Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma hästsektorns många positiva effekter, såsom arbetstillfällen, turism och fritidssysselsättning för barn och ungdomar, och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst för ett bra djurskydd och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att hästsektorn ska vara en naturlig del i utvecklingen av landsbygden och bidra till att nå EU:s miljömål och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja fortsatt forskning för bättre djurvård och djurhälsa, inte minst för att förbättra hovhälsan, och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att orimliga regler eller förhållningssätt till övergödning inte ska drabba de gröna näringarna i allmänhet och den svenska hästnäringen i synnerhet och tillkännager detta för regeringen.

Fler hästar berikar Sverige

I dag rider över 500 000 svenskar regelbundet, både som rekreation och på tävling. Därtill kommer de som engagerar sig för trav och galopp, turridning och skogskörning. Hästar har en stor plats i många människors liv.

Stor ungdoms- och handikappidrott

Ridsport är i dag den största handikappidrotten i Sverige och den näst största ungdoms­idrotten. Det är den allra största fritidssysselsättningen för flickor. Hästsport är också unikt då män och kvinnor tävlar på exakt lika villkor. Och Sverige har världsklass på ryttare, kuskar och hästar samt är en framstående avelsnation.

Ridskolan

Hästen har ofta en stor betydelse för unga tjejer och funktionshindrade samt för reha­bilitering. Ridskolornas kunnande och sociala engagemang är en stor tillgång som kan användas mer, inte minst för brobyggande mellan människor och djur men också för ökad integration och fortsatt engagemang för vår underbara natur och för samman­hållningen i vårt land.

Omöjliga krav för hästnäringen

Övergödningsutredningen från Miljödepartementet generaliserar och drar förhastade slutsatser för den svenska hästnäringen. Landets drygt 355 000 hästar utpekas som en starkt bidragande orsak till övergödning. Men de åtgärder som den statliga utredningen föreslår är varken beprövade eller bygger på forskning eller beprövad erfarenhet. Kon­sekvenserna kan bli att många tvingas att stänga sina stallar eller ridskolor. Istället för att jobba med näringen och branschen, uppfattas det som att utredningen arbetar mot att Sverige är ett av Europas hästtätaste länder och därmed tillfredsställer stora delar av samhällsutvecklingen och ekonomin, såsom arbetstillfällen, forskning, fritidsintressen, sporter, social hälsoutveckling eller aktivt liv, för att nämna några betydelser som den svenska hästen har.

Bro mellan stad och landsbygd

Det finns drygt 360 000 hästar i Sverige i dag, och det finns fler än 56 000 anläggningar över hela vårt land. Genom att hästar äter gräs bidrar de till att hålla landskapet öppet, och då anläggningarna ofta är tätortsnära är det många som får njuta av detta. Hästarna blir på så sätt en brygga mellan stad och landsbygd.

Fyrtiosex miljarder kronor i omsättning

Hästar kan ge en ekonomisk potential för ökad turism och bidrar till att hålla lands­bygden levande. De är bas i företagande och ger exporttillfällen. Hästnäringen omsätter 46 miljarder kronor varje år och sysselsätter uppskattningsvis 28 000 personer samt engagerar oräkneliga arbetstimmar av ideella krafter. Spridningseffekten till övriga delar av samhället är omfattande. Varje krona som omsätts direkt inom hästnäringen medför ytterligare en kronas omsättning i övriga samhället. Hästnäringen påverkas förstås av politiska beslut. Det är därför viktigt att beslut inte missgynnar den. Aktuellt för närvarande är att den momsbefrielse som ideella föreningar hittills har haft kan komma att förändras eftersom reglerna ska vara lika i hela EU. Om reglerna förändras måste ambitionen vara att näringen ska kompenseras. Det viktigaste är att ekonomin inte försämras för hela den breda ideella sektorn.

När orättvisa blev rättvisa

Ridning delade med några andra få idrotter under lång tid att man inte omfattades av friskvårdsbidraget. Det var obegripligt att andra idrotter kunde betraktas som friskvård medan den näst största, som framför allt har betydelse för kvinnor, var utesluten. Nu har Skatteverket gjort en justering av tidigare listor över utövande av friskvård och tagit bort dessa undantag. Det är att gå från orättvisa till rättvisa. Tidigare domslut i bland annat Högsta förvaltningsdomstolen och långvarig kamp för rättvisa inom friskvård, tog äntligen slut, eller gjorde den det? Nu diskuteras olika praxis för vad som kan räknas in, bedömas som friskvård, och gränssnitt. Det är naturligt vid nya gränsdragningar, men förhoppningen är nu inte att ridning, eller för den delen golf, stöter på nya orosmoln etc. Därför är det viktigt att återkommande följa upp och se över, så att nya hinder inte upp­står, trots justerade gränssnitt.

Genom regelbunden motion förbättrar människor sin hälsa och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, övervikt med mera. Att fler människor motionerar skulle vara en betydelsefull, hälsofrämjande åtgärd som förutom att den förbättrar det individuella välmåendet skulle innebära en minskad belastning på sjukvården och sjukförsäkrings­systemet.

Avdragsgillt friskvårdsavdrag

Det är möjligt för en arbetsgivare att bidra till personalens styrketräning, fotboll, inne­bandy, tennis, olika former av massage och tai chi. Alltifrån hård fysisk träning till avslappningsövningar faller under sådan friskvård som kan subventioneras skattefritt.

Skatteutskottet har återkommande uttalat sig positivt om golf som en del av frisk­vårdsförmånen, och detsamma gällande ridsporten. Sveriges riksdag har också vid upprepade tillfällen bifallit och stött förändringar av denna föråldrade gränsdragning.

Det är bra att praxis nu har ändrats gällande ridning och golf, men att motions­ridning inte kan vara skattebefriad friskvård är dåligt motiverat i dagens lagtext. Det enda som finns föreskrivet är att exklusiva sporter utan fysisk ansträngning som kräver dyrbara anläggningar, redskap och kringutrustning inte ska omfattas av skattefriheten. Inget av detta gäller för hästsporten, där olika former av motionsridning är en växande sysselsättning – för unga såväl som äldre och rörelsehindrade – som erbjuder både fysisk aktivitet, social kontakt och en avslappnande naturupplevelse om man rider utomhus. Ridsporten har dessutom visat sig vara effektiv i rehabiliteringsarbete med arbetsskador samt en stor idrott för många funktionshindrade.

När det gäller ridning är det ju dessutom inte utrustningen eller hästen som ska räknas till personalvårdsförmånen, utan det är möjligheten att hyra en häst eller gå på ridskola som ska subventioneras, precis som hyran för en tennisplan eller squashhall. Därmed bör nya gränssnitt återkommande följas upp så att intensionen inte försvinner.

Tjejer och killar

Många av de flickor som har börjat hänga i ett stall och har använt det som en ungdoms­gård tar med tiden ett allt större ansvar för djuren och för verksamheten. Ett naturligt ledarskap växer fram. Det är flera unga kvinnor som på så sätt har fått sina första arbeten i stall och på ridskolor.

Mer forskning och ökad hovhälsa

Husdjur har det generellt sett bra i Sverige. Det hindrar inte att vården av dem och djurhälsan kan bli än bättre. Därför vill jag att forskningen och försöken med inriktning på just detta lyfts fram. Speciellt angelägen anser jag forskning om förbättrad hovhälsa vara.

 

 

Cecilia Widegren (M)