sfi samt arbeta aktivt med deras implementering och uppföljning. I uppdraget ingår också att ta fram förutsättningar för ett digitalt sfi. För en ny kvalitetsgranskning av sfi-under­visningen avsätts 5 miljoner kronor till Skolinspektionen. 

Bristerna i sfi-undervisningen måste åtgärdas omgående. För att stärka den kommu­nala vuxenutbildningen tillförs 100 miljoner kronor till den kommunala vuxenutbild­ningen per år 2022, och därefter 50 miljoner kronor per år 2023 och 20 miljoner kronor 2024 i en generell satsning på kvalitetshöjning. Därutöver läggs ytterligare 60 miljoner kronor 2023, 30 miljoner kronor 2023 och 20 miljoner kronor 2024 i en särskild satsning på yrkessvenska. 

4.4.4  Tidig kompetenskartläggning och effektivare validering

Nyanlända som kommer med utbildning och yrkeskunskaper måste snabbt tas till vara. Det måste ske en tidig kompetenskartläggning för den som kommer till Sverige och finnas en tydlig väg till validerad kompetens och yrkesspråk. Den som kommer till Sverige och som har erfarenhet inom ett särskilt yrke behöver ofta inriktad språk­inlärning och validering för att snabbt kunna arbeta inom sin kompetens.

Det behövs åtgärder för att få till stånd långsiktiga och enhetliga valideringssystem som är tillgängliga i hela landet och mot en större bredd av kvalifikationer i arbetslivet. Det saknas idag en sammanhållen validering, och synen på vilka moment en validering ska innehålla skiljer sig mycket åt. För att skapa långsiktiga strukturer krävs en långsiktig finansieringslösning och mindre av de senaste årens kortsiktiga satsningar. Stödet till branscherna måste också stärkas.

Liberalerna vill inrätta ett råd för validering som får ett sektorsövergripande ansvar för att främja och koordinera insatser och stödja utvecklingen av validering. För ända­målet avsätts 4 miljoner kronor per år 2022–2024. Liberalerna vill också stärka de regionala strukturerna för validering. För ändamålet avsätts 22 miljoner kronor per år 2022–2024. Sammantaget stärker vi valideringen med 24 miljoner kronor per år under åren 2022–2024.

4.5   Integration med fokus på framtidstro, jämställdhet och arbete mot hedersförtryck

4.5.1  Stärk det svenska språkets ställning i utsatta områden

Kunskaper i det svenska språket är grundläggande för att man ska kunna ta del av den svenska demokratin. Att kunna läsa, skriva och tala svenska är en förutsättning för att man ska kunna ta del av myndighetsbeslut och tillgodogöra sig svenska rättsmedel. Det är därför djupt problematiskt, och ett symptom på den misslyckade integrationspolitik som alltför länge har förts, att vi idag ser bristande kunskaper i det svenska språket på flera platser runtom i landet.

Detta handlar inte om att ställa olika språk mot varandra eller att det ena språket skulle vara bättre än det andra. Det är en styrka att många språk talas i Sverige. Men avsaknaden som i dag finns i många områden av ett gemensamt språk motverkar sociala band och riskerar att föda ett långsiktigt utanförskap. För barn som föds in i miljöer där det svenska språket sällan används i vardagliga kontakter kan förutsättningarna att lyckas med studier senare i livet bli lidande.

För att man ska kunna sätta in effektiva åtgärder för att stärka det svenska språkets ställning krävs kunskap om problemets omfattning. Det bör göras en kartläggning av det svenska språkets ställning i vardagslivet i utsatta områden. Kartläggningen bör också utmynna i förslag på åtgärder som kan göras för att underlätta användningen av svenska som gemensamt kommunikationsspråk samt på hur dessa kan implementeras av berörda myndigheter. För detta avsätter Liberalerna 10 miljoner kronor år 2022.

4.5.2  Utökat hembesöksprogram för BVC

Barnhälsovården spelar en avgörande roll för barns hälsa. Samtidigt som barnhälso­vården når de flesta barn visar studier att barns hälsa i hög grad påverkas av deras vårdnadshavares socioekonomiska situation. Studier visar också att barn som kommer från en socioekonomisk situation som är sämre än genomsnittet löper större risk för en sämre hälsoutveckling på lång sikt.

Att barnhälsovården når ut till alla barn är en viktig angelägenhet. Detta inte minst mot bakgrund av att socioekonomisk tillhörighet fortfarande har ett mycket stort genomslag i personers hälsa och livslängd. Genom att man tidigt uppmärksammar och förebygger skillnader i hälsa, utveckling och uppväxtmiljö bland familjer och barn som är särskilt utsatta kan ohälsa förebyggas. Åtgärder i barnets hemmiljö som kan utgöra risker mot barnets hälsa kan på ett tidigt stadium motverkas. Det är också en viktig legitimitetsfråga att den allmänna vården når alla barn – även barn i utsatta områden.

I kommuner där hembesöksprogram har införts har resultaten visat sig vara goda. Bland flera exempel kan Rinkebyprojektet, där förstagångsföräldrar erbjudits tätare hembesök från barnhälsovården under barnets första ett och ett halvt år, nämnas där resultat bland annat kunde ses i en ökad vaccinationsgrad bland deltagande barn.

Satsningar på barnhälsa för alla barn är en viktig frihets- och framtidsinvestering. Liberalerna vill stärka och permanenta den pilotverksamhet som inleddes 2020, och som löper ut 2022, med hembesök i utsatta områden. Hembesöken ska följas av uppföljande insatser. För detta avsätter Liberalerna 100 miljoner kronor per år 2022–2024.

4.5.3  Bekämpa hedersrelaterat våld och könsstympning

Kunskapen om hedersrelaterat våld och kvinnlig könsstympning måste stärkas

Efter att bland annat Liberalerna krävt en nationell kartläggning av omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck gav den dåvarande regeringen i februari 2017 Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget slutredovisades i mars 2019.

Det kan konstateras att Socialstyrelsen kom fram till att det inom ramen för myndighetens uppdrag inte varit möjligt att göra en kartläggning av omfattningen i befolkningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper. Den kunskaps­översikt som så väl behövs saknas alltså ännu. Det är centralt att arbetet för att hitta ett sätt att systematiskt kartlägga utbredningen av hedersrelaterat våld och förtryck och dess utveckling fortsätter.

Det är mot bakgrund av detta glädjande att regeringen, i linje med januariöverens­kommelsen, har vidtagit åtgärder för att stärka kunskapsinhämtningen genom att ge Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektors­övergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Liberalerna vill bygga ut verksamheten och även stärka uppdraget till att omfatta uppgiften att föreslå hur myndigheter på ett bättre sätt kan arbeta för att göra en strukturerad insamling av data vid upprepade tillfällen och föra statistik. För detta avsätts 5 miljoner kronor per 2022–2024.

Liberalerna vill också ge det nationellt sektorsövergripande kompetenscentret ett uppdrag att kartlägga omfattningen av könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige, hur många som befinner sig i riskzonen samt hur myndigheter i barnens närhet kan upptäcka symptom. Den kunskapsöversikt som i dag finns är bristfällig och behöver uppdateras.

Stärk forskningen om hedersrelaterat våld och förtryck

Forskning om hedersrelaterat våld och förtryck spelar en nyckelroll i stärkandet av kompetens kring problematiken. Kunskaper behöver spridas och fördjupas i alla delar av samhället. På så sätt ökar medvetenheten om hedersrelaterat våld och förtryck och förutsättningarna att arbeta förebyggande stärks. Liberalerna vill därför stärka forsk­ningen om mäns våld mot kvinnor, unga killars våld mot unga tjejer, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer och sexualbrott. Det förebyggande arbetet måste vila på en stark evidensgrund. Därför tillskjuter Liberalerna 5 miljoner kronor per år 2022–2024 till Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet för forskning om hedersrelaterat våld och förtryck.

Stärk informationen om hedersrelaterat våld och förtryck i sfi-undervisningen

Det behöver tillgängliggöras mer information om kvinnors rättigheter för både unga och vuxna utrikes födda kvinnor. I en nyligen presenterad studie från Göteborgs universitet framkommer det att en del kvinnor annars riskerar att avstå från möjligheter och lagstadgade rättigheter. Detta ska införlivas i den demokratikanon som Liberalerna vill ta fram för användning inom bland annat sfi-undervisningen. På liknande vis bör sfi‑undervisningens insatser breddas för att lyfta hedersrelaterat våld och förtryck och särskilt informera om hur kvinnor och flickor som utsätts kan få stöd och hjälp, vad som utgör ett brott och hur anmälningsprocessen ser ut.

4.5.4  Pressa tillbaka den ofrivilliga trångboddheten

Trångboddheten är ett stort integrationsproblem. Bara 2 procent av de inrikes födda bor trångt enligt SCB:s mått men över 16 procent av de utrikes födda. På Järvafältet i Stockholm är mer än var tredje invånare, 37 procent, trångbodd. När barn inte kan läsa sina läxor hemma, eller när trångboddhet som under coronapandemin leder till ökad smittspridning, är det ett problem som måste tas på största allvar.

Därför behövs ett nationellt mål om att minska den ofrivilliga trångboddheten. Liberalerna vill därför ge Boverket i uppgift att ta fram en ny trångboddhetsnorm. Kommuner med utbredd trångboddhet ska årligen rapportera till Boverket vilka åtgärder som görs för att minska trångboddheten. För ändamålet avsätts 5 miljoner kronor per år 2022–2024.

5   Klimatomställning i en växande ekonomi

Klimatet är vår generations ödesfråga. De närmaste åren avgörs det om mänskligheten kommer att kunna bromsa de ökande utsläppen av växthusgaser och hur allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli. Utan kraftfulla åtgärder kommer livet för framtida generationer att påverkas dramatiskt. Omätliga värden, såväl mänskliga som miljömässiga, ligger i vågskålen.

Klimatarbetet genomförs genom miljoner små beslut där människor och företag väljer bort fossila bränslen och genomför åtgärder som tillsammans gör att mängden klimatgaser i atmosfären slutar att öka och vänder nedåt. Politikens uppgift är att möjliggöra, och uppmuntra till, de alternativ som tar oss åt rätt håll. Utan laddinfra­struktur elektrifierar vi inte fordonen, utan fossilfria bränslen i hamnarna kommer fartygen att fortsätta att drivas av diesel och fossil gas och utan leveranssäker el kan inte industrin ställa om sina processer. Det allmänna ska skapa stabila spelregler som gör att företagen vågar satsa långsiktigt och genom ekonomiska styrmedel underlätta valet av det klimatvänliga alternativet.

Klimatpolitiken måste bygga på en hållbar ekonomisk tillväxt och ett växande välstånd, i Sverige såväl som globalt. Människor måste kunna ta sig ur fattigdom. Människor som lever goda liv måste ha rätt till drömmar. De ska kunna leva sina liv som de önskar och de ska kunna förverkliga sina idéer genom att bygga och driva växande företag. En klimatpolitik som förvägrar människor detta är dömd att miss­lyckas.

Den liberala klimatpolitiken utgår från några viktiga principer:

• En växande ekonomi är en förutsättning för omställningen.
• Förorenaren betalar.
• Klimatarbetet kräver internationellt samarbete.
• Handel, teknikutveckling och entreprenörskap är förutsättningar för att klimatarbetet ska lyckas.
• För att nå klimatmålen krävs framför allt systemförändringar samtidigt som individers agerande är betydelsefullt.

Liberalernas klimatpolitik kännetecknas av beslutsamhet och handlingskraft. De beslut som fattas de kommande två mandatperioderna lägger grunden för att komma hela vägen i mål och eliminera utsläppen. Alla vägval som görs måste innebära steg på vägen mot nettonegativa utsläpp av klimatgaser. De bedrägliga återvändsgränder som klimatpolitiken är full av måste undvikas. Åtgärderna måste tydligt ta sikte på målet. För varje aktivitet som idag är beroende av fossila bränslen behövs en plan för hur bränslena ska bytas ut.

Den liberala klimatpolitiken kan delas in i följande områden:

• Eliminera utsläppen av fossil koldioxid.

   Teknisk omställning av varje sektor till användning av fossilfri energi.

   Växande produktion och distribution av fossilfri energi.

• Minska utsläppen av metan och lustgas.
• Skapa stora negativa utsläpp av koldioxid.
• Minska den naturliga avgången och öka det naturliga upptaget av klimatgaser genom klok markanvändning.
• Anpassa samhället för klimatförändringarnas konsekvenser.

På flera av områdena går arbetet framåt, medan regeringen på andra inte förmår planera hela vägen fram till målet. Att regeringen inte kan beskriva hur vi når nettonegativa utsläpp gör att många av de satsningar regeringen kallar klimatsatsningar varken har någon betydande effekt på utsläppen eller är steg på vägen för att nå klimatmålen. Allra tydligast blir det här i regeringens energipolitik, men det syns också i regeringens högst symboliska satsning på infångning och lagring av koldioxid. Den är långt ifrån tillräcklig.

Ett talande exempel är regeringens förslag att satsa nära tre miljarder kronor över tre år på att energieffektivisera lägenheter. Som klimatåtgärd är en sådan insats sannolikt kontraproduktiv. Energin som används för att värma lägenheter kommer till mycket stor del från fjärrvärme med liten klimatpåverkan. Däremot har renoveringsåtgärderna som sådana en stor påverkan på klimatet. Trots det kallar regeringen sin subvention för en klimatsatsning. Liberalerna avvisar denna ineffektiva åtgärd.

Nedan beskrivs de viktigaste av Liberalernas budgetsatsningar på klimatområdet, vilket representerar den mest näraliggande delen av vår klimatpolitik. En mer fullstän­dig redogörelse för hur vi når klimatmålen ger vi i vår partimotion ”Liberal klimat­politik – Omställning i en växande ekonomi”.

5.1   Fossila bränslen ska bort

För att eliminera de fossila bränslena krävs två saker. För det första måste varje sektor som använder fossila bränslen – industrin, transporter och de gröna näringarna – hitta alternativ som ersätter oljan, gasen, kolet och torven. Det arbetet går framåt. Människor och företag runt om i landet är starkt engagerade i att genomföra omställningen.

För det andra krävs en mycket omfattande utbyggnad av produktionen och leveran­serna av fossilfri energi. Ett ökat uttag av biobränslen kan stå för en del av behovet, men en stor del måste komma från de tre kraftslag som går att bygga ut i stor skala: sol, vind och kärnkraft. Att de alla tre levererar el sätter kraftsystemet i fokus. De prognoser som finns tyder på att systemet under de kommande 20 åren kommer att behöva byggas ut till det dubbla eller till och med tredubbla av dess nuvarande kapacitet. Det måste ske samhällsekonomiskt effektivt och leveranssäkerheten måste garanteras under hela expansionen. Här sviker staten. Det finns ingen annan aktör som kan ta ansvaret. Skogen, älvarna, de goda vindlägena och det gedigna kärnkraftskunnandet ger Sverige i det närmaste unika förutsättningar för att producera stora mängder energi hållbart. Men svensk energipolitik har inte på länge haft målet att bygga energisystemet robust eller dra nytta av de goda förutsättningarna. Liberalerna inleder i denna budget arbetet med att ställa detta till rätta.

5.1.1  Beskatta utsläppen från torven

Brytningen av torv, vårt enda inhemska fossila bränsle, måste fasas ut. Liberalerna inför genom denna budget koldioxidskatt på torv som används för icke energiändamål. Det handlar framförallt om odlingstorv, en produkt som har växt kraftigt på senare år. Torv som blir jord släpper ifrån sig stora mängder koldioxid de första tio åren. Hade torven legat kvar i den utdikade marken hade processen gått betydligt långsammare. Om marken återvätas kan utsläppet stoppas helt.

Skatten föreslås bli 300 kronor per ton koldioxid, vilket motsvarar en fjärdedel av koldioxidskatten för fossila bränslen eller runt 150 kronor per kubikmeter torv.

Mängden torv som används för energiändamål minskar snabbt. Det stigande priset på utsläppsrätter inom EU-ETS har avsedd effekt. Därför avvaktar vi med att utvidga koldioxidbeskattningen till energitorven.

5.2   Omställningen av industrin och transportsektorn

Skiftet från fossila bränslen i de olika samhällssektorerna behöver gå fort. På de flesta håll kommer marknaden att ta hand om omställningen när förorenaren åläggs att betala. Men på en del håll kommer det att behöva ställas krav på att förändringen ska genom­föras. Det kan till exempel gälla utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar. Den efterfrågas och den är lönsam för samhället. Trots detta finns det hinder för utbygg­naden. Till exempel är den som drabbas av kostnaden inte alltid den som drar nytta av de investeringar som görs.

5.2.1  Parkeringar ska ha laddare

Liberalerna aviserar en kraftig förstärkning av Klimatklivet för att kunna ge stöd till fastighetsägare som kommer att omfattas av lagkrav på att bygga laddplatser. Den första januari 2025 ska laddplatserna finnas på plats. Liberalerna vill kraftigt skärpa de krav som redan är beslutade. Grundregeln ska vara att det på parkeringsplatser där bilar står uppställda mellan några timmar och ett dygn ska finnas laddare i tillräckligt antal.

Liberalerna tillför i denna budget medel för att stötta de investeringar som behöver göras. Vi aviserar 3 miljarder kronor mer än regeringen till Klimatklivet för åren 2022–2023. Då pengarna i stor utsträckning ska delfinansiera laddare på privata parkerings­platser behöver Klimatklivet återigen breddas för att medge att icke-publika laddare får stöd.

5.2.2  Längre lastbilar

Att tillåta långa lastbilar på det svenska vägnätet är ett effektivt sätt att snabbt sänka utsläppen. Det krävs en del åtgärder i vägnätet för att de längre lastbilarna ska kunna komma fram på ett trafiksäkert sätt, men kostnaderna för dem är låga i förhållande till utsläppsminskningarna. Längre lastbilar kommer att minska utsläppen från lastbils­trafiken med runt fem procent. Detta borde ha genomförts för länge sedan.

5.2.3  Elektrifiera lastbilar och arbetsmaskiner

Ett investeringsstöd riktat mot utsläppsfria arbetsmaskiner och lastbilar införs. Libera­lerna höjer ambitionsnivån i förhållande till regeringens förslag. Däremot avvisar Liberalerna regeringens engångssatsning på fler elbussar under 2022. Landets bussar är i mycket stor utsträckning redan fossilfria och elektrifieringen är på gång. En stor subvention till just bussar i det här läget är ett ineffektivt sätt att sänka utsläppen. Lastbilar och arbetsmaskiner däremot drivs nästan uteslutande av fossila bränslen. Där gör klimatpremien mycket större nytta. Vår ökning av premien fasas in för att ladd­infrastrukturen ska hinna byggas ut.

5.2.4  Elflyget lyfter

Liberalerna intensifierar satsningarna på fossilfritt flyg. Det pågående programmet inom ramen för energiforskningen förlängs och kompletteras med ett specifikt program för elflyg. Nätverket Fossilfritt flyg 2045 får medel för en fortsättning av samverkansplatt­formen och Energimyndigheten får uppdraget att etablera ett samarbete tillsammans med grannländerna för att göra Norden till ett centrum för fossilfritt flyg.

Svenska kraftnät och Swedavia får uppdraget att koordinera förberedelserna för att flygplatserna ska kunna tillhandahålla laddning av elflyg med höga effekter. Uppdraget ska ske i samverkan med de regionala flygplatserna som också ska kunna ta del av anslaget.

5.2.5  Dieselsubventionerna fasas ut

Lantbruket, skogsbruket och fisket får idag en skatteåterbäring som är baserad på hur mycket diesel som används i verksamheten. Liberalerna kan se skäl att stötta de gröna näringarna, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Men vi anser att det är principiellt helt felaktigt att basera stödet på konsumtionen av fossila bränslen och därmed indirekt på hur stora koldioxidutsläpp man gör i sin verksamhet. Subventionen måste tas bort. Vi sänker subventionen successivt och anvisar samtidigt medel för att gynna en övergång till fossilfria drivmedel. För näringarna blir denna gröna växling kostnadsneutral.

5.3   Massor av leveranssäker fossilfri energi

5.3.1   Staten behöver ta ansvar

Efter flera decennier av misskött energipolitik upplever marknadsaktörerna stora risker med att investera i elproduktion i Sverige. Tiden är tyvärr knapp och medger inte att staten långsamt bygger upp ett förtroende. Om 20 år behöver kraftsystemet vara minst dubbelt så stort. Oavsett vilken kombination av kraftslag som används för att åstad­komma det så behöver besluten om att börja satsa pengar på expansionen tas under nästa mandatperiod.

Detta kommer inte att hända i tillräcklig omfattning om inte staten tar ansvar för några av de risker som är förknippade med investeringarna. Staten måste – för projekt som bedöms som nödvändiga för expansionen av kraftsystemet – stå för risken att politiska förutsättningar ändras (inklusive att ambitionen att nå klimatmålen överges), staten måste garantera de regler och ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla och staten måste slutligen garantera att tillståndsprocesser hanteras inom en skälig tid. Om ärenden blir liggande hos regering eller myndigheter måste den sökande kunna kompenseras för det.

