H901SfU3: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Sammanfattning
Utskottet avstyrker regeringens lagförslag om att påbörja införandet av en familjevecka. Därmed tillstyrker utskottet ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna samt motionsyrkanden om avslag på budgetpropositionen i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken för att höja underhållsstödet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.
Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 12
Statens budget inom utgiftsområde 12
1.Statens budget inom utgiftsområde 12 (S, MP)
2.Statens budget inom utgiftsområde 12 (C)
3.Statens budget inom utgiftsområde 12 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 12 (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statens budget inom utgiftsområde 12 |
a) Anslagen för 2022
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 6 och motionerna
2021/22:3896 av Linda Lindberg m.fl. (SD),
2021/22:3950 av Bengt Eliasson m.fl. (L),
2021/22:4018 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),
2021/22:4150 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 och
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 50 och
avslår motionerna
2021/22:25 av Angelica Lundberg (SD),
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 2, 5, 8, 14, 15, 17 och 18,
2021/22:2613 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3,
2021/22:3192 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 11, 12, 16, 30, 33 och 40,
2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 24 och 57,
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 9 och
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 27 och 28.
b) Lagförslaget om att påbörja införandet av en familjevecka
Riksdagen avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken (lagförslag 2.1),
2. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
3. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),
4. lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4150 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 2–5 och
avslår proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkterna 1–4.
c) Lagförslaget om höjt underhållsstöd
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (lagförslag 2.5).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 5.
Stockholm den 7 december 2021
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maria Malmer Stenergard
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Maria Malmer Stenergard (M), Rikard Larsson (S)*, Carina Ohlsson (S)*, Mattias Karlsson i Luleå (M), Ludvig Aspling (SD), Teresa Carvalho (S)*, Martina Johansson (C)*, Ida Gabrielsson (V)*, Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S)*, Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S)*, Bengt Eliasson (L)*, Arin Karapet (M), Ann-Sofie Alm (M), Jennie Åfeldt (SD) och Rasmus Ling (MP)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Under beredningen av ärendet har Försäkringskassans generaldirektör informerat utskottet om myndighetens arbete.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har den 24 november 2021 bifallit finansutskottets förslag och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn till 99 846 770 000 kronor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Det är 3 194 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen.
I detta betänkande föreslår socialförsäkringsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de alternativa förslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 12, vilket även inkluderar lagförslag om införande av en familjevecka och om höjt underhållsstöd.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 12
Propositionen
Riksdagen har beslutat om följande mål för utgiftsområde 12 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 12, bet. 2015/16:SfU3, rskr. 2015/16:88):
• Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn.
• Den ekonomiska familjepolitiken ska även bidra till ett jämställt föräldraskap.
Regeringen använder följande centrala indikatorer för att redovisa resultaten inom utgiftsområdet:
• barnfamiljernas inkomstutveckling
• andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard och med låg inkomststandard
• de familjeekonomiska stödens betydelse för hushållens inkomster
• föräldrarnas användning av föräldraförsäkringen och föräldraledighet.
Av regeringens resultatredovisning framgår att medianen för barnhushållens ekonomiska standard (disponibel inkomst per konsumtionsenhet) ökade för samtliga barnhushåll under perioden 2009–2020. Det finns dock stora nivåskillnader i ekonomisk standard mellan olika hushållstyper och dessa skillnader är bestående över tid. Ensamstående kvinnor med flera barn har lägst ekonomisk standard av de olika hushållstyperna och har även haft en svag inkomstutveckling över tid. Även för ensamstående män med flera barn har inkomstutvecklingen varit svag. Under 2020 var den ekonomiska standarden ca 22 procent lägre för utrikes födda ensamstående kvinnor och män med barn än den var för inrikes födda ensamstående kvinnor och män med barn. Sammanboende utrikes födda föräldrar hade 2020 ca 40 procent lägre ekonomisk standard än vad sammanboende inrikes födda föräldrar hade.
Familjepolitikens betydelse för barnhushållens inkomster har enligt regeringens resultatredovisning minskat något sett över en tioårsperiod. Framför allt gäller det ensamståendehushåll med flera barn. De senaste åren har en svag stabilisering setts för flera hushållstyper och familjepolitikens andel av disponibel inkomst bedöms ha ökat svagt mellan 2019 och 2020, förutom för sammanboendehushåll med ett eller två barn. Höjningarna av underhållstöd och bostadsbidrag under de senaste åren påverkar framför allt ensamståendehushållens ekonomiska standard och kan vara en förklaring till att familjepolitiken inte har tappat i betydelse för dessa hushåll de senare åren. Den ekonomiska familjepolitiken förstärkte barnhushållens disponibla inkomster med i genomsnitt 9 procent 2020, vilket är samma nivå som 2019.
Relativ låg ekonomisk standard är ett mått som avser en ekonomisk standard som är lägre än 60 procent av medianen av ekonomisk standard för samtliga personer det aktuella året. Av regeringens resultatredovisning framgår att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökade med 1 procentenhet till 18 procent mellan 2015 och 2020. För ensamstående kvinnor som är utrikes födda är andelen särskilt hög och låg på runt 61 procent under perioden 2015–2020. Även bland sammanboende föräldrar där båda är utrikes födda ses en hög andel med låg ekonomisk standard, ca 42 procent. I hushåll där båda de sammanboende föräldrarna är inrikes födda är risken för ekonomisk utsatthet enbart 5 procent. Uppgifterna för 2020 är en prognos, och skillnaderna mellan åren är små för samtliga hushållstyper.
