H901KU35: Riksdagens arbetsformer

Konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU35

Riksdagens arbetsformer

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Yrkandena rör frågor om bl.a. riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I betänkandet behandlar utskottet också en uppföljning och utvärdering som gjorts av en grupp inom utskottet av tillämpningen av utskottsinitiativ. Utskottet ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

I betänkandet finns nio reservationer (SD, C, V, L, MP) och ett särskilt yttrande (SD).

Behandlade förslag

Ett nittiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Riksmötets öppnande

EU-flaggan i plenisalen

Applåder i riksdagens kammare

Riksdagens utskott

Placering i riksdagens plenisal

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Utskottens och riksdagsledamöternas resor

Teckenspråk i riksdagen

Motionsrätten

Följdmotionsrätten på extra ändringsbudget

Lobbyism

Stöd till riksdagsarbetet

Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen

Val av talmän och utskottspresidier

Utredning om oppositionens ställning

Lagstiftningsarbete i riksdagen

Översyn av riksdagsarbetet

Statistik i utskotten

Talmannens befogenheter

Antalet vice ordförande i utskotten

Villa Bonnier som talmansbostad

Riksdagsförvaltningens verksamhet

Rapport över uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ

Reservationer

1.Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 6 (V)

2.Utskottens och riksdagsledamöternas resor, punkt 7 (MP)

3.Följdmotionsrätten på extra ändringsbudget, punkt 10 (V)

4.Lobbyism, punkt 11 (MP)

5.Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, punkt 13 (L)

6.Val av talmän och utskottspresidier, punkt 14 (SD)

7.Utredning om oppositionens ställning, punkt 15 (C)

8.Översyn av riksdagsarbetet, punkt 17 (C)

9.Antalet vice ordförande i utskotten, punkt 20 (V)

Särskilt yttrande

EU-flaggan i plenisalen, punkt 2 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Rapport över uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Riksmötets öppnande

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:69 av Björn Söder (SD),

2020/21:3033 av Annicka Engblom och Anders Hansson (båda M),

2021/22:67 av Björn Söder (SD) och

2021/22:1830 av Annicka Engblom och Anders Hansson (båda M).

 

2.	EU-flaggan i plenisalen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:70 av Björn Söder (SD) yrkande 2 och

2021/22:77 av Björn Söder (SD) yrkande 2.

 

3.	Applåder i riksdagens kammare

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:17 av Caroline Nordengrip och Bo Broman (båda SD) och

2021/22:136 av Caroline Nordengrip och Bo Broman (båda SD).

 

4.	Riksdagens utskott

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1624 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S),

2020/21:2106 av Markus Selin (S),

2020/21:2267 av Sten Bergheden (M),

2021/22:674 av Caroline Nordengrip (SD),

2021/22:2237 av Sten Bergheden (M) och

2021/22:3716 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S).

 

5.	Placering i riksdagens plenisal

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:71 av Björn Söder (SD),

2020/21:1906 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD),

2020/21:3533 av Margareta Cederfelt (M),

2021/22:76 av Björn Söder (SD) och

2021/22:334 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD).

 

6.	Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:93 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2020/21:2268 av Sten Bergheden (M),

2020/21:3392 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

2020/21:3494 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:256 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

2021/22:294 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:915 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2021/22:1914 av Johnny Skalin (SD) och

2021/22:2014 av Sten Bergheden (M).

 

Reservation 1 (V)

7.	Utskottens och riksdagsledamöternas resor

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1487 av Magnus Manhammar (S) och

2020/21:3646 av Annika Hirvonen Falk och Lorentz Tovatt (båda MP) yrkandena 1–3.

 

Reservation 2 (MP)

8.	Teckenspråk i riksdagen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:118 av Eric Palmqvist (SD) och

2021/22:141 av Eric Palmqvist (SD).

 

9.	Motionsrätten

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2390 av Fredrik Lundh Sammeli (S),

2021/22:879 av Jan Ericson (M) och

2021/22:1410 av Fredrik Lundh Sammeli (S).

 

10.	Följdmotionsrätten på extra ändringsbudget

Riksdagen avslår motion

2020/21:596 av Ulla Andersson m.fl. (V).

 

Reservation 3 (V)

11.

Lobbyism

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:601 av Josef Fransson (SD) yrkande 19 och

2021/22:4102 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5.

 

Reservation 4 (MP)

12.	Stöd till riksdagsarbetet

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2263 av Anders Hansson (M),

2020/21:2264 av Sten Bergheden (M),

2021/22:1355 av Anders Hansson (M) och

2021/22:1873 av Sten Bergheden (M).

 

13.	Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3267 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 5 och

2021/22:3388 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 13.

 

Reservation 5 (L)

14.	Val av talmän och utskottspresidier

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:686 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:697 av Michael Rubbestad (SD),

2021/22:904 av Patrick Reslow (SD) och

2021/22:3288 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 6 (SD)

15.	Utredning om oppositionens ställning

Riksdagen avslår motion

2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4.

 

Reservation 7 (C)

16.	Lagstiftningsarbete i riksdagen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:963 av Sten Bergheden (M) och

2021/22:1870 av Sten Bergheden (M).

 

17.	Översyn av riksdagsarbetet

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1483 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:1814 av Patrik Björck (S) yrkande 2,

2021/22:1537 av Magnus Manhammar och Emilia Töyrä (båda S),

2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36 och

2021/22:3914 av Kristina Yngwe (C).

 

Reservation 8 (C)

18.	Statistik i utskotten

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2894 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

2021/22:291 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.

 

19.	Talmannens befogenheter

Riksdagen avslår motion

2020/21:1814 av Patrik Björck (S) yrkande 1.

 

20.	Antalet vice ordförande i utskotten

Riksdagen avslår motion

2020/21:89 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V).

 

Reservation 9 (V)

21.	Villa Bonnier som talmansbostad

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:74 av Björn Söder (SD) och

2021/22:74 av Björn Söder (SD).

 

22.	Riksdagsförvaltningens verksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1 av Gudrun Brunegård (KD),

2020/21:124 av Christina Östberg och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD),

2020/21:1074 av Betty Malmberg (M) yrkande 3,

2020/21:1485 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:1489 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:1506 av Robert Hannah (L),

2020/21:1575 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:1577 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:2271 av Sten Bergheden (M),

2020/21:2705 av Maria Gardfjell (MP),

2021/22:2146 av Johan Büser och Anna Johansson (båda S),

2021/22:2718 av Sten Bergheden (M) och

2021/22:2839 av Betty Malmberg (M) yrkande 3.

 

Stockholm den 4 maj 2022

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Marie Granlund (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Camilla Hansén (MP), Erik Ottoson (M), Sofie Eriksson (S), Alexander Ojanne (S), Linda Modig (C), Lars Andersson (SD) och Nina Lundström (L).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet bereds 85 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22 om riksdagens arbetsformer. Motionerna rör riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, applåder i kammaren, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, teckenspråk i riksdagen, motionsrätten, följd­motionsrätten på extra ändringsbudget, lobbyism, stöd till riksdagsarbetet, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, val av talmän och utskottspresidier, utredning om oppositionens ställning, lagstift­ningsarbete i riksdagen, översyn av riksdagsarbetet, statistik i utskotten, talmannens befogenheter, antalet vice ordförande i utskotten, Villa Bonnier som talmansbostad och Riksdagsförvaltningens verksamhet. Motions­förslagen finns i bilaga 1.