De eventuella kostnaderna för ett sådant här system för delning av ansvaret landar inte på de år som den här budgeten avser, men Liberalerna vill redan nu ta tillfället i akt att annonsera vilken typ av förändringar som kommer att bli nödvändiga för att klara den utbyggnad av kraftsystemet som är en förutsättning för klimatomställningen.

5.3.2  Elnätsutbyggnaden kan inte vänta längre

Utbyggnaden av elnäten hämmas kraftigt av att elnätsägarna inte får betalt för sina investeringar innan det finns ett identifierat behov av nätförstärkningen. Näten kan därför inte byggas ut förrän det finns en industri som vill etablera sig eller människor som ber om en större säkring för att kunna ladda elbilen. De flesta kan dock inte vänta i många år på att få ansluta sig. Näten behöver kunna byggas ut baserat på prognoser om den kommande efterfrågan för att stå redo när de behövs.

Liberalerna föreslår att elnätsägarna ska erbjudas lån från staten som löper utan ränta eller amortering till dess att elanvändarna kopplar in sig.

Länsstyrelserna får ansvaret för att samordna prognosarbetet lokalt och Energimark­nadsinspektionen får uppgiften att fatta beslut om hur stora lån som kan beviljas utifrån vilka prognoser som är rimliga.

5.3.3  Vindkraftsutbyggnaden är beroende av att kärnkraften växer

Skiftet från fossil energi i kombination med en växande export av klimatsmarta varor och tjänster innebär att efterfrågan på fossilfri energi växer dramatiskt. Särskilt behövs det el. Det är långt ifrån tillräckligt att förstärka elnäten, det behövs också nya kraftverk.

Kraftslagen måste byggas ut i balans, annars slutar kraftsystemet att fungera. Det som nu behövs är framförallt planerbar elproduktion. I södra Sverige är behovet påtag­ligt. Bristen på planerbar elproduktion bromsar klimatomställningen och hindrar företag från att expandera. I norra Sverige fungerar kraftsystemet fortfarande. Leveranserna är stabila och nya elanvändare kan anslutas. Priset i norr signalerar sällan att det råder brist på el. Men den kraftiga expansion av förbrukningen som förutses innebär att mer planer­bar produktion kommer att behövas även här.

Den kraftiga expansionen av vindkraften är positiv. För att vindkraften ska kunna fortsätta att växa behöver den kompletteras med planerbar elproduktion. Det enda fossil­fria planerbara kraftslaget som kan byggas ut i tillräcklig omfattning är kärnkraften. Mer kärnkraft är en förutsättning för mer vindkraft.

För att kraftsystemet ska kunna växa, vilket är en grundförutsättning för klimat­omställningen, behöver hindren mot att bygga ut kärnkraften tas bort. Klimatomställ­ningen innebär att kursen slutligen måste stakas ut för den svenska energipolitiken. Stora mängder fossilfri el måste produceras och distribueras för att finnas när människor behöver den och där de behöver den. Tiden när partier kunde ägna sin talartid i riks­dagen åt att diskutera vilka kraftslag de tyckte bäst om är förbi. Nu krävs handling.

Liberalerna föreslår en rad åtgärder för att underlätta expansionen av elproduktionen. Anslaget till ”Insatser för förnybar elproduktion” läggs om till ”Insatser för fossilfri energi”. Huvuddelen av anslaget öronmärks för att få ny planerbar fossilfri energi på plats.

Strålsäkerhetsmyndigheten får ett utökat anslag för att kunna ta fram nya föreskrifter anpassade för små reaktorer, för att ta fram en process för att i ett snabbspår kunna god­känna reaktorer och komponenter som redan har ett typgodkännande i ett annat land. Myndigheten får också pengar för att effektivt kunna utöva tillsyn över de befintliga reaktorerna under ytterligare flera årtionden. Att fortsätta att driva reaktorerna är en av de mest kraftfulla klimatinsatser vi kan göra.

De facto-förbudet mot att bygga kärnkraft ska tas bort och riksdagens energi­politiska mål ska ändras. Målet ska vara fossilfri energi. Vi behöver inga politiska självändamål. Klimatomställningen är tillräckligt utmanande.

Myndigheternas instruktioner läggs om. Huvudscenariot i myndigheternas planering ska vara en kraftig expansion av kraftsystemet där vindkraft, kärnkraft och andra energi­slag byggs ut i balans på ett sådant sätt att leveranssäkerheten hela tiden garanteras och samhällets kostnader för expansionen hålls nere.

5.3.4  Stärkt elberedskap

Samhällets förmåga att hantera kriser förstärks också genom att Liberalerna anvisar 400 miljoner kronor extra 2022 för att förstärka elberedskapen.

Elberedskapsmedlen får användas till att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Behovet av den typen av resurser har ökat kraftigt de senaste åren. Kraftsystemet i södra Sverige, särskilt längst i söder, är kraftigt försvagat och sedan stängningen av Ringhals 2 vid årsskiftet 2019/2020 har signalerna om att allt inte står rätt till kommit allt tätare. Risken för att ett fel i ett kraftverk eller i elnätet ska få allvarliga konsekvenser är alldeles för hög. Det behövs därför medel för att kunna vidta akuta åtgärder.

5.4   Energiforskningen blir ett verktyg i klimatarbetet

5.4.1  Klimatet blir fokus i energiforskningen

Den svenska energiforskningen behöver byta kurs. Detta sker genom Liberalernas budget. Det övergripande målet blir nu att bygga ett energisystem som kan leverera all den fossilfria energi som klimatomställningen kräver.

Skiftet i synsätt innebär att kärnenergin har en given plats i det framtida energi­systemet. Det blir nu intressant att undersöka hur el och värme från kärnreaktorer på ett effektivt sätt kan samverka med stora volymer vindkraft och vattenkraft.

5.4.2  Riktad satsning på kärnenergin

Den svenska energiforskningen har konsekvent undvikit att studera hur ett system med mycket kärnkraft och mycket vindkraft ska bli så effektivt som möjligt. Paradoxalt nog vet vi därför, trots de stora resurser som lagts ner på energiforskningen, alltför lite om det kraftsystem som vi har idag och kommer att ha under överskådlig tid framöver. Forskningen har beskrivit ett system utan kärnkraft, ett system vi förmodligen inte får se.

Det behövs en punktinsats för att ta igen det som förlorats. Därför öronmärks pengar till forskning kring kärnenergin och dess roll i ett energisystem där den väderberoende elproduktionen växer och de fossila bränslena snabbt fasas ut. Totalt över de tre åren 2022–2024 öronmärks 500 miljoner kronor till kärnenergiforskningen. Förhoppningen är att energiforskningens fokus därefter ska ha svängt så att klimatet verkligen står i fokus. Då kan öronmärkningen tas bort.

5.5   Metan och lustgas måste minska

Vid sidan av koldioxid är metan och lustgas de två stora klimatgaserna från mänskliga aktiviteter. I Sverige är de främsta källorna jordbruket, men utomlands kommer stora mängder metan också från fossilgasutvinning och från soptippar.

5.5.1  Gör biogas av gödseln

Gödsel är en stor källa till både lustgas och metan. Utsläppen kan minskas kraftigt om gödseln samlas in och används för att producera biogas. Biogasen ersätter sedan fossil gas och klimatnyttan blir dubbel.

Liberalerna står bakom regeringens förslag att stödja produktionen av biogas. Ett stöd behövs initialt för att bygga upp produktionen och möjliggöra att efterfrågan växer fram. Den potentiella efterfrågan på biogas är enorm och när verksamheten är etablerad kommer stödet att kunna avvecklas.

5.6   Negativa utsläpp i stor skala

Negativa utsläpp är en helt nödvändig del av klimatarbetet då vi med stor sannolikhet kommer att missa Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Utan negativa utsläpp blir uppvärmningen högre, och effekterna av klimatförändringarna mer allvarliga. Regeringen har identifierat frågan i sitt budgetförslag, men tyvärr är ambi­tionsnivån alldeles för låg.

I Sverige finns det gott om punktkällor där koldioxid från biomassa släpps ut. De finns vid kraftvärmeverk och i skogs-, pappers- och massaindustrin. Där finns goda förutsättningar för att effektivt fånga in koldioxid för att sedan lagra den permanent.

5.6.1  Fånga in och lagra 10 miljoner ton koldioxid år 2030 och 20 miljoner ton år 2035

Liberalerna har satt upp målet att 10 miljoner ton koldioxid från biomassa årligen ska fångas in i Sverige 2030. För 2035 är målet 20 miljoner ton. Då Sverige kommer att stå för en stor andel av EU:s samlade infångning av koldioxid, och därmed till att uppfylla unionens kommande mål på området, är det rimligt att medel ur EU-ETS-systemet bidrar till finansieringen.

Staten som sedan 1991 har tagit betalt av den som släpper ut koldioxid ska omvänt också betala den som städar upp genom att samla in och lagra koldioxiden. När den första auktionen för upphandling av negativa utsläpp hålls 2022 bör den omfatta kapaci­tet att fånga in 1 miljon ton koldioxid per år. Redan året efter, 2023, bör en andra auktion hållas där 2 miljoner ton upphandlas. Åren 2024–2026 bör ytterligare 7 miljoner ton omsättas i auktionerna för att nå målet 10 miljoner ton 2030. Statens bud i auktionerna får inte överstiga koldioxidskattens nivå.

5.6.2  Låt privata aktörer köpa negativa utsläpp

Regeringen tänker sig att staten ska vara den enda kunden i det föreslagna auktions­systemet. Liberalerna anser att det också ska vara möjligt för andra aktörer att delta.

De som inte klarar att fasa ut fossila bränslen i den takt de behöver bör kunna köpa negativa utsläpp medan utfasningen pågår. Det är dock viktigt att utfasningen fortsätter. Utsläppen av fossil koldioxid ska elimineras.

Det bör också vara möjligt för aktörer som är ålagda att betala koldioxidskatt att köpa negativa utsläpp. Kostnaden för de negativa utsläppen ska kunna dras av från skatteinbetalningen. Den överskjutande delen av skatten skulle fortfarande betalas. Detta är kostnadsneutralt för den enskilde aktören, men utsläppen skulle försvinna. Förslaget belastar inte föreliggande budget då den första koldioxiden fångas in efter 2024.

På sikt ska det också ställas krav på att den klimatpåverkan som inte kan undvikas, till exempel metan- och lustgasutsläpp från jordbruket och flygets höghöjdseffekter, ska kompenseras med negativa utsläpp. Förorenaren betalar.

Liberalerna avsätter dubbelt så mycket pengar som regeringen för Energimyndig­hetens hantering av de omvända auktionerna för negativa utsläpp för att kunna hantera fler köpare än staten.

5.6.3  Större framtida utgifter för infångning och lagring av koldioxid

Staten kommer att vara en stor köpare av negativa utsläpp i de omvända auktioner som ska genomföras. Bemyndigandet under anslag 1:21 i utgiftsområde 20 behöver därmed öka kraftigt i förhållande till den nivå regeringen tänker sig. De tre auktionerna kommer att innebära att staten binder sig för utgifter uppemot 60 miljarder kronor under åren 2026–2042.

5.6.4  Förbered lagring av koldioxid i Sverige

De stora volymer koldioxid som inom några år kommer att fångas in i Sverige kommer att transporteras utomlands för att lagras. Bland annat finns det goda möjligheter i Norge.

De mycket långa tillståndsprocesserna i Sverige för den här typen av miljöstörande verksamhet är ett starkt argument för att förberedelser för lagring även i Sverige ska inledas för det fall att en sådan lagring skulle komma att behövas senare.

Liberalerna avsätter 20 miljoner kronor under 2022 och därefter 30 miljoner kronor årligen för förberedelserna. Sveriges geologiska undersökning (SGU) behöver börja förbereda sig för att ta emot en ansökan, inklusive att beskriva hur en sådan ansökan skulle se ut. Ett nystartat, åtminstone delvis statligt ägt, bolag får uppdraget att hitta en eller flera lämpliga platser och att förbereda ansökningar för lagring av koldioxid där.

6   Trygghet i hela landet

Sverige är i dag det land i Europa som har flest antal dödskjutningar sett till befolk­ningsmängd. Bara sedan 2017 har fler än personer 200 avlidit. Mer än 1 500 skjutningar har ägt rum. Trots ökade resurser och skärpta straff konstaterar polisen att de kriminella miljöerna växer.

Att fria och laglydiga människors trygghet begränsas av gängkriminella som har valt våldet och hänsynslösheten som livsstil är helt och hållet oacceptabelt – men tyvärr är det så verkligheten ser ut på alltför många platser i vårt land. För att återta kontrollen och återupprätta rättsstatens närvaro i hela landet måste hårt sättas mot hårt. Kraftfulla åtgärder måste sättas in mot de personer som systematiskt undergräver det svenska rättssystemet genom hot och våld.

Det åtgärdspaket som regeringen presenterat lämnar dessvärre mycket att önska. Trots kända brister uteblir långsiktiga satsningar på en rad viktiga myndigheter och verksamheter. Liberalerna vill gå längre och öka resurserna till rättsväsendet, förbättra löner och arbetsvillkor för poliser och öka tryggheten i kommuner genom lokalt anställda trygghetsvakter. Samtidigt menar vi att det kommer att krävas omfattande insatser och resurser i många år framöver för att på riktigt vända utvecklingen.

För att öka tryggheten och friheten måste samhället direkt konfrontera förövarna, oavsett om det är kriminella gäng, klaner eller familjer som utövar våld och förtryck. Alla som idag drabbas av våld och otrygghet ska känna att samhället reagerar på situationen och att brottsoffer får det stöd och skydd de har rätt till. I Liberalernas budgetmotion tar vi dessa hot på allvar och satsar under åren 2022–2024 sammantaget 7,6 miljarder kronor mer än regeringen på rättsområdet och på brottsbekämpningen.

6.1   Höjda polislöner

Trots satsningar på Polismyndigheten har Sverige fortfarande en låg polistäthet. Det råder i dag en skriande polisbrist. När platser på polisprogrammet fortsatt står tomma framstår regeringens mål om 10 000 fler polisanställda 2024 som allt svårare att nå.

Den enskilt viktigaste satsningen för att på såväl kort som lång sikt säkra Polis­myndighetens kompetensförsörjning är att höja polislönerna. Det måste synas i löne­kuvertet att samhället uppskattar de insatser som poliser varje dag uträttar i samhällets tjänst, inte sällan i miljöer och situationer där de riskerar liv och hälsa. För att åstad­komma det krävs mer än regeringens generella satsningar. Därför aviserar vi i vår budget en särskild satsning på höjda polislöner. För ändamålet anslås 400 miljoner kronor 2022, 800 miljoner kronor 2023 och 1 200 miljoner kronor 2024. Satsningen motsvarar fullt utbyggd i genomsnitt 2 700 kronor i höjd månadslön för en polis.

6.2   Vi täpper till hålen i regeringens polisanslag

Polismyndigheten har under de gångna åren utsatts för både en omfattande omorgani­sering och stora expansionskrav. Det finns en bred politisk enighet om att satsningar på polisen och poliser behövs, och att myndigheten har en nyckelroll i att lösa de många trygghets- och våldsproblem som samhället står inför är uppenbart. Regeringen satsar i sin budget medel på polisen men väljer samtidigt att inte fullt ut finansiera den expan­sion myndigheten själv menar behövs. Vi liberaler tar målet om 10 000 fler poliser på stort allvar och anslår därför i vår budget de medel som myndigheten själv bedömt kommer att krävas för att växa i önskad takt även 2023 och 2024. Under dessa år tillför vi Polismyndigheten 242 respektive 1 764 miljoner kronor.

6.3   Trygghetsbidrag för satsningar på kommunala ordningsvakter

Liberalernas målsättning är att Sverige på sikt ska nå det europeiska snittet i fråga om polistäthet. Det kräver satsningar som på lång sikt kommer att stärka tryggheten och återupprätta kontrollen – i hela landet. Men vi vet också att trygghetsproblemen i människors liv kräver åtgärder här och nu. Satsningar på kommunala ordningsvakter har visat sig spela en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet i kommuner runtom i landet. Samtidigt är förutsättningarna olika och de lokala trygghetsproblemen finns här och nu. Det går inte att vänta tills framtidens poliser är färdigutbildade.

Trygghet ska inte vara en fråga om var i landet man bor. Liberalerna avsätter därför 500 miljoner kronor 2022, 600 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner kronor 2024 till ett statligt anslag till kommuner som vill satsa på kommunala ordningsvakter.

6.4   Liberalerna stärker hela rättsväsendet

Utmaningarna för rättsväsendets myndigheter inklusive domstolarna är enorma. Sam­tidigt som brottsligheten kryper nedåt i åldrarna, gängbrottsligheten biter sig fast och kriminella använder allt mer sofistikerad teknik har regeringen ännu inte presenterat tillräckliga åtgärder för att lösa dagens och morgondagens situation. Exempelvis dröjer utredningar hos Nationellt forensiskt centrum, Sveriges Domstolar lider av domarbrist och vapen smugglas in i landet. Dessa problem fordrar omedelbart ökade resurser.

6.5   Domstolar och Åklagarmyndigheten

Trots att risken för en allvarlig domarbrist blir allt större har regeringen under sina sju år vid makten inte presenterat några satsningar på utbildning av nya domare. Tvärtemot vad som borde vara fallet tvingades domstolarna dra ner på antalet notarieplatser under 2020. Detta i ett läge när var femte domare närmar sig pensionsåldern. Det tar lång tid att utbilda domare och det är därför anmärkningsvärt att regeringen blundat för den brist i rättssystemet som en domarbrist kommer att innebära. Våra domstolar behöver även på ett allmänt plan ökade resurser för att kunna effektivisera sin verksamhet. Alltför länge har ärenden travats på hög hos landets domstolar. Om inte gripanden i slutändan leder till fällande domar finns inget hopp om att åtgärda de trygghetsproblem som landet står inför. Utvecklingen på det här området, och regeringens hantering av den, är helt oacceptabel. Liberalerna föreslår därför att anslagen till Sveriges Domstolar höjs med 197 miljoner kronor 2023 och 165 miljoner kronor 2024.

För att ytterligare öka kapaciteten att lagföra brottsmisstänkta vill Liberalerna dessutom tillföra Åklagarmyndigheten 23 miljoner kronor för 2023 och 57 miljoner kronor 2024.

6.6   Stärk tullen och Kustbevakningen

Varje år smugglas omkring 1 000 vapen över den svenska gränsen. Den organiserade stöldbrottsligheten är också i mycket hög utsträckning gränsöverskridande. Trots detta har Tullverket svaga brottsbekämpande befogenheter och resurserna för dess brotts­bekämpande uppdrag är svaga. Regeringens satsningar på området är otillräckliga och Liberalerna tillför därför 48 miljoner kronor år 2022, 124 miljoner kronor 2023 och 199 miljoner kronor 2024 utöver de summor som regeringen anslår.

Kustbevakningen spelar en mycket viktig roll när det gäller att övervaka och skydda Sveriges hav och insjöar. Förutom uppgifter som sjöräddning, fiskeriövervakning och sjötrafikövervakning har myndigheten genom sitt samarbete med tull och polis även en viktig roll i kampen mot organiserad brottslighet. Kustbevakningen ska även ha för­måga att bidra med personal till Frontex, den europeiska kustbevakningsbyrå som skyddar EU:s yttre gräns.

Regeringen tillför i sitt budgetförslag 30,5 miljoner extra till Kustbevakningen i budgeten för 2022–2024. Särskilt anför regeringen att medlen ska gå till att stärka myndighetens förmåga att motverka avfallsbrottslighet, arbeta som miljöräddnings­tjänst, delta i Frontex verksamhet och utöka sin fiskerikontroll.

Liberalerna delar regeringens bedömning att Kustbevakningen behöver ökade anslag. Det är dock anmärkningsvärt att regeringen i samma förslag utelämnar hur viktigt myndighetens arbete är för att stävja brottslighet som når Sverige sjövägen. Kustbevakningen har en viktig roll i kampen mot kriminalitet och organiserad brotts­lighet, inte minst när det kommer till att förhindra smuggling av narkotika, alkohol och tobak. Därför anslår Liberalerna ytterligare 50 miljoner per år 2022–2024 jämfört med regeringen.

7   Ett rättvist skattesystem

7.1   Färre ska behöva betala statlig inkomstskatt

Sverige är ett av de länder i västvärlden där skatten på en löneökning, det vill säga marginalskatten, är som högst. Det skapar ett ineffektivt skattesystem där det lönar sig dåligt att jobba, men också att gå upp i arbetstid. Sverige är också det land inom OECD i vilket högre utbildning lönar sig som sämst. År av studier vid universitet eller hög­skola syns i dag inte alls eller i väldigt liten utsträckning i människors plånböcker. Den låga utbildningspremien får i sin tur negativa följdeffekter, inte minst på utbudet av kvalificerad arbetskraft.

Om Sverige även framgent ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande måste det löna sig bättre att anstränga sig lite extra – det handlar om att premiera såväl den som jobbar den där extra timmen som den som tar den där extra högskolekursen. Det är en grundläggande liberal övertygelse att skattesystemet ska premiera, inte straffbeskatta, slit och ambition.

Ett viktigt steg i rätt riktning togs när värnskatten avskaffades år 2020, tack vare Liberalernas arbete inom ramen för januariavtalet.