Ett kompletterande mått på ekonomisk utsatthet är låg inkomststandard. Ett hushåll har låg inkomststandard om hushållets disponibla inkomst är mindre än dess beräknade baskonsumtion. Indikatorn som mäter andelen barnhushåll med låg inkomststandard är ny för årets resultatredovisning. Andelen barnhushåll som har en låg inkomststandard har enligt regeringens resultatredovisning sjunkit över tid men ökade för samtliga hushållstyper förutom för ensamstående utrikes födda män med barn mellan 2019 och 2020. Familjepolitikens bidrag för att barnhushållen ska nå en god levnadsstandard har varit i stort sett oförändrad de senaste fem åren. Utan de familjeekonomiska stöden skulle 26 procent av barnhushållen ha haft en låg ekonomisk standard 2020. Med stöden minskade den andelen till 17 procent, med hänsyn tagen till växelvist boende. Utan den ekonomiska familjepolitiken hade barnhushållen haft en ekonomisk standard som motsvarade 72 procent av den för hushåll utan barn. Med familjepolitiken är andelen 80 procent.
Regeringens resultatredovisning visar att andelen föräldrapar som delar föräldrapenningen jämställt har ökat över tid (med jämställt avses här att båda föräldrarna tar ut minst 40 procent). För barn födda 2005 var det 9,5 procent av föräldraparen som hade fördelat uttaget jämställt vid barnets tvåårsdag. För barn födda 2018 var andelen 19 procent. En lägre andel av föräldraparen, ca 13 procent, delar jämställt på föräldraledigheten. För barnfamiljerna har spridningen av covid-19 inneburit nya råd kring barns närvaro på förskola och skola, vilket resulterat i att nyttjandet av tillfällig föräldrapenning har ökat kraftigt, framför allt under våren 2020. Antalet utbetalade nettodagar med tillfällig föräldrapenning under 2020 var 25 procent högre än vad som var fallet 2019. Män ökade sitt uttag av förmånen något mer än kvinnor.
Enligt regeringens bedömning är målen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn delvis uppfyllda.
När det gäller det första delmålet gör regeringen bedömningen att den ekonomiska familjepolitiken, i samma utsträckning som under de senaste åren, under 2020 bidrog till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna och att familjepolitiken bidrar till att utjämna inkomstskillnader mellan hushåll med och utan barn genom att öka barnhushållens ekonomiska standard. Enligt regeringen ger familjepolitiken ett gott grundstöd till de flesta barnfamiljer. Ett högre nyttjande av förmåner som tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning under pandemin visar att systemen fungerar väl även i kris och vid plötsliga händelser. För de hushåll som har de lägsta inkomsterna har dock ytterligare åtgärder varit motiverade och ett tillfälligt tillägg till bostadsbidraget har stärkt ekonomin för dessa hushåll. Andelen barnhushåll i ekonomisk utsatthet minskar, men skillnaderna mellan hushåll med och utan barn består. Regeringen anger att barnhushållens inkomster inte har ökat i takt med den genomsnittliga löneutvecklingen trots flera höjningar av exempelvis bostadsbidraget och underhållstödet under de senaste åren.
I fråga om det andra delmålet bedömer regeringen att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till ett jämställt föräldraskap men att det behövs ytterligare åtgärder. Regeringen anger att utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap, mätt som en jämn fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet mellan män och kvinnor, går långsamt framåt men inte har ökat nämnvärt det senaste året. Regeringen framhåller att det även för detta mål finns nivåskillnader, t.ex. när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå och om de är inrikes eller utrikes födda.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter och att det finns en pågående dialog mellan riksdagen och regeringen.
Resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
Utskottet kan konstatera att redovisningen av resultaten även i år har en tillfredsställande struktur. Enligt utskottets mening är det önskvärt att i möjligaste mån hålla isär den egentliga resultatredovisningen och regeringens slutgiltiga bedömning av måluppfyllelsen. Det innebär att denna bedömning inte bör föregripas i redovisningsdelen. Den nya rubriken Regeringens bedömning av måluppfyllelsen speglar avsnittets avsedda innehåll bättre och främjar en sådan uppdelning.
Utskottet noterar att redovisningen är koncentrerad och har ett tydligt fokus på de centrala indikatorerna. I likhet med tidigare år har Försäkringskassan bistått med att utveckla indikatorer för att beskriva hur de olika familjepolitiska stöden bidrar till måluppfyllelsen. En ny indikator som mäter andelen barnhushåll med låg inkomststandard har ersatt det tidigare måttet absolut låg ekonomisk standard. Regeringen redovisar de överväganden som gjorts inför bytet av indikator på ett klargörande sätt. Det är positivt att flera diagram och tabeller innehåller tidsserier som möjliggör en analys över tid samt att detta även gäller för det nya diagram som visar andelen barnhushåll med låg inkomststandard. Ett flertal av de tabeller och diagram som används för att illustrera resultaten delas upp på män och kvinnor så att könsskillnader åskådliggörs. Ofta görs också en uppdelning för flera olika hushållstyper och för inrikes och utrikes födda. Detta ger enligt utskottets mening goda förutsättningar att bedöma den ekonomiska familjepolitikens resultat för olika grupper. Utskottet välkomnar att det i årets resultatredovisning tas hänsyn till växelvist boende eftersom det, som regeringen påpekar, ger en mer rättvisande bild av barnhushållens faktiska sammansättning och ekonomi. Utskottet noterar vidare att det också i övrigt förekommer resonemang om hur prioriteringar, indikatorer och strategier relaterar till målet för utgiftsområdet samt att det finns utförliga beskrivningar av vad indikatorerna mäter.
