Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 3 i motionen.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 2).
3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (1995:584) (regeringens förslag 3).

Motivering

Spridningen av sjukdomen covid-19, samt de restriktioner som har införts till följd av detta, har haft stora effekter på den svenska arbetsmarknaden. Många har känt oro till följd av ett drastiskt ökat antal varsel, korttidspermitteringar och en snabb ökning av arbetslösheten. Effekterna är särskilt tydliga för unga och för de många personer som under pandemin har blivit långtidsarbetslösa. Långtidsarbetslösheten uppgår nu till 190 000 personer, varav hälften har varit arbetslösa i mer än två år. Redan före pandemin befann sig många personer i långvarigt utanförskap. Nu mer än någonsin behövs reformer för att utsatta grupper ska komma in i arbete och för att minska tudelningen på arbets­marknaden, reformer som påbörjats med januariavtalet och som nu måste fullföljas och förstärkas.

Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet i Sverige var högt före coronan jämfört med andra länder i Europa, inte minst bland kvinnor och äldre. Arbetsmarknaden var dock redan då allvarligt tudelad och tudelningen ökar nu ytterligare i samband med effekterna av pandemin. Arbetslösheten är flera gånger högre för nyanlända och personer med kort utbildning än för inrikes födda och personer med hög utbildning. Sverige har också EU:s lägsta andel jobb utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb. Dessa två fenomen – svårigheterna för marginalgrupper att få ett arbete och bristen på enkla jobb – hänger ihop. En hårt reglerad arbetsrätt, höga ingångslöner samt höga skatter har gjort att de enkla jobben blivit färre, vilket gör det svårare för ungdomar och nyanlända att få sitt första jobb. Situationen har förvärrats under coronapandemin eftersom den drabbat de tjänstenäringar, som restaurang- och besöksnäring, som stått för många av de ingångsjobb som trots allt funnits för ungdomar och nyanlända. Många personer som redan tidigare haft svårt att få jobb har under pandemin fastnat i en allt längre period av arbetslöshet.

Om inte tudelningen bryts riskerar nu arbetslösheten att permanentas på oacceptabelt höga nivåer. Sverige behöver ett antal konkreta och ansvarsfulla reformer för att åstad­komma lägre trösklar till arbetsmarknaden, fler jobb utan utbildningskrav och en effektivare matchning. Den omfattande regleringen av arbetsmarknaden har försvårat omställningen på arbetsmarknaden, där förändringstakten ökat med digitaliseringen och accelererats ytterligare till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

Historiska reformer för att bryta tudelningen på arbetsmarknaden vad gäller, bland annat, arbetsrätt, ingångslöner, arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkringen, integration av nyanlända och skattekilar på arbete inleddes som en del i samarbetet mellan Center­partiet, Liberalerna och regeringen utifrån januariavtalet. Dessa reformer är nödvändiga också för att åstadkomma en bättre återhämtning av arbetsmarknaden efter pandemin. Det är därför centralt att det arbete som har påbörjats fortsätter i samma riktning som enligt januariavtalet och att den historiska transformering av arbetsmarknaden som presenterades i juni 2021, med bakgrund i januariavtalet och i enlighet med parternas överenskommelse, genomförs. Arbetstillfällen för många tusentals arbetslösa är direkt beroende av att vi löser dessa grundläggande problem på arbetsmarknaden.

En mindre tudelad arbetsmarknad – ny arbetsrätt och omställning med historiskt avtal

Centerpartiet har länge föreslagit förändringar och förbättringar av den svenska modellen. En modern, trygg och flexibel arbetsrätt som också möter behoven för morgondagens arbetsmarknad. Regler som tar hänsyn till företagens behov av flexibilitet och kompe­tensförsörjning, de anställdas behov av trygghet och möjlighet till omställning samt de arbetslösas behov av att kunna få ett jobb.