Utskottet behandlar också en rapport över en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ. Rapporten finns i bilaga 2.[1]

Utskottets överväganden

Riksmötets öppnande

 

Motionerna

Annicka Engblom och Anders Hansson (båda M) begär i motionerna 2020/21:3033 och 2021/22:1830 ett tillkännagivande om att Karl XI:s drabanter ska medverka vid riksdagens öppnande. Motionärerna anför att riksmötets öppnande innebär ett firande av såväl vårt lands demokrati och konstitutionella monarki som vår historia och vårt gemensamma kulturarv. Drabanterna medverkade fram till 1974 vid riksmötets öppnande. Att på nytt låta drabanterna delta vid riksmötets öppnande skulle enligt motionärerna dels bidra till att höja stämningen under öppnandet, dels påminna både gamla och nya svenskar om den svenska demokratin.

Björn Söder (SD) begär i motionerna 2020/21:69 och 2021/22:67 ett tillkännagivande om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen på Kungliga slottet. Motionären anför att riksmötets öppnande ägde rum i Rikssalen på Stockholms slott fram till 1974. Den svenska monarkin representerar enligt motionären kontinuitet och bär tillsammans med den representativa demokratin upp vår historia. Att låta riksmötets öppnande äga rum i Rikssalen skulle bidra till att stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen. Det skulle också bidra till att värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia.

Gällande ordning

Enligt 3 kap. 6 § riksdagsordningen (RO) ska riksdagen senast på riksmötets tredje dag hålla ett särskilt sammanträde för riksmötets öppnande. Vid sammanträdet förklarar statschefen på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet lämnar också statsministern sin regeringsförklaring, om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta. Riksmötets öppnande äger rum i riksdagens plenisal.

Tidigare behandling

Utskottet ställde sig våren 2020 inte bakom ett yrkande om att Karl XI:s drabanter ska medverka vid riksmötets öppnande och avstyrkte därför motionen (bet. 2019/20:KU9). Utskottet har också behandlat motionsyrkanden om att riksmötets öppnande ska äga rum i Rikssalen på Stockholms slott (se bl.a. bet. 2012/13:KU17, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27 och bet. 2019/20:KU9). Utskottet har avstyrkt motionerna och uttalat att riksmötets öppnande bör äga rum i riksdagens plenisal och att det är talmannen som fastställer ordningen vid öppningsceremonin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motions­yrkandena.

EU-flaggan i plenisalen

Motionerna

Björn Söder (SD) begär i motionerna 2020/21:70 yrkande 2 och 2021/22:77 yrkande 2 ett tillkännagivande om att EU-flaggan ska tas bort från riksdagens plenisal. Motionären anför att EU symboliserar överstatlighet och att EU-flaggan därför ska avlägsnas från plenisalen.

Bakgrund och gällande ordning

Sverige är medlem i Europeiska unionen sedan 1995, och sedan 2011 slås detta medlemskap fast i 1 kap. 10 § regeringsformen (RF).

Enligt Sveriges ständiga representation vid Europarådet antogs Europa­rådets flagga, blå med tolv gyllene stjärnor, av Europarådets parlamentariska församling och ministerkommittén 1955. Europeiska unionen (EU), tidigare Europeiska gemenskapen (EG), använder sedan 1986 flaggan som sin symbol efter att ha fått tillstånd från Europarådet.

Talmannen leder riksdagsarbetet, och gruppledarna ska enligt 4 kap. 3 § RO samråda med talmannen om arbetet i kammaren. Talmannen beslutade vid ett möte med gruppledarna den 26 november 2008 att EU-flaggan skulle placeras i plenisalen under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Därefter har EU-flaggan hängt i plenisalen.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om flaggning i riksdagens plenisal med hänvisning till att det är talmannens uppgift att besluta om utsmyckningen av plenisalen och om flaggningen i och i anslutning till riksdagens byggnader (bl.a. i bet. 2001/02:KU9, bet. 2002/03:KU19, bet. 2006/07:KU4, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27, bet. 2018/19:KU22 och genom förenklad beredning bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motions­yrkandena.

Applåder i riksdagens kammare

 

Motionerna

Caroline Nordengrip och Bo Broman (båda SD) begär i motionerna 2020/21:17 och 2021/22:136 ett tillkännagivande om att applåder i riksdagens kammare inte ska vara tillåtna. Motionärerna anför att applåder i debattsam­manhang är olämpliga. Styrkan i applåderna beror bl.a. på hur många som är närvarande i kammaren; väljarnas röster och mandaten i riksdagen är alla lika mycket värda, och utan applåder under debatterna skapas ett mer respektfullt debattklimat.

Gällande ordning

Talmannen eller en vice talman leder kammarens sammanträden (6 kap. 3 och 4 §§ RO). Talmannen får efter samråd med gruppledarna besluta om ordnings­regler för kammaren (tilläggsbestämmelse 6.16.1 till RO). Riksdagsordningen innehåller härutöver bestämmelser som tar sikte på rätten att yttra sig för den som håller ett anförande i kammaren. Varje riksdagsledamot och statsråd får enligt 6 kap. 15 § RO fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som sker vid sammanträdet. Ingen får emellertid uttala sig nedlåtande om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning. Om någon bryter mot bestämmelsen, får talmannen ta ordet från honom eller henne under den pågående överläggningen (6 kap. 16 § RO).

Tidigare behandling

Utskottet såg våren 2020 inte något behov av ett sådant tillkännagivande som begärdes i en motsvarande motion (bet. 2019/20:KU9). Motionen avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte heller nu något behov av ett sådant tillkännagivande som begärs. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Riksdagens utskott

 

Motionerna

Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) begär i motionerna 2020/21:1624 och 2021/22:3716 ett tillkännagivande om att se över möjlig­heterna att inrätta ett omställningsutskott i riksdagen. Motionärerna anför att utsläppen av växthusgaser måste minska för att den globala temperatur­ökningen ska begränsas. Det krävs därmed en omställning mot minskade utsläpp. Med ett omställningsutskott i riksdagen skulle fler riksdagsledamöter enligt motionärerna jobba direkt med frågan.

Markus Selin (S) begär i motion 2020/21:2106 ett tillkännagivande om att utreda inrättandet av ett utskott i riksdagen för hantering av data och digitalisering. Motionären anför att det övergripande målet enligt Sveriges digitaliseringsstrategi är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Förutom frågor om bl.a. digital infrastruktur, dataanvändarbarhet, tillgänglighet och den möjliggörande tekniken i sig skulle ett data- och digitaliseringsutskott enligt motionären kunna hantera framtidens stora digitala skeenden, exempelvis i handel, arbetsmarknad, sjukvård och omsorg, offentlig styrning och informationssäkerhet.

Sten Bergheden (M) begär i motionerna 2020/21:2267 och 2021/22:2237 ett tillkännagivande om att utreda inrättandet av ett renodlat jordbruks- och skogsbruksutskott i riksdagen. Motionären anför att jordbrukets och skogs­brukets viktiga näringspolitiska frågor i det nuvarande miljö- och jordbruks­utskottet riskerar att bli nedprioriterade till förmån för miljöfrågor. Sveriges jord- och skogsbruk är enligt motionären motorn i landsbygdens möjligheter och utveckling och det är olyckligt att denna utveckling bromsas av en alltför ensidig fokusering på enbart miljöfrågor. Miljöfrågorna å sin sida skulle enligt motionären kunna hanteras i ett renodlat miljöutskott.

