Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats de senaste decennierna, och utvecklingen har accelererat de senaste åren och stundtals överraskat. Inte minst har utvecklingen i Ryssland påverkat Sveriges säkerhetspolitiska läge negativt.

Försvarsanslagen som andel av BNP har trots denna utveckling fortsatt att minska, vilket lett till omfattande neddragningar och nedläggningar inom totalförsvaret under denna period.

Politikens inriktning

Målet med Sverigedemokraternas försvarspolitik är att skapa ett totalförsvar som åter kan försvara hela Sverige mot en kvalificerad motståndare. Sverigedemokraterna fokuserar därför på försvaret av Sverige framför internationella insatser. Vi anser det vidare vara av yttersta vikt att försvarsviljan i vårt land är stark och att Försvarsmaktens folkförankring är djup. I juni 2019 skrev Sverigedemokraterna under Försvars­beredningens rapport Värnkraft (Ds 2019:8). Rapporten lägger tillsammans med rapporten Motståndskraft (Ds 2017:66) grunden för ett starkt svenskt totalförsvar. Sverigedemokraterna ser positivt på den inriktning som pekas ut i rapporterna.

På längre sikt har dock Sverigedemokraterna en högre ambitionsnivå än Försvars­beredningen. För att klara av att uppnå den ambitionsnivån bedömer vi att anslagen kommer att behöva höjas ytterligare efter år 2025, så att de senast år 2030 är uppe i två procent av bruttonationalprodukten. Försvarsmakten behöver också ges möjlighet att planera långsiktigt, varför vi anser att budgetramen behöver bli treårig. För att vidmakt­hålla en fortsatt god försvarsförmåga över tid anser Sverigedemokraterna att det genom lag ska anges en lägsta nivå för försvarsanslagen. Avslutningsvis ser vi det som en självklarhet att Sverige har ett nära militärt samarbete med Finland och att vi ingår ett försvarsförbund med dem.

Sverigedemokraternas satsningar

Förbandsverksamhet och beredskap

Covid-19 har påverkat Försvarsmaktens möjligheter att genomföra övningar under år 2020, bland annat ställdes totalförsvarsövningen Aurora 2020 in. För att myndigheten ska kunna genomföra dessa övningar vid ett senare tillfälle tillförs Försvarsmakten resurser för ändamålet. Vidare kommer antalet värnpliktiga att öka kraftigt framledes och för att Försvarsmakten ska klara av att genomföra utbildning av dessa krävs det att antalet officerare blir fler. I dagsläget har dock myndigheten stora problem med avgångar, inte minst på grund av att Försvarsmakten inte ses som en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Genom ökade anslag ges myndigheten möjlighet att genomföra satsningar på redan anställd personal, exempelvis högre lön och förbättrade förmåner, i syfte att dessa ska kvarstanna i tjänst. Det ökade anslaget möjliggör också rekryteringssatsningar i fråga om yrkesofficerare. Sammantaget skapar detta förutsättningar för att klara av ökande värnpliktsvolymer.

Försvarsmaktens internationella insatser

Sverige bör i nuläget fokusera på återuppbyggnaden av totalförsvaret framför del­tagande i mer omfattande internationella insatser. Av denna anledning anser vi att huvuddelen av Sveriges internationella insatser omgående ska avslutas. Förändringen leder till minskade kostnader för anslaget, vilket möjliggör satsningar inom andra områden.

Anskaffning av materiel och anläggningar

Hemvärnet är i behov av nya sensorer, ny mörkermateriel och drönare. Anslags­ökningen möjliggör att anskaffningen av denna materiel kan tidigareläggas. Vidare medger också höjningen att delar av den materiel som inte har kunnat anskaffas till Försvarsmakten på grund av regeringens ambitionssänkning kan köpas in till myndigheten. Sammantaget resulterar detta i en ökad operativ effekt för Försvars­makten.

Forskning och teknikutveckling

Internationellt satsas enorma summor på militär teknikutveckling och forskning. Nya vapensystem används som kan revolutionera krigföringen; bland annat den omfattande användningen av obemannade flygfarkoster i kriget 2020 mellan Armenien och Azerbajdzjan är exempel på detta. Därför vill Sverigedemokraterna förstärka både Försvarsmaktens och Totalförsvarets forskningsinstituts forsknings- och utvecklingssatsningar.

Kustbevakningen

Kustbevakningen får genom anslagshöjningen möjlighet att i ökad omfattning bedriva utbildning och införskaffa materiel för att motverka bränder på färjor. Sverigedemo­kraterna ser också miljöarbete till sjöss som en viktig del för att få till stånd en bättre miljö. Inom ramen för detta arbete finns den så kallade svavelförordningen. Genom att kontrollera att denna förordning efterlevs kan stora miljövinster göras.