Svensk arbetsmarknad präglas av en tudelning mellan ”insiders” och ”outsiders”, mellan de med en fast och trygg anställning och de som står utanför, vars enda möjlig­heter till arbete ofta består av en tidsbegränsad och otrygg anställning. Det strikta anställningsskyddet leder till högre arbetslöshet bland grupper med svårigheter att etablera sig, samtidigt som det leder till inlåsning för de som har ett jobb, utan att skapa reell trygghet. Klyvningen har ökat mellan de med mycket korta och osäkra jobb och de med en hög upplevd anställningstrygghet, en anställningstrygghet som dock tvärt upp­hör om arbetsgivaren exempelvis omstrukturerar sin verksamhet.

Den sammanpressade lönestrukturen höjer trösklarna för att få in en fot på arbets­marknaden och försvårar än mer för marginalgrupper att etablera sig.

Dessa problem har funnits länge. Men de senaste årens utveckling av arbetsmark­naden och effekterna av pandemin gör att behovet av lösningar blivit allt mer akut. Det är oerhört centralt att vi gör ett omtag kring reglerna på den svenska arbetsmarknaden och anpassar dem till nu rådande förhållanden.

Den reella tryggheten måste öka. Idag är vissa anställda helt utan trygghet, medan andra är inlåsta i jobb de inte trivs med. Det är resultatet av en stelbent arbetsmarknad som omfördelar otryggheten till de som har svagast ställning på arbetsmarknaden. Fler måste också ges möjlighet att skapa sin egen trygghet via kontinuerlig fortbildning.

Nu sker avgörande förbättringar vad gäller arbetsrätten och omställningen. Som en följd av januariavtalet slöt arbetsmarknadens parter en historisk överenskommelse den 4 december 2020. Enligt detta ”nya Saltsjöbadsavtal” ska anställningsskyddet i LAS reformeras. Undantagen från turordningen vid uppsägning till följd av arbetsbrist ska utökas för alla företag, reglerna kring uppsägning av personliga skäl kommer att för­tydligas och förenklas och kostnaderna vid en tvist ska begränsas. Sammantaget gör dessa förändringar det lättare för små och växande företag att våga anställa och fast­anställa fler. Samtidigt får arbetstagarna helt nya möjligheter att vidareutbilda sig och ställa om mitt i livet, med möjlighet till upp till ett års studier med studiemedel som parterna lovat att förstärka. I denna budgetmotion hedras på varje punkt de åtaganden som det offentliga har gjort gentemot parterna i form av ett nytt studiemedelssystem och omställning när partsöverenskommelsen omsatts i en departementsskrivelse med ekono­miska åtaganden för 2022–2026 och därefter.

Mer kraftfull hjälp till de arbetslösa att hitta arbetsgivare

Efter pandemin har Sverige ett mycket högt antal arbetssökande och samtidigt en mycket hög arbetslöshet. Matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare är otillräcklig, och det offentliga stödet via Arbetsförmedlingen är inte tillräckligt effektivt. Alldeles för många arbetssökande får inte den hjälp de behöver eller ingen aktiv hjälp alls när resurser istället går till extremt dyra subventioner.

Samtidigt får nu alltfler arbetslösa jobb när de får hjälp från fristående privata och idéburna förmedlare. Resurserna till de fristående förmedlarna har ökat samtidigt som granskningen av dessa skärpts och ersättningen i mycket högre grad ges till förmedlarna efter uppnått jobbresultat, med högst ersättning för ett positivt jobbresultat för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och behöver mest stöd.

Efter en lång period av centralisering av Arbetsförmedlingens insatser och utflytt­ning från mindre orter har också Arbetsförmedlingens lokala närvaro ökat igen. Problemen för arbetslösa och ansvariga på kommunernas arbetsmarknadsenheter att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen på små orter har långsamt börjat förbättras, om än långt ifrån tillräckligt eller i hela landet. Det är viktigt för att de arbetslösa ska anvisas till insatser, hos till exempel fristående förmedlare eller kommunen.

Dessa förbättringar är de första effekterna av förberedelserna inför att Arbetsförmed­lingen ska reformeras, enligt vad som tidigare avtalades i januariavtalet.

Arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen har börjat och bör nu fullföljas. Åtminstone hälften av de arbetslösa behöver nås av en effektiv och fungerande match­ningstjänst från fristående förmedlare. I samband med detta måste de fristående förmed­larna få en ersättning som i ännu högre grad ges efter varaktigt jobbresultat snarare än, vilket varit fallet historiskt, som en stor grundersättning oberoende av hur väl förmed­laren lyckas. Ersättningen måste också ännu tydligare styras så att resultatersättningarna är betydligt större för de som har det svårast på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingens lokala närvaro måste samtidigt utökas på många mindre orter, så att den finns närvarande i varje kommun, och krav och incitament utformas så att även de fristående förmedlarna är närvarande i hela landet.

Samtidigt bör framgångsrika samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och kommuner som effektivt hjälper långvarigt arbetslösa och nyanlända bevaras och utvecklas.

Centerpartiet anser således att resurser måste föras över från extratjänster och introduktionsjobb, som är helsubventionerade från staten men bara leder till att en bråkdel av deltagarna får arbete när subventionerna tar slut. Dessa insatser lättar bördan för kommunerna, eftersom staten tar över kostnaden, men för samhället som helhet är detta inte effektivt.

Tabell 1 Förslag till omprioritering till, och förstärkning av, matchningsaktörer

Förändringar inom anslag 1:2 och 1:3 till följd av AF:s reformering	2022	2023	2024
Utökning matchningstjänster BP22	351		1 996
Utökat aktivitetsstöd för matchningstjänster BP22	842	173	694
Fördubblade matchningstjänster, till 190 000 anvisningar*	2 449	3 500	2 004
Utökat aktivitetsstöd för matchningstjänster	612	875	501
Avvisad förstärkning av arbetsmarknadsutbildning	425	856	974
Minskade extratjänster och introduktionsjobb jämfört med BP22	1 498	2 750	2 332
Netto jämfört med BP22	1 139	769	–801
Total ökning matchningstjänster	4 254	4 548	5 195

Intensivår för nyanlända

Mottagandet av nyanlända flyktingar i Sverige har länge lämnat mycket i övrigt att önska. Under den så kallade etableringsfasen har nyanlända ofta fått finna sig i längre perioder av passivitet, med relativt få timmar svenskundervisning per vecka och få tillfällen till praktik. Det har dock funnits lokala projekt, som Etableringslyftet i Stockholm, som istället försökt att skapa ett intensivt mottagande, med högt tempo i svenska, och ett tydligt mentorskap. Även i Tyskland och Danmark har det funnits framgångsrika exempel på liknande upplägg. På förslag av Centerpartiet har ett intensivår inletts, för att kombinera intensiv svenska och praktik för de nyanlända. När möjligheterna efter pandemin öppnar upp sig för undervisning och för fler chanser till praktik är det viktigt att intensivåret lever upp till de tydligt uppsatta målen och att resurserna används fullt ut för detta ändamål.

Etableringsjobben införs och breddas till företag utan kollektivavtal

Arbetsmarknadens parter enades 2018 om att föreslå en ny tvåårig anställningsform, där arbetsgivaren till en låg kostnad ska kunna anställa nyanlända och långtidsarbetslösa, medan staten bidrar till att förstärka lönen, samtidigt som en del av arbetstiden avdelas till utbildning. Detta som en väg in på arbetsmarknaden. I samband med förhandling­arna om att ingå januariavtalet enades Centerpartiet och övriga aktuella partier om att etableringsjobben skulle breddas även till de företrädesvis små företag som saknar kollektivavtal och till bemanningsföretag, som ofta är de som ger nyanlända och lång­tidsarbetslösa deras första arbeten. På grund av bristfällig förmåga att förankra etabler­ingsjobben inom ramen för EU:s konkurrenslagstiftning sköts dock införandet flera gånger upp, och i samband med att januariavtalet föll övergavs utvidgningen till icke kollektivanslutna företag och bemanningsföretag. Då ärendet beretts länge och grundligt föreslås i denna budgetmotion att etableringsjobben nu genomförs skyndsamt och att icke kollektivanslutna företag inkluderas, för att i nästa steg innefatta även bemannings­företag.