Caroline Nordengrip (SD) begär i motion 2021/22:674 ett tillkännagivande om att riksdagsledamöter med placering i vissa utskott ska genomgå en säker­hetsprövning. Motionären anför att konstitutionsutskottet, utrikesutskottet och försvarsutskottet hanterar uppgifter som rör Sveriges säkerhet och uppgifter som kan skada Sveriges relationer till andra länder. På samma sätt som tjänstemän som på grund av en anställning kommer i kontakt med sådana uppgifter måste genomgå en säkerhetsprövning borde också riksdagsleda­möter som har valts till de aktuella utskotten enligt motionären säkerhets­prövas.

Gällande ordning m.m.

Riksdagen väljer enligt 4 kap. 3 § RF inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdags­ordningen. Enligt 7 kap. 3 § RO ska riksdagen för varje valperiod inom sig också välja en EU-nämnd. Närmare bestämmelser om riksdagens utskotts­organisation finns i riksdagsordningen. För varje valperiod ska riksdagen enligt 7 kap. 2 § inom sig välja ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott samt så många övriga utskott som behövs för riksdagsarbetet. Valet gäller till valperiodens slut. Riksdagen kan även under valperioden välja utskott för längst den tid som återstår av valperioden.

För närvarande finns det 15 utskott och en EU-nämnd i riksdagen. Utöver de tre nämnda utskotten finns i riksdagen enligt tilläggsbestämmelse 7.2.1 för närvarande följande utskott: ett justitieutskott, ett civilutskott, ett utrikes­utskott, ett försvarsutskott, ett socialförsäkringsutskott, ett socialutskott, ett kulturutskott, ett utbildningsutskott, ett trafikutskott, ett miljö- och jordbruks­utskott, ett näringsutskott samt ett arbetsmarknadsutskott. Om riksdagen väljer ytterligare utskott ska det utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter anges (tilläggsbestämmelse 7.2.2).

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller enligt 1 kap. 1 § för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säker­hetsskydd (säkerhetskänslig verksamhet). Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska enligt 3 kap. 1 § säkerhetsprövas. Prövningen sker genom bl.a. registerkontroll och särskild personutredning. Säkerhetsprövning ska dock inte göras när det gäller bl.a. uppdrag som statsråd och riksdagsledamot.

För riksdagen och dess myndigheter gäller lagen (2019:109) om säkerhets­skydd i riksdagen och dess myndigheter. Riksdagsförvaltningen, som är en sådan myndighet under riksdagen som omfattas av lagen, utfärdar säkerhets­intyg och beslutar om registerkontroll enligt 5 kap. 1 och 2 §§ säkerhets­skyddslagen bl.a. för personer som deltar i riksdagens eller Riksdags­förvaltningens verksamhet i annan egenskap än riksdagsledamot (11 §).

Säkerhetsskyddet i riksdagen har nyligen varit föremål för utredning. En särskild utredare fick i juni 2020 i uppdrag att göra en fortsatt översyn av regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Uppdraget redovisades i maj 2021 i betänkandet Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter (framst. 2020/21:URF3). I riksdagsstyrelsens framställning med anledning av utredningen (2021/22:RS5) föreslås vissa ändringar i bl.a. lagen om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, exempelvis när det gäller en granskning av myndigheternas efterlevnad av regelverket om säkerhetsskydd. Lag­ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Förslagen behandlas i konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU19.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om förändringar i utskotts­organisationen. Yrkandena har avslagits med hänvisning till att utskotts­indelningen och ärendefördelningen mellan utskotten då hade varit föremål för en grundlig utvärdering och att erfarenheterna av de genomförda föränd­ringarna borde avvaktas innan frågor om en förändrad utskottsindelning på nytt togs upp till prövning. Utskottet har sedan vidhållit detta ställningstagande (bet. 2008/09:KU15, bet. 2009/10:KU11, bet. 2014/15:KU6, bet. 2017/18:KU27 och bet. 2018/19:KU22).

Utskottet såg våren 2020 inte skäl att inrätta ett omställningsutskott (bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte skäl att ta initiativ till de förändringar i utskottsorganisa­tionen som begärs i motionerna. Dessa yrkanden avstyrks därför.

När det gäller yrkandet om säkerhetsprövning av ledamöterna i vissa utskott konstaterar utskottet dels att riksdagsledamöter enligt säkerhetsskydds­lagen inte ska säkerhetsprövas, dels att regelverket om säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter nyligen har varit föremål för en översyn. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att ställa sig bakom motions­yrkandet. Yrkandet avstyrks.

Placering i riksdagens plenisal

 

Motionerna

Margareta Cederfelt (M) begär i motion 2020/21:3533 ett tillkännagivande om en översyn av placeringen av riksdagsledamöterna i riksdagens plenisal. Motionären anför att ledamöterna bör placeras efter partitillhörighet och inte efter valkretstillhörighet. Dagens placering motverkar enligt motionären en livlig och aktiv debatt. En placering efter partitillhörighet är enligt motionären vanlig i t.ex. anglosaxiska länders parlament, som också är välkända för sina livliga och engagerade debatter.

Liknande yrkanden finns i motionerna 2020/21:71 och 2021/22:76 av Björn Söder (SD) och i motionerna 2020/21:1906 och 2021/22:334 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD), som också anför att kommunikationen inom partigrupperna vid främst voteringar skulle underlättas om ledamöterna var placerade efter partitillhörighet.

Gällande ordning

Av 6 kap. 25 § RO följer att det för varje ledamot ska finnas en särskild plats i plenisalen. Enligt tilläggsbestämmelse 6.25.1 placeras ledamöterna i pleni­salen valkretsvis. Ordningen mellan valkretsarna följer av praxis: Stockholms kommun kommer först och sist kommer Norrbottens län. Avgörande för ordningen inom en valkrets är hur många riksmöten respektive ledamot har suttit i riksdagen och, om detta är lika, levnadsåldern.

Tidigare behandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och avstyrkt motioner med motsvarande innehåll. Våren 2009 konstaterade utskottet att det som regel råder fri sittning under kammarsammanträdena och att det bara är under voteringar som ledamöterna måste sitta på sina egna platser (bet. 2008/09:KU15). Det står därmed ledamöterna fritt att under debatter och frågestunder gruppera sig exempelvis partivis. Med hänvisning till att det enligt utskottets kännedom inte fanns någon stark opinion bland ledamöterna att frångå den nuvarande ordningen var utskottet inte berett att ställa sig bakom förslaget om placering efter partitillhörighet. Utskottet har senare vidhållit detta ställningstagande (se bl.a. bet. 2009/10:KU11, bet. 2012/13:KU17, bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27, bet. 2018/19:KU22 och, efter förenklad beredning, bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om riksdagsledamöternas placering i riksdagens plenisal och avstyrker därför motionsyrkandena.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Motionerna

Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) begär i kommittémotionerna 2020/21:93 yrkande 1 och 2021/22:915 yrkande 1 ett tillkännagivande om att riksdags­ledamöternas arvode bör motsvara 100 procent av prisbasbeloppet. I respektive motions yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att de extra arvoden som i dag betalas ut för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet ska avskaffas. Motionärerna anför att riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan ledamöterna och det folk de representerar. Ett någorlunda högt arvode behövs för att folk inte ska avstå från att ställa upp som riksdagsledamöter och för att riksdagsledamöter ska kunna vara omutbara. Arbetsuppgifter kan vidare enligt motionärerna fördelas inom en riksdagsgrupp för att avlasta den som har ett särskilt uppdrag. De extra ersättningarna för sådana uppdrag bör därför avskaffas.