”Hälften kvar” är en rimlig princip; människor som jobbar ska åtminstone få behålla hälften av en inkomstökning. Men Sverige placerar sig fortfarande bland de länder som har de högsta marginalskatterna i världen.

Det krävs ytterligare kraftfulla sänkningar av förvärvsinkomstskatten för att öka utbildningspremien, göra det lönsamt att arbeta de där extra timmarna och stärka Sveriges konkurrenskraft i en alltmer globaliserad värld. Liberalerna vill fortsätta att höja brytpunkten för statlig skatt. Skickliga lärare, psykologer och specialistsjuk­sköterskor ska inte behöva straffas med högre skatt.

Liberalerna lägger därför fram en ny, kraftfull sänkning av den statliga inkomst­skatten och höjer skiktgränsen för statlig inkomstskatt med 24 000 kronor. Reformen innebär att fler människor kommer att befrias från den statliga inkomstskatten. Marginal­skatterna sänks samtidigt som fler antas arbeta mer, och premien för högre utbildning stärks. Sammantaget förväntas reformen försvaga de offentliga finanserna med 5 000 miljoner kronor per år 2022 och 5 100 miljoner kronor per år 2024.

7.2   Stärk individens frihet – sänkt skatt på sparande

7.2.1  Slopat tak och de första 300 000 kronorna skattefria i ISK

Sparande är en frihetsfråga. Att ha ett eget sparande ökar individens självständighet och stärker hennes möjligheter att påverka sin egen framtid. För Liberalerna är det självklart att verka för ett skattesystem som premierar slit och sparande.

Alliansens införande av ISK-reformen blev en stor framgång– inte minst för vanliga låg- och medelinkomsttagare, som därigenom fick tillgång till en schablonbeskattad sparform som är enkel att förstå. I dag är ISK en bred folklig sparform som har för­bättrat den ekonomiska friheten och villkoren för otaliga svenskar. Siffror från 2020 visar att uppemot tre miljoner svenskar har ett ISK-konto, och att 400 000 av dessa skaffades under det senaste året. En stor andel är småsparare. Exempelvis kan nämnas att depåerna hos nätbanken Nordnet har ett medianvärde av 33 500 kronor. Det är med andra ord ett folkligt sparande – till exempel till pensionen eller till kontantinsatsen till en bostad.

Många viktiga steg har tagits från de konfiskatoriska skatter på sparande, förmögen­het och entreprenörskap som länge hämmade svenskt företagsklimat och drabbade dem som ansträngde sig lite extra i Sverige.

Eget sparkapital medför frihet, möjligheter och trygghet. Därför verkar Liberalerna för att alla svenskar ska kunna spara mer utan att behöva betala någon skatt på avkast­ningen. Liberalerna vill genomföra en kraftig reform av den nuvarande ISK‑beskatt­ningen för att ytterligare stärka människors möjligheter att spara. De första 300 000 kronorna som sparas på ISK ska vara skattefria, och golvet på 1,25 procent slopas helt. Reformen väntas leda till kraftigt stärkta incitament till sparande. Sammantaget för­svagas de offentliga finanserna med 1 700 miljoner kronor per år 2022, 2 300 miljoner 2023 och 2 600 miljoner kronor per år 2024.

7.2.2  Skatteavdrag för bosparande

Det bör vara ett politiskt mål att fler svenskar ska äga sitt boende, särskilt för dem med lägre inkomster. Fyra av fem svenskar vill helst äga sitt boende. Det är inte märkligt. För den som äger är det en väg att bygga upp en egen ekonomisk trygghet. På längre sikt är ett eget ägt boende ett billigare alternativ än att hyra. För samhället är det en möjlighet att sluta klyftor. I alldeles för många utanförskapsområden finns få ägda bostäder.

Dagens höga trösklar till bostadsmarknaden gör att många grupper utestängs. Inte minst drabbas unga, som inte sällan har svagare möjligheter att finansiera ett köp av ett eget boende. Till detta hör en rad makrotillsynsåtgärder som ytterligare försvagar ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden.

Det ska bli lättare att spara ihop till sin första bostad. Därför föreslår Liberalerna att ett skattegynnat bosparande införs, enligt den norska modellen Boligspar for ungdom. Liberalernas modell innebär att den som sparar på ett bosparkonto ska kunna få skatte­avdrag motsvarande 20 procent av det belopp som sparas under året, upp till ett tak­belopp på 20 000 kronor. På så sätt stärks människors möjligheter att köpa och äga sitt eget boende, vilket är en viktig frihetsreform. Sammantaget förväntas reformen försvaga de offentliga finanserna med 2 100 miljoner kronor per år 2022–2024.

7.3   Utveckla rutreformen

Rutavdraget har haft en avgörande betydelse för att öppna svensk arbetsmarknad för fler samt för att förvandla svarta jobb till vita. Det är en viktig reform, både för dem som fått möjlighet att köpa hushållsnära tjänster och för dem som kunnat starta eller få jobb i något av alla de nya företag som blivit till. Avdraget har bidragit till att inte minst utrikes födda kvinnor har fått jobb med egen lön, samtidigt som det underlättar för hundratusentals svenskar att få vardagen att gå ihop.

Rutreformen måste även framgent utvecklas och värnas. Inom ramen för januari­överenskommelsen har flera rutreformer genomförts, bland annat utvidgade möjligheter till rutavdrag för tvättjänster, flytt eller magasinering av möbler samt enklare tillsyn av bostaden. Likaså har det sammanlagda taket för rut och rot höjts till 75 000 kronor, varav rot får utgöra högst 50 000 kronor. En av de ytterligare reformer som utreddes inom ramen för samarbetet var införandet av ett rutavdrag för trygghetstjänster. Libera­lerna noterar att utredningen landat långt ifrån det ursprungsförslag som låg på förhand­lingsbordet. Som beskrivs längre fram i denna budget vill Liberalerna nu gå vidare med ett utökat rutavdrag för äldre.

7.4   Mer enhetliga och ändamålsenliga skatter

7.4.1  Ja till breda skattebaser – nej till regeringens skattepopulism

Vi tror på en skattepolitik utformad efter evidens, där riktade skattesänkningar på arbete stimulerar antalet arbetade timmar i ekonomin och miljöskatter med vetenskaplig förankring prissätter utsläpp och gynnar gröna investeringar.

Liberalerna säger nej till att skattebetalarna ska subventionera arbetsgivare som vill ge sina anställda en cykel. Liberalerna föreslår också att särskilda skattereduktioner baserade på var i Sverige man bor slopas.

Liberalerna gillar såväl cyklar som landsbygd – men det finns andra, mer effektiva, sätt att främja såväl cyklande som möjligheten att leva och bo i hela landet. Sätt som inte innebär skattelättnader som träffar specifika grupper och som subventioneras av alla skattebetalare. Liberalerna säger därför nej till regeringens förslag om skattefri cykelförmån och sänkt inkomstskatt i utvalda kommuner.

7.4.2  Bonus malus ska vara självfinansierat

En grundläggande princip i system med bonus och malus för nya bilar är att systemet ska vara självbärande. Skattebetalarna ska inte subventionera nybilsförsäljning. Denna princip har regeringen gjort avsteg från under 2021. I höstbudgeten skjuter regeringen ofinansierat till 1 900 miljoner kronor i ytterligare bonus. Dessutom budgeterar reger­ingen för en underfinansiering under 2022. Man skriver också i budgeten att man kommer att skjuta till mer skattepengar till bonusen om det anslagna beloppet inte räcker.

Vi liberaler anser att detta är fel väg att gå. Vi har varnat för att systemet skulle utvecklas på det här sättet.

Vi sänker i vår budget bonusen till 60 000 kronor per bil. Det ger en besparing på 500 miljoner kronor under 2022. Utfasningen av systemet ska sedan fortsätta i takt med att elbilarna blir billigare att köpa.

7.4.3  Nej till plastpåseskatten

Den skatt på plastpåsar som regeringen har infört är ett misslyckande. Liberalerna har länge argumenterat för en skatt på jungfrulig plast från fossil olja. Men en mycket stor del av plastpåsarna som före skattens införande användes i Sverige producerades av återvunnen plast. Efter skattens införande har dock försäljningen av soppåsar i plast på rulle – som inte beskattas – ökat kraftigt. Dessa importeras vanligen och är i stor utsträckning tillverkade av just jungfrulig plast från olja. Liberalerna föreslår att skatten avskaffas.

8   Stoppa nedmonteringen av arbetslinjen

8.1   Arbetslinjen måste gälla – även i bidragssystemen

Under slutet av 90-talet och första halvan av 2000-talet steg sjuktalen dramatiskt i Sverige. Den stigande sjukfrånvaron innebar exempelvis att de statliga utgifterna för rehabiliterings- och sjukpenningen ökade från 15 miljarder kronor 1997 till 44 miljarder kronor 2002, vilket motsvarade ungefär 2,8 procent av BNP (KI, 2003). Denna dramatiska utveckling berodde inte på förändringar i folkhälsan, utan till viss del på förändringar i normer. Exempelvis präglades denna period av stora regionala skillnader i sjukfrånvaro.

Detta var anledningen till att Liberalerna tillsammans med övriga allianspartier införde förändringar i sjukförsäkringen. Genom den så kallade rehabiliteringskedjan blev tillämpningen mer likvärdig och passiva sjukskrivningar motarbetades. Arbets­linjen, att människor ska uppmuntras att arbeta, har varit viktig för att få ner sjuktalen i Sverige. Sjukförsäkringen har kontinuerligt anpassats efter arbetsmarknaden. Exempel­vis förändrades nyligen den s.k. 180-dagarsregeln så att reglerna bättre svarar upp mot hur arbetsmarknaden fungerar i praktiken.

Dagens försäkringskassa brottas återkommande med ett lågt förtroende från allmän­heten. Ett löpande reformarbete krävs för att socialförsäkringssystemet i varje tid ska kunna leverera trygghet och lyhördhet för den enskilde, samtidigt som skattebetalarnas pengar används rättssäkert och effektivt i linje med den arbetslinje som har tjänat Sverige väl. Det är därför viktigt att sjukskrivningsprocessen från hälso- och sjukvår­dens och Försäkringskassans sida består av individuellt anpassade vård- och rehabili­teringsflöden.

Sverige ska inte gå tillbaka till 90-talets sjukfrånvaro. Därför ser Liberalerna med oro på de förslag som regeringen nu presenterar.

Ett bidragssystem som motverkar utanförskap spänner över en rad områden. Den budget som regeringen har lagt fram innehåller en rad uppluckringar i socialförsäk­ringarna som i grunden går emot såväl arbetslinjen som målsättningen att ingen ska lämnas i utanförskap. Liberalerna vill, utöver de ovan beskrivna, genomföra följande förändringar i bidragssystemen.

8.2   Återinförd bortre tidsgräns samt en femtonde karensdag i sjukförsäkringen

Forskningen är tydlig på punkten att lång passiv sjukfrånvaro har skadliga effekter för människor. Det leder till isolering och psykisk nedbrytning och kan i många fall för­värra sjukdomstillståndet. När Alliansen år 2008 införde den bortre tidsgränsen i sjuk­försäkringen var det en tydlig markering mot den politik som alltför länge hade satt i system att försätta människor i livslångt utanförskap och bidragsberoende. Den bortre tidsgränsen möjliggör en mer förutsägbar och aktiv sjukskrivningsprocess och gav åtskilliga tusental personer chansen att återinträda i arbetskraften. Efter mer än fem år av Socialdemokraternas slopande av den bortre tidsgränsen kan vi nu konstatera att effekterna av reformen har blivit en återgång till den politik som passiviserar och avskriver människor i bidragssystem. Liberalerna vill därför återinföra den bortre tids­gränsen. Vi föreslår vidare att en femtonde karensdag införs. Sammantaget bedöms dessa reformer stärka arbetslinjen.

8.3   Nej till familjeveckan

Sverige har världens mest utbyggda semestersystem och världens mest ambitiösa föräldraförsäkring. Föräldraförsäkringen är central för alla ska kunna kombinera jobb och föräldraskap. I ett läge med 200 000 långtidsarbetslösa, stora behov i skolan, omfattande problem med kriminalitet, alltför höga skatter på arbete och en hotande klimatkris kan det inte vara prioriterat att lägga strax över 3 miljarder kronor på ökad ledighet. Liberalerna avvisar därför familjeveckan och använder resurserna till mer angelägna satsningar.

8.4   Ålder är ingen sjukdom

Sjukersättning, eller förtidspension med det tidigare begreppet, bör vara en allra sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda. Regeringen lägger i budgeten fram gene­rösare regler för sjukersättning när den sjukskrivna uppnått 60 års ålder. Förslaget inne­bär ett stort avsteg från de tankar som länge varit vägledande för utformningen av sjuk­försäkringen och innebär en återgång till en politik där människor förtidspensioneras i stället för att ges en ärlig chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen har i sitt förslag om trygghetspension hämtat inspiration från Danmark. Men erfarenheterna från det så kallade efterlönesystemet i Danmark avskräcker. Liberalerna noterar också att utredningen som ligger till grund för förslaget (SOU 2021:69) kritiseras för bristande konsekvensanalys i ett särskilt yttrande av Finansdepartementets sakkunnige. Fokus måste vara att ta tillvara den sjukskrivnas arbetsförmåga, oavsett ålder – inte att gömma undan människor i bidragssystem. Liberalerna avvisar förslaget och vill istället se ökade arbetsmiljöinsatser för att fler ska ha möjlighet att arbeta längre.

8.5   Det ska löna sig att arbeta – nej till höjt tak i sjukpenningen

Det är en grundläggande liberal utgångspunkt att sjukförsäkringssystemet ska skapa trygghet vid långvarig eller kortvarig sjukdom. En lika grundläggande liberal utgångs­punkt är att sjukförsäkringen ska vara utformad på ett sätt som främjar en återgång till arbete. Sjukförsäkringen är tänkt som en tillfällig åtgärd för den som tillfälligt saknar förmåga att återgå i arbete. Sjukförsäkringen får aldrig bli en slentrianåtgärd, och det måste finnas en hög ambitionsnivå för både aktiviteter och sysselsättning för att stimu­lera återgång i arbetskraften. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att säkerställa en arbetsmiljö som förebygger sjukfrånvaro och som främjar möjligheterna att komma tillbaka till arbete efter frånvaro. Den höjning av taket i sjukpenningen som regeringen aviserar är ett tydligt avsteg från denna målsättning och riskerar istället att försätta människor i utanförskap. Liberalerna avvisar därför regeringens höjning av taket i sjukförsäkringen.

8.6   Nej till uppluckring av sjukförsäkringen

Regeringen föreslår reformer som riskerar att få långtgående konsekvenser och bidra till ökade kostnader för både den enskilde och samhället. Förslaget om generösare regler vid dag 365 i sjukförsäkringen samt att 62-åringar ska ha särskilda regler innebär att människor kommer att fastna i utanförskap och att regelverket blir mer diffust. Erfaren­heten från slutet av 90-talet och första halvan av 2000-talet manar till stor eftertanke. En viktig slutsats från tidigare perioder med höga sjuktal är att det är viktigt att regelverket är precist, rättssäkert och tydligt. Mer diffusa regler riskerar att förlänga tiden i sjuk­skrivning och öka kostnaderna för skattebetalarna.

8.7   Kvalificering till bidragssystemen

Det är viktigt för legitimiteten i välfärdssystemen att vissa grupper inte särbehandlas. Därför föreslår Liberalerna att de särskilda regler som finns för flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande vad gäller aktivitets- och sjukersättning samt garantipension tas bort. Med förändringen kommer flyktingar att behandlas på samma sätt som anhöriginvandrare och andra kategorier av invandrare.

9   Ett återupprättat LSS

LSS-reformen, som genomdrevs av dåvarande Folkpartiet under ledning av social­minister Bengt Westerberg, var ett stort framsteg i arbetet för full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar. Det mest uppmärksammade inslaget i reformen var rätten till personlig assistans där tanken var att människor som dagligen är beroende av olika stödinsatser skulle få ett reellt inflytande över sina liv, t.ex. över vem som skulle ge hjälp och stöd.

Personlig assistans är en avgörande frihetsfråga för den som berörs. I Liberalernas Sverige ska personer med omfattande funktionsnedsättningar ha möjlighet att leva, inte bara överleva. För oss liberaler är det alltid prioriterat att öka friheten för dem som är i störst behov av andras hjälp.

9.1   Liberala utredningar ger verkningsfulla förslag

Under mandatperioden har Liberalerna inom ramen för det tidigare regeringssamarbetet drivit regeringen framför sig i arbetet att säkra assistansens fortlevnad. På initiativ av Liberalerna har utredningen om statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76) tillsatts, och förslag väntas i mars 2023. Vidare har utredningen Stärkt rätt till personlig assistans (SOU 2021:37) tillsatts och levererats. Den senare utredningen är för närvarande ute på remiss, men regeringen har redan indikerat att man har för avsikt att gå vidare med ut­värderingens förslag. Det är glädjande att regeringen vunnit lärdomar från tidigare sam­arbeten, men vi finner det anmärkningsvärt att regeringens budgetförslag inte kommer att räcka till för att finansiera reformerna i utredningen om stärkt rätt till personlig assistans. Liberalerna accepterar inte detta. Där regeringen förhalar en tillräcklig finansiering lägger Liberalerna en budget som säkrar att förslagen kan bli verklighet.

9.2   En snabbare väg till fullt utbyggd assistans

Den ovan nämnda utredningens förslag innebär en stärkt rätt till personlig assistans för barn, ett förstärkt stöd vid behov av sjukvårdande insatser och en ökad rätt till personlig assistans för vissa hjälpbehov med stor betydelse för möjligheten att delta i samhälls­livet på samma villkor som andra. Totalt innebär förslaget ökade kostnader om drygt 3 559 000 000 kronor när reformen är fullt utbyggd. Reformerna innebär ett ökat stat­ligt, och till viss del regionalt, finansieringsåtagande men minskar samtidigt kostnader för kommunerna om 1 018 000 000 kronor. Detta innebär justeringar för den kommunal­ekonomiska utjämningen med motsvarande summor.

I regeringens förslag till budget föreslås en ökning av anslaget för assistansersätt­ning med 711 800 000 kronor årligen till och med 2027, då reformen enligt regeringen ska nå full effekt. Detta innebär att regeringen räknar med att reformen är fullt genom­förd på fem års sikt, vilket motsvarar utredningens längsta prognostiserade scenario. Det är oroande att regeringen, trots att den erkänner det tydliga problem som utredningen beskriver, har valt denna förhalande finansieringslösning. Samtidigt är lagändringarna som beräknas träda i kraft den 1 januari 2023 rättighetsbaserade, vilket innebär att regeringens antagande om en långsam implementering innebär att reformen riskerar att bli underfinansierad.

Liberalerna följer istället utredningens mest ambitiösa scenario och föreslår full finansiering redan år tre, vilket innebär att anslagen räknas upp med 1 186 334 000 kronor årligen 2023 och 2024 och 1 186 333 000 kronor 2025, varefter finansieringen permanentas på 2025 års nivå.

9.3   En högre schablonersättning

För att den personliga assistansen ska fungera krävs det att det finns en trygg och fungerande assistansersättning för de som arbetar inom assistansen. Det är av stor vikt för både dem som nyttjar personlig assistans, dem som arbetar inom den och de seriösa aktörer som verkar inom systemet att det finns en långsiktighet i ersättningen. Konkret innebär det att det schablonbelopp som enligt socialförsäkringsbalken varje år ska beräknas och fastslås räknas upp på ett sätt som gör att en skälig löneökning är möjlig. En sådan löneökning gör det möjligt att behålla kompetent personal längre, vilket i sin tur gör att det är värt att satsa på exempelvis vidareutbildning av anställda. Anställda som är kvar längre i tjänst har bättre förutsättningar att bygga relationer med den individ de arbetar med, vilket stärker kvaliteten på den assistans man får.

Trots dessa fördelar väljer regeringen att endast räkna upp schablonbeloppet med 1,5 procent. Det är en betydligt mindre ökning än den regeringen gjorde i föregående års budget, som förhandlades med Liberalerna och där vi istället ökade schablonbeloppet med 3,5 procent. Att regeringen i sitt förslag till budget väljer att göra avsteg från denna nödvändiga och långsiktigt hållbara ökning är anmärkningsvärt och något Liberalerna vänder sig emot. Vi ökar istället anslagen betydligt och anslår, i linje med tidigare 2021 års budgetproposition, ett tillskott på 472 miljoner kronor årligen från 2022 och framåt. Detta tillskott kommer att förbättra såväl möjligheterna till god kvalitet i insatsen som arbetsvillkoren för de personliga assistenterna.

Schablonbeloppet är en viktig del i en stabil assistans och måste därför ses över noggrant varje år. Viktiga indikatorer för att avgöra framtida ökningar är löneutveck­lingen och kostnadsökningen i assistansbranschen och andra närliggande branscher. Liberalernas mål är att schablonersättningen ska följa andra jämförbara omsorgsyrken.