Effektivare subventionerade anställningar, fokusering på och förstärkning av nystartsjobben

Syftet med anställningsstöd är att kompensera för vissa arbetssökandes lägre och/eller osäkra produktivitet. Subventionerade anställningars effektivitet varierar beroende på utformning. Ett generellt mönster är dock att subventionerade anställningar som riktas till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är mer effektiva. Insatser som till sin utformning ligger nära reguljära anställningar är också mer effektiva för deltagarna. De flesta subventionerade anställningar har samtidigt ganska höga undanträngningseffekter, i bemärkelsen att jobben som skapas i många fall hade tillkommit även utan subvention. Användningen av, och kostnaden för, anställningsstöden är omfattande, varför det är av största vikt att de utformas på ett rimligt och kostnadseffektivt sätt.

Nystartsjobben är den typ av subventionerad anställning som visat sig mest effektiv genom sin enkelhet. Det är därtill en rättighet för långtidsarbetslösa, varför eventuella problem med stigmatisering till följd av snäv fokusering kan antas vara mindre.

I denna budget föreslås därför att nystartsjobben förstärks under perioden efter pandemin för att möjliggöra att så många som möjligt av de långtidsarbetslösa kommer in på arbetsmarknaden när ekonomin återstartar. Subventionen höjs för de under 25 år som idag får lönekostnaden nedsatt med en arbetsgivaravgift till två arbetsgivaravgifter, för de långtidsarbetslösa som idag har två arbetsgivaravgifters stöd höjs det till två och en halv, och för nyanlända och de som varit borta från arbetsmarknaden en mycket lång tid höjs stödet från två och en halv arbetsgivaravgifter till tre.

Arbetslöshetsförsäkringen som omställningsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen ska ge människor en möjlighet att tryggt ställa om i arbets­livet. Samtidigt är det viktigt att försäkringen är just en omställningsförsäkring och att den utformas på ett sätt som uppmuntrar till arbete. Arbetslöshetsförsäkringens nivå och utformning har stor inverkan på arbetsmarknadens funktionssätt. En hög ersättning under lång tid innebär att det blir relativt mer förmånligt att inte arbeta. Därmed minskar utflödet från arbetslöshet till jobb. Det faktum att man måste kvalificera sig till arbetslös­hetsförsäkringen genom arbete innebär dock att människor som inte arbetar ges större drivkraft att börja arbeta, för att få tillgång till den extra trygghet som arbetslöshets­försäkringen medför.

Dessutom innebär en högre ersättning att lönebildningen påverkas, då en hög ersättning innebär att kostnaden för fackförbund att bidra till löneökningar som ger högre arbetslöshet minskar.

En relativt förmånlig arbetslöshetsförsäkring bidrar också, på kort sikt, till att arbets­sökande ges större möjligheter att hitta ett jobb som passar deras kvalifikationer. Produktiviteten kan öka till följd av denna förbättrade matchning.

Avslutningsvis är arbetslöshetsförsäkringen en automatisk stabilisator som, rätt utformad, kan hjälpa till att utjämna konjunktursvängningar.

Det finns ett relativt starkt empiriskt stöd för att en generös ersättning från arbetslös­hetsförsäkringen leder till en höjd jämviktsarbetslöshet. Detta allmänna mönster tycks också stämma för Sverige. Det finns också ett visst stöd för att sänkt ersättning i arbets­löshetsförsäkringen bidrar till mer återhållsamma löneökningar.

Centerpartiet vill därför se en arbetslöshetsförsäkring som möjliggör en trygg omställning samtidigt som den garanterar att det lönar sig att arbeta. Det finns också ett relativt starkt stöd i forskningen för att en symmetrisk och kontinuerlig avtrappning av ersättningsnivån leder till lägre arbetslöshet.

Att avtrappningen är symmetrisk innebär att alla, förutom de som får den lägsta ersättningsnivån, möter samma avtrappning vid samma tidpunkt. Detta avspeglas i ett konstant lönetak. Det är viktigt ur ett likabehandlingsperspektiv, men också för att det gör systemet mer lättöverskådligt.

Arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. På sikt bör arbetslöshetsförsäkringen öppnas upp för fler som arbetat och reformeras i linje med en flexicuritymodell, med flexibilitet och trygghet i kombination. En sådan flexicuritymodell för a-kassan har ny­ligen utretts och presenterats. Utifrån denna utrednings arbete och med den flexicurity­modell med tydlig avtrappning som Centerpartiet tidigare föreslagit, bör arbetslöshetsförsäkringen reformeras från och med 2023.