Sten Bergheden (M) begär i motionerna 2020/21:2268 och 2021/22:2014 ett tillkännagivande om att se över villkoren och ersättningarna för riksdagens övernattningslägenheter för att göra dem mer marknadsanpassade. Motionären konstaterar att riksdagsledamöter som bor mer än 50 kilometer från riksdagen har rätt till en övernattningsbostad. Denna gräns borde enligt motionären höjas till 70 kilometer eftersom många som har en kortare resväg ändå åker hem varje dag, vilket innebär att övernattningsbostaden står oanvänd. Skillnaden är dessutom enligt motionären stor mellan lägenheternas storlek och standard. Ett mer rättvist system skulle vara att ledamöterna i början av varje ny mandat­period fick delta i en budgivning om riksdagens bostäder. Man bör enligt motionären även sänka maxgränsen för hur mycket riksdagen ska betala för varje ledamots boende till 5 000 kronor per månad.

Markus Wiechel m.fl. (SD) begär i motionerna 2020/21:3392 yrkande 1 och 2021/22:256 yrkande 1 att riksdagsledamöter med exceptionellt hög ogiltig frånvaro ska förlora hela eller delar av arvodet. Motionärerna anför att hög frånvaro från riksdagsarbetet är oacceptabelt och kan skada såväl balansen inom de demokratiska församlingarna som förtroendet för riksdagen som folkets främsta folkvalda representanter. Det bör därför enligt motionärerna utredas hur förtroendevalda med en orimligt hög frånvaro kan gå miste om arvode, så att respektive partis väljare får en lämplig företrädare. I yrkande 4 i respektive motion begärs vidare ett tillkännagivande om att införa ett nytt tvådelat arvodessystem för riksdagsledamöter, där en del grundar sig på arbetsbelastning och den andra ligger fast. Motionärerna anför att riksdags­ledamöternas arbetsbelastning skiljer sig åt beroende på hur många uppdrag ledamoten har, exempelvis om en ledamot är partiets talesperson för en fråga i ett arbetstyngt utskott. Den fasta delen bör enligt motionärerna utgöra den största delen av arvodet, och den del som baseras på arbetsbelastning bör vara förhållandevis liten. Ett liknande yrkande finns i motion 2021/22:1914 av Johnny Skalin (SD), som också föreslår att grundarvodet ska motsvara 90 procent av prisbasbeloppet.

Markus Wiechel (SD) begär i motion 2020/21:3494 tillkännagivanden om en översyn av dels det s.k. Stockholmstraktamentet i syfte att möjliggöra för samtliga ledamöter att få likartade villkor (yrkande 1), dels reglementet kring övernattningslägenheter (yrkande 2). Samma förslag finns i motion 2021/22:294 yrkandena 1 och 2 av samma motionär. Motionären anför att tanken med Stockholmstraktamentet är god då kostnaderna till följd av arbetet i Stockholm kan vara högre än om ledamoten hade befunnit sig på hemorten. Det innebär samtidigt att ledamöter som bor i Stockholmsområdet missgynnas av systemet, då de inte har rätt till traktamentet. Eftersom alla ledamöter utanför Stockholm har rätt till en övernattningslägenhet eller ersättning för en egen övernattningslägenhet har de enligt motionären samma möjlighet som andra att planera sina dagar under tiden de arbetar i Stockholm. Det bör vidare enligt motionären övervägas om den faktiska restiden och andra faktiska omständigheter kring resandet, i stället för avståndet mellan bostadsorten och riksdagen, ska vara avgörande för rätten till en övernattningsbostad. Restiden från olika orter till riksdagen kan variera mycket även om de ligger på samma avstånd från Stockholm, beroende på bl.a. möjligheterna att utnyttja kollektivtrafik.

Gällande ordning

En riksdagsledamot har enligt 5 kap. 2 § RO rätt till arvode för sitt uppdrag. Ytterligare bestämmelser om detta och om andra ekonomiska villkor med anledning av uppdraget finns i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (ersättningslagen).

Enligt 3 kap. 1 § ersättningslagen har ledamöterna månadsarvoden vars storlek bestäms av Riksdagens arvodesnämnd, som är en myndighet under riksdagen. Arvodet uppgår för närvarande till 71 500 kronor per månad. Tilläggsarvode betalas för uppdrag som vice talman samt ordförande och vice ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden (3 kap. 2–4 §§). Dessutom betalas enligt lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ (arvodeslagen) tilläggsarvoden för uppdrag i exempelvis riksdagsstyrelsen och för styrelseuppdrag i andra riksdagsorgan.

Sedan den 1 januari 2022 gäller att en ledamot som inte har deltagit i riksdagsarbetet kan bli skyldig att återbetala ledamotsarvodet (3 kap. 11 § ersättningslagen). Omfattningen av deltagandet ska avgöras av närvaron vid voteringstillfällen i kammaren; en ledamot som har varit frånvarande vid minst 60 procent av voteringstillfällena i kammaren under ett kvartal ska betala tillbaka ledamotsarvodet om ledamoten har varit frånvarande vid minst 60 procent av voteringstillfällena i kammaren även under ett föregående kvartal under valperioden. Dessutom förutsätter återbetalningsskyldigheten att talmannen efter den första frånvaroperioden har erinrat ledamoten om ledamotens frånvaro och återbetalningsplikt (framst. 2020/21:RS5, bet. 2021/22:KU3).

En ledamot som bor mer än 50 kilometer från riksdagen har enligt 6 kap. 1 § ersättningslagen (jämfört med 5 kap. 1 och 4 §§) rätt till en övernattnings­bostad. Med övernattningsbostad avses en övernattningslägenhet eller ett övernattningsrum inom Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd eller ett mot­svarande boende. Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka övernattnings­bostäder ur Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd som ska ställas till respektive partigrupps förfogande. En ledamot betalar inte ersättning för en övernattningsbostad. Riksdagsledamöter som har en egen övernattningsbostad i Stockholm kan i stället få ersättning för denna kostnad med ett visst högsta belopp per månad (6 kap. 7 §).

Vid flerdygnsförrättning i Stockholm lämnas enligt 5 kap. 3 § ersättnings­lagen traktamente för varje hel och halv dag som har tagits i anspråk för förrättningen (Stockholmstraktamente). Traktamentet motsvarar hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal kronor. Detta maximibelopp motsvarar 250 kronor för 2022.

Det samlade regelverket för riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, bl.a. ersättningslagen och arvodeslagen, var föremål för en översyn som ledde till vissa lagändringar 2017. Översynen omfattade såväl materiella som redaktionella frågor. Översynen, som redovisades i utredningsrapporten Vissa frågor om riksdagsledamöternas ersättningar (2013/14:URF1), resulterade bl.a. i den nu gällande ersättningslagen. Reglerna för hur riksdagsledamöternas arvode ska fastställas ändrades inte i samband med översynen (bet. 2016/17:KU3, rskr. 2016/17:35).

Pågående arbete

Ytterligare översyn av vissa frågor om riksdagsledamöternas ersättningar genomfördes av Utredningen om riksdagsledamöternas ersättningar, som 2020 lämnade slutbetänkandet Ändringar i ersättningslagen (2020/21:URF2). Riksdagsstyrelsen beslutade i december 2021 om en framställning med anledning av utredningens förslag (framst. 2021/22:RS2). I framställningen föreslås bl.a. ändringar i ersättningslagen som innebär att definitionen av ledamöters tjänsteställe förtydligas, en definition som ligger till grund för och därmed påverkar rätten till flera olika former av ersättningar. Det föreslås också dels att det i ersättningslagen ska förtydligas att en ledamot som har sitt tjänsteställe mer än 50 kilometer från Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd, dels att rätten till ersättning för eget boende som huvudregel bara ska gälla om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad i förvaltningens bestånd till en ledamot som har rätt till en övernattningsbostad. Det ska dock vara möjligt att få logiersättning om det till följd av ledamotens personliga förhållanden finns särskilda skäl för det.