10   Stärk företagsklimatet

10.1   Liberal politik för ett konkurrenskraftigt företagsklimat

Företagandet är fundamentet för Sveriges välstånd. Att vi lever i en välfärdsnation får aldrig tas för givet, det är frukten av alla de ögonblick då människor vågat bestämma sig för att försöka förverkliga sina idéer i företagandets form. De senaste decennierna har 4 av 5 nya jobb skapats i företag med färre än 200 anställda. Dessa viktiga företag måste ges rätt förutsättningar att växa – det är en avgörande pusselbit i att klara integra­tionen, jobben och välfärden. Det är med goda förutsättningar för entreprenörskap, investeringar, innovationer och företagsamhet som vi bygger ett starkt Sverige.

Entreprenörskap och egenföretagande måste ses som en naturlig väg till egen försörjning. I dag är så inte fallet; studier visar att det finns fler potentiella företagare än vad det faktiskt finns företagare. Politikens fokus måste vara att undanröja de hinder som i dag ligger i vägen för jobb och tillväxt. Det är avgörande att varje människa känner att hon kan förbättra tillvaron för sig själv och andra och se resultat av sina ansträngningar.

En liberal politik som tar itu med samhällets utmaningar handlar om att stärka våra viktiga jobbskapande företag genom sänkta skatter på att anställa, om att undanröja onödigt regelkrångel och att stärka kompetensförsörjningen. Det handlar också om att göra det lönsamt att anstränga sig genom sänkta skatter på arbete och företagande.

Skattesystemet måste gynna företagande och investeringar. Det måste vara så enkelt, överskådligt och väl utformat att det lockar såväl tjänstesektor som industri att utvecklas och lockar fler att flytta sina verksamheter till Sverige. För detta krävs liberala reformer som tydligt prioriterar företagen och det svenska näringslivets konkurrenskraft.

10.2   Stärk innovationsnationen Sverige

Sverige grundar sitt välstånd på att vara en kunskapsnation på en global marknad där humankapital, kompetens och forskning är de viktigaste konkurrensfördelarna. Sveriges position som en innovations- och kunskapsintensiv nation måste försvaras och stärkas. Skattesystemet är av stor betydelse för företags avvägningar i fråga om investeringar.

10.2.1  Sänkt skatt för forskningsintensiva företag

Det svenska näringslivet är alltjämt ett av de mest FoU-intensiva i världen, med ungefär 70 procent av de totala forskningsinvesteringarna i Sverige. Samtidigt har investering­arna sjunkit under 2000-talet, och nyinvesteringar sker i allt högre utsträckning utanför Sverige. De globala investeringarna i forskning och utveckling tredubblades mellan år 2000 och 2017. I Sverige är trenden den motsatta. Företagens FoU-investeringar, som andel av BNP, har minskat med en tredjedel de senaste 20 åren.

När förutsättningarna för privat FoU tappar mark i takt med en allt större interna­tionell konkurrens krävs kraftfulla reformer för att försvara Sveriges position som ett starkt innovationsland.

Forskning, investeringar och humankapital går hand i hand i ett innovationsintensivt näringsliv. Det svenska näringslivet är inget undantag: Sammanräknat med konsult­arvoden står arbetskraftskostnaderna för hela 72 procent av företagens FoU‑kostnader, och nästan lika många arbetar med forskning och utveckling i det privata näringslivet som det totala antalet anställda på våra universitet och högskolor.

Mot bakgrund av detta spelar FoU-avdraget, som möjliggör för arbetsgivare att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling, en nyckelroll i företagens forsknings- och innovationsinvesteringar. FoU-avdraget är ett effektivt stöd med många fördelar jämfört med direkta subventioner till specifika forsk­ningsprojekt. Det minskar risken för snedvridning av marknaden genom riktade stöd och har visat sig ha tydligt positiva effekter för innovativa småföretag och entreprenörer.

Viktiga förstärkningar av och satsningar på FoU-avdraget har gjorts tack vare Liberalerna under föregående mandatperioder. Liberalerna vill nu gå längre och ytter­ligare stärka Sverige som forsknings- och innovationsnation. Därför föreslår Liberalerna en förstärkning av taket i FoU-avdraget till 1,5 miljarder kronor. Satsningen bedöms försvaga de offentliga finanserna med 290 miljoner kronor.

10.2.2  Förbättrad expertskatt

Reglerna om expertskatt kom till i början av 2000-talet i syfte att stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga för ökad möjlighet att attrahera utländska experter. Detta är lika aktuellt idag.

Att utländska experter och forskare har möjlighet att arbeta i Sverige och betala lägre skatt gör det möjligt för Sverige att konkurrera om kvalificerade personer. Svenska företags förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft är i sin tur grundläggande för den svenska forskningens kvalitet ur ett internationellt perspektiv. Sveriges framtida kon­kurrenskraft är beroende av förmågan att attrahera utländska experter och forskare, som tillför och sprider kompetens till det svenska samhället och på så sätt långsiktigt stärker Sveriges styrkepositioner inom företagande, teknik, innovationer och forskning.

Det är genom att attrahera världens spetskompetens som svenska företag kan vara med och konkurrera med de stora världsomspännande bolagen och ligga längst fram i kunskapsutvecklingen inom området. Erfarenheter från andra länder, däribland Danmark som införde regler om expertskatt tio år innan det svenska införandet, tyder på att skattereformen har en tydligt positiv effekt på såväl antalet utländska experter i landet som de totala skatteintäkterna.

Av stor vikt är att expertskatten utvecklas och förstärks i takt med att den internatio­nella konkurrensen ökar. Expertskatten behöver göras mer förmånlig för att vi ska kunna ha goda förutsättningar att attrahera rätt kompetens. Liberalerna lägger därför fram en satsning på expertskatten som innebär att skatteundantaget förlängs till arbets­vistelser som uppgår till sju år, jämfört med dagens fem år. En utvidgning av tids­gränsen i expertskatten är en reform som ligger i linje med den internationella utveck­lingen. Nederländerna, Portugal och Spanien är exempel på europeiska länder som i dag har en längre tidsgräns än Sverige. Reformen innebär sammantaget en större lång­siktighet i företagens kompetensförsörjning och en bättre förutsägbarhet för den enskilde skattskyldige. Reformen beräknas försvaga de offentliga finanserna med 100 miljoner kronor per år 2022, 200 miljoner kronor per år 2023 och 400 miljoner kronor per år 2024.

10.2.3  Förbättrade regler för personaloptioner

Inom ramen för januarisamarbetet med regeringen och Centerpartiet drev Liberalerna på för en förbättrad personaloptionsbeskattning. Vi vet att personaloptionerna är en viktig nyckel i växande innovationsföretags möjligheter att locka till sig den vassaste kompetensen.

För små expanderande företag utan stora intäkter kan det vara svårt att locka till sig kompetens enbart genom lönesatsningar. Syftet med reglerna om lättnader i beskatt­ningen av personaloptioner är att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital, men som har tillväxtambitioner, att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. På så sätt kan även nystartade företag med bra idéer men små marginaler attrahera spetskompetens genom att erbjuda delägar­skap i företaget.

Liberalerna har länge påpekat att det regelverk som i dag finns för lättnader i be­skattningen av personaloptioner måste utökas för att gynna fler. Det genomförande av de förbättrade personaloptionerna som vi nu ser är inte bara en liberal vinst – det är en vinst för alla de växande företag som får ta del av reformen.

10.3   Stärk våra jobbskapare – de små och medelstora företagen

Jobben skapas inte av ineffektiva subventionerade anställningar och arbetsmarknads­politiska program. Jobben skapas i svenska företag: Sedan 1993 har små och medelstora företag svarat för mer än 80 procent av den totala sysselsättningstillväxten netto, och 4 av 5 nya jobb skapas i dag i företag med färre än 200 anställda.

Skattesystemet har en tydlig inverkan på benägenheten till företagande. Det handlar om såväl direkta som indirekta negativa effekter. Ett högt skattetryck har en direkt negativ effekt på antalet nystartade företag, något Sverige i allt väsentligt fortfarande har. Lika entydig är forskningen när det kommer till indirekta effekter av skatte­systemet: En stor regelbörda hämmar inträdet av nya företag och minskar avkastningen på företagande. Det behövs en liberal politik för ett starkare klimat för våra små och medelstora företag.

10.3.1  Höjd omsättningsgräns för momsbeskattning

Den snabba teknikutvecklingen medför en ny typ av arbetsmarknad. Politiken måste förhålla sig till utvecklingen och snabbt röja undan hinder för sysselsättning i vår moderna ekonomi. Alla jobb behövs, och förenklingar av skattesystemet är nödvändiga. Liberalerna har länge drivit frågan om bättre och enklare regler för de allra minsta företagen – en grupp av företag som nu växer.

Ett angeläget förenklingsområde är momsbeskattningen. Momsbeskattningen är komplext utformad och den snabba utvecklingen på momsrättsområdet gör inte sällan beskattningssituationen oförutsägbar för den enskilda företagaren. I dag har företag med en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret en möjlig­het att slippa momsbeskattning. Det tillåtna undantaget ligger på den lägsta nivå som EU-rätten möjliggör och utmärker Sverige i en europeisk kontext.

Liberalerna vill förenkla momsbeskattningen för de minsta företagen genom att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse till 100 000 kronor per beskattningsår. Det är det högsta undantaget som är möjligt i Sverige enligt gällande momsrättsdirektiv och inne­bär att ett stort antal företag kan slippa momsredovisning.

Enligt uppskattningar från Tillväxtverket skulle en höjning till 100 000 kronor inne­bära en årlig skattelättnad för de berörda företagen på upp till 58 miljoner kronor per år och en ytterligare besparing av administrationskostnader med upp till 8 miljoner kronor per år.

Reformen beräknas försvaga de offentliga finanserna med 312,5 miljoner kronor per år 2022 och därefter 625 miljoner kronor per år 2023–2024.

10.3.2  Fler riktiga arbetstillfällen – sänk skatten för att anställa

Att sänka kostnaderna för att anställa är en effektiv åtgärd för att skapa fler arbetstill­fällen. Under alliansregeringen var Liberalerna pådrivande i att sänka arbetsgivar­avgifterna för unga, en reform som enligt oberoende granskningar bedöms ha givit upphov till uppåt 10 000 nya jobb. Senare forskning visar även att sänkta kostnader för att anställa har positiva effekter såväl för den grupp som omfattas av skattesänkningen (substitutionseffekt) som för benägenheten att anställa även andra grupper (skaleffekt) (Entreprenörskapsforum, 2020). Den senare effekten förklaras med att de kostnads­besparingar för företagen som sänkta arbetsgivaravgifter innebär skapar ett större utrymme att anställa fler.

De positiva effekterna av att sänka kostnaderna för att anställa är särskilt tydliga när det kommer till utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Den relativt sett höga andel utrikes födda som i dag står utanför arbetsmarknaden kan delvis förklaras av de höga lägstalönerna på den svenska arbetsmarknaden, som i dag innebär att många med svag konkurrensförmåga inte släpps in på arbetsmarknaden. Sänkta kostnader för att anställa har därför en särskilt positiv effekt för dessa grupper. I en undersökning från den oberoende forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum (2020) konstateras att det finns en stark positiv koppling mellan sänkta arbetskraftskostnader för företag och benägenheten att rekrytera första generationens icke västerländska invandrare.

Liberalerna drev i arbetet med 2021 års budget igenom en sänkning av arbetsgivar­avgifterna för dem mellan 19 och 23 år. Det är bra att regeringen nu förlänger denna satsning. Osäkerheten i det ekonomiska läget har gjort att många företag har tvekat inför att anställa ny personal. Samtidigt vet vi att de allra flesta arbetstillfällena skapas av små och medelstora företag, samma företag som drabbats särskilt hårt under coronapandemin. Liberalerna vill därför gå längre än regeringen, och ytterligare sänka kostnaderna för att anställa.

Liberalerna drev i arbetet med 2021 års budget på för att tillfälligt förstärka det så kallade växa-stödet, som sänker skatten för små företag utan anställda för att möjliggöra nyanställningar av en eller två medarbetare under de två första åren. Trots att reformen har visat sig vara effektiv som stödåtgärd, har regeringen nu valt att fasa ut förstärk­ningen till 2022. Liberalerna vill istället fördjupa, förstärka och permanenta växa-stödet. Den förstärkning och permanentning av växa-stödet som Liberalerna föreslår innebär att småföretag som går från inga till upp till tre nya medarbetare får en reducering av arbetsgivaravgifterna de första två åren. Att stödet permanentas innebär också att den utfasning från 2022 som regeringen gör utgår. Reformen innebär en försvagning av de offentliga finanserna med 110 miljoner kronor per år 2022, 100 miljoner kronor per år 2023 och 280 miljoner kronor per år 2024.

10.3.3  Minska företagens regelkrångel

Det svenska skattesystemet är komplext, särskilt när det kommer till beskattning av näringsverksamhet. Komplexiteten drabbar särskilt de mindre företagen som i regel har sämre förutsättningar att navigera i regelbyråkratin. Uppskattningar visar att en minsk­ning av skatternas komplexitet med tio procent ökar entreprenörskapet med hela tre procent. Det sambandet måste politiken ta intryck av. Dessvärre har utvecklingen de senaste åren gått i fel riktning: I dag uppger vart tredje företag att det lägger mer tid på skatteadministration än vad det gjorde för fem år sedan. För att Sverige ska vara i fram­kant som entreprenörskapsnation krävs en rad reformer.

En konkurrenskraftig entreprenörskapsskatt

Entreprenörskapsskatten, de så kallade 3:12-reglerna, är en följetong i svensk skatterätt. Den infördes i samband med skattereformen 1991 och har sedan dess genomgått ett antal revideringar och varit föremål för ett ännu större antal statliga utredningar och skrivelser. Trots, och i viss mån på grund av, upprepade reformer har 3:12-regleringen fortfarande en rad brister. Den mest uppenbara är regelverkets komplexitet.

Liberalerna har länge drivit frågan om en reformering av entreprenörskapsskatten. Vi vet att det behövs ett helhetsgrepp kring beskattningen – och mindre av det lappande och lagande som har skett de senaste åren. Ett förbättrat regelverk för fåmansföretagare är, och förblir, en prioriterad liberal skattefråga.

Förbättrade regler för enskilda näringsidkare

Enskilda näringsidkare är den företagargrupp i Sverige som är störst till antalet. Enligt Skatteförenklingsutredningen uppgår gruppen till ca 753 000 personer och utgör cirka 60 procent av Sveriges alla företag. Merparten av företagen är små företag med liten eller mycket liten verksamhet. Det rör sig med andra ord om en stor och viktig grupp av företagare, som har ett stort behov av enkla och transparenta skatteregler.

För enskilda näringsidkare finns särskilda skatteregler som bland annat möjliggör för företagssparande samt regler om räntefördelning, som identifierar företagets kapital­inkomster. En hög komplexitetsgrad har resulterat i att de är såväl detaljrika som i vissa delar svåröverskådliga för gemene man. Den utredning som tillsattes inom ramen för januariöverenskommelsen om enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50) var ett viktigt steg i riktning mot ett enklare regelverk.

I utredningen föreslås en rad ändringar som syftar till att förenkla regelverket för enskilda näringsidkare, förslag som det nu är av stor vikt att regeringen – med beaktande av remissinstansernas synpunkter – genomför. Däremot delar Liberalerna inte utredarens slutsats om att ett slopande av reglerna om expansionsfond skulle medföra till övervägande del positiva konsekvenser för företagen. Expansionsfonderna används idag främst för resultatutjämning under längre tid än sex år och för pensionssparande. Inte minst har den pågående coronapandemin påvisat vikten av möjligheten att bygga upp reserver i verksamheten för att klara oförutsedda händelser.

En schabloniserad inkomstbeskattning av de minsta företagen

Ytterligare ett viktigt steg i rätt riktning är den schabloniserade inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare som under året har varit föremål för en statlig utredning inom ramen för januariöverenskommelsen. Behovet av en schablonbeskattad företagsform framstår som särskilt angeläget i ljuset av den regelbörda som enskilda näringsidkare i dag står under. Rätt utformad kan en sådan företagsform sänka trösklarna och öppna upp för fler egna företagare i Sverige.

10.4   Långsiktiga och jämställda investeringar i det svenska näringslivet

Av Sveriges cirka 490 000 företagare är omkring var fjärde kvinna. Det är en mycket låg andel ur ett europeiskt perspektiv – i EU är i genomsnitt var tredje företagare kvinna. Kvinnors företag är också ofta av mindre skala. Särskilt tydlig är skillnaden mellan män och kvinnor när det kommer till fördelningen av riskkapital. I dag går endast en procent av riskkapitalinvesteringarna till företag med kvinnliga grundare. Underrepresentationen av kvinnor kan bero på en rad faktorer. Det är dock tydligt att faktorer såsom att det saknas förebilder samt att det finns normer, fördomar och föreställningar om kvinnors företagande kan spela en avgörande roll.

Staten och statliga institutionella investerare har ett viktigt ansvar att gå före och bana vägen för en mer jämställd fördelning av riskkapital. Varje år betalar staten ut ungefär 30 miljarder kronor i företags- och innovationsstöd. En tydligare riktning där det statliga kapitalet går till kvinnors företagande är av stor betydelse för att på sikt uppnå mer jämställda investeringar.

Mentorskapets betydelse för entreprenörskap ska inte underskattas. Ett mentorskap erbjuder viktiga möjligheter till bland annat erfarenhetsutbyte och kontakter och kan på så sätt vara av stor vikt särskilt i ett företags uppstartsfas. Såväl jämställdheten som kvaliteten i entreprenörskap har mycket att vinna på effektiva satsningar och stöd till mentorskapsprogram.

10.5   Nej till regeringens höjning av skatten på företagande

Ett starkt företagsklimat handlar lika mycket om att stärka och utveckla skattesystem, skattesatser och satsningar på entreprenörskap som om att värna det nuvarande systemet från försämringar. Liberalerna avvisar därför regeringens aviserade ändringar i bestämmelserna om avdragsrätten för underskott från tidigare år, som i praktiken har effekten av en skattehöjning för svenska företag.

Förslaget innebär att det införs en särskild begränsningsregel med innebörden att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör, om underskottet med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. Redan i dag finns bestämmelser om begräns­ning av företags rätt att dra av tidigare års underskott, bland annat den så kallade beloppsspärren. Beloppsspärren är tillämplig vid en ägarförändring och innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett underskottsföretag. Det finns även en reglering som särskilt syftar till att förhindra kringgåenden av skattelagstiftning av skatteflyktsskäl.

Liberalerna har i utskottsbehandlingen av den aviserade skattehöjningen påpekat att förslaget bygger på en felaktig analys av gällande rätt och att behovet av regelskärp­ningen därmed i praktiken är fingerat. Därutöver vill Liberalerna i detta sammanhang poängtera att det är iögonfallande att regeringen, i det läge som svensk ekonomi befinner sig i, aviserar en skattehöjning för svenska företag på över en halv miljard kronor per år. Att i detta läge påföra hårt pressade jobb- och tillväxtskapande företag en skattehöjning är inte att ta ansvar för svensk ekonomi.

11   Bra och nära vård som fungerar

Liberal hälso- och sjukvård sätter människan i centrum – som patient, som medarbetare och som anhörig. Medicinska framsteg, ökad kunskap och ett aktivt folkhälsoarbete har lett till längre liv och fler friska år i befolkningen. Morgondagens sjukvård kommer att kunna ges på nya sätt, i samspel mellan patienten och vårdens yrkespersoner. Vi strävar efter att stärka patientens ställning och att säkerställa jämlik vård i hela landet. Varje människa ska ha frihet att själv styra sitt liv, sin hälsa och sin framtid. Patienter stärks av makt och kunskap att välja, möjlighet att vara delaktiga i vården och ett bemötande som gör vården personlig och som ser enskilda behov.

Under de kommande åren kommer den allra högst prioriterade frågan vara att betala av den vårdskuld som byggts upp under coronapandemin. Alltför många människor har väntat på vård för länge, och alltför många läkare och vårdanställda har fått arbeta hårda skift, arbetat för länge utan semester och är i behov av välförtjänt vila.

Det är inte enkelt att samtidigt betala av en vårdskuld snabbt och låta personalen vila. Därför behövs särskilda statliga medel för att avhjälpa situationen här och nu. Regeringen anslår i sin budget totalt 5 000 miljoner kronor till sjukvården under 2022. Däremot anslås en betydligt mycket mindre summa under 2023, 2 100 miljoner kronor, och under 2024 anslås inga extra medel alls för att fortsätta motverka de långtgående effekter som pandemin har skapat. Regeringen nöjer sig i detta avseende alltså med en kortsiktig satsning och förväntar sig att landets regioner helt ska kunna ta igen den vård som fått anstå till följd av pandemin på bara ett år.

11.1   Långsiktig finansiering av vårdplatser

Liberalerna vill se en annan väg. Vårt förslag är en långsiktig statlig finansiering särskilt öronmärkt till att bygga ut antalet vårdplatser runt om i landet. Med ett löfte om en långsiktig finansiering från statligt håll blir det möjligt för landets regioner att anställa sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal och på så vis skapa fler vårdplatser. Liberalerna föreslår därför ett särskilt bidrag om 1 000 miljoner kronor för 2022 och framåt särskilt öronmärkt för att öka antalet vårdplatser i landet.