Innan så kan ske bör dock de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna under 2022 justeras. När nu konjunkturen vänder, samtidigt som många människor fortsatt är arbetslösa, är det viktigt att vi genomför kraftfulla insatser för att så många som möjligt ska få ett jobb så fort som möjligt. Det kräver, som beskrivits tidigare, såväl en förstärkt arbetsmarknads­politik som skattesänkningar för anställningar. Men det kräver också att det lönar sig att arbeta. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion därför att ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen under 2022 förändras från och med den 1 mars, i enlighet med vad som presenteras i tabellen nedan.

Tabell 2 Föreslagna ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen under delar av 2022

Period	Ersättningsgrad	Tak	Golv	Lönetak
0–100	80 %	910	465	25 000
101–200	75 %	850	360	24 933
201–300	70 %	800	355	25 143
301–	65 %	740	350	25 046

Förslag till anslagsfördelning

Tabell 3 Centerpartiets förslag till anslag för 2022 för utgiftsområde 14 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag, tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 810 253	−6 780
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	42 743 597	−3 253 700
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	11 423 145	−519 700
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	20 684 009	±0
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	136 864	−167
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020	2 545 600	±0
1:7	Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027	225 000	±0
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	43 099	−56
1:9	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	80 220	−108
1:10	Bidrag till administration av grundbeloppet	59 168	−68
1:11	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	8 303	±0
1:12	Bidrag till lönegarantiersättning	1 310 000	±0
1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	4 771 685	1 306 000
1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	1 094 895	93 000
1:15	Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen	75 000	±0
2:1	Arbetsmiljöverket	737 550	−26 090
2:2	Arbetsdomstolen	35 448	−118
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	33 722	±0
2:4	Medlingsinstitutet	56 720	−71
2:5	Myndigheten för arbetsmiljökunskap	39 448	−46
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet	112 000	±0
Summa		94 025 726	−2 407 904

Tabell 4 Centerpartiets förslag till anslag för 2022 till 2024 för utgiftsområde 14 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag, miljoner kronor

		Avvikelse från regeringen
		2022	2023	2024
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	−7	−36	−36
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	−3 254	3 120	2 569
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	−520	−1 553	−2 561
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	−0	−1	−1
1:8	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	−0	−0	−0
1:9	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	−0	−0	−0
1:10	Bidrag till administration av grundbeloppet	−0	−0	−0
1:13	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	1 306	66	88
1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	93	94	70
2:1	Arbetsmiljöverket	−26	−53	−78
2:2	Arbetsdomstolen	−0	−0	−0
2:4	Medlingsinstitutet	−0	−0	−0
2:5	Myndigheten för arbetsmiljökunskap	−0	−0	−0
Summa		−2 408	1 635	50

Centerpartiets överväganden

Anslaget 1:1 föreslås öka med 6 miljoner kronor år 2022 till följd av att Centerpartiet avvisar förslaget om smalare etableringsjobb. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 6 miljoner kronor per år 2023–2024.