I dag är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet för svavelförordningen. Sverigedemo­kraterna bedömer att man i stället bör tilldela Kustbevakningen denna roll då det är den myndighet som har bäst förutsättningar att sköta kontrollen av svavelförordningen.

Beredskapslager

Det civila försvaret och rikets krisberedskap är i behov av beredskapslager. Riktvärdet bör vara att beredskapslagren klarar av att täcka minst tre månaders förbrukning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i uppdrag att samordna, prioritera och fördela tillförda medel till berörda myndigheter.

Budgetförslag

Tabell 1 Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	44 207 502	1 156 000
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	1 476 513	±0
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	19 802 213	1 287 000
1:4	Forskning och teknikutveckling	831 905	50 000
1:5	Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten	11 463	±0
1:6	Totalförsvarets plikt- och prövningsverk	333 842	±0
1:7	Officersutbildning m.m.	262 289	±0
1:8	Försvarets radioanstalt	1 551 762	30 000
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	241 697	50 000
1:10	Nämnder m.m.	6 986	±0
1:11	Försvarets materielverk	2 104 280	20 000
1:12	Försvarsunderrättelsedomstolen	10 874	±0
2:1	Kustbevakningen	1 395 048	20 000
2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	521 850	20 000
2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	27 580	±0
2:4	Krisberedskap	1 273 788	±0
2:5	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	401 671	±0
2:6	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 428 916	±0
2:7	Statens haverikommission	57 728	±0
2:8	Myndigheten för psykologiskt försvar	103 000	±0
2:9	Rakel Generation 2	67 000	±0
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	407 892	±0
99:1	Beredskapslager	±0	300 000
Summa		76 525 799	2 933 000

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Avvikelse från regeringen	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Kompensation inställda övningar m.m.	500 000
Ökad rekrytering	200 000	200 000	200 000
Kompensation försvarsprisindex	456 000	456 000	456 000

Anslaget höjs med 1 156 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att genomföra inställda övningar vid ett senare tillfälle. Ökningen möjliggör också för myndigheten att säkerställa personalförsörjningen av officerare.

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	±0	-645 000	-1 290 000

Försvarsmaktens mer omfattande internationella uppdrag avvecklas från och med år 2022, vilket möjliggör en anslagssänkning om 645 miljoner kronor. På grund av omfattande avvecklingskostnader bedöms dock åtgärden få ekonomisk effekt först år 2023.

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Avvikelse från regeringen	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Materielinköp	930 000	1670 000	1600 000
Kompensation försvarsprisindex	357 000	357 000	357 000

Anslaget höjs med 1 287 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlig­het att genomföra omfattande materielinköp.

1:4 Forskning och teknikutveckling

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	50 000	50 000	50 000

Höjningen av anslaget gör det möjligt att stärka forskningsverksamheten så att Försvars­makten kan trygga tillgången på kunskap inom kritiska områden och inte hamna efter den ständiga militärtekniska utvecklingen på den internationella arenan.

1:8 Försvarets radioanstalt

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	30 000	30 000	30 000

Anslaget används för att utöka verksamheten vid Försvarets radioanstalt.

1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	50 000	50 000	50 000

Anslaget används för att förstärka forskningen vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

1:11 Försvarets materielverk

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	20 000	20 000	20 000

Anslaget används för en förstärkning i samband med att Försvarets materielverk blir nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering.

2:1 Kustbevakningen

Avvikelse från regeringen	Förslag 2022		Beräknat 2023	Beräknat 2024
Utbildning, resurser, brandbekämpning	10 000		10 000	10 000
KBV blir tillsynsmyndighet för svavelförordningen		10 000

Anslaget höjs med 20 miljoner kronor och finansierar bland annat de kostnader som uppstår när Kustbevakningen blir tillsynsmyndighet för svavelförordningen.

Ändamål

Anslaget får användas för de kostnader som uppstår inom ramen för uppdraget.

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	20 000	20 000	20 000

Anslaget höjs med 20 miljoner kronor till förebyggande arbete mot olika naturolyckor.

99:1 Beredskapslager

	Förslag 2022	Beräknat 2023	Beräknat 2024
Avvikelse från regeringen	300 000	400 000	600 000

300 miljoner kronor läggs till anslaget och möjliggör en snabbare återuppbyggnad av beredskapslager.

 

 

Roger Richthoff (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)	Caroline Nordengrip (SD)
Lars Andersson (SD)