En faktor som påverkar resultaten inom utgiftsområdet är hur många personer som får del av de olika stöden. Antalet personer i transfereringssystemen och deras inbördes sammansättning kommer till uttryck i vad som i budgetsammanhang brukar benämnas volymer. I förra årets budgetproposition bedömdes de volymrelaterade utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring öka med 454 miljoner kronor för 2022 och med 924 miljoner kronor för 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.10). I den aktuella budgetpropositionen väntas volymerna i stället minska med 3 634 miljoner kronor för 2022 och med 3 535 miljoner kronor för 2023 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.11 och Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.4). Utskottet anser att en redovisning av hur dessa prognoser för de volymrelaterade utgifterna faller ut, tillsammans med en utförligare redogörelse för orsakerna bakom mer påtagliga skiftningar över tid, kan bidra till en bättre förståelse för vilka resultat statliga anslagsmedel får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. I detta sammanhang kan även noteras att det i resultatredovisningen anges att antalet födda barn förväntas minska under kommande år, samtidigt som det i budgetförslaget anförs att barnafödandet är fortsatt högt (prop. 2021/22:1 utg.omr. 12 s. 20 och 137). Utskottet konstaterar att det visserligen inte finns någon motsättning mellan uppgifterna men ser gärna att resultatredovisningen i framtiden innehåller mer utvecklade resonemang i dessa delar. Precis som regeringen påpekar är kunskap om barnhushållens sammansättning och barnafödandet i Sverige viktig för att kunna tolka resultatredovisningen.
När det gäller bedömningen av måluppfyllelsen anför regeringen att den ekonomiska familjepolitiken i samma utsträckning som under de senaste åren har bidragit till en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna. Utskottet kan konstatera att resultatredovisningen ger vid handen att inkomstskillnaderna mellan hushåll med och utan barn består, även om familjepolitiken bidrar till en utjämning. Utskottet vill återigen betona vikten av att de familjeekonomiska stöden fortsätter att bidra till goda uppväxtvillkor för barn och att skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan de olika barnhushållen minskar genom att de med lägst inkomster får stöd. Utskottet delar regeringens bedömning att utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap, mätt som en jämn fördelning av föräldrapenning och föräldraledighet mellan män och kvinnor, går långsamt framåt.
Statens budget inom utgiftsområde 12
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 enligt utskottets förslag, antar regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken i fråga om höjt underhållsstöd och avslår regeringens förslag till lagändringar i övrigt. Riksdagen bifaller därmed delvis regeringens förslag till anslag och Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas motionsyrkanden om anslagens fördelning inom utgiftsramen samt avslår övriga alternativa budgetförslag som förts fram i motioner.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, MP), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).
Propositionen
Anslaget 1:1 Barnbidrag
Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Barnbidrag bestäms till 33 426 477 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för allmänna barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag. Anslaget får även användas för utgifter för tilläggsbelopp till familjeförmåner.
Antalet barn i åldern 0–16 år väntas minska under prognosperioden, vilket betyder att utgifterna blir lägre för allmänt barnbidrag, flerbarnstillägg och förlängt barnbidrag. Utgifterna för tilläggsbelopp beräknas ligga stabilt under prognosperioden men är osäkra på längre sikt. Sammantaget innebär förändringarna som beskrivs ovan att utgifterna för anslaget kommer att minska under perioden.
Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Föräldraförsäkring bestäms till 48 225 247 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för föräldrapenning, familjedagspenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner.
I propositionen föreslår regeringen att införandet av en familjevecka påbörjas. Till förmånen knyts även statlig ålderspensionsavgift för familjedagspenning. Förslaget får till följd att utgifterna för anslaget ökar med 3,19 miljarder kronor 2022.
Under perioden förväntas antalet födda barn minska svagt; även antalet barn mellan noll och tolv år minskar något. Utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning beräknas öka under de kommande åren som en följd av ett fortsatt högt barnafödande samt en stigande timlön. Nyttjandet av föräldrapenning var lågt under det första halvåret 2021 och förväntas bli ännu lägre under 2022. Antalet födda barn förväntas minska något fram till 2023 för att sedan öka, vilket påverkar utgifterna.
Förslag om att påbörja införandet av en familjevecka
Som angetts ovan föreslår regeringen att det införs en ny föräldrapenningförmån i socialförsäkringsbalken, benämnd familjedagspenning. Enligt förslaget ska den som arbetar i Sverige vara försäkrad för den nya förmånen. Det är en försäkrad förälder i den mening som avses inom både föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen som ska ha rätt till förmånen.