Riksdagsstyrelsen konstaterar i framställningen vidare att det under remiss­behandlingen av utredningsförslaget har föreslagits att det införs en ny ordning för att fastställa Stockholmstraktamentet som innebär att Riksdagens arvodesnämnd varje eller vartannat år ska bestämma storleken på Stockholms­traktamentet (framst. s. 67). Riksdagsstyrelsen konstaterar att den nuvarande ordningen för att fastställa Stockholmtraktamentet och dess storlek har tillämpats under lång tid. Enligt riksdagsstyrelsens uppfattning är tiden mogen att överväga om den nuvarande ordningen bör förändras. Något förslag lämnas inte eftersom det saknas ett beredningsunderlag, men styrelsen anser att det kan finnas skäl att närmare överväga ordningen för att fastställa Stockholms­traktamentet och dess storlek i ett annat sammanhang och att föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Ärendet har behandlats i konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU22 (rskr. 2021/22:232 och 233). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om arvodenas storlek och hur dessa ska bestämmas. Utskottet har då konstaterat att dessa frågor har varit föremål för ingående bedömningar genom åren och att olika system för att bestämma arvoden har prövats. Utskottet har varit av uppfattningen att dagens ordning har fungerat väl. Utskottet har också framhållit att de uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen är sådana som tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget och som ofta medför ett betydande merarbete i fråga om ansvar, inläsning och tidsåtgång. Det har därför enligt utskottet varit motiverat med de särskilda arvoden som betalas ut. Motionerna har avstyrkts (se bl.a. bet. 2006/07:KU4, bet. 2010/11:KU19, bet. 2012/13:KU17, bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU3 och bet. 2017/18:KU27). Utskottet vidhöll detta ställningstagande även våren 2019 (bet. 2018/19:KU22) och efter förenklad beredning våren 2020 (bet. 2019/20:KU9).

Utskottet har också tidigare behandlat motionsyrkanden om en ändring av gränsen för rätten till övernattningsbostad från 50 till 70 kilometer från Riksdagshuset, en marknadsanpassning av hyrorna för övernattnings­bostäderna och en översyn av det s.k. Stockholmstraktamentet (bet. 2009/10:KU11, bet. 2010/11:KU19 och bet. 2019/20:KU9). Utskottet såg inte någon anledning att göra en översyn av bestämmelserna med anledning av motionerna, som avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandena om att ledamöter med exceptionellt hög ogiltig frånvaro ska förlora hela eller delar av arvodet konstaterar utskottet att sedan den 1 januari 2022 gäller att en ledamot som inte har deltagit i riksdagsarbetet kan bli skyldig att återbetala ledamotsarvodet. En sådan ordning som efterlyses i motionsyrkandena är därmed redan införd, varför yrkandena avstyrks.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att gällande regelverk för att bestämma storleken på arvodet för uppdraget som riksdagsledamot har fungerat väl. Detsamma gäller de uppdrag som ersätts enligt arvodeslagen; de är som utskottet tidigare har framhållit sådana som tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget och som ofta medför ett betydande merarbete i fråga om ansvar, inläsning och tidsåtgång. Det är därför enligt utskottet motiverat med de särskilda arvoden som betalas ut. Motionsyrkandena om arvodenas storlek och hur de ska bestämmas avstyrks.

Utskottet konstaterar härutöver att frågor om riksdagsledamöters rätt till och ersättning för övernattningsbostad i Stockholm nyligen har varit föremål för överväganden och att inga ändringar i det sammanhanget har föreslagits när det gäller tjänsteställets avstånd till Riksdagshuset eller hur detta avstånd ska beräknas. Inte heller har någon ändring föreslagits när det gäller ersättningen för eget boende i Stockholm. Motionsyrkandena om rätten till och ersättningen för övernattningsbostäder avstyrks mot denna bakgrund.

När det gäller det s.k. Stockholmstraktamentet konstaterar utskottet att riksdagsstyrelsen har aviserat sin avsikt att se över detta traktamentes storlek och ordningen för hur det fastställs, och att därefter föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga. En sådan översyn bör enligt utskottet inte föregripas, varför motionsyrkandena om detta avstyrks.

Utskottens och riksdagsledamöternas resor

Motionerna

Magnus Manhammar (S) begär i motion 2020/21:1487 ett tillkännagivande om att samtliga inrikes flygresor som görs av riksdagsledamöter och anställda vid Riksdagsförvaltningen ska klimatkompenseras. Motionären anför att riksdagen klimatkompenseras för de flygresor som ledamöter gör utanför EU, medan de som sker inom EU kompenseras och regleras via EU-samarbetet. Även inrikes resor står enligt motionären emellertid för stora utsläpp.

Annika Hirvonen Falk och Lorentz Tovatt (båda MP) begär i motion 2020/21:3646 tillkännagivanden dels om en utvärdering av erfarenheter av distansmöten under coronapandemin i syfte att minska resandet i riksdagen (yrkande 1), dels om utskottens utrikes resor (yrkande 2) och dels om att skapa bättre förutsättningar för riksdagsledamöter att resa med tåg (yrkande 3). Motionärerna anför att coronapandemin har inneburit färre resor och fler digitala möten. Lärdomar kan dras av detta så att resor till exempelvis Europaparlamentet för deltagande i enstaka seminarier eller konferenser som saknar moment av mer social karaktär även efter pandemin kan göras med deltagande på distans. Det skulle enligt motionärerna spara både tid och pengar och minska miljöpåverkan. När ett utskott planerar en utskottsresa måste valet av resmål enligt motionärerna vidare utgå från frågan om vad man vill studera. Därefter bör utskotten söka efter resmål där det kan studeras på ett bra sätt med hänsyn till både miljö och ekonomi. Slutligen anför motionärerna att utskott och ledamöter bör uppmanas att resa med tåg till exempelvis Bryssel. Sådana resor bör också underlättas genom t.ex. den tidsmässiga planeringen.

Gällande ordning

Av 4 kap. 5 § andra stycket ersättningslagen följer att Riksdagsförvaltningen eller den som förvaltningen bestämmer beslutar om en ledamots enskilda utrikes tjänsteresor till länder som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), inte har ansökt om medlemskap i EU och inte är att betrakta som potentiella kandidatländer. Ledamöterna beslutar själv om övriga tjänsteresor (tredje stycket).

Av riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2012:1) om utskottens och EU-nämndens utrikes resor följer att riksdagsstyrelsen för varje valperiod fastställer de ekonomiska ramarna för utskottens och EU-nämndens utrikes resor och att utskotten och EU-nämnden inom dessa ramar själva beslutar om sina resor (1 och 2 §§). Utskotten och EU-nämnden ska lämna en kortfattad skriftlig redogörelse till Riksdagsförvaltningen efter en utrikes resa. Redogörelsen ska lämnas inom tre månader efter det att resan avslutades och innehålla uppgifter om resmål, syftet med resan, tidpunkten för resan och en kort sammanfattande beskrivning av programmet och erfarenheterna av resan (3 och 4 §§). En gång efter varje valperiod ska Riksdagsförvaltningen genomföra en uppföljning av utskottens och EU-nämndens resor utifrån de inlämnade redogörelserna och kostnaderna för resorna (5 §). Inför en resa är det lämpligt att utskotten och EU-nämnden fattar beslut om resmål, tidpunkt för resan och syftet med resan (Handbok för utskottskanslierna, mars 2016).

