Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen när det gäller våldsutövande föräldrars rätt till vårdnad och om att domstolarnas skyldighet att göra en dokumenterad riskbedömning vid vårdnadstvister bör befästas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En rapport från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) visar hur mäns våld inom familjen inte påverkar utgången i en vårdnadstvist. Rapporten visar att domstolar tenderar att inte frånta den våldsutövande föräldern vårdnadsrätten.

Totalt har författaren till rapporten gått igenom 100 fall varav 34 ledde till en dom. I majoriteten av dem sker ingen förändring i vårdnaden trots att det förekommit våld inom familjen. Det vanligaste är att föräldrarna hade gemensam vårdnad innan och att tingsrätten bestämmer att de ska fortsätta att ha det. I 14 av fallen ändras vårdnaden så att den ena föräldern – vanligtvis mamman – får ensam vårdnad och pappan får um­gängesrätt.

En annan granskning som gjorts av Ekot visar att många vårdnadstvister avgörs i överenskommelser mellan föräldrar, och då uteblir de riskbedömningar som domstol­arna är skyldiga att göra. I en dokumenterad riskbedömning ska domstolarna avgöra bl.a. huruvida barnen kan fara illa hos någon av föräldrarna.

Granskningen visar vidare att domstolarna, för att undvika utdragna förhandlingar, försöker få till överenskommelser mellan föräldrar i vårdnadstvister, som rätten sen fastställer i en dom.

Under 2019 avgjordes mer än två tredjedelar genom överenskommelser. Här har domstolarna undvikit skyldigheten att göra riskbedömningar om barn kan utsättas för hot, våld eller andra övergrepp och risker. Den skyldigheten gäller även om föräldrarna kommer överens.

Ekot har undersökt 94 överenskommelser där det finns uppgifter om våld eller andra risker för barnen, och där har tingsrätterna endast gjort en dokumenterad riskbedömning i tre fall.

Detta är oroväckande siffror som påvisar behovet av att öka kunskaperna inom rätts­väsendet gällande mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn.

Den 1 juli 2021 trädde en ny lag i kraft som gör att barn som blir vittne till våld inom familjen får starkare skydd. Den nya lagen om barnfridsbrott innebär att det blir straff­bart att utsätta barn att bevittna brott i nära relation. Ett barn som bevittnar våld blir nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Barnet ges därmed ett ökat rättsskydd och ses som ett brottsoffer och det betyder mycket för barnens rätts­säkerhet och möjlighet till att få upprättelse.

Denna nya lag är av stor vikt men frågan kvarstår hur det påverkar den våldsut­övande förälderns rätt till vårdnad.

I arbetet för ett jämställt samhälle med tydligt fokus på barns rättigheter är det av yttersta vikt att det är barnets bästa och barnets perspektiv beaktas vid beslut om vårdnad och att våldsutövande föräldrar fråntas vårdnaden av sina barn. Dagens tolkning tar större hänsyn till de vuxnas vilja att få träffa sina barn och inte till barnets rätt till trygghet, vilket strider mot barnkonventionen.

 

 

Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

Carina Ohlsson (S)