Regeringen anser att familjedagspenning ska kunna lämnas för barn som är mellan 4 och 16 år gamla. Familjedagspenning ska kunna lämnas när föräldern vårdar ett barn under en dag när det är lov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situation i den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i. Detta ska dock inte gälla när det är fråga om öppen förskola. För rätt till familjedagspenning i ovannämnda fall ska också gälla som villkor att föräldern under den tid som avses ovan till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
Familjedagspenning ska enligt vad regeringen föreslår även kunna lämnas i samband med att föräldern deltar i ett utvecklingssamtal eller motsvarande när det gäller ett barn i den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i (med vissa ytterligare begränsningar).
Förslaget innebär att det är vårdnadshavare som ska ha en självständig rätt att få familjedagspenning. Till en förälder som har ensam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen. Till en förälder som tillsammans med någon annan har gemensam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst tre dagar per år sammanlagt för barnen. Till en förälder som har både ensam vårdnad och tillsammans med någon annan gemensam vårdnad om sina barn som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen. Ersättning för tre av dagarna ska endast lämnas för barn som föräldern har ensam vårdnad om.
Regeringen föreslår att familjedagspenning ska lämnas enligt två förmånsnivåer: hel och halv. Hel familjedagspenning ska lämnas för dag när en förälder helt har avstått från förvärvsarbete. Halv familjedagspenning ska lämnas för dag när en förälder har förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. När en förälder har avstått från förvärvsarbete hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat, ska familjedagspenning i samband med att föräldern deltar i ett utvecklingssamtal eller motsvarande lämnas på halv förmånsnivå även om förutsättningarna för att föräldern ska ha rätt till förmånen inte är uppfyllda för hela den tid han eller hon har avstått från förvärvsarbete.
En förälder som har ensam vårdnad om ett barn som kan berättiga till familjedagspenning ska enligt förslaget kunna avstå rätten att få familjedagspenning för barnet till förmån för en annan av barnets föräldrar. Rätten att få familjedagspenning ska få avstås för högst tre dagar per år sammanlagt för de barn som föräldern har ensam vårdnad om.
Familjedagspenning ska enligt regeringen få lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid. Familjedagspenning ska dock inte få lämnas till en förälder för samma tid som föräldern får föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Familjedagspenning ska inte heller lämnas för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats till föräldern. En vårdnadshavares rätt att få familjedagspenning för ett barn som står under gemensam vårdnad bör inte kunna avstås till förmån för en annan av barnets föräldrar.
Regeringen föreslår att familjedagspenning ska beräknas enligt bestämmelserna om beräkning av tillfällig föräldrapenning. Familjedagspenning ska inte lämnas för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan om familjedagspenning kom in till Försäkringskassan. Detta ska dock inte gälla om det finns synnerliga skäl för att familjedagspenning ändå bör lämnas.
Förslaget innebär att en förälder ska ha rätt till ledighet under tid då han eller hon får familjedagspenning. Rätt till ledighet ska finnas även för en förälder som skulle ha haft rätt till familjedagspenning om han eller hon inte hade omfattats av bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om bibehållen sjukersättning när den försäkrade förvärvsarbetar. Föräldraledighet med familjedagspenning ska vara semesterlönegrundande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 4 april 2022. Familjedagspenning ska inte lämnas för tid före ikraftträdandet.
Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Underhållsstöd bestäms till 2 838 365 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för underhållsstöd. Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar återförs till anslaget.
Under prognosperioden förväntas antalet barn med underhållsstöd fortsätta minska som en följd av att fler föräldrar reglerar underhåll för barn på egen hand, utan Försäkringskassans inblandning. Det debiterade beloppet förväntas öka de kommande åren. Samtidigt förväntas inbetalningsgraden, dvs. förhållandet mellan inbetalt och debiterat belopp, minska något.
Regeringen lämnar även förslag om en höjning av underhållsstödet för barn mellan sju och tio år, vilket ökar utgifterna med 35 miljoner kronor 2022.
Förslag om höjt underhållsstöd
Regeringens förslag innebär att underhållsstödet till barn som är 7–10 år gamla ska höjas med 150 kronor så att det ligger på samma nivå som för 11–14-åringar. Det belopp som lämnas i fullt underhållsstöd ska därmed vara 1 823 kronor i månaden fr.o.m. månaden efter den då barnet har fyllt 7 år i stället för 11 år, t.o.m. månaden då barnet fyller 15 år. Underhållsstöd om 1 673 kronor i månaden ska lämnas t.o.m. månaden då barnet fyller 7 år i stället för 11 år. Regeringen motiverar förslaget med att dagens underhållsstöd till barn mellan 7 och 10 år, dvs. 1 673 kronor per månad, inte fullt ut täcker hälften av normalkostnaden för barn i den åldersgruppen efter att hänsyn har tagits till barnbidraget.
Bestämmelsen om omprövning av den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp ska enligt regeringens förslag ändras till följd av den nya åldersindelningen. Den bidragsskyldiga förälderns betalningsbelopp ska omprövas när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 år i stället för 11 år. En ändring av betalningsbeloppet vid en sådan omprövning ska gälla fr.o.m. månaden efter den då barnet fyllde 7 år i stället för 11 år.
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd och betalningsskyldighet som avser augusti 2022.
Anslaget 1:4 Adoptionsbidrag
Regeringen föreslår att anslaget 1:4 Adoptionsbidrag bestäms till 14 784 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner.
På grund av reserestriktioner under 2020 har antalet barn som adopterats mer än halverats jämfört med 2019. Osäkerheten kring antalet utbetalade adoptionsbidrag under prognosperioden är stor, givet fortsatta reserestriktioner på grund av covid-19 samt att antalet adopterade barn har minskat över tid.
Anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd
Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Barnpension och efterlevandestöd bestäms till 1 029 900 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för barnpension och efterlevandestöd.
Antalet barnpensioner förväntas öka under prognosperioden eftersom antalet barn i tonåren, för vilka barnpensioner är vanligare, är relativt stort. Medelbeloppet för barnpension, som styrs av inkomstindex, förväntas också öka under perioden, vilket sammantaget innebär ökade utgifter för barnpension. Även utgifterna för efterlevandestödet förväntas öka svagt eftersom medelbeloppet ökar.
Anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag bestäms till 4 752 293 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt statlig ålderspensionsavgift för dessa förmåner.
Den 1 januari 2019 ersatte omvårdnadsbidraget den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Det sker en successiv överföring av utgifter mellan anslagsdelen vårdbidrag och anslagsdelen omvårdnadsbidrag och fr.o.m. 2023 förväntas vårdbidraget vara helt utfasat. Utgifterna för anslaget förväntas öka över tid.
Anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår
Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår bestäms till 8 467 300 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift för pensionsrätt för barnår.
Antalet barn i de yngre åldrarna förväntas minska, vilket innebär lägre utgifter på anslaget. Samtidigt påverkar sysselsättningsgrad och ökande timlöner utgifterna. Sammantaget beräknas utgifterna ligga relativt stabilt de kommande två åren för att sedan minska något.
Anslaget 1:8 Bostadsbidrag
Regeringen föreslår att anslaget 1:8 Bostadsbidrag bestäms till 4 286 404 000 kronor för 2022. Anslaget får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer och till unga som fyllt 18 år men inte 29 år.
Under perioden april 2020 t.o.m. mars 2021 var det ca 149 300 barnhushåll, en majoritet hushåll med hemmavarande barn, samt ca 47 200 ungdomshushåll som fick bostadsbidrag. Antalet mottagare av bostadsbidrag förväntas minska de kommande åren. Antalet barnhushåll minskar snabbare än antalet ungdomshåll. Som en följd av detta beräknas utgifterna för bostadsbidrag minska.
Motionerna
I kommittémotion 2021/22:4018 föreslår Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) att riksdagen anvisar 3 229 000 000 kronor mindre till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 3 194 miljoner kronor mindre än regeringen till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om införande av en familjevecka. Till anslaget 1:3 Underhållsstöd anvisas 35 miljoner kronor mindre än regeringen eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag om höjt underhållsstöd.
I kommittémotion 2021/22:3896 föreslår Linda Lindberg m.fl. (SD) att riksdagen anvisar 31 000 000 kronor mer till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 1 719 miljoner kronor mindre än regeringen. När det gäller nämnda anslag avvisar motionärerna regeringens förslag om införande av en familjevecka och föreslår i stället att
– antalet s.k. pappadagar ökar med 5 dagar
– antalet s.k. dubbeldagar ökar till 60 dagar
– tidsramen för skydd av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) stärks till dess barnet fyllt tre år
– blivande mammor får rätt till tio dagars graviditetspenning före födelsen
– en lagstadgad rätt för båda föräldrarna att delta vid mödravårdsbesök från det att graviditeten är bekräftad med möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning.
Till anslaget 1:8 Bostadsbidrag anvisas 750 miljoner kronor mer än i regeringens förslag för att stärka bostadsbidraget för familjer med svag ekonomi. Slutligen föreslår motionärerna ett nytt anslag, Bidrag till förstföderskor, till vilket anvisas 1 000 miljoner kronor för att täcka engångskostnader som uppstår i samband med att det första barnet föds eller adopteras.
Motsvarande förslag finns i kommittémotion 2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 2, 5, 8, 14, 15, 17 och 18. Ett yrkande om att öka antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen finns även i motion 2021/22:25 av Angelica Lundberg (SD).
Martina Johansson m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4150 yrkande 1 att riksdagen anvisar 3 094 000 000 kronor mindre till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 3 194 miljoner kronor mindre än regeringen till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om införande av en familjevecka. Som en följd av Centerpartiets förslag om att delvis sänka ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen anvisas 100 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:8 Bostadsbidrag. I samma motion yrkandena 2–5 begärs att regeringens lagförslag om införande av en familjevecka avslås, i enlighet med vad som anförts ovan.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3192 att riksdagen anvisar 490 000 000 kronor mer till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 110 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag. Som en konsekvens av att regeringens förslag om arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år avvisas och av Vänsterpartiets förslag om energiskatt för datorhallar kan anslaget minskas. Till anslaget 1:8 Bostadsbidrag anvisas 600 miljoner kronor mer än i regeringens förslag till följd av motionärernas förslag om att höja det barnrelaterade bostadsbidraget med 200 kronor per månad för ett barn, 400 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller fler barn. Motsvarande förslag om bostadsbidraget finns i kommittémotion 2021/22:2613 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3.