Anslag 1:2 föreslås minska med 10 miljoner kronor till följd av att Centerpartiet av­visar förslaget om att införa smalare och mindre kraftfulla etableringsjobb. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 20 miljoner kronor år 2023 och med 25 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås öka med 28,9 miljoner kronor år 2022 till följd av att Centerpartiet avvisar förslagen om särskilda regler i sjukersättningen för personer som är över 60 år. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 115,5 miljoner kronor per år 2023–2024. Anslaget föreslås minska med 345 miljoner kronor år 2022 till följd av att Centerpartiet avvisar förslaget om att tillfälligt slopa karensdagarna i arbetslöshets­försäkringen. Anslaget föreslås minska med 85 miljoner kronor till följd av att den före­slagna förstärkningen av arbetsmarknadsutbildningar avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 159 miljoner kronor år 2023 och med 145 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås öka med 850 miljoner kronor år 2022 till följd av att Center­partiet föreslår att en bortre tidsgräns inom sjukförsäkringen införs. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 850 miljoner kronor per år 2023–2024. Anslaget föreslås minska med 5 300 miljoner kronor år 2022 till följd av att de tillfälligt höjda ersättnings­nivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen föreslås minska något under 2022. Anslaget föreslås öka med 437 miljoner kronor år 2022 till följd av att förslaget om förstärkta extratjänster och introduktionsjobb avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 440 miljoner kronor år 2023 och med 370 miljoner kronor år 2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en kraftig omläggning i fokus för arbetsmarknadspolitiken, från extratjänster och introduktionsjobb till matchningsaktörer. Det är nödvändigt för att reformeringen av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken ska kunna ske på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Det innebär att anslaget föreslås öka med 558,1 miljoner kronor år 2022. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 1 018,2 miljoner kronor år 2023 samt med 902,5 miljoner kronor år 2024. Centerpartiets förslag till kraftiga förstärkningar av matchningsaktörer innebär att anslaget föreslås öka med 612 miljoner kronor år 2022. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 875 miljoner kronor år 2023 och med 501 miljoner kronor år 2024.

Anslag 1:3 föreslås minska med 4 miljoner kronor år 2022 till följd av att Center­partiet avvisar förslaget om smalare etableringsjobb. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 8 miljoner kronor år 2023 och med 11 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås minska med 31 miljoner kronor till följd av att Centerpartiet avvisar förslaget om en förlängning av en satsning från 2021 års vårändringsbudget. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 31 miljoner kronor per år 2023–2024. Anslaget föreslås minska med 1 238,7 miljoner kronor till följd av att förslaget om förstärkta extratjänster och introduktionsjobb avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1 327,3 miljoner kronor år 2023 och med 1 137 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås minska med 340 miljoner kronor år 2022 till följd av att förslaget om förstärkta arbetsmarknadsutbildningar avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 697 miljoner kronor år 2023 och med 829 miljoner kronor år 2024. Center­partiet vill därtill göra en kraftig omprioritering från extratjänster och introduktionsjobb till matchningsaktörer, i syfte att möjliggöra en effektiv och ansvarsfull reformering av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att anslaget föreslås minska med 1 355 miljoner kronor år 2022. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 2 990 miljoner kronor år 2023 och med 2 557 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås öka med 2 449 miljoner kronor år 2022 för att förstärka verksamheten med matchningsaktörerna. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 3 500 miljoner kronor år 2023 och med 2 004 miljoner kronor år 2024.

Anslag 1:13 föreslås öka med 36 miljoner kronor år 2022 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om smalare etableringsjobb. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 66 miljoner kronor år 2023 och med 88 miljoner kronor år 2024. Anslaget föreslås öka med 1 270 miljoner kronor under 2022 för att möjliggöra en till­fällig förstärkning av nystartsjobben. De grupper som idag beviljas en subvention mot­svarande en arbetsgivaravgift föreslås få en subvention motsvarande två arbetsgivar­avgifter. De personer som idag erhåller stöd motsvarande två arbetsgivaravgifter före­slås erhålla ett stöd motsvarande 2,5 arbetsgivaravgifter. Och de som idag erhåller stöd motsvarande 2,5 arbetsgivaravgifter föreslås erhålla stöd motsvarande tre arbetsgivar­avgifter. Detta föreslås gälla alla pågående och nya anställningar med nystartsjobb, för de ersättningar som betalas under 2022. Centerpartiet välkomnar också det förslag om förstärkta nystartsjobb för äldre som återfinns i budgetpropositionen för 2022.

Anslag 1:14 föreslås öka med 101 miljoner kronor år 2022 till följd av vad som tidigare anförts om att Centerpartiet avvisar förslagen om fler extratjänster och intro­duktionsjobb. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 109 miljoner kronor år 2023 och med 90 miljoner kronor år 2024.

Anslag 2:1 föreslås minska med 25 miljoner kronor år 2022 i syfte att bidra med finansiering till prioriterade reformer i denna budgetmotion. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor år 2023 och med 75 miljoner kronor år 2024.

Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.

 

 

Alireza Akhondi (C)
Helena Vilhelmsson (C)	Martin Ådahl (C)
Annika Qarlsson (C)