I 4 kap. 8 § ersättningslagen anges att färdmedel vid tjänsteresor ska väljas med hänsyn till kostnads-, tids- och miljöaspekter. Av de allmänna råd som utfärdats i anslutning till riksdagsstyrelsens föreskrift och allmänna råd (RFS 2016:5) om tillämpningen av ersättningslagen följer att en ledamot bör planera resor i tjänsten så att största möjliga hänsyn tas till miljön.

Flygresor från eller till en flygplats inom EU och EES omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta gäller även inrikes flygresor. Systemet med utsläppsrätter regleras i EU-förordningar och i lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser.

I den nämnda framställningen Ändringar i ersättningslagen (framst. 2021/22:RS2) lämnas vissa förslag som gäller ledamöters enskilda utrikes resor, bl.a. att det ska framgå av ersättningslagen dels att en enskild utrikes tjänsteresa ska vara av värde för fullgörandet av uppdraget som riksdags­ledamot, dels att en ansökan om en enskild utrikes tjänsteresa ska kunna avslås om resan inte är av värde för fullgörandet av riksdagsuppdraget (s. 61 f.). I framställningen lämnas inga förslag om utskottens utrikes resor eller om klimatkompensation för flygresor. Framställningen bereds av konstitutions­utskottet under våren 2022 i betänkande 2021/22:KU22.

Riksdagens coronakommitté har genomfört en uppföljning av riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin (2021/22:URF1, framst. 2021/22:RS6). Kommittén anför när det gäller erfarenheterna av att riksdagsarbetet under pandemin delvis kom att utföras på distans att det kan finnas skäl att närmare analysera alternativa upplägg av riksdagens arbete som kombinerar arbetsveckor på plats i Stockholm med utökade möjligheter att utöva fler delar av det ”Stockholmsbaserade” riksdagsuppdraget på distans (s. 344 f.). Kommittén anför i detta sammanhang dock också att den fysiska interaktionen mellan ledamöter inom och mellan olika partier är absolut nödvändig för att åstadkomma den typ av kreativa relationer och miljöer som kan både generera nya politiska lösningar och bidra till att viktiga uppgörelser nås eller till att besvärande politiska låsningar kan luckras upp. Framställ­ningen bereds av konstitutionsutskottet under våren 2022 i betänkande 2021/22:KU23.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motioner om utskottens och riksdagsledamöternas resor. Våren 2018 konstaterade utskottet att de bestämmelser som bl.a. reglerar utskottens och riksdagsledamöternas resor nyligen hade varit föremål för översyn och att den nya ersättningslagen hade trätt i kraft året före. Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund motionsyrkanden om bl.a. val av resmål vid utskottens utrikes resor (bet. 2017/18:KU27). Utskottet konstaterade våren 2019 att flygresor inom EU omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det saknades enligt utskottet härutöver skäl för ett tillkännagivande om klimatkompensation för flygresor. Vid behandlingen av motionsyrkanden om bl.a. utskottens resor och riksdagsleda­möters resor med tåg vidhöll utskottet på nytt sitt tidigare ställningstagande om att det saknades behov av en översyn av bestämmelserna (bet. 2018/19:KU22). Utskottet vidhöll efter förenklad beredning också dessa ställningstaganden våren 2020 (bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om klimatkompensation för inrikes flygresor, utskottens val av resmål vid utrikes resor och förutsätt­ningarna för riksdagsledamöters resor med tåg. I dessa delar vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandena.

Härutöver konstaterar utskottet att bl.a. frågan om erfarenheterna av distansmöten under coronapandemin har varit föremål för utvärdering av Riksdagens coronakommitté och att kommitténs betänkande ska behandlas av utskottet under våren 2022. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandet om en ny utvärdering.

Teckenspråk i riksdagen

 

Motionerna

Eric Palmqvist (SD) begär i motionerna 2020/21:118 och 2021/22:141 ett tillkännagivande om att i större omfattning tillhandahålla teckenspråks­tolkning i kammaren. Motionären anför att riksdagen är ett öppet parlament; medborgare kan ta del av debatter, arrangemang och dokument genom besök i riksdagen, sändningar på tv eller med hjälp av internet. För hörselskadade är det emellertid svårt att tillgodogöra sig och följa den politiska debatten. Endast ett fåtal större debatter teckenspråkstolkas. De hörselskadade bör enligt motionären bjudas in i det politiska rummet genom att teckenspråkstolkning i kammaren blir en normalitet och inte ett undantagsfall.

Gällande ordning

På riksdagens webbplats finns en särskild sida med information på teckenspråk om bl.a. demokrati och hur riksdagen arbetar. Vissa av riksdagens beslut tolkas också till teckenspråk på webbplatsen.

Det är talmannen som bestämmer när debatter i kammaren ska teckenspråkstolkas. För att öka tillgängligheten till debatter i kammaren för synskadade och personer med lässvårigheter föreslogs som ett underlag för sådana beslut 2012 av kammarkansliet dels att inte bara namnet utan också partitillhörigheten ska anges när en ledamot får ordet för ett anförande, dels att det övervägs att mer systematiskt erbjuda tolkning till teckenspråk vid kammardebatter (dnr 016-2917-2010/11). Tolkning bör enligt förslaget inte endast övervägas vid debatter som bedöms vara av intresse för målgruppen utan särskilt vid debatter av allmänt intresse, såsom riksmötets öppnande, partiledardebatter, budgetdebatter, debatter med anledning av vårändrings­budgeten och utrikespolitiska debatter. Teckenspråkstolkning kan också aktualiseras under en annan debatt om någon har begärt det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det är talmannen som leder arbetet i kammaren och som fattar beslut om vilka debatter som ska teckenspråkstolkas. Det saknas anledning för utskottet att ta något sådant initiativ som efterfrågas i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Motionsrätten

 

Motionerna

Fredrik Lundh Sammeli (S) begär i motionerna 2020/21:2390 och 2021/22:1410 ett tillkännagivande om att den allmänna motionstiden ska avskaffas och ersättas med en friare motionsrätt. Motionären anför att formerna för motionsrätten behöver moderniseras. Möjligheten för en enskild ledamot att påverka en del av riksdagens agenda är begränsad under resten av året. Den nuvarande ordningen gagnar enligt motionären varken riksdags­arbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. En friare form av motionsrätt skulle enligt motionären ha förutsättningar att förbättra riksdagsledamöternas möjlighet att leva upp till regeringsformens bestämmelse om att all offentlig makt utgår från folket.

Också Jan Ericson (M) begär i motion 2021/22:879 att allmänna motionstiden ersätts av fri motionsrätt året runt. Han anför att begränsningen till allmänna motionstiden medför att riksdagsledamöter inte kan väcka motioner i aktuella frågor. Det leder också till en enorm arbetsbelastning för riksdagens tjänstemän som ska processa ett stort antal motioner under kort tid.

Gällande ordning

Av 4 kap. 4 § RF följer att varje ledamot får väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning i enlighet med vad som närmare regleras i riksdagsordningen. I riksdagsordningen görs skillnad mellan motioner utan samband med ett ärende, följdmotionsrätten och motioner med anledning av en händelse av större vikt.

Enligt 9 kap. 11 § RO får motioner utan samband med ett ärende väckas under en begränsad period per riksmöte (allmän motionstid). Den enda begränsningen i motionsrätten under den allmänna motionstiden är att yrkandet ska avse något som kan komma under riksdagens prövning. Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från riksmötets öppnande och så länge som motioner får väckas med anledning av budgetpropositionen.