Denna satsning är både långsiktigt hållbar och förutsägbar för regionerna. Libera­lerna vill se färre kortsiktiga och tillfälliga idéer från rikspolitiken, inte enbart på grund av att sådana reformer är svåra att anpassa till alla regioner men särskilt för att de leder till att regionerna ständigt måste ställa om sin verksamhet för att kunna söka och nyttja statliga medel. Sådana omställningar innebär ofta resursödslande åtgärder eftersom att nya administrativa strukturer måste byggas och organisationerna behöver tid för att anpassa sig till stöden. I slutändan innebär detta att mycket av de medel som är avsedda för att hjälpa patienter går förlorade i byråkratiska slukhål. Liberalerna säger därför nej till regeringens kortsiktiga satsningar.

11.2   Liberalerna tar vårdskulden på allvar

I regeringens budget anslås 2 000 miljoner kronor till att stödja regionernas arbete med det uppdämda vårdbehovet efter covid-19-pandemin under 2022. Det är anmärknings­värt att regeringen anser att det på bara ett år ska gå att beta av två års uppdämd vård, särskilt när en stor del av den planerade vården gäller tillstånd som kan ha förvärrats och därmed är mer svårbehandlade nu än innan pandemin. Liberalerna vill även här se ett långsiktigt stöd och anslår därför 1 200 miljoner kronor mer än regeringen fördelat på 2023 och 2024. Anslaget fördelas jämnt mellan åren med 400 miljoner kronor per år 2023 och 2024.

11.3   Läkarhjälp i kommuner

Eftersom kommuner ansvarar för mer än en fjärdedel av all vård i Sverige vill vi även säkra deras strategiska planering. Coronakommissionen har i sitt delbetänkande påtalat ett trängande behov av att stärka den medicinska kompetensen i äldreomsorgen (SOU 2020:80). Liberalerna vill därför att alla kommuner ska få möjlighet att använda statliga medel för att inrätta funktionen medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL). En sådan ledningsfunktion ska bedöma de medicinska konsekvenserna av strategiska beslut, värdera nya metoder, granska medicinska rutiner eller avtal och ge råd om hur verksam­hetens resurser bör prioriteras utifrån vårdtagares behov. Det behöver bli lika självklart för en kommun att ha en läkare med medicinskt ledningsansvar som det redan är för primärvård och sjukhus i regional regi. En läkare med övergripande medicinskt ansvar skulle stärka vården både på äldreboenden och i hemsjukvården. Även Läkarförbundet har påtalat vikten av att kommuner inför denna funktion.

11.4   Vikten av effektiv tandvård

Välfärdens resurser måste användas effektivt och klokt. De resurser som i dag läggs på sjuk- och hälsovård går ofta till de som behöver dem mest, men i fallet tandvård har regeringens utformning av systemet den motsatta effekten. Sedan 2019 har ungdomar upp till 23 år gratis tandvård i Sverige. Regeringens egen utredare fastslår (SOU 2021:8, s. 231) att samma grupp, unga mellan 20 och 23, uppvisade en förbättrad tandhälsa under 2009–2016 – alltså redan innan regeringens aviserade reform. Liberalerna är skeptiska till att unga mellan 19 och 23 som idag har god tandhälsa ska prioriteras framför exempelvis vissa äldre och utrikes födda, där tandhälsoproblemen är betydligt mer omfattande. Liberalerna föreslår därför att anslagna medel ska allokeras efter vårdbehov – inte efter ålder.

12   Årsrika människor – en tillgång

Människor som har levt ett långt liv har skaffat sig både erfarenheter och kompetenser som samhället i dag är dåligt på att erkänna och ta vara på. Detta beror delvis på att årsrika människor alltför länge har betraktats som ett kollektiv som inte sällan döms efter de mest utsatta av gruppens medlemmar.

Vi liberaler ser på årsrika människor på ett annat sätt. Precis som bland andra grupper och i samhället i stort finns det nämligen individer med olika förutsättningar och viljor som politiken måste anpassas efter. Det är dags att en gång för alla göra upp med bilden av årsrika som en enhetlig och passiv grupp människor. Det som saknas i regeringens budgetsatsningar är ett erkännande av årsrika människors kompetens och att många årsrika både vill och kan delta på arbetsmarknaden.

Regeringens budgetförslag innehåller en lång rad satsningar på äldreomsorgen och de som verkar inom den. Många av dessa förslag har Liberalerna tagit fram tillsammans med regeringen, och vi anser således att de är bra politik för landets årsrika. Olyckligt nog innehåller regeringens förslag också flera felprioriteringar. I Liberalernas politik för årsrika finns ett helhetstänkande, där både den som är fullt aktiv och den som är i stort behov av stöd och omsorg finns med. Vi redogör nedan för ett antal av våra förslag.

12.1   Jobbskatteavdraget för äldre förstärks

Som årsrik har man ofta skaffat sig stora kunskaper och erfarenheter som givetvis kan vara till stor nytta för en arbetsgivare. Det ska givetvis vara upp till varje individ att avgöra när hen väljer att gå i pension, men att stanna kvar några extra år i arbetslivet bidrar förutom allt annat också till att samhällsekonomin fungerar bättre. Därför ska det också synas i plånboken om man väljer att stanna kvar i arbetslivet ytterligare en tid. Vi liberaler föreslår därför i vårt budgetförslag att jobbskatteavdraget för äldre utökas. För reformen anslår vi 1 000 miljoner kronor 2022, 1 000 miljoner kronor 2023 och 1 000 miljoner kronor 2024.

12.2   Fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Under mandatperioden har liberalen Barbro Westerholm fått regeringens uppdrag att utreda hur krav på en fast omsorgskontakt kan införas i hemtjänsten. Utredningen presenterades i november 2020 och innehåller förslag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Utredning har varit ute på remiss och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En fast omsorgskontakt ska tjäna som en kontaktperson för den årsrika, agera samordnande när det kommer till vård och omsorg och hålla kontakt med anhöriga. Rollen innefattar i bästa fall personlig omsorgskontakt med den årsrika och kräver därför kunskap om det omsorgsyrke som det innebär att ta hand om den i olika aspekter. Direkt omsorgskontakt är också nödvändig för att bygga den tillitsfulla relation som yrket förutsätter.

Regeringen anför i sitt budgetförslag att den ämnar införa en fast omsorgskontakt i landets samtliga kommuner men anslår begränsade medel för att införliva satsningen. 2022 föreslås 348 miljoner kronor och från 2023 och framåt 686 miljoner kronor för ändamålet. Detta trots att utredningen beräknar den årliga kostnaden till 1 181 miljoner kronor på år. Prioriteringen motiveras inte närmare.

Införandet av en fast omsorgskontakt i vården är en viktig reform för att stärka årsrika i tilliten till samhället och den självständighet som kommer med en sådan tillit. Den innebär också, rätt utbyggd, en förbättrad kvalitet i hemtjänsten. Liberalerna menar därför att reformen är av stor vikt och att den behöver finansieras fullt ut. Vi föreslår därför att detta anslag ökas till 590,5 miljoner kronor år 2022 och 1 181 miljoner kronor för 2023 och framåt. Detta innebär en ökning av anslaget om 242,5 miljoner kronor år 2022 och 495 miljoner kronor 2023 och framåt, jämfört med regeringens anslag.

12.3   Rutavdrag för årsrika, ett sätt att förbättra livet

För många årsrika flyter livet på ungefär som vanligt. Men allteftersom man blir äldre kan fysiska eller psykiska begränsningar så småningom göra att man behöver mer hjälp i tillvaron. Självklart ska den kommunala hemtjänsten alltid finnas för att tillgodose de behov som kan infinna sig sent i livet, men självbestämmandet och livskvaliteten ökar om man också kan anlita tjänsteföretag för olika sysslor man behöver hjälp med, i många fall dessutom saker som inte faller inom hemtjänstens uppdrag. För sådana tjänster vill Liberalerna att äldre ska kunna göra rutavdrag.

Rastning av husdjur, trädgårdsskötsel eller bakning och matlagning är alla tjänster som förbättrar en människas liv avsevärt och som man kan behöva hjälp med på senare år. Just dessa exempel, och fler, återfinns i den statliga utredning Rutavdrag för äldre (SOU 2020:52) som presenterat förslag på hur en reform som medger avdrag för den här typen av tjänster kan utformas. Förutom att reformen gör det möjligt för årsrika människor att njuta av livet själv på olika vis innebär det samtidigt att många enkla jobb skapas. Vi menar, i likhet med utredningen, att reformen på sikt kan skapa goda effekter i form av exempelvis ökad sysselsättning eller att svarta tjänster görs vita och att reformen på sikt kan bli självfinansierande. Vi avstår dock från att räkna in sådana effekter här. Därför anslår Liberalerna 100 miljoner kronor 2022, 100 miljoner kronor 2023 och 200 miljoner kronor år 2024 för att införa ett rutavdrag för äldre enligt den modell som föreslås i SOU 2020:52.

13   Liberal försvarspolitik för ett starkare försvar

Sverige verkar idag i en säkerhetspolitiskt orolig tid och i ett geografiskt område med allt mer upptrappade spänningar. Liberalerna har länge arbetat för att regeringen ska inse allvaret i försvarsfrågan och har varit pådrivande i att den försvarsuppgörelse som slöts 2020 inte skulle bli underfinansierad. De kraftiga, årliga anslag som nu förhandlats fram är en god början till återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvarsförmåga.

Liberalerna kommer alltid att vara klara förespråkare av både ett starkt försvar och att hedra ingångna avtal. Därför tillskjuter vi här inga ytterligare generella försvars­anslag än de vi redan förhandlat fram i försvarsuppgörelsen.

Vi kommer däremot noga se till att det ingångna avtalet följs, särskilt när det gäller uppbyggnaden av de eftersatta markstridstrupperna men också i fråga om andra nöd­vändiga områden som cyberförsvaret och återuppbyggnaden av det civila försvaret.

Vi kommer också att noga följa hur anslagen används och kommer därför att arbeta hårt för att ordentliga objektsramar för beställda ubåtar och JAS-plan tas fram och redovisas. De två beställda ubåtarna från Kockums har blivit fem miljarder kronor dyrare. Det är en väsentlig summa som i dagsläget är ofinansierad. Regeringen måste snarast redovisa varifrån dessa miljarder ska tas.

Men ökade försvarsanslag är inte allt. Även om Sverige ökar sin militära förmåga kommer vi att ha mycket svårt att ensamma stå emot ett angrepp från en yttre makt. Små länder är beroende av samarbete. Därför måste Sverige gå med i Nato.

Liberalerna är nöjda över att det för första gången finns en majoritet i riksdagen för en Natooption. Även om regeringen ignorerar detta faktum kommer vi att fortsätta att driva frågan om ett svenskt medlemskap i världens främsta försvarsorganisation.

Liberalerna kommer också att värna individens frihet, rättigheter och skyldigheter i den allt mer komplexa övervakningen av cyberrymden. Vi arbetar för ett robust försvar av Sverige men ser exempelvis med oro på regeringsförslag som exempelvis vill tillåta andra länder att från svenska myndigheter beställa underrättelser som inte berör svenska säkerhetsintressen.

14   Stöd till kommunerna

Sverige är ett land som går igenom en stor demografisk befolkningsförändring. Samtidigt som befolkningen i många kommuner lever längre väljer många unga att flytta till centralorter eller större städer för att studera och arbeta. Det här skapar utmaningar för många kommuner vars uppdrag blir svårare ju mindre andel av deras invånare som arbetar och är nettobetalare av skatt. Liberalerna ställer sig positiva till att kommuner i sådana situationer delar på uppgifter eller upphandlar tjänster tillsammans men vet samtidigt att det är viktigt att staten stöttar upp de kommuner som utifrån sin demografi inte har möjlighet att klara sitt kärnuppdrag. I tidigare samarbeten med regeringen bidrog Liberalerna till att förhandla fram historiskt stora satsningar på kommunerna som en del i de omedelbara åtgärderna mot pandemin. Vi står fast vid att det är nödvändiga satsningar och anslår därför, rörande det statliga stödet till kommuner i stort, medel som ligger i nivå med regeringen.

Under den pågående pandemin har många kommuner fått extra utmaningar. Kommunerna har tvingats till mycket omfattande krishantering och bördan på dem har i och med detta ökat. Skolor har behövt ställa om sin verksamhet, äldreomsorgen har varit särskilt utsatt och många andra verksamheter har behövt anpassas med mycket kort varsel. I kristider är samarbete nyckeln och det är därför centralt att kommunerna ges rätt förutsättningar att klara sitt välfärdsåtagande. Den coronakommission som just nu arbetar med att utvärdera det offentligas hantering av pandemin kommer här att ge viktiga lärdomar för framtiden.

Liberalernas budget innehåller många satsningar på kommunal verksamhet. Vi har länge varit det parti som prioriterar skolan högst och matchar våra höga ambitionsnivåer med reella satsningar på skolan. Satsningar på skolan är en satsning på den kommunala kärnverksamheten och är pengar som kommer att göra stor nytta, inte minst i utsatta områden.

Det kommunala kärnuppdraget, att bland annat sörja för utbildning, barn- och äldreomsorg, stadsplanering, omsorg om personer med funktionsnedsättning och övrig socialtjänst, är viktiga samhällsbärande uppgifter. Vi är alla beroende av att de fungerar väl, oavsett var vi bor. Det är naturligt att flytta till en ny ort för att man funnit kärleken eller ett arbete eller ska påbörja en utbildning, men ingen ska tvingas att flytta stora avstånd, långt från sitt önskade hem, för att det offentliga misslyckas med sitt grund­läggande uppdrag. Särskilt påtagligt är det för årsrika, som inte får samma service i en glest befolkad kommun som i en storstad. För att förbättra för just dessa grupper är Liberalernas satsningar på en fast omsorgskontakt i äldreomsorgen och en utbyggnad av LSS reformer som kommer att göra stor skillnad.

Liberalernas satsningar på skolan, där vi bland annat skjuter till 300 miljoner kronor till läromedel och 500 miljoner kronor till höjda lärarlöner, ger coronastöd på samman­lagt 8 miljarder kronor under 2022 och 2023 och gör satsningar på fler undervisnings­timmar, är därför viktiga inte bara ur utbildningssynpunkt utan också som ett stöd till kärnverksamhet. Den av Liberalerna drivna reform som nu innebär att staten övertar en del av ansvaret för assistansen är en annan reform som minskar kommunernas välfärds­åtagande. På det stora hela leder våra reformer till att kommunerna får bättre förutsätt­ningar att klara sitt viktiga välfärdsuppdrag.

15   Sammanställning av förslag

Inkomster

• Den statliga inkomstskatten (post 1111) påverkas av en rad av våra förslag:

   Skiktgränsen för den statliga inkomstskatten höjs med 24 000 kronor per år, vilket minskar intäkterna på posten med 5 000 miljoner kronor 2022 samt med 5 100 miljoner kronor 2023 och 2024 (RUT-pm 2021:1312).

   Liberalerna utvidgar nedsättningen av skatten för experter som kommer till Sverige för att arbeta. Det minskar den statliga inkomstskatten med 20 miljoner kronor 2022, 50 miljoner kronor 2023 och 70 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1138).

   Liberalerna avvisar regeringens föreslagna subventioner till förmånscyklar. Därmed ökar statens skatteintäkter med 90 miljoner kronor 2022, 190 miljoner kronor 2023 och 280 miljoner kronor 2023 (prop. 2021/22:1).

   Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna, det så kallade växa-stödet, permanentas och utvidgas. Statens inkomstskatteintäkter ökar med 10 miljoner kronor 2023 och 30 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1207).

   Att vi avskaffar plastpåseskatten ger en ökning med 10 miljoner kronor 2022 och 2023 samt 20 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1317).

• De kommunala inkomstskatterna (post 1115) påverkas av en rad av Liberalernas förslag.

   Att vi avvisar förslaget att skattefritt kunna betala ut lön i form av cyklar ökar de kommunala skatteintäkterna med 44 miljoner kronor 2022, 88 miljoner kronor 2023 och 132 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).

   Den nya karensdagen på dag 15 sänker intäkterna med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1140).

   Den återinförda bortre gränsen i sjukförsäkringen sänker skatteintäkterna med 300 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1141).

   Att avskaffa kvalificeringsregeln i sjuk- och aktivitetsersättningen för flyktingar minskar kommunernas skatteintäkter med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1226).

   Att avskaffa kvalificeringsregeln i garantipensionen för flyktingar minskar även det kommunernas intäkter med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1225).

   Vi avvisar regeringens förlängning av det höjda taket i arbetslöshetsförsäkringen under 2022. Det sänker intäkterna av kommunalskatt med 1 400 miljoner kronor 2022 (RUT-pm 2021:1146).

   Att avskaffa plastpåseskatten ökar kommunernas skatteintäkter med 50 miljoner kronor 2022, 70 miljoner kronor 2023 och 80 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1317).

   Liberalernas utvidgning av skattenedsättningen för experter minskar kommunal­skatterna med 40 miljoner kronor 2022, 80 miljoner kronor 2023 och 120 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1138).

   Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna, det så kallade växa-stödet, permanentas och utvidgas. Kommunernas skatteintäkter ökar därigenom med 20 miljoner kronor 2022, 30 miljoner kronor 2023 och 140 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1207).

• De allmänna pensionsavgifterna (post 1120) minskar med 100 miljoner kronor per år till följd av att den bortre gränsen i sjukförsäkringen återinförs. Den ökar också med 10 miljoner kronor per år som en konsekvens av att plastpåseskatten avskaffas (RUT-pm 2021:1141).
• Liberalerna genomför en rad reformer kopplade till olika skattereduktioner (post 1140):

   Vi permanentar och förstärker den tillfälliga skattesänkning för arbetsinkomster riktad mot låg- och medelinkomsttagare som infördes under pandemin. Detta ökar skattereduktionerna med 19 400 miljoner kronor 2022, 23 900 miljoner kronor 2023 och 23 300 miljoner kronor (RUT-pm 2021:1342).

   Liberalerna avvisar regeringens förslag att utöka skattereduktionerna för förvärvsinkomster. Det är viktigt att människor som tar ett arbete får en bättre inkomst än de hade innan. Regeringens förslag är ett steg i fel riktning. Att vi avvisar förslaget i budgetpropositionen och regeringens tidigare aviserade förslag minskar skattereduktionerna med 17 610 miljoner kronor 2022 samt med 24 000 miljoner kronor 2023 och 2024 (prop. 2021/22:1).

   Vi inför en skattereduktion för bosparande. Det ökar skattereduktionerna med 2 600 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1135).

   Jobbskatteavdraget förstärks för årsrika, vilket ökar skattereduktionerna med 1 000 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1277).

   Liberalerna inför ett särskilt rutavdrag för årsrika, vilket ökar skattereduktionerna med 100 miljoner kronor 2022 och 2023 samt 200 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1208).

   Den särskilda skattenedsättning som finns för en del glesbygdskommuner försvinner men motsvaras av stora satsningar på infrastrukturen i landets gles­befolkade delar. Skattereduktionerna minskar med 1 400 miljoner kronor per år (prop. 2019/20:175, egna beräkningar).

   Liberalerna föreslår att skattereduktionen för avgiften till a-kassan avskaffas. Det minskar posten med 810 miljoner kronor 2022 samt med 1 620 miljoner kronor under 2023 och 2024 (prop. 2021/22:1).

   Att vi avvisar regeringens förlängning av det temporärt höjda taket i a-kassan minskar skattereduktionerna med 400 miljoner kronor 2022 (RUT-pm 2021:1146).

   Att plastpåseskatten avskaffas ökar reduktionerna med 10 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1317).

   En effekt av att permanenta och utvidga växa-stödet är att skattereduktionerna ökar med 30 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1207).

• Arbetsgivaravgifterna (post 1210) påverkas av några av våra liberala förslag:

   Vi inför ett avdrag på arbetsgivaravgiften för personal som är engagerad i forskning och utveckling. Det minskar statens intäkter med 370 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1139).

   Att vi permanentar och utvidgar växa-stödet minskar arbetsgivaravgifterna med 160 miljoner kronor 2022 och 2023 samt med 450 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1207).

   Utvidgningen av expertskatten ger en minskning med 40 miljoner kronor 2022, 80 miljoner kronor 2023 och 110 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1138).

   Till följd av den bortre gränsen i sjukförsäkringen ökar intäkterna med 300 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1141).

   Att plastpåseskatten avskaffas ökar intäkterna med 50 miljoner kronor 2022, 60 miljoner kronor 2023 och 70 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1317).

• Liberalerna föreslår att investeringssparkonton ska vara skattefria upp till en insättning på 300 000 kronor. Detta minskar kapitalbeskattningen av hushållen (post 1310) med 1 700 miljoner kronor 2022, 2 300 miljoner kronor 2023 och 2 600 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1274).
• Skatterna på företagsvinster (post 1320) påverkas av fyra av Liberalernas förslag:

   Vi avvisar regeringens förslag om att försämra möjligheten att periodisera vinster i företag. Detta minskar intäkterna med 550 miljoner kronor per år i förhållande till regeringens budget (prop. 2021/22:1).

   Sänkningen av arbetsgivaravgiften för företagens forskning och utveckling ökar intäkterna med 80 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1139).

   Den ökade skatten på kommersiella lokaler leder till att företagens vinster minskar. Intäkten från beskattningen av dessa minskar med 1 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1144).

