Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra utbildningen i sjukförsäkring/försäkringsmedicin i läkarutbildningen och införa uppföljande seminarier för mer erfarna läkare och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förändringar i sjukskrivningsprocessen som innebär att läkare som är specialiserade i sjukförsäkringen tar över när en sjukperiod riskerar att bli långvarig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i dialog med vården och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

När en person blir sjuk och förlorar sin arbetsförmåga kommer den ofta i kontakt med sjukvården. Sjukvården har i uppgift att undersöka, göra medicinsk bedömning av sjukdom och arbetsförmåga, utfärda läkarintyg vid behov samt göra en behandlingsplan för patienten. Läkare har således en viktig roll i sjukskrivningsprocessen och i patientens tillfrisknande. Bemötande och behandling, liksom sjukskrivning, får en stor betydelse för patienten.

Försäkringskassan har i uppgift att bedöma rätten till sjukpenning utifrån befintliga regelverk och de underlag som finns. När läkarintygen bedöms vara otillräckliga, skickas de ofta tillbaka till läkaren för komplettering. Detta för att handläggaren ska kunna tillämpa lagstiftningen. I vissa fall kan läkarintyg skickas fram och tillbaka flera gånger mellan handläggare och läkare.

Frustrationen bland läkarkåren gällande Försäkringskassans krav på komplettering av medicinska underlag är stor. När många läkarintyg kompletteras läggs mycket av vårdens tid på administration. För Försäkringskassan innebär kompletteringar merarbete och längre beslutstider. Vissa handläggare kan också välja att gå till beslut direkt istället för att komplettera det medicinska underlaget. De olika bedömningarna kan då resultera i rättsosäkerhet.

Den som drabbas hårdast av den dåliga kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan är medborgaren som är sjukskriven. Kommunikationen mellan Försäkringskassan och sjukvården behöver därför förenklas och förbättras.

Läkare uppfattar ofta sjukskrivning som en svår uppgift. I läkarutbildningen ingår endast en halvdagsutbildning i sjukförsäkringen, vilket är otillräckligt. Det behövs en längre utbildning för alla blivande läkare och även uppföljande seminarier för erfarna läkare. Läkare behöver få bättre verktyg och kunskap för att hantera sjukskrivningar och utfärda läkarintyg redan från första dagen i en sjukperiod.

Sjukskrivningsprocessen skulle även kunna styras om, så att alla läkare fortsatt kan sjukskriva patienter vid korta sjukfall eller från första dagen i en sjukperiod, men att vissa läkare som är särskilt kunniga i försäkringsmedicin tar över när sjukskrivningen riskerar att bli långvarig. Det skulle leda till en mycket smidigare sjukskrivningsprocess för alla inblandade.

Även Försäkringskassan behöver se över sitt arbetssätt och samarbeta bättre med sjukvården. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd bör anpassas i dialog med vården för att undvika generalisering av diagnoser, eftersom människor reagerar olika och har olika förutsättningar för tillfrisknande. För att säkra tryggheten för alla behöver sjukskrivningsprocessen fungera. Därför är det viktigt att läkare har rätt verktyg och Försäkringskassan bra underlag och att kommunikationen mellan Försäkrings­kassan och sjukvården fungerar.

 

 

Sultan Kayhan (S)