Ebba Busch m.fl. (KD) föreslår i partimotion 2021/22:4166 yrkande 50 att riksdagen anvisar 1 843 800 000 kronor mindre till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 2 412 miljoner kronor mindre än i regeringens förslag till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om införande av familjevecka och i stället föreslår att antalet föräldrapenningdagar för nyanlända föräldrar med barn yngre än två år inte ska begränsas, att ersättningsnivån för de s.k. lägstanivådagarna ska höjas till 220 kronor och att taket i den tillfälliga föräldrapenningen ska höjas från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Till anslaget 1:3 Underhållsstöd anvisas 35 miljoner kronor mindre än regeringen eftersom motionärerna avvisar regeringens förslag om höjt underhållsstöd. Till anslaget 1:4 Adoptionsbidrag anvisar motionärerna 3,2 miljoner kronor mer än regeringen för att presumtiva adoptionsföräldrar inte själva ska behöva bekosta den obligatoriska föräldrautbildningen och för att höja adoptionsbidraget till 90 000 kronor per barn. I motionen anges att 2 400 miljoner kronor inom anslaget 1:7 Pensionsrätt för barnår ska finansiera förslag om att utöka antalet barnrättsår från fyra till fem samt för att höja jämförelseinkomsten under barnrättsåren från 75 till 85 procent. Reformen finansieras fullt ut genom motionärernas förslag om att pensionsrätten för studieår ska avskaffas. Till anslaget 1:8 Bostadsbidrag anvisas 600 miljoner kronor mer än i regeringens förslag. Det barnrelaterade bidraget för hemmavarande barn bör enligt motionärerna höjas med 200 kronor per månad för ett barn, 400 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller fler barn. Vidare bör taket för den bidragsgrundande inkomsten höjas med 30 000 kronor.
I samma motion yrkandena 11, 12, 16, 30, 33 och 40 föreslås motsvarande tillkännagivanden om lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen, pensionsrätten för barnår, föräldrapenningdagar för nyanlända, höjt tak i den tillfälliga föräldrapenningen, höjt särskilt bostadsbidrag för hemmavarande barn och höjt inkomsttak i bostadsbidraget samt höjt adoptionsbidrag och kostnadsfri föräldrautbildning.
Ett tillkännagivande om höjt tak i den tillfälliga föräldrapenningen föreslås även i kommittémotion 2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 24. I samma motion yrkande 57 liksom i kommittémotion 2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 9 begär motionärerna tillkännagivanden om den föreslagna reformen om barnrättsår. Larry Söder m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4222 yrkandena 27 och 28 tillkännagivanden om bostadsbidrag som motsvarar vad som begärs i partimotionen.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3950 att riksdagen anvisar 3 094 000 000 kronor mindre till utgiftsområde 12 än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisas 3 194 miljoner kronor mindre än regeringen till följd av att motionärerna avvisar regeringens förslag om införande av en familjevecka. Som en konsekvens av Liberalernas förslag om sänkt tak i arbetslöshetsförsäkringen anvisas 100 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:8 Bostadsbidrag.
Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna
Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 12 föreslår ledamöterna att riksdagen till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring anvisar 3 194 miljoner kronor mindre än vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. Ledamöterna avvisar regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.
Sverige behöver en ny kurs. Riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottets majoritet anför i betänkande 2021/21:FiU1 (s. 56 f.) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De riktlinjerna gäller också som utgångspunkt för socialförsäkringsutskottets ställningstagande i detta betänkande.
Vår tids familjepolitiska utmaningar handlar om att skapa utrymme för både familjeliv och yrkesliv på lika villkor för både män och kvinnor samt att ge familjer förutsättningar för tid tillsammans. Föräldrarna ska vara trygga med att barnen finns i en trygg och utvecklande miljö i skola, förskola och pedagogisk omsorg. Utgångspunkten är att alla barn ska ha ekonomisk och social trygghet och en god relation till båda sina föräldrar. Dessutom handlar det om att utforma de offentliga systemen på ett sådant sätt att samhället i första hand stöttar och hjälper, inte styr och hindrar. Utskottet framhåller vikten av långsiktigt ansvar och föräldrarnas betydelse för barnets trygghet.
Riksdagen har i enlighet med ett gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna bestämt ramen för utgiftsområde 12 till ca 100 miljarder kronor. Utskottet har nu att bestämma hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen.
Utskottet konstaterar att många föräldrar upplever en stress att klara både arbetsliv och tid för barnen. Det gäller inte minst när barnen kommer i skolåldern. För att kunna kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv är det angeläget att det finns utrymme för flexibilitet. Därför behövs fler verktyg för föräldrar att även kunna prioritera mer tid med barnen och ha möjlighet att kombinera arbetsliv och familjeliv på ett bättre sätt. Rätten till obetald föräldraledighet bör därför utökas med tre dagar per år och förälder till barn i åldern 6–16 år. För föräldrar med ensam vårdnad utökas rätten till ledighet till sex dagar per år. Dagarna ska vara individuella och därmed inte kunna överlåtas till annan förälder samt kunna nyttjas fritt under året men inte kunna sparas till nästkommande år. Ny lagstiftning ska vara på plats den 1 juli 2022. Utskottet anser inte att regeringens förslag om en familjevecka bör genomföras. De medlen används i stället till att förstärka kampen mot brottsligheten, stärka välfärden samt öka stödet till föräldrar och förbättra tryggheten i förskolan.
Med det anförda ställer utskottet sig således bakom Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag när det gäller föräldraförsäkringen. Anslaget 1:2 Föräldraförsäkring minskas därmed med 3 194 miljoner kronor i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2022. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsfördelning och regeringens lagförslag om höjt underhållsstöd. Övriga alternativa budgetförslag som förts fram i motioner avstyrks.
