Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ett samlat ansvar för vattenpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vatten är vår gemensamma resurs med många användningsområden. Vattnet spelar en viktig roll i de flesta samhällsfunktioner, ekonomin och miljön.

Vattenflöden och vattenanvändning förändras kontinuerligt. I framtiden drivs ut­vecklingen på av klimatförändringar, förändringar inom jordbruk och industri samt urbaniseringen.

För att kunna hantera utvecklingen måste kunskapen om olika aspekter av vatten­försörjning förbättras.

I Sverige har vi god total tillgång på sötvatten men vi kommer att behöva använda vattnet mer resurseffektivt. Eftersom vi ser en ganska stor variation av tillgången i olika delar av landet blir det allt viktigare med resurseffektivt användande i områden med torka. Där bör om möjligt vattnet användas många gånger innan det återförs till reci­pienten.

Effekter av klimatförändringar förstärker detta behov. SMHI har haft ett regerings­uppdrag att kartlägga vattenuttag. SMHI påpekar att det i dagsläget finns viss informa­tion om vattenuttag, men informationen är långt ifrån heltäckande. Det finns heller inget samlat system för insamlingen av mätdata.

Vatten är som sagt en grundläggande förutsättning för de flesta verksamheter i sam­hället. Därför behöver diskussionen om vattnets värde breddas från att det bara ses som en produkt för en viss användare till att betraktas som en resurs även för andra grupper som är direkt eller indirekt beroende av vattenresurserna. Det behövs även en bredare diskussion om ekonomiska och finansiella beräkningsgrunder när vattentillgången för­ändras till följd av ökat befolkningstryck, ändrade levnadsvanor och klimatförändringar.

I Sverige har vi en lång tradition av arbete med vattenförsörjning och avloppshan­tering för att få ned kväve- och fosforutsläpp i vattenförekomster. Initialt låg fokus på att hantera avloppsvatten, men det har under åren utvecklats genom förfinad rening och breddats till att innefatta vattnets kretslopp. En kombination av stark miljölagstiftning, offentlig styrning och regelverk samt ett innovativt näringsliv har gjort att svensk vattenhantering står sig väl i jämförelse med andra länder.

Näringslivet och forskningen har en viktig roll för att genom innovativa lösningar säkra en god tillgång på vatten i framtiden. Förutsättningarna på marknaden för produk­ter, system och tjänster inom vattensektorn styrs av lagar, regler och efterfrågan från många offentliga aktörer. En bättre samverkan behövs mellan näringslivet och det offentliga inom forskning, utveckling och utbildning.

Vattensektorn står nu inför en rad utmaningar de kommande åren samtidigt som vattenförvaltningen är splittrad i Sverige. Inom Regeringskansliet ligger den på olika departement. En rad myndigheter har ansvar för olika frågor kring vattenförvaltningen. Detta gör det svårt att samordna vattenförvaltningen vilket skulle vara önskvärt.

Därför bör regeringen överväga initiativ för att göra ett departement sammanhållande för nationell vattenpolitik och en myndighet som har huvudansvar för vattenförvaltningen.

 

 

Patrik Engström (S)
Roza Güclü Hedin (S)	Maria Strömkvist (S)