Motioner får dessutom enligt 9 kap. 12 § RO väckas med anledning av en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse inom ramen för ärendet (följdmotion) senast den 15:e dagen efter den dag då ärendet anmäldes i kammaren. Härutöver får motioner under vissa förhållanden väckas med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § RO).

Tidigare utredningar

Rätten att väcka motioner utan koppling till propositioner och andra ärenden har på olika sätt varit begränsad i tiden ända sedan 1866 års riksdagsordning. Den huvudsakliga anledningen till att inte tillåta en sådan motionsrätt under hela riksmötet har varit hänsynen till riksdagsarbetet, då det har konstaterats att motioner utgör en omfattande del av riksdagens arbetsmaterial (Författ­ningsutredningen, Sveriges statsskick, SOU 1963:18 s. 67).

De närmare formerna för motionsrätten har varit föremål för utredning vid flera tillfällen, vilket bl.a. har resulterat i förslag om en frivillig restriktivitet med att väcka motioner och i förenklingar i beredningen av motioner. Riksdagskommittén anförde i betänkandet Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3 s. 10 f.) att bl.a. det stora antalet motioner under allmänna motionstiden riskerar att ta för stor del av utskottens tid i anspråk, på bekostnad av andra arbetsuppgifter. Två alternativa lösningar för den fristående motions­rätten övervägdes – en ständigt pågående motionsrätt respektive två allmänna motionstider under ett riksmöte – men kommittén stannade vid att den nuvarande ordningen, trots sina brister, är att föredra.

Den s.k. EUMOT-utredningen föreslog att allmänna motionstiden skulle avskaffas och ersättas av en fri motionsrätt året om, med vissa begränsningar mot slutet av en valperiod (2010/11:URF3). Utredningens förslag har inte lett till någon lagstiftning.

Den parlamentariskt sammansatta kommitté som under 2013 och 2014 genomförde en samlad översyn av riksdagsordningen hade bl.a. i uppdrag att överväga om det finns skäl att utvidga möjligheten att förlänga motionstiden. Kommittén redovisade i betänkandet Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3, bet. 2013/14:KU46) argument för och emot en allmän motions­tid året om men konstaterade att det inte finns tillräckligt stöd för detta och lämnade därför inte något förslag i denna del. Kommittén föreslog inte heller i övrigt några ändrade regler för motionsrätten.

Riksdagsordningen var föremål för översyn också av den parlamentariskt sammansatta kommittén 2019 års riksdagsöversyn. Kommittén lämnade inga förslag på ändrade regler för motionsrätten.

Tidigare behandling

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat förslag om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället införa en kontinuerlig motionsrätt. Utskottet har då konstaterat att arbetsbelastningen för utskotten redan är stor och att utskotten även har ett ökat behov av utrymme för bl.a. behandlingen av EU-frågor, uppföljning och utvärdering samt fördjupade kontakter med forsknings- och framtidsfrågor. Till detta kommer enligt utskottet att antalet fristående motioner har ökat kraftigt under senare år. Det finns enligt utskottet inte tillräckliga skäl som talar för att de diskuterade ordningarna, bl.a. med en kontinuerlig motionstid, skulle bidra till en förbättring i dessa avseenden. Det får enligt utskottet förutsättas att ledamöterna använder motionsinstitutet med eftertanke (bet. 2008/09:KU15 och bet. 2010/11:KU19).

Utskottet har senare konstaterat att frågan om att avskaffa allmänna motionstiden har varit föremål för utredning och överväganden av den kommitté som genomförde den samlade översynen av riksdagsordningen och att kommittén då inte funnit tillräckliga skäl för en allmän motionsrätt året om. Utskottet var därför inte berett att göra en annan bedömning (bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU18 och bet. 2017/18:KU27). Utskottet vidhöll detta ställningstagande våren 2020 (bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör samma bedömning som tidigare i frågan om att ersätta den allmänna motionstiden med en friare motionsrätt. Motionsyrkandena om att avskaffa den allmänna motionstiden avstyrks därför.

Följdmotionsrätten på extra ändringsbudget

Motionen

Ulla Andersson m.fl. (V) begär i kommittémotion 2020/21:596 ett tillkänna­givande till riksdagsstyrelsen om att utvärdera hur regeringen och riksdagen har hanterat situationen med extra ändringsbudgetar i samband med corona­pandemin, särskilt i förhållande till oppositionens följdmotionsrätt. Motionärerna anför att motionsrätten med anledning av ändringsbudgetar i riksdagsarbetet har tolkats som att en följdmotion inte får föreslå utgifts­ändringar eller inkomstförändringar av regeringens förslag som försvagar de offentliga finanserna. Att följdmotionerna måste hålla sig inom ärendets ram har vidare tolkats som att motionerna på ändringsbudgetarna endast får innehålla förslag på ändringar på de anslag eller inkomsttitlar som regeringen föreslår ändringar i. Ett oppositionsparti kan med andra ord inte finansiera en anslagshöjning på ett anslag med en motsvarande anslagsminskning på ett annat anslag om dessa anslag inte föreslås förändras i regeringens ändrings­budget. Sammantaget innebär detta alltså, anför motionärerna, att ett oppositionsparti i sina motioner på regeringens ändringsbudgetar endast får föreslå ändringar i de anslag eller inkomster där regeringen föreslår ändringar, och i dessa får man bara föreslå ändringar som stärker de offentliga finanserna, undantaget rena avslagsyrkanden, vilket är tillåtet även om de försvagar de offentliga finanserna. Med en sådan kringskuren motionsrätt är det ofta av begränsat värde för oppositionspartierna att motionera på ändringsbudgetarna.

Gällande ordning

Regeringen lämnar i budgetpropositionen förslag till statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret (9 kap. 5 § RO). Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett förslag till beslut om statens budget. I förslaget till statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på. Regeringen får enligt 9 kap. 6 § RO vid två tillfällen per år lämna en proposition med förslag på ändringar i statens budget för det löpande budgetåret, s.k. ändringsbudgetar.

Om regeringen anser att det finns särskilda skäl får förslag till ändringar i statens budget lämnas vid andra tillfällen, s.k. extra ändringsbudget. För att hantera konsekvenser av covid-19-pandemin och åtgärder som vidtagits för att hindra smittspridning lämnade regeringen under riksmötena 2019/20 och 2020/21 ett stort antal extra ändringsbudgetar.

En motion med anledning av bl.a. en proposition, en s.k. följdmotion, får väckas inom ramen för ärendet senast den 15:e dagen efter den dag då ärendet anmäldes i kammaren (9 kap. 16 § RO). Det har inte ansetts möjligt att närmare precisera i lagtext vad begränsningen ”inom ramen för ärendet” innebär. Gränsdragningen får i stället göras med vägledning av praxis.

Kommittén för översyn av riksdagsordningen sammanfattade praxis för följdmotionsrätten när det gäller propositioner och framställningar respektive skrivelser och redogörelser i sitt betänkande Översyn av riksdagsordningen (2012/13:URF3 s. 138 f.). När det gäller följdmotionsrätten på ändrings­budgetar anförs bl.a. att det i en följdmotion endast kan framställas yrkanden om de anslag som berörs i propositionen och att yrkandena inte får innebära en större höjning eller sänkning av ett anslag än vad som föreslås i propositionen (s. 143). Vidare anförs att samma synsätt bör gälla för yrkanden i följdmotioner om förändringar på inkomstsidan. I en följdmotion kan således enligt kommittén yrkas på att en sådan höjning eller sänkning helt eller delvis ska avslås, men yrkandet får inte innebära ett förslag om höjning eller sänkning utöver vad som föreslås i propositionen (s. 146).