   Att plastpåseskatten försvinner förstärker intäkten med 10 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1317).

• Liberalerna föreslår en höjning av skatten på kommersiella lokaler och på obebyggd mark. Fastighetsskatteintäkterna (post 1350) ökar med 5 400 miljoner kronor per år genom ökningen för de kommersiella lokalerna och med 800 miljoner kronor per år genom ökningen för obebyggd mark.
• Stämpelskatten vid registrering av fartyg (post 1360) avskaffas då den missgynnar klimatneutrala fartyg som ofta är dyrare än fossilbränsledrivna och i dagens system då får en högre skatt. Skatten ersätts med en avgift hos Sjöfartsverket för att finansiera inregistreringen. Skatteintäkten minskar med 10 miljoner kronor per år.
• Liberalerna avvisar regeringens förslag till förändring av momsreglerna för små företag till förmån för ett eget förslag som innebär större regelförenklingar för egen­företagarna. Den samlade effekten är att momsintäkterna minskar med 63 miljoner kronor 2022 och med 125 miljoner kronor 2023–2024 (egna beräkningar).
• Energiskatten för el som förbrukas av bussar sänks till samma nivå som gäller för spårtrafiken (post 1430). Detta minskar statens intäkter med 15 miljoner kronor 2022, 18 miljoner kronor 2023 och 21 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna föreslår att odlingstorv ska beläggas med koldioxidskatt motsvarande en fjärdedel av skattenivån för fossil koldioxid. Detta skulle inbringa 240 miljoner kronor 2022, 192 miljoner kronor 2023 och 154 miljoner kronor 2024 (post 1440).
• Subventionen till diesel i de gröna näringarna minskas med 20 procent per år från och med 2022. Detta ökar koldioxidskatteintäkterna (post 1440) med 150 miljoner kronor 2022, 280 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor 2024. En ny sub­vention till fossilfria drivmedel införs med samma belopp under Utgiftsområde 23.
• Plastpåseskatten avskaffas. Detta minskar intäkterna från miljöskatterna (post 1450) med 370 miljoner kronor 2022, 380 miljoner kronor 2023 och 390 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1317).
• Liberalerna avvisar den extra indexering av skatten på förbränning av avfall (post 1450) som regeringen föreslår. Skatteintäkten minskar med 10 miljoner kronor 2023 och 20 miljoner kronor 2024 i förhållande till regeringens proposition (prop. 2021/22:1).
• Att Liberalerna avvisar regeringens förslag att förlänga den temporära höjningen av taket i a-kassan minskar posten 2000 Inkomster från statens verksamhet med 700 miljoner kronor 2022 (prop. 2021/22:1).
• I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen föreslår Liberalerna också att den årliga schablonmässiga pris- och löneomräkningen reduceras med 20 procent på vissa myndigheter. Totalt innebär detta en besparing på 330 miljoner kronor 2022, 823 miljoner kronor 2023 och 1 246 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1155).

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

• Granskningen av den offentliga makten är en av grundbultarna i demokratin. Libera­lerna föreslår därför en förstärkning av anslag 2:4 till Riksdagens ombudsmän (justitieombudsmannen) med 5 miljoner kronor per år 2022–2024 för förbättrad rättssäkerhet (egna beräkningar).
• Länsstyrelserna, anslag 5:1, tillförs 30 miljoner kronor per år för att samordna pro­gnoser för det framtida elbehovet. Länsstyrelserna får också 5 miljoner kronor per år för arbetet mot hedersvåld (egna beräkningar).
• Liberalerna anser att Institutet för mänskliga rättigheter bör ha en dimensionering som står i bättre proportion till andra organ. Regeringens förslag innebär att institutet får ett anslag som är nästan lika stort som det till Justitiekanslern. Därför föreslår Liberalerna en minskning av anslag 6:6 med 15 miljoner kronor per år 2022–2024 (egna beräkningar).
• Ambitionerna måste höjas i genomförandet av strategin för romsk inkludering. Därför ökar Liberalerna anslaget 7:2 med 10 miljoner kronor per år 2022–2024 (egna beräkningar).

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

• Tullverkets anslag måste ökas för att förstärka den långsiktiga utbyggnaden i enlighet med myndighetens bedömningar. Detta är särskilt viktigt för att stärka Tullverkets brottsförebyggande arbete. Därför ökar Liberalerna anslag 1:2 med 48 miljoner kronor per år 2022, 124 miljoner kronor per år 2023 och 199 miljoner kronor per år 2024 (Tullverkets budgetunderlag 2022–2024).

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

• Polisen måste kraftigt förstärkas. Liberalerna ökar därför anslag 1:1 Polismyndigheten med 400 miljoner kronor 2022, 800 miljoner kronor 2023 och 1,2 miljarder kronor 2024 för en öronmärkt satsning för höjda polislöner (egna beräkningar).
• Liberalerna förstärker därutöver anslag 1:1 Polismyndigheten med 42 miljoner kronor 2023 och 1 764 miljoner kronor 2024 för en långsiktig utbyggnad av Polismyndigheten i enlighet med myndighetens bedömningar (Polismyndighetens budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna förstärker anslag 1:3 Åklagarmyndigheten med 32 miljoner kronor 2023 och 57 miljoner kronor 2024 för en långsiktig utbyggnad av Åklagarmyndigheten i enlighet med myndighetens bedömningar (Åklagarmyndighetens budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna förstärker anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten med 26 miljoner kronor 2023 och 38 miljoner kronor 2024 för en långsiktig utbyggnad av Ekobrotts­myndigheten i enlighet med myndighetens bedömningar (Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna förstärker anslag 1:5 Sveriges Domstolar med 197 miljoner kronor 2023 och 165 miljoner kronor 2024 för en långsiktig utbyggnad av Sveriges Domstolar i enlighet med myndighetens bedömningar (Sveriges Domstolars budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna förstärker anslag 1:6 Kriminalvården med 700 miljoner kronor från och med 2024 för en långsiktig utbyggnad av Kriminalvården i enlighet med myndig­hetens bedömningar (Kriminalvårdens budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna förstärker anslag 1:14 Bidrag för lokalt brottsförebyggande arbete med 500 miljoner kronor 2022, 600 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner kronor 2024 för ett riktat trygghetsanslag till kommunerna för kommunala trygghetsvakter (egna beräkningar).

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

• Anslag 2:1 Kustbevakningen tillförs 50 miljoner kronor per år för att förstärka arbetet mot den organiserade brottsligheten och särskilt då smugglingen (Kustbevakningens budgetunderlag 2022–2024).
• Liberalerna stärker Strålsäkerhetsmyndighetens anslag, 3:1, med 60 miljoner kronor per år 2022–2023 och med 55 miljoner kronor 2024 för förberedelser för nybygg­nation av kärnreaktorer och för att möjliggöra att de befintliga reaktorerna fortsätter att drivas i flera årtionden till (egna beräkningar).

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

• Liberalerna avvisar det föreslagna ökade förvaltningsanslaget för Folke Bernadotte­akademin om 18,5 miljoner kronor 2022, 23,5 miljoner kronor 2023 och 28,5 miljoner kronor 2024 (anslag 1:4). Istället räknas det allmänna anslaget till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) upp med motsvarande belopp (anslag 1:2) (prop. 2021/22:1).

Utgiftsområde 8 Migration

• För genomförande av språk- och samhällskunskapstest för medborgarskap ökas anslag 1:1 med 23,6 miljoner kronor per år 2023–2024. Samtidigt minskar Libera­lerna det generella förvaltningsanslaget med 200 miljoner kronor både 2023 och 2024 till följd av effektiviseringar i myndighetens verksamhet.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

• Liberalerna föreslår en långsiktig satsning på ett ökat antal sjukhusbäddar. Detta bedöms öka utgifterna för anslag 1:6, varför anslaget ökas med 1 000 miljoner kronor per år 2022–2024 och framåt (egna beräkningar).
• Liberalerna föreslår ett utökat hembesöksprogram för BVC. För detta ökas anslag 1:6 med 100 miljoner kronor per år 2022–2024.
• Liberalerna föreslår en långsiktig satsning på uppskjuten vård på grund av covid‑19 på 1 200 miljoner kronor 2022, 400 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor 2024. I och med detta avvisas regeringens tillfälliga covid-19-insatser på 2 000 miljoner kronor 2022 (anslag 1:6).
• Liberalerna föreslår en uppräkning av schablonersättningen för personlig assistans. Detta bedöms öka utgifterna för anslag 4:4, varför anslaget ökas med 472 miljoner per år 2022–2024. Källa: BP 2020/21:1.
• Liberalerna föreslår också ett snabbare införande av de reformer som rör stärkt rätt till assistans. För detta ökas utgifterna under anslag 4:4 med 475 miljoner kronor 2023 och 949 miljoner kronor 2024. Reformen påbörjas 2023 och beräknas, med vårt förslag, vara fullt utbyggd 2025. (Källa: SOU 2021:37 och egna beräkningar.)
• Liberalerna avvisar regeringens kortsiktiga personalsatsning till förmån för egna reformer. Detta innebär en besparing på regeringens poster på 2 000 miljoner kronor 2022 och 2 100 miljoner kronor 2023 (anslag 1:6) (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna skjuter till långsiktiga medel för den nationella stödlinjen för barn i form av 17,5 miljoner kronor till anslag 5:2 från 2022 och framåt. (Källa: Bris och egna beräkningar.)
• Liberalerna anslår dessutom medel för en särskild satsning på att motverka att barn utsätts för sexuella övergrepp på nätet samt på att hjälpa de som utsätts. För detta anslås 10 miljoner kronor 2022, 10 miljoner kronor 2023 och 10 miljoner kronor 2024. (Källa: egna beräkningar.)

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

• Liberalerna föreslår att en ny karensdag införs vid dag 15. Detta bedöms minska utgifterna för anslag 1:1, varför anslaget minskas med 300 miljoner kronor per år 2022–2024 (RUT-pm 2021:1140).
• Liberalerna vill återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, vilket väntas minska utgifterna inom anslag 1:1 med 6 100 miljoner kronor per år 2022–2024 (RUT-pm 2021:1141).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen. Detta bedöms minska utgifterna inom anslag 1:1 med 2 638 miljoner kronor per år 2022–2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag om särskilda regler i sjukersättningen för personer över 60 år. Detta bedöms minska utgifterna inom anslag 1:2 med 274,4 miljoner kronor per år 2022 och 1 097,6 miljoner kronor per år 2023–2024. Samtidigt återställs utgifterna under anslag 1:1, vilket innebär en ökning i förhållande till regeringens budgetförslag med 238 miljoner kronor 2022 samt 953 miljoner kronor 2023 och 2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag om särskilda regler för sjukpenningen för personer över 62 år. Besparingen blir 70 miljoner kronor per år inom anslag 1:1 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag att beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen ändras. Besparingen blir 120 miljoner kronor 2022 samt 200 miljoner kronor 2023 och 2024 inom anslag 1:1 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna vill slopa kvalificeringsregeln i sjuk- och aktivitetsersättning för flyktingar. Detta bedöms minska utgifterna inom anslag 1:2 med 300 miljoner kronor per år 2022–2024 (RUT-pm 2021:1226).
• Liberalerna avvisar den anslagsökning till Försäkringskassan som regeringen anser behövs till följd av alla de nya regelverk man avser att införa. Liberalerna avvisar i huvudsak de nya reglerna, varför tillskottet inte behövs. Besparingen blir 45 miljoner kronor 2022 och 9 miljoner kronor 2023 och 2024 inom anslag 2:1 (prop. 2021/22:1).

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

• Liberalerna vill reformera beräkningsgrunderna för garantipension. Detta bedöms minska utgifterna för anslag 1:1 med 800 miljoner kronor per år 2022–2024 (RUT‑pm 2021:1225).
• När beräkningsgrunderna för garantipensionen ändras beräknas kostnaderna för äldreförsörjningsstödet öka med 300 miljoner kronor per år inom anslag 1:4 (RUT‑pm 2021:1225).

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

• Liberalerna avvisar regeringens förslag om införande av en familjevecka. Detta bedöms minska utgifterna för anslag 1:2 med 3 194 miljoner kronor 2022, 3 810 miljoner kronor 2023 och 3 888 miljoner kronor år 2024 (prop. 2021/22:1).
• Anslag 1:8 ökas med 100 miljoner kronor 2022 till följd av sänkt tak i arbetslös­hetsförsäkringen (RUT-pm 2021 11:46).

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

• Liberalerna avvisar regeringens anslag till Jämställdhetsmyndighetens fortsatta stöd till universitets och högskolors arbete med jämställdhetsintegrering och minskar därför anslag 3:2 med 5 miljoner kronor per år 2022. (Källa: prop. 2021/22:1.)
• Liberalerna utökar regeringens satsning på arbete mot hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor, anslag 1:3, med 70 miljoner kronor 2022, 2023 och 2024 (egna beräkningar).
• Liberalerna skjuter dessutom till särskilda medel för att motverka våld i ungas partnerrelationer, i synnerhet unga killars våld mot unga tjejer. För detta anslås 10 miljoner kronor 2022, 2023 och 2024 till anslag 1:3 (egna beräkningar).

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

• Liberalerna avvisar regeringens tillskott till Arbetsförmedlingens förvaltnings­kostnader och minskar därmed anslag 1:1 med 502 miljoner kronor 2022, 620 miljoner kronor per år 2023 och 696 miljoner kronor per år 2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag om att tillfälligt under 2022 minska antalet karensdagar i a-kassan från sex till två, anslag 1:2. Besparingen blir 345 miljoner kronor 2022 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna sänker taket i arbetslöshetsförsäkringen och återställer fortsättnings­beloppet till den nivå som gällde innan coronapandemin. Anslag 1:2 minskas med 4 800 miljoner kronor 2022 (RUT-pm 2021 11:46).
• Liberalernas förslag om att återinföra en gräns för sjukskrivning innebär en följd­ändring under anslag 1:2. Liberalerna tillför därför 4 400 miljoner kronor per år 2022–2024 till i förhållande till regeringens budget (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens satsning på extratjänster. Anslag 1:2 ökas därför med 437 miljoner kronor per år 2022, 440 miljoner kronor per år 2023 och 370 miljoner kronor per 2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna minskar anslag 1:3 med 340 miljoner kronor per år 2022, 697 miljoner kronor per år 2023 och 829 miljoner kronor per år 2024 till följd av ett avvisande av tillskottet till arbetsmarknadsutbildning (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna avvisar regeringens satsning på extratjänster. Anslag 1:3 minskas därför med 1 239 miljoner kronor per år 2022, 1 327 miljoner per år 2023 och 1 137 miljoner kronor per år 2024 (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna ökar anslag 1:13 med 650 miljoner kronor per år 2022–2024 för en ut­byggnad av antalet nystartsjobb (prop. 2021/22:1).
• Som en följd av att Liberalerna avvisar regeringens satsning på extratjänster ökar anslag 1:14 med 101 miljoner kronor per 2022, 109 miljoner kronor per 2023 och 90 miljoner kronor per år 2024 (prop. 2021/22:1).

Utgiftsområde 15 Studiestöd

• Liberalerna avvisar regeringens förslag till ny modell för studiemedelssystemet där alla de som har ett studielån – genom en räntehöjning med runt 1 000 procent – skulle betala för de kreditförluster som uppstår för att staten inte förmår att driva in sina skulder. Vi avvisar regeringens förslag till ny modell för studiemedlen. Därmed behöver även fortsatt 1 924 miljoner kronor avsättas 2023 under anslag 1:3. Under 2024 behövs 1 937 miljoner kronor. Samtidigt minskar utgifterna under anslag 1:4 med 558 miljoner kronor 2023 och med 562 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

• Liberalerna ökar anslag 1:1 med 70 miljoner kronor per år 2022 för förberedelser av språk- och samhällskunskapstest för medborgarskap. Därefter ökas samma anslag med 12,4 miljoner kronor per år 2023–2024 för administrering av testerna.
• Liberalerna genomför en rad satsningar på skolan. De flesta ligger under anslag 1:5:

   Under 2022 tillförs skolan 5 000 miljoner kronor och under 2023 tillförs skolan 3 000 miljoner för att ta igen det kunskapstapp som uppstått på grund av sämre kvalitet i undervisningen under pandemin (egna beräkningar).

   Regeringens neddragning av lovskolan avvisas, vilket belastar anslaget med 121 miljoner kronor 2022 samt 242 miljoner kronor 2023 och 2024 (prop. 2021/22:1).

   Vi anvisar ytterligare 350 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner 2024 för att utöka undervisningstiden i skolan (prop. 2021/22:1).

   Liberalerna genomför en satsning på läromedel om 300 miljoner kronor per år för att elever ska ha tillgång till läroböcker av hög kvalitet (egna beräkningar).

   Vi avvisar regeringens minskning av anslagen till deltagandet i förskolan. Det stärker förskolans ekonomi med 41 miljoner kronor 2023 och med 80 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).

   Liberalerna avvisar regeringens föreslagna neddragning av medel till ett fjärde år på gymnasieskolans tekniska program. Detta handlar om 50 miljoner kronor per år 2022–2024 (prop. 2021/22:1).

   Liberalerna avvisar regeringens förslag om ett gemensamt skolvalssystem, vilket innebär en besparing på 55 miljoner kronor 2022 samt 99 miljoner kronor per år 2023–2024 (prop. 2021/22:1).

• Liberalerna föreslår att maxtaxan i barnomsorgen höjs genom att indexuppräkningen ökas med två procent per år. Detta minskar statens utgifter för maxtaxan med 100 miljoner kronor 2022, 200 miljoner kronor 2023 och 300 miljoner kronor 2024 under anslag 1:7 (RUT-pm 2021:1145).
• I syfte att stärka språksatsningar i förskolan för att ge alla barn en tidig kontakt med det svenska språket avsätts 200 miljoner kronor 2022 och 300 miljoner kronor år 2023–2024 i en generell förstärkning till förskolan inom anslag 1:7. Ytterligare medel tillförs också till kommunerna under anslag 1:1 i UO25.
• Liberalerna anvisar 200 miljoner kronor under 2024 till anslag 1:10 för utbildning av rektorer och lärare inför att skolan övergår i statlig regi (egna beräkningar).
• Liberalerna anvisar 500 miljoner kronor per år till anslag 1:13 för höjda lärarlöner i utsatta områden (egna beräkningar).
• Liberalerna anvisar 60 miljoner kronor per år till anslag 1:14 för att ge skolor bättre möjligheter till undervisning i mindre grupper för elever som behöver det (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna vill bygga ut yrkeshögskolan. Liberalerna ökar därför anslag 1:19 med 250 miljoner kronor per år 2022, 300 miljoner kronor per år 2023 och 230 miljoner kronor 2024 (egna beräkningar).
• Liberalerna vill utreda en ny utbildningsform: Yrkesskolan. För detta avsätts 5 miljoner kronor per år 2022 till anslag 1:18 (egna beräkningar).
• I syfte att genomföra ett kvalitetslyft i sfi-undervisningen, öka flexibiliteten och den digitala tillgängligheten till sfi samt stärka jobbperspektivet i sfi avsätter Liberalerna 100 miljoner kronor per år 2022, 50 miljoner kronor per år 2023 och 20 miljoner kronor per år 2024 till anslag 1:17. Därutöver läggs en särskild satsning på yrkesvux som ökar anslag 1:17 med 60 miljoner kronor per år 2022, 30 miljoner kronor per år 2023 och 20 miljoner kronor per år 2024.
• Liberalerna vill ge Skolverket i uppgift att ta fram föreskrifter för en sfi-undervisning med en tydligare progressionstrappa, kontrollstationer och en individuell studieplan. Liberalerna ökar därför anslag 1:1 med 10 miljoner kronor per år 2022–2024 (egna beräkningar).
• Liberalerna anslår 5 miljoner kronor till anslag 1:2 Statens skolinspektion 2022 för kvalitetsgranskning av sfi (egna beräkningar).
• Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, anslag 2:4, får ytterligare 5 miljoner kronor om året (egna beräkningar).
• Liberalerna ökar anslag 2:2 med 88 miljoner kronor per år 2022 för förberedelser av språk- och samhällskunskapstest för medborgarskap. Därefter ökas samma anslag med 22,2 miljoner kronor per år 2023–2024 för administrering av testerna.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

• Liberalerna anvisar 20 miljoner kronor till anslag 12:2 under 2022 i ett riktat stöd till scoutrörelsen som har drabbats hårt av coronapandemin men inte nåtts av statliga stöd på det sätt som till exempel sporten och kulturen har (egna beräkningar).
• Liberalerna avvisar regeringens förslag om att utöka antalet folkhögskoleplatser under 2022. Det minskar utgifterna inom anslag 14:1 med 300 miljoner kronor 2022 (BP 2021/22:1).