Utskottet tillstyrker därmed delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 6 och motionerna 2021/22:3896 (SD), 2021/22:3950 (L), 2021/22:4018 (M), 2021/22:4150 (C) yrkande 1 och 2021/22:4166 (KD) yrkande 50. Motionerna 2021/22:25 (SD), 2021/22:2381 (SD) yrkandena 2, 5, 8, 14, 15, 17 och 18, 2021/22:2613 (V) yrkande 3, 2021/22:3192 (V), 2021/22:4166 (KD) yrkandena 11, 12, 16, 30, 33 och 40, 2021/22:4210 (KD) yrkandena 24 och 57, 2021/22:4215 (KD) yrkande 9 och 2021/22:4222 (KD) yrkandena 27 och 28 avstyrks.
När det gäller lagförslagen tillstyrker utskottet motion 2021/22:4150 (C) yrkandena 2–5 och avstyrker proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkterna 1–4. Proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 5 tillstyrks.
Till följd av att regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka avstyrks kan anslaget 1:2 Föräldraförsäkring beräknas minska med 3 810 miljoner kronor 2023 och 3 888 miljoner kronor 2024 i förhållande till vad som anges i budgetpropositionen.
|
1. |
|
|
|
Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Emilia Töyrä (S), Björn Petersson (S) och Rasmus Ling (MP) anför: |
Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert samtidigt som ekonomin återhämtar sig snabbt, fler kommer åter i arbete och nya möjligheter att lösa samhällsproblem skapas. Som framhålls i budgetpropositionen är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än det var före krisen. Genom reformer ska takten i klimatomställningen öka, fler ska komma i arbete, köerna i sjukvården ska kortas och gängkriminaliteten ska övervinnas.
Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att rädda svenska jobb och livskraftiga företag när världsekonomin kraftigt försämrades till följd av pandemin. Dessa åtgärder har tillsammans med det svenska välfärdssystemet bidragit till att hålla uppe såväl sysselsättningsgraden som arbetskraftsdeltagandet.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vårt samlade förslag när det gäller statens budget finns i proposition 2021/22:1. Propositionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 1 och 5 i det betänkandet. I propositionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 12.
Vårt budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 12 innebär att regeringens förslag om införande av en familjevecka tillstyrks. Det finns ett behov av att förstärka förvärvsarbetande föräldrars möjligheter att med ekonomiskt stöd från det allmänna vara lediga tillsammans med sina barn i vissa situationer. Behovet är särskilt uttalat bl.a. för föräldrar som har ett begränsat inflytande över arbetstidens förläggning och för de som på grund av svårigheter att nå en balans mellan familjeliv och arbetsliv väljer att gå ned i arbetstid. Vårt budgetalternativ innebär även att vi ställer oss bakom förslaget i propositionen om höjt underhållsstöd, eftersom dagens underhållsstöd till barn mellan sju och tio år inte fullt ut täcker hälften av normalkostnaden för barn i den åldersgruppen efter att hänsyn har tagits till barnbidraget.
|
2. |
|
|
|
Martina Johansson (C) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4121. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 2 och 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 12. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2021/22:4150.
Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 12 innebär att regeringens förslag om införande av en familjevecka avstyrks. Bostadsbidraget förstärks till följd av Centerpartiets förslag om sänkt tak i arbetslöshetsförsäkringen.
Sammantaget anvisar vi 3 094 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 12 för 2022.
|
3. |
|
|
|
Ida Gabrielsson (V) anför: |
De senaste 30 åren har den politiska utvecklingen dominerats av nedmonteringar av vår gemensamma välfärd och våra trygghetssystem. I budgetpropositionen fortsätter satsningarna på nyliberala reformer, såsom privatiseringen av arbetsförmedlingen, samtidigt som nödvändiga investeringar i reformer för jobb, klimat och ökad jämlikhet i samhället är otillräckliga.
I Sverige har 10 procent av befolkningen hela 75 procent av den samlade privata förmögenheten. I dag är beskattningen låg på kapitalinkomster och vi har ingen förmögenhetsskatt. Välfärdens underfinansiering, klimatkrisen och den höga arbetslösheten hänger samman med skattesänkningar.
Nu behövs investeringar i vår gemensamma framtid. Därför föreslår vi att det införs en skatt på stora förmögenheter och att skatten på kapitalinkomster görs progressiv och höjs för att finansiera ökade resurser till det gemensamma. Koldioxidutsläpp och arbetslöshet ska ned och den ekonomiska jämlikheten upp. Vi avsätter ca 72 miljarder kronor mer än regeringen på reformer som syftar till att påskynda den gröna omställningen, stärka landsbygden och kommunsektorn samt rusta upp trygghetssystemen och sjukvården.
Som en del av den överenskommelse Vänsterpartiet ingick med regeringen om framtida samarbetsformer och kraftigt höjda pensioner för de sämst ställda pensionärerna, och eftersom regeringen i sin budgetproposition lagt in Vänsterpartiets förslag om förbättringar i sjukförsäkringen som den s.k. Arnepensionen, höjda ersättningar och om borttagen s.k. funkisskatt, stödde Vänsterpartiet i andra hand regeringens förslag i fråga om ramarna för statens budget 2022 framför förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 3 och 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 12. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3192.
Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 12 innebär att det barnrelaterade bostadsbidraget höjs. Bostadsbidraget är inkomstprövat och därför ett mycket träffsäkert instrument för att höja inkomsterna för de som har det sämst ställt. Till följd av bl.a. ändringar i reglerna om arbetsgivaravgifter som Vänsterpartiet föreslår minskar utgifterna för föräldraförsäkringen.
Sammantaget anvisar vi 490 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 12 för 2022.
|
4. |
|
|
|
Bengt Eliasson (L) anför: |
Liberalerna lägger fram en budget och en reformagenda som ger Sverige en stark kunskapsskola för alla, som rivstartar arbetet med att betala av den integrationsskuld som alltför länge har tillåtits växa och som ger Sverige förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland. Därtill tillför vi en kraftig förstärkning till hela rättskedjan, stärker arbetslinjen i bidragssystemen, sänker skatten på arbete och sparande och stärker svenskt innovations- och företagsklimat.
Det är positivt att riksdagens beslut om ramarna för statens budget 2022 innebär en mindre rödgrön politik för Sverige. På viktiga områden genomförs kursomläggningar i liberal och borgerlig riktning, vilket välkomnas. Samtidigt finns det inslag i budgeten som Liberalerna inte ställt sig bakom.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4181. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 4 och 8 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 12. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 12 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3950.
Liberalernas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 12 innebär att regeringens förslag om införande av en familjevecka avstyrks. Bostadsbidraget förstärks till följd av Liberalernas förslag om sänkt tak i arbetslöshetsförsäkringen.
Sammantaget anvisar vi 3 094 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 12 för 2022.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 12:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 3.9).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) (avsnitt 2.2 och 3.9).
3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) (avsnitt 2.3 och 3.9).
4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (avsnitt 2.4 och 3.9).
5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.5 och 3.10).
6.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22
2021/22:25 av Angelica Lundberg (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny form av tillfällig föräldrapenning vid mödravårdsbesök för båda föräldrarna och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till graviditetsdagar de sista 30 dagarna innan beräknad förlossning och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett särskilt bidrag till förstföderskor och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utökad tidsram för skyddande av sjukpenninggrundande inkomst och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet dubbeldagar och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler dagar vid barns födsel eller adoption och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:2613 av Ida Gabrielsson m.fl. (V):
3.Riksdagen beslutar att det barnrelaterade bostadsbidraget ska höjas med 200 kronor per månad för ett barn, 400 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller fler barn.
2021/22:3192 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2021/22:3896 av Linda Lindberg m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2021/22:3950 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2021/22:4018 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):
Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2021/22:4150 av Martina Johansson m.fl. (C):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (regeringens förslag 1).
3.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) (regeringens förslag 2).
4.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) (regeringens förslag 3).
5.Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (regeringens förslag 4).
2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD):
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen till 220 kronor per dag och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka pensionsrätten för barnår med ett år samt att höja jämförelseinkomsten i pensionsrätten för barnår och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om antalet föräldrapenningdagar för nyanlända med barn som är yngre än två år och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja taket i vab till 8 prisbasbelopp och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja det särskilda bostadsbidraget för hemmavarande barn samt inkomsttaket och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjt adoptionsbidrag och kostnadsfri föräldrautbildning för presumtiva adoptivföräldrar och tillkännager detta för regeringen.
50.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabellen i motionen.
2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD):
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjt tak i vab till åtta prisbasbelopp och tillkännager detta för regeringen.
57.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet barnrättsår i pensionssystemet från fyra till fem år och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD):
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka pensionsrätten för barnår med ett år och höja jämförelseinkomsten i pensionsrätten för barnår och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD):
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja bostadsbidraget för hemmavarande barn och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja inkomsttaket i bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
M |
SD |
C |
V |
KD |
L |
|
|
1:1 |
Barnbidrag |
33 426 477 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
48 225 247 |
−3 194 000 |
−1 719 000 |
−3 194 000 |
−110 000 |
−2 412 000 |
−3 194 000 |
|
1:3 |
Underhållsstöd |
2 838 365 |
−35 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
−35 000 |
±0 |
|
1:4 |
Adoptionsbidrag |
14 784 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
3 200 |
±0 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
1 029 900 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
4 752 293 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
8 467 300 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
4 286 404 |
±0 |
750 000 |
100 000 |
600 000 |
600 000 |
100 000 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
|
|
||
|
99:1 |
Bidrag till förstföderskor |
±0 |
±0 |
1 000 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Summa för utgiftsområdet |
103 040 770 |
−3 229 000 |
31 000 |
−3 094 000 |
490 000 |
−1 843 800 |
−3 094 000 |
|
Bilaga 3
Anslag för 2022 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Barnbidrag |
±0 |
33 426 477 |
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
–3 194 000 |
45 031 247 |
|
1:3 |
Underhållsstöd |
±0 |
2 838 365 |
|
1:4 |
Adoptionsbidrag |
±0 |
14 784 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
±0 |
1 029 900 |
|
1:6 |
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag |
±0 |
4 752 293 |
|
1:7 |
Pensionsrätt för barnår |
±0 |
8 467 300 |
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
±0 |
4 286 404 |
|
Summa för utgiftsområdet |
–3 194 000 |
99 846 770 |
|
Bilaga 4