Frågan om huruvida ett yrkande i en följdmotion ska anses falla inom ärendets ram avgörs av talmannen, som med stöd av 11 kap. 7 § andra stycket RO kan vägra att ställa proposition på att motionen ska hänvisas till ett utskott. Godtar inte kammaren talmannens ställningstagande avgörs frågan slutligt av konstitutionsutskottet.

Riksdagens arbete under coronapandemin har varit föremål för utvärdering av den parlamentariskt sammansatta Riksdagens coronakommitté. Kommittén har redovisat sitt arbete i betänkandet Riksdagen under corona­pandemin 2020 (2021/22:URF1, framst. 2021/22:RS6), som behandlas av utskottet under våren 2022 i betänkande 2021/22:KU23. Kommitténs bedömning är, när det gäller riksdagens upprätthållande av sin statsrättsliga funktion, att riksdagen var beslutskraftig och kunde besluta om de många extra ändringsbudgetarna på kort tid. Riksdagen upprätthöll således enligt kommittén sin funktion att fatta beslut när det gäller finansmakten (framst. s. 333).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagens arbete under coronapandemin har varit föremål för utvärdering av Riksdagens coronakommitté och att kommitténs betänkande ska beredas av utskottet i ett annat sammanhang. Utskottet ser inte skäl att utöver den utvärderingen och den kommande beredningen ta initiativ till ett sådant tillkännagivande som efterfrågas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks.

Lobbyism

Motionerna

Josef Fransson (SD) begär i motion 2020/21:601 yrkande 19 ett tillkännagivande om att återkomma till riksdagen med ett förslag till lag om ett lobbyregister. Motionären anför att Sverige visserligen ligger mycket bra till i internationella jämförelser vad gäller korruption men att detta bara avser bristen på mutor, förskingring, otillbörliga upphandlingar och riggade val. Sverige är enligt motionären emellertid plågat av en annan form av institutionaliserad korruption som visar sig bl.a. genom en indirekt ideologisk styrning av ett flertal samhällsbärande institutioner som exempelvis myndig­heter, public service och stora delar av utbildningsväsendet. För att vitalisera den svenska demokratin, bekämpa den institutionaliserade korruptionen och få de bästa idéerna att konkurrera på en fri marknad av idéer bör bl.a. en lag om lobbyregister införas.

Camilla Hansén m.fl. (MP) begär i motion 2021/22:4102 yrkande 5 ett tillkännagivande om att öka transparensen inom lobbyismen. Motionärerna anför att lobbyarbete för att åstadkomma exempelvis politiska förändringar bidrar till en levande demokrati och värdefulla kontaktytor. Det är emellertid viktigt att verksamheten blir mer transparent så att medborgarna får insyn i vilka intressen som påverkar politiska beslut. Sådana åtgärder har vidtagits i EU-parlamentet. Det bör enligt motionärerna införas ett lobbyregister i riksdagen, där det anges vilka lobbyister som agerar för olika intressen gentemot riksdagsledamöter och partikanslianställda. Även s.k. public affairs-företag bör vara skyldiga att redovisa bl.a. sina uppdragsgivare och kundlistor.

Tidigare utredningar

Demokratiutredningen menade i betänkandet En uthållig demokrati (SOU 2000:1 s. 95 f.) att en registrering av lobbyister skulle öka den politiska ojämlikheten och därför inte borde införas. Att registrera lobbyister skulle enligt utredningen konservera en maktfördelning och göra det svårare för nya medborgargrupper att ta sig in. Detta gäller särskilt resurssvaga grupper, såsom nyare sociala rörelser, som till skillnad från bl.a. näringslivet och fackföreningarna sällan har egna lobbyister. Erfarenheter från USA visade vidare enligt Demokratiutredningen på praktiska problem med en användbar lagstiftning om registrering av lobbyister.

Även 2014 års demokratiutredning berörde frågan (SOU 2016:5 s. 354 f.). Utredningen ansåg att lobbyismen i form av informella kontakter mellan beslutsfattare och intresseorganisationer inte i nuläget utgjorde någon direkt utmaning för demokratin och förespråkade därför inte att någon form av reglering införs som förändrar förutsättningarna för intresseorganisationernas kontakter med beslutsfattare, t.ex. en registrering av lobbyister. Denna typ av reglering är enligt utredningen svår att utforma på ett ändamålsenligt sätt som inte medför negativa effekter för demokratin.

Tidigare behandling

Utskottet har vid behandlingen av likalydande motionsyrkanden mot bakgrund av de redovisade utredningarnas ställningstaganden sagt sig inte vara berett att förorda en utredning om en ordning med registrering av lobbyister. Utskottet har därför avstyrkt motionerna (se bet. 2004/05:KU29, bet. 2012/13:KU17, bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27 och bet. 2018/19:KU22).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motions­yrkandena.

Stöd till riksdagsarbetet

 

Motionerna

Anders Hansson (M) begär i motionerna 2020/21:2263 och 2021/22:1355 ett tillkännagivande om en översyn av bestämmelserna om ekonomiskt stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen i syfte att öka riksdagsledamöternas möjlighet till självständigt arbete. Motionären anför att det ekonomiska stöd som betalas ut till riksdagens partier är avsett att användas för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter. Stödets storlek beräknas så att det motsvarar kostnaden för en sekreterare per ledamot och månad. Eftersom partigrupperna själva disponerar det ekonomiska stödet utan insyn av eller samråd med riksdagsledamöterna finns det dock enligt motionären en uppenbar risk för att stödets övergripande syfte som ledamotsstöd inte uppnås utan att stödet i stället till stor del används för övriga kostnader i partiet. Ledamotsstödet blir därmed ett indirekt partistöd. Denna ordning är enligt motionären olycklig både för de enskilda ledamöter som blir utan stöd och för demokratin, eftersom den försvagar riksdagsledamöternas självständiga roll i riksdagen.

I motionerna 2020/21:2264 och 2021/22:1873 av Sten Bergheden (M) finns liknande yrkanden.

Gällande ordning m.m.

I lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier finns allmänna bestämmelser om partistöd. Partistöd lämnas i form av mandatbidrag till politiska partier som deltagit i val till riksdagen. Stödet bestäms årligen med hänsyn till utgången av de två närmast föregående valen (1–3 §§).

Lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen innehåller bestämmelser om bl.a. basstöd till partigrupperna och om stöd för kostnader för politiska sekreterare och för andra som arbetar i partigruppernas kanslier samt för kostnader för riksdagsledamöternas utrikes resor. Därutöver finns det bestämmelser om rätten att inrätta ett partikansli, redovisning, återbetalningsskyldighet och stöd till språkutbildning. Den nya lagen innehåller också en delegation till Riksdagsförvaltningen att bestämma dels antalet arbetsplatser för partigruppernas kansliledning, dels storleken på stödet till partigrupperna för kostnaden för politiska sekreterare, riksdags­ledamöternas utrikes resor och språkutbildning.

Enligt Riksdagsförvaltningens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av 2016 års lag är stödet till kostnader för politiska sekreterare avsett att bekosta handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter. När stödets storlek bestäms ska ett belopp om för närvarande 67 100 kronor per politisk sekreterare och månad ligga till grund för beräkningen (RFS 2021:10). Partigrupperna beslutar om hur stödet för politiska