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

• Liberalerna ökar anslag 1:4 med 5 miljoner kronor per år 2022–2024 för Boverkets uppdrag att ta fram och utvärdera en ny trångboddhetsnorm (egna beräkningar).
• Liberalerna avvisar det föreslagna stödet till 1:7 Energieffektiviseringar av flerbostadshus om 1 565 miljoner kronor 2022, 80 miljoner kronor 2023 och 1 130 miljoner kronor 2024. Förslaget är ineffektivt och det är möjligen också kontraproduktiv klimatpolitik (RUT-pm 2021:1302).
• Liberalerna avvecklar anslag 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Avvecklingen får inte full effekt från första året eftersom redan gjorda åtaganden ska fullföljas. Förslaget innebär en besparing om 400 miljoner kronor 2022, 2 000 miljoner kronor 2023 och 2 100 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1137).

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

• Liberalerna ökar anslag 1:1 med 4 miljoner kronor årligen per år 2022–2024 för inrättande av ett nationellt råd för validering. Samma anslag ökas med 22 miljoner kronor årligen för att stärka de regionala strukturerna för validering (egna beräkningar).

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

• Då ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle är färdig för regeringsbeslut avvisar Liberalerna det stöd regeringen vill ge till organisationer för att arbeta med ansökningsprocessen. Detta minskar anslaget 1:2 Miljöövervakning med 3 miljoner kronor per år (prop. 2021/22:1).
• Liberalerna anser liksom Naturvårdsverket att stödet till miljöorganisationer ligger på en rimlig nivå och avvisar den temporära höjning om 5 miljoner kronor till anslag 1:2 för 2022 som regeringen föreslagit (Naturvårdsverkets budgetunderlag 2022–2024).
• Bonus malus-systemet ska vara självfinansierande. I regeringens budget är systemet underfinansierat. Dels är anslaget till bonus orimligt lågt och dels är malus-intäkterna lägre än de budgeterade utbetalningarna. Liberalerna föreslår en sänkning av bonusen till 60 000 kronor för att bringa systemet i bättre balans. Detta minskar utgifterna för bonus under 2022 med 500 miljoner kronor inom anslag 1:8 (egna beräkningar).
• Liberalerna ökar satsningen på Klimatklivet markant i förhållande till den ökning som föreslagits av regeringen. För 2022 ökas anslaget med 1 800 miljoner kronor utöver regeringens satsning och under 2023 anslår Liberalerna 1 200 miljoner kronor mer än regeringen till anslag 1:16. Pengarna behövs för att bygga ut laddinfrastrukturen vid och i befintliga byggnader som kommer att få krav om att parkeringarna ska vara utrustade med laddplatser (egna beräkningar).
• Liberalerna ökar stödet till utsläppsfria lastbilar och arbetsmaskiner: 300 miljoner kronor satsas 2022. Under 2023 och 2024 – när laddinfrastrukturen hur hunnit byggas ut – ökar satsningen till 400 miljoner kronor per år. Liberalerna anvisar ytterligare 100 miljoner kronor till elbussar under 2022, vilket är betydligt mindre än regeringen anvisar. Resten av regeringens satsning (1 000 miljoner kronor under 2022) avvisas då klimatnyttan av den är tveksam i och med att bussarna i stor utsträckning redan drivs fossilfritt. Den totala påverkan på anslaget till klimatpremier, 1:17, blir minus 900 miljoner kronor 2022 men plus 200 miljoner kronor 2023 och plus 100 miljoner kronor 2024 (egna beräkningar).
• Liberalerna avsätter ytterligare 10 miljoner kronor per år till driftstöd för bio-CCS, anslag 1:21, detta för att hantera att fler aktörer än staten deltar som köpare i auktionerna för negativa utsläpp (egna beräkningar).
• Liberalerna sätter upp målet att 10 miljoner ton biogen koldioxid ska fångas in i Sverige 2030. För 2035 är målet 20 miljoner ton. Detta innebär att bemyndigandet för anslag 1:21 på några års sikt behöver höjas väsentligt. I denna budget behövs en höjning till 60 miljarder kronor för tiden fram till 2042 (egna beräkningar).
• I ett nytt anslag 1:23 avsätter Liberalerna 20 miljoner kronor 2022 och därefter 30 miljoner kronor om året för förberedelser för lagring av koldioxid i Sverige.
• Liberalerna avvisar regeringens aviserade satsning på ett ”kompetenslyft” inom anslag 1:22 med hänvisning till att högskolan redan har uppgiften att utbilda människor för en föränderlig framtid. Besparingen blir 100 miljoner kronor per år i förhållande till regeringens budget.

Utgiftsområde 21 Energi

• Liberalerna anvisar 400 miljoner kronor under 2022 till anslag 1:8 för att förstärka elberedskapen.
• Liberalerna föreslår ett system med räntefria lån (99:3) för att bygga ut elnäten proaktivt. Systemet beräknas kosta 15 miljoner kronor 2022, 40 miljoner kronor 2023 och 75 miljoner kronor 2024 (egna beräkningar).
• Liberalerna föreslår att Energimarknadsinspektionens anslag 1:6 ökas med 10 miljoner kronor 2022 och därefter med 20 miljoner kronor per år för att granska och besluta om prognoser för de kommande behoven i elnäten (egna beräkningar).
• Liberalerna anser att arbetet inom nätverket Fossilfritt flyg 2045 bör fortsätta. Vi vill också att det ska byggas upp ett samarbete inom Norden för utveckling och etablering av fossilfritt flyg. För dessa två satsningar får Energimyndigheten, inom anslag 1:1, 12 miljoner kronor extra per år (egna beräkningar).
• Liberalerna anslår 20 miljoner kronor per år 2022–2023 och 50 miljoner kronor 2024 till ett nytt anslag 1:12 för att förbereda landets flygplatser för de betydande effektuttag som kommer att bli aktuella när elflyg ska laddas. Svenska kraftnät och Swedavia får uppdraget att genomföra förberedelserna i samarbete med övriga flygplatser. Från 2024 förutses detta också ge en påverkan på Svenska kraftnäts såväl som Swedavias investeringsplaner (egna beräkningar).
• Liberalerna omvandlar anslaget ”Insatser för förnybar elproduktion”, 1:3, till ett nytt lika stort (25 miljoner kronor) anslag: ”Insatser för fossilfri energiproduktion”. Inom ramen för anslaget öronmärks 20 miljoner kronor per år till insatser för att främja planerbar synkront infasad fossilfri elproduktion (egna beräkningar).
• Liberalerna lägger om energiforskningsmedlen i anslag 1:4. De ska användas för klimatomställningen istället för att vara inriktade mot en utfasning av kärnkraften. Under omsvängningen minskas anslaget med 200 miljoner kronor 2022, 300 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).
• Forskningen kring fossilfritt flyg inom ramen för energiforskningen, anslag 1:4, förlängs genom en öronmärkning av 50 miljoner kronor från 2023. Ytterligare 25 miljoner kronor öronmärks från 2022 för forskning specifikt kring elflyg, vilken än så länge inte har prioriterats (egna beräkningar).
• För att snabbt få igång forskning kring hur kärnenergin mest effektivt ska komma till ännu bättre nytta i energisystemet öronmärks 100 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023–2024 inom anslag 1:4 för denna typ av forskning (egna beräkningar).
• Liberalerna avvisar förslaget om att den ineffektiva satsningen Energisteget ska återupptas. Detta innebär en besparing inom anslag 1:2 om 100 miljoner kronor per år (prop. 2021/22:1).

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

• Liberalerna anvisar 50 miljoner kronor per år 2022–2024 till anslag 1:1 för att anpassa vägnätet för längre lastbilar. Trafikverket har visat att detta kan minska utsläppen från de tunga vägtransporterna med 4–6 procent (Trafikverket 2019:076).
• Det behövs en insats för att förbättra standarden på vägar där hastighetsbegränsningen av trafiksäkerhetsskäl har behövt sänkas från 90 till 80 km/h. Liberalerna aviserar 700 miljoner kronor till anslag 1:2 under 2022 för detta ändamål. Denna satsning görs utöver regeringens aviserade satsning på underhåll av mindre vägar, vilken Liberalerna står bakom (egna beräkningar).
• Utbyggnaden av bredband behöver fortsätta. Regeringen har föreslagit en engångssatsning under 2022. Liberalerna anvisar ytterligare 900 miljoner kronor till anslag 2:5 under 2022 och 300 miljoner kronor under 2023 (egna beräkningar).

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

• Liberalerna föreslår att en subvention till fossilfria bränslen införs för de gröna näringarna. Subventionen motsvaras av en utfasning av den nuvarande subventionen på diesel. 150 miljoner kronor avsätts för 2022, 280 miljoner kronor för 2023 och 400 miljoner kronor för 2024 (egna beräkningar).

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

• Flera av Liberalernas reformer påverkar kommunernas intäkter. Detta redovisas under anslag 1:1:

   Extra karensdag dag 15, ökning av kommunbidragen med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1140).

   Återinförande av den bortre gränsen i sjukförsäkringen, ökning med 300 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1141).

   Avskaffad kvalificeringsregel i sjuk- och aktivitetsersättningen för flyktingar, ökning med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1226).

   Avskaffad kvalificeringsregel i garantipensionen för flyktingar, ökning med 100 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1225).

   Avvisar förlängning av temporär takhöjning i a-kassan, 1 600 miljoner kronor under 2022 (RUT-pm 2021:1146).

   Nycklat statsbidrag för vårdplatser, omfördelning mot UO9, minskning med 1 000 miljoner kronor per år.

   För satsningen på obligatorisk förskola för nyanlända barn tillförs kommunerna 20 miljoner kronor 2022 samt 50 miljoner kronor 2023 och 2024 (SOU 2020:67, egna beräkningar).

   Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna, det så kallade växa-stödet, permanentas och utvidgas. Kommunernas skatteintäkter ökar därigenom, vilket minskar statsbidragen med 40 miljoner kronor 2022, 40 miljoner kronor 2023 och 140 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1207).

   Avvisad subvention till förmånscyklar. Minskning med 44 miljoner kronor 2022, 88 miljoner 2023 och 132 miljoner kronor 2024 (prop. 2021/22:1).

   Plastpåseskatten, minskning med 10 miljoner kronor per år (RUT-pm 2021:1317).

   Skattelättnaden för utländska experter ökas, ökning av kommunernas anslag med 40 miljoner kronor 2022, 80 miljoner kronor 2023 och 120 miljoner kronor 2024 (RUT-pm 2021:1138).

Bilaga A Förslag till utgiftsramar 2022

Tusental kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (L)
1	Rikets styrelse	17 268 338	7 200
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 971 183	−5 400
3	Skatt, tull och exekution	12 729 734	21 200
4	Rättsväsendet	61 688 986	900 000
5	Internationell samverkan	2 235 117	−300
6	Försvar och samhällets krisberedskap	76 525 799	110 000
7	Internationellt bistånd	51 939 762	±0
8	Migration	8 456 364	−1 400
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	112 483 613	−966 400
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	97 721 457	−9 628 600
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 786 128	−501 400
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	103 040 770	−3 094 000
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	6 319 015	74 700
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	94 025 726	−960 100
15	Studiestöd	27 801 485	−1 500
16	Utbildning och universitetsforskning	94 529 445	6 351 900
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	18 454 593	−289 100
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	7 025 334	−1 962 300
19	Regional utveckling	5 241 801	26 000
20	Allmän miljö- och naturvård	21 851 580	319 300
21	Energi	4 454 924	155 800
22	Kommunikationer	76 964 552	1 601 500
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	22 044 754	143 400
24	Näringsliv	9 344 901	−2 900
25	Allmänna bidrag till kommuner	152 322 194	1 166 000
26	Statsskuldsräntor m.m.	12 155 200	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	47 836 848	±0
Summa utgiftsområden		1 204 219 603	−6 536 400
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR		−6 681 205	±0
Summa utgifter		1 197 538 398	−6 536 400
Riksgäldskontorets nettoutlåning		−60 090 130	±0
Kassamässig korrigering		370 837	±0
Summa		1 137 819 105	−6 536 400

Bilaga B Förslag till utgiftsramar 2023–2024 

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Avvikelse från regeringen (L)
		2023	2024
1	Rikets styrelse	−25	−55
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	−12	−18
3	Skatt, tull och exekution	75	130
4	Rättsväsendet	1 697	4 624
5	Internationell samverkan	−1	−1
6	Försvar och samhällets krisberedskap	110	105
7	Internationellt bistånd	±0	−0
8	Migration	−179	−181
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	886	3 450
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	−9 801	−9 820
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	−503	−505
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	−3 810	−3 888
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	79	79
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	2 950	2 841
15	Studiestöd	1 362	1 369
16	Utbildning och universitetsforskning	4 414	1 754
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	−30	−48
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	−2 080	−3 233
19	Regional utveckling	26	26
20	Allmän miljö- och naturvård	1 331	28
21	Energi	−321	−357
22	Kommunikationer	96	−348
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	265	377
24	Näringsliv	−6	−9
25	Allmänna bidrag till kommuner	−408	−512
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0
Summa utgiftsområden		−3 886	−4 193
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR		±0	±0
Summa utgifter		−3 886	−4 193
Riksgäldskontorets nettoutlåning		±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0
Summa		−3 886	−4 193

 

Bilaga C Beräkning av statsbudgetens inkomster 2022

Tusental kronor

Inkomsttitel	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (L)
1100 Direkta skatter på arbete	699 968 626	−9 836 000
1111 Statlig inkomstskatt	54 707 724	−4 920 000
1115 Kommunal inkomstskatt	829 121 840	−1 926 000
1120 Allmän pensionsavgift	142 000 175	−90 000
1130 Artistskatt	±0	±0
1140 Skattereduktioner	−325 861 113	−2 900 000
1200 Indirekta skatter på arbete	656 081 264	−220 000
1210 Arbetsgivaravgifter	650 550 006	−220 000
1240 Egenavgifter	13 916 853	±0
1260 Avgifter till premiepensionssystemet	−44 607 084	±0
1270 Särskild löneskatt	54 580 049	±0
1280 Nedsättningar	−18 948 405	±0
1290 Tjänstegruppliv	589 845	±0
1300 Skatt på kapital	316 724 321	2 930 000
1310 Skatt på kapital, hushåll	86 042 613	−1 700 000
1320 Skatt på företagsvinster	166 837 235	−1 560 000
1330 Kupongskatt	5 759 753	±0
1340 Avkastningsskatt	7 423 010	±0
1350 Fastighetsskatt	35 927 402	6 200 000
1360 Stämpelskatt	14 734 308	−10 000
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	671 957 954	−57 500
1410 Mervärdesskatt, hushåll	526 816 803	−62 500
1420 Skatt på alkohol och tobak	28 519 640	±0
1430 Energiskatt	56 482 051	−15 000
1430 Energiskatt	±0	±0
1440 Koldioxidskatt	21 954 815	390 000
1450 Övriga skatter på energi och miljö	7 223 481	−370 000
1470 Skatt på vägtrafik	23 400 368	±0
1480 Övriga skatter	7 560 796	±0
1500 Skatt på import	6 990 812	±0
1600 Restförda och övriga skatter	14 227 748	±0
1700 Avgående poster, skatter till EU	−6 990 812	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	2 358 959 913	−7 183 500
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 142 287 113	2 016 000
Statens skatteintäkter (periodiserat)	1 216 672 800	−5 167 500
1900 Periodiseringar	5 124 024	±0
1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt)	1 221 796 824	−5 167 500
Övriga inkomster (kassamässigt)	−30 802 590	−700 000
2000 Inkomster av statens verksamhet	44 456 316	−700 000
3000 Inkomster av försåld egendom	5 000 000	±0
4000 Återbetalning av lån	528 834	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster	18 038 000	±0
6000 Bidrag m.m. från EU	27 786 900	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−126 612 640	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	1 190 994 234	−5 867 500

Bilaga D Beräkning av statsbudgetens inkomster 2023–2024

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Avvikelse från regeringen (L)
	2023	2024
1100 Direkta skatter på arbete	−6 112	−5 418
1111 Statlig inkomstskatt	−4 940	−4 840
1115 Kommunal inkomstskatt	−492	−368
1120 Allmän pensionsavgift	−90	−90
1130 Artistskatt	±0	±0
1140 Skattereduktioner	−590	−120
1200 Indirekta skatter på arbete	−250	−560
1210 Arbetsgivaravgifter	−250	−560
1240 Egenavgifter	±0	±0
1260 Avgifter till premiepensionssystemet	±0	±0
1270 Särskild löneskatt	±0	±0
1280 Nedsättningar	±0	±0
1290 Tjänstegruppliv	±0	±0
1300 Skatt på kapital	2 330	2 030
1310 Skatt på kapital, hushåll	−2 300	−2 600
1320 Skatt på företagsvinster	−1 560	−1 560
1330 Kupongskatt	±0	±0
1340 Avkastningsskatt	±0	±0
1350 Fastighetsskatt	6 200	6 200
1360 Stämpelskatt	−10	−10
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	−51	18
1410 Mervärdesskatt, hushåll	−125	−125
1420 Skatt på alkohol och tobak	±0	±0
1430 Energiskatt	−18	−21
1430 Energiskatt	±0	±0
1440 Koldioxidskatt	472	554
1450 Övriga skatter på energi och miljö	−380	−390
1470 Skatt på vägtrafik	±0	±0
1480 Övriga skatter	±0	±0
1500 Skatt på import	±0	±0
1600 Restförda och övriga skatter	±0	±0
1700 Avgående poster, skatter till EU	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	−4 083	−3 930
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer	582	458
Statens skatteintäkter (periodiserat)	−3 501	−3 472
1900 Periodiseringar	±0	±0
1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt)	−3 501	−3 472
Övriga inkomster (kassamässigt)	±0	±0
2000 Inkomster av statens verksamhet	±0	±0
3000 Inkomster av försåld egendom	±0	±0
4000 Återbetalning av lån	±0	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster	±0	±0
6000 Bidrag m.m. från EU	±0	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	±0	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	−3 501	−3 472

Bilaga E Utgiftstak för staten, offentliga sektorns finanser m.m.

Utgiftstak för staten

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2022	2023	2024
Takbegränsade utgifter	−6 536	−3 886	−4 193
Budgeteringsmarginal	6 536	3 886	4 193
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

Kommunsektorns finanser

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2022	2023	2024
Kommunernas inkomster		−660	−700	−580
Kommunal inkomstskatt		−1 926	−492	−368
Kapitalinkomster och övriga inkomster		100	200	300
Statsbidrag under utgiftsområde 25		1 166	−408	−512
	därav ekonomiska regleringar	1 900	340	280
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		±0	±0	±0
Utgifter		520	350	370
Finansiellt sparande i kommunsektorn		−1 180	−1 050	−950

Den offentliga sektorns finanser

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2022	2023	2024
Offentlig sektors inkomster		−7 693	−3 793	−3 540
Offentlig sektors utgifter		−6 432	−3 088	−3 301
Finansiellt sparande i offentlig sektor		−1 261	−705	−239
	Staten	669	385	721
	Ålderspensionssystemet	−750	−40	−10
	Kommunsektorn	−1 180	−1 050	−950
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)		−0,68 %	0,50 %	0,83 %

Statens budgetsaldo och statsskulden

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2022	2023	2024
Inkomster i statens budget		−5 867	−3 501	−3 472
	därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter i statens budget		−6 536	−3 886	−4 193
	därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
	Kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo		669	385	721
Statsskuld vid årets slut		−669	−1 054	−1 775

Inkomster i statens budget

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

		2022	2023	2024
Direkta skatter på arbete		−9 836	−6 112	−5 418
Indirekta skatter på arbete		−220	−250	−560
Skatt på kapital		2 930	2 330	2 030
Skatt på konsumtion och insatsvaror		−57	−51	18
Offentliga sektorns skatteintäkter		−7 183	−4 083	−3 930
	avgår skatter till andra sektorer	2 016	582	458
Statens skatteintäkter		−5 167	−3 501	−3 472
Periodiseringar		±0	±0	±0
Statens skatteinkomster		−5 167	−3 501	−3 472
Övriga inkomster		−700	±0	±0
Inkomster i statens budget		−5 867	−3 501	−3 472

Bilaga F Sammanställning av utgiftsområden

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	−1	−3	−5
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	−2	−4	−6
2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	5	4	4
2:5	Riksrevisionen	−1	−1	−2
3:1	Sametinget	−0	−0	−0
4:1	Regeringskansliet m.m.	−16	−34	−51
5:1	Länsstyrelserna m.m.	28	20	12
6:2	Justitiekanslern	−0	−0	−0
6:3	Integritetsskyddsmyndigheten	−0	−1	−1
6:4	Valmyndigheten	−0	−0	−0
6:6	Institutet för mänskliga rättigheter	−15	−15	−15
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	10	10	10
8:2	Myndigheten för press, radio och tv	−0	−0	−0
9:1	Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information	±0	−0	−0
Summa		7	−25	−55

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

			Avvikelse från regeringen
			2022			2023	2024
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:1	Statskontoret			−0	−0			−1
1:2	Kammarkollegiet			−0	−0			−0
1:6	Finanspolitiska rådet			±0	±0			−0
1:7	Konjunkturinstitutet			−0	−0			−0
1:8	Ekonomistyrningsverket			−0	−1			−1
1:9	Statistiska centralbyrån			−1	−2			−4
1:11	Finansinspektionen			−1	−3			−4
1:12	Riksgäldskontoret			−1	−1			−2
1:13	Bokföringsnämnden			±0	−0			−0
1:15	Statens servicecenter			−1	−3			−5
1:16	Finansmarknadsforskning			±0	−0			−0
1:17	Upphandlingsmyndigheten			−0	−0			−1
Summa			−5			−12	−18

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
1:1	Skatteverket	−21	−38	−54
1:2	Tullverket	48	124	199
1:3	Kronofogdemyndigheten	−6	−11	−15
Summa		21	75	130

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:1	Polismyndigheten	400	842	2 964
1:3	Åklagarmyndigheten	±0	32	57
1:4	Ekobrottsmyndigheten	±0	26	38
1:5	Sveriges Domstolar	±0	197	165
1:6	Kriminalvården	±0	±0	700
1:14	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	500	600	700
Summa		900	1 697	4 624

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	−0	−0	−1
1:5	Inspektionen för strategiska produkter	−0	−0	−0
Summa			−1	−1

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
2:1	Kustbevakningen	50	50	50
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	60	60	55
Summa		110	110	105

 

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	19	24	29
1:4	Folke Bernadotteakademin	−18	−23	−29
Summa		±0	±0	−0

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 8 Migration
1:1	Migrationsverket	±0	−176	−176
1:4	Domstolsprövning i utlänningsmål	−1	−3	−5
Summa		−1	−179	−181

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:1	Socialstyrelsen	−1	−3	−4
1:2	Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	−0	−0	−0
1:3	Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	−1	−2	−2
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	−1 700	−600	1 500
1:9	Läkemedelsverket	−0	−1	−1
1:10	E-hälsomyndigheten	−0	−0	−1
1:12	Inspektionen för vård och omsorg	−2	−4	−5
2:1	Folkhälsomyndigheten	−2	−3	−4
3:1	Myndigheten för delaktighet	−0	−0	−0
4:1	Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	±0	−0	−0
4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	472	948	1 421
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet	245	495	495
4:6	Statens institutionsstyrelse	−3	−6	−10
4:8	Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	−0	−0	−0
5:1	Barnombudsmannen	−0	−0	−0
5:2	Barnets rättigheter	28	64	64
6:1	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning	−0	−0	−0
Summa		−966	886	3 450

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	−8 990	−8 355	−8 355
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	−574	−1 398	−1 398
2:1	Försäkringskassan	−64	−48	−67
2:2	Inspektionen för socialförsäkringen	−0	−0	−0
Summa		−9 629	−9 801	−9 820

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1:1	Garantipension till ålderspension	−800	−800	−900
1:4	Äldreförsörjningsstöd	300	300	400
2:1	Pensionsmyndigheten	−1	−3	−5
Summa		−501	−503	−505

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:2	Föräldraförsäkring	−3 194	−3 810	−3 888
1:8	Bostadsbidrag	100	±0	±0
Summa		−3 094	−3 810	−3 888

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	−0	−0	−1
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	80	80	80
3:2	Jämställdhetsmyndigheten	−5	−0	−0
4:2	Delegationen mot segregation	±0	−0	−0
Summa		75	79	79

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	−502	−620	−696
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	−308	4 840	4 770
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	−899	−2 024	−1 966
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	−0	−0	−1
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	−0	−0	−0
1:9	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	−0	−0	−0
1:10	Bidrag till administration av grundbeloppet	−0	−0	−0
1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	650	650	650
1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	101	109	90
2:1	Arbetsmiljöverket	−1	−3	−4
2:2	Arbetsdomstolen	−0	−0	−0
2:4	Medlingsinstitutet	−0	−0	−0
2:5	Myndigheten för arbetsmiljökunskap	−0	−0	−0
Summa		−960	2 950	2 841

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 15 Studiestöd
1:3	Avsättning för kreditförluster	±0	1 924	1 937
1:4	Statens utgifter för studiemedelsräntor	±0	−558	−562
1:8	Centrala studiestödsnämnden	−1	−4	−5
1:9	Överklagandenämnden för studiestöd	±0	−0	−0
Summa		−1	1 362	1 369

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:1	Statens skolverk	78	18	15
1:2	Statens skolinspektion	4	−2	−3
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	−2	−3	−5
1:4	Sameskolstyrelsen	−0	−0	−0
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	5 416	3 885	1 274
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	−100	−200	−300
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	±0	±0	200
1:11	Skolforskningsinstitutet	±0	−0	−0
1:13	Bidrag till lärarlöner	500	500	500
1:14	Särskilda insatser inom skolområdet	60	60	60
1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	160	80	40
1:18	Myndigheten för yrkeshögskolan	5	−1	−1
1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	250	300	320
2:1	Universitetskanslersämbetet	−0	−1	−1
2:2	Universitets- och högskolerådet	88	21	22
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−4	−10	−15
2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	0	−6	−11
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−5	−11	−17
2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−5	−11	−17
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−5	−11	−17
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−4	−8	−12
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−4	−9	−14
2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−4	−8	−12
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−3	−8	−11
2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−3	−6	−9
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−4	−8	−12
2:14	Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−2	−5	−7
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−2	−4	−6
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−4	−8	−12
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−3	−7	−10
2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	−4	−8	−13
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−2	−4	−5
2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−2	−3
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−2	−4	−5
2:22	Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−1	−2
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−3	−6	−9
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−2	−3
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−2	−4	−6
2:26	Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−1	−2
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−3	−5
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−1	−2
2:29	Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−2	−5	−8
2:30	Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−1	−1	−2
2:31	Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−3	−5
2:32	Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−1	−1
2:33	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−1	−2
2:34	Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−1	−1
2:36	Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−0
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−1	−1
2:38	Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−0
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−3	−4
2:40	Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−4
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−0
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−0
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−0	−1
2:54	Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	±0	−0	−0
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−0	−0
2:56	Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	±0	−0	−0
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−1	−1
2:58	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	±0	−0	−0
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−1	−2	−3
2:60	Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	−0	−0	−1
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	−0	−0	−0
2:62	Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	±0	−0	−0
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	−8	−18	−27
2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	−5	−11	−16
2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	−1	−2	−3
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	−6	−13	−20
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	−1	−2	−2
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	−0	−0	−0
3:6	Institutet för rymdfysik	−0	−0	−0
3:7	Kungl. biblioteket	−1	−2	−2
3:8	Polarforskningssekretariatet	−0	−0	−0
3:11	Etikprövningsmyndigheten	−0	−0	−0
3:12	Nämnden för prövning av oredlighet i forskning	±0	±0	−0
4:3	Kostnader för Svenska Unescorådet	±0	±0	−0
Summa		6 352	4 414	1 754

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:1	Statens kulturråd	−0	−0	−0
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	−3	−13	−23
1:7	Myndigheten för kulturanalys	±0	−0	−0
2:1	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner	−2	−5	−8
2:3	Statens musikverk	−0	−0	−1
3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	−0	−1	−1
3:3	Institutet för språk och folkminnen	−0	−0	−0
4:1	Statens konstråd	±0	±0	−0
5:1	Konstnärsnämnden	−0	−0	−0
6:1	Riksarkivet	−1	−2	−3
7:1	Riksantikvarieämbetet	−0	−1	−2
8:1	Centrala museer: Myndigheter	−2	−6	−9
8:4	Forum för levande historia	−0	−0	−0
9:1	Myndigheten för stöd till trossamfund	±0	−0	−0
11:4	Statens medieråd	−0	−0	−0
12:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	−0	−0	−0
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	20	±0	±0
14:1	Bidrag till folkbildningen	−300	±0	±0
15:1	Spelinspektionen	−0	−0	−0
Summa		−289	−30	−48

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4	Boverket	5	4	3
1:5	Statens geotekniska institut	−0	−0	−0
1:6	Lantmäteriet	−1	−3	−4
1:7	Energieffektivisering av flerbostadshus	−1 565	−80	−1 130
1:8	Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande	−400	−2 000	−2 100
2:1	Konsumentverket	−0	−1	−1
2:2	Allmänna reklamationsnämnden	−0	−0	−1
2:3	Fastighetsmäklarinspektionen	−0	−0	−0
Summa		−1 962	−2 080	−3 233

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:1	Regionala utvecklingsåtgärder	26	26	26
Summa		26	26	26

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:1	Naturvårdsverket	−1	−2	−4
1:2	Miljöövervakning m.m.	−8	−3	−3
1:6	Kemikalieinspektionen	−0	−1	−2
1:8	Klimatbonus	−500	±0	±0
1:9	Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	−1	−1	−2
1:15	Havs- och vattenmyndigheten	−0	−1	−1
1:16	Klimatinvesteringar	1 800	1 200	±0
1:17	Klimatpremier	−900	200	100
1:21	Driftstöd för bio-CCS	10	10	10
1:22	Kompetenslyft för klimatomställningen	−100	−100	−100
2:2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning	−0	−0	−1
99:1	Förberedelser för lagring av koldioxid i Sverige	20	30	30
Summa		319	1 331	28

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 21 Energi
1:1	Statens energimyndighet	11	10	10
1:2	Insatser för energieffektivisering	−100	−100	−100
1:3	Insatser för förnybar elproduktion	−25	−25	−25
1:4	Energiforskning	−200	−300	−400
1:6	Energimarknadsinspektionen	10	9	9
1:8	Elberedskap	400	±0	±0
1:11	Elsäkerhetsverket	−0	−0	−0
99:1	Insatser för fossilfri energi	25	25	25
99:2	Förberedelser för elflyg	20	20	50
99:3	Räntefria lån för expansion av elnät utifrån prognos	15	40	75
Summa		156	−321	−357

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	30	−72	−143
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	683	−111	−176
1:3	Trafikverket	−3	−6	−9
1:9	Statens väg- och transportforskningsinstitut	−0	−0	−0
1:12	Transportstyrelsen	−8	−14	−18
1:13	Trafikanalys	−0	−0	−0
2:1	Post- och telestyrelsen	−1	−1	−1
2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	900	300	±0
Summa		1 602	96	−348

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1	Skogsstyrelsen	−1	−2	−3
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	−0	−1	−1
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	−0	−0	−1
1:8	Statens jordbruksverk	−1	−2	−4
1:14	Livsmedelsverket	−0	−1	−2
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	−3	−8	−13
99:1	Subvention till fossilfria bränslen	150	280	400
Summa		143	265	377

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:1	Verket för innovationssystem	−0	−1	−1
1:4	Tillväxtverket	−0	−1	−2
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser	−0	−0	−0
1:8	Sveriges geologiska undersökning	−0	−1	−1
1:13	Konkurrensverket	−0	−1	−1
1:21	Patent- och registreringsverket	−1	−1	−2
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	−0	−0	−0
2:2	Kommerskollegium	−0	−0	−0
Summa		−3	−6	−9

Avvikelser från regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	1 166	−408	−512
Summa		1 166	−408	−512

 

Bilaga G Förslag till lag om ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
65 kap.
5 §
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.   Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019.   För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.   Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.	För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.   Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 564 700 kronor för beskattningsåret 2022.   För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.   Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga H Förslag till lag om ändring i förslag till lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster

Härigenom föreskrivs i fråga om förslaget till lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster (prop. 2020/21:200)

 

dels att lagen ska fortsätta att gälla utan begränsning till viss tid,

dels att lagen ska ha följande namn,

dels att 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster	Lag om skattereduktion för inkomst av arbete och pension
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster under beskattningsåren 2021 och 2022 samt bestämmelser om särskild beräkning av spärrbelopp enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.	Denna lag innehåller bestämmelser om skattereduktion för inkomst av arbete och pension samt bestämmelser om särskild beräkning av spärrbelopp enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
4 §
För personer som har arbetsinkomster mellan 60 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 1,25 procent av skillnaden mellan arbetsinkomsten och 60 000 kronor.   För personer som har arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor uppgår skattereduktionen till 2 250 kronor.   För personer som har arbetsinkomster mellan 300 000 kronor och 500 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 2 250 kronor minskat med 1,125 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 300 000 kronor.	För personer som har inkomst av arbete och pension mellan 60 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 3,89 procent av skillnaden mellan arbetsinkomsten och 60 000 kronor.   För personer som har inkomst av arbete och pension från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor uppgår skattereduktionen till 7 000 kronor.   För personer som har inkomst av arbete och pension mellan 300 000 kronor och 500 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 2 250 kronor minskat med 3,5 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 300 000 kronor.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas för första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

Bilaga I Förslag till lag om ändring i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
11 kap.
22 §
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser    1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,    2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller    3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.   Första stycket gäller bara om    - arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,    - arbetstagaren inte är svensk medborgare,    - arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och    - vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.   Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.   Denna paragraf tillämpas under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.	Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser    1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,    2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller    3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.   Första stycket gäller bara om    - arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,    - arbetstagaren inte är svensk medborgare,    - arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och    - vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år.   Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.   Denna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga J Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 31 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
31 §
Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 26 §. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 600 000 kronor per kalendermånad.   Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.	Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 26 §. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 1 500 000 kronor per kalendermånad.   Vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. Avdraget ska i ett sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning som moderföretaget bestämmer.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga K Förslag till lag om ändring i 42 kap. 36–37 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 42 kap. 36–37 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
42 kap.
36 §
Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37-41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37-41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget.	Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet.
37 §
Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av    1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,    2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret,    3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och    4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.   Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot.	Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av    1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,    2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret,    3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och    4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.   Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot.   Kapitalunderlaget beräknat enligt första och andra styckena tas endast upp till den del det överstiger 300 000 kronor.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga L Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 9 d kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 d kap.
1 §
En beskattningsbar person är enligt bestämmelserna i detta kapitel befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster som den beskattningsbara personen gör inom landet under ett beskattningsår, om omsättningen enligt 3 §    1. inte beräknas överstiga 30 000 kronor under beskattningsåret, och    2. inte har överstigit 30 000 kronor för något av de två närmast föregående beskattningsåren.   Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet enligt första stycket justeras i motsvarande mån.	En beskattningsbar person är enligt bestämmelserna i detta kapitel befriad från skatt på omsättning av varor och tjänster som den beskattningsbara personen gör inom landet under ett beskattningsår, om omsättningen enligt 3 §    1. inte beräknas överstiga 100 000 kronor under beskattningsåret, och    2. inte har överstigit 100 000 kronor för något av de två närmast föregående beskattningsåren.   Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska beloppet enligt första stycket justeras i motsvarande mån.
5 §
Om förutsättningarna för skattebefrielse upphör på grund av att den omsättning som avses i 1 § överstiger 30 000 kronor under innevarande beskattningsår, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den omsättning som medför att beloppet överskrids och anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).	Om förutsättningarna för skattebefrielse upphör på grund av att den omsättning som avses i 1 § överstiger 100 000 kronor under innevarande beskattningsår, ska den beskattningsbara personen ta ut skatt enligt denna lag för den omsättning som medför att beloppet överskrids och anmäla sig för registrering hos Skatteverket på det sätt som framgår av 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Bilaga M Förslag till lag om ändring i 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
67 kap.
8 §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.   Arbetsinkomst som beskattas i Sverige   Skattereduktion överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna   överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna   överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor   30 000 kronor överstiger 600 000 kronor 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor	För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.   Arbetsinkomst som beskattas i Sverige   Skattereduktion överstiger inte 150 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna   överstiger 150 000 men inte 300 000 kronor summan av 22 500 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna   överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor   37 500 kronor överstiger 600 000 kronor 37 500 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga N Lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar (med följdändringar)

Förslag till lag om upphävande av lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar

Härigenom föreskrivs att lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar upphör att gälla den 31 december 2021.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 20 december 2021.

2. För beskattningsärenden som avser perioden före den 1 januari 2022 tillämpas tidigare bestämmelser.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
12 §
Uppgifter och handlingar som avser 1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och 2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.   Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.   Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat.   Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades.	Uppgifter och handlingar som avser 1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och 2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till.   Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades.   Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik och lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat.   Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 7 kap. 1 §, 26 kap. 8 § och 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 kap.
15 §
Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 3. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 4. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 5. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 6. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 7. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 9. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 10. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 11. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 13. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och 14. lagen (2018:1139) om skatt på spel 15. lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar.	Med punktskatt avses skatt enligt 1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 3. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 4. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 5. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 6. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 7. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 9. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 10. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., 11. lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, 12. lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, 13. lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och 14. lagen (2018:1139) om skatt på spel.
7 kap.
1 §
Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller n) 4 § 1 lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.	Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, eller m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och   13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
26 kap.
8 §
Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt 1. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §, eller 2. 16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket.	Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt 1. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik eller lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §, eller 2. 16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket.
41 kap.
3 §
Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar, och 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.	Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik eller lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § tullagen (2026:253) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i – lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, – mervärdesskattelagen (1994:200), – lagen (1994:1563) om tobaksskatt, – lagen (1994:1564) om alkoholskatt, – lagen (1994:1776) om skatt på energi – lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, – lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, och – lagen (2020:000) om skatt på plastbärkassar. Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattnings-underlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.	Bestämmelser om skyldighet att betala annan skatt än tull vid import eller införsel till det svenska tullområdet finns i – lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, – mervärdesskattelagen (1994:200), – lagen (1994:1563) om tobaksskatt, – lagen (1994:1564) om alkoholskatt, – lagen (1994:1776) om skatt på energi, – lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, och – lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.     Skatt som avses i första stycket ska fastställas och betalas enligt det förfarande som gäller för tull, om inte något annat föreskrivits. Om det i beskattnings-underlaget för sådan skatt ska ingå tullvärde, tull eller motsvarande avgift som fastställts i annan valuta, ska sådant underlag omräknas till svensk valuta efter den kurs som enligt tullagstiftningen gällde den dag då tullvärdet fastställdes.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

Bilaga O Lag om ändring i 67 kap. 13 a § inkomstskattelagen (1999:1229) (med följdändringar)

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

 

dels att nuvarande 67 kap. 13 a, 13 b och 13 c §§ ska betecknas 67 kap. 13 b, 13 c och 13 d §§,

dels att den nya 13 d och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 67 kap. 13 a §.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
67 kap.
13 a §
	Om den skattskyldige har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, avses med hushållsarbete, utöver vad som anges i 13 §, vid tillämpningen av detta kapitel följande 1. sällskap i bostaden eller i samband med rekreation, nöjesarrangemang eller liknande aktiviteter utanför bostaden 2. matlagning och bakning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden och som avser hushållets måltider och behov 3. enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden när den hos vilken arbetet utförs är hemma 4. plantering av träd, buskar, blommor och andra grödor samt skörd av frukt, bär och grönsaker som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden 5. rastning, passning och därmed förenad enklare skötsel av hund, katt och andra sällskapsdjur, i eller i nära anslutning till bostaden, eller i samband med promenader.
13 d §
Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,	Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 b eller 13 c §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region, 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller 5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).
15 §
För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.	För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. Rätt till skattereduktion för sådant hushållsarbete som anges i 13 a § gäller även när det utförda arbetet är hänförligt till annan närståendes hushåll än förälders.
En fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången på

a) hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2021,

b) förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2021, och

c) hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2021 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete

Härigenom föreskrivs att 7, 9, 17 och 19 §§ lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
7 §
Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren före begäran om utbetalning. Utbetalningen får dock uppgå till högst 1. samma belopp som köparen har betalat om den avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. tre sjundedelar av det belopp som köparen har betalat om den avser annat hushållsarbete.
Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.	Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 75 000 kronor för ett beskattningsår. Utbetalning får inte ske till den del den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen skulle överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår.
9 §
En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen,
	3. namn och personnummer för närstående när hushållsarbetet köpts av anhörig men utförts i närståendes hushåll, adress till bostaden där arbetet utförts samt den anhöriges släktskap med den närstående,
3. debiterad ersättning för hushållsarbete, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material, betalt belopp för hushållsarbete och den dag som betalningen för hushållsarbetet kommit utföraren tillhanda, 4. vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar, utom i fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 § 12 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229), och 5. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.	4. debiterad ersättning för hushållsarbete, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material, betalt belopp för hushållsarbete och den dag som betalningen för hushållsarbetet kommit utföraren tillhanda, 5. vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar förutom i fråga om sådant arbete som avses i 67 kap. 13 § 12 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229), och 6. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket.
17 §
Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen.
Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.	Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den preliminära skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229) får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
19 §
Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och
3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §, och hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. Det ska framgå av meddelandet hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen.	3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §, och hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skatteverket ska på begäran av köparen lämna denne ett särskilt meddelande om den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats enligt 17 §. Det ska framgå av meddelandet hur stor del av denna skattereduktion som avser sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Bestämmelserna i 7, 17 och 19 §§ tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.

3. Ändringen av vilka uppgifter som ska lämnas i en begäran om utbetalning enligt 9 § tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter den 31 december 2021.

 

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
11 kap.
14 §
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen. Detsamma gäller om utföraren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara 1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och 2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.
Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatte-avdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.	Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 b och 13 c §§ inkomstskattelagen ska dock skatte-avdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.

 

                                      

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 31 december 2021.

 

 

Johan Pehrson (L)	Tina Acketoft (L)
Gulan Avci (L)	Juno Blom (L)
Malin Danielsson (L)	Bengt Eliasson (L)
Joar Forssell (L)	Helena Gellerman (L)
Roger Haddad (L)	Robert Hannah (L)
Nina Lundström (L)	Fredrik Malm (L)
Maria Nilsson (L)	Lina Nordquist (L)
Christer Nylander (L)	Jakob Olofsgård (L)
Mats Persson (L)	Arman Teimouri (L)
Barbro Westerholm (L)	Allan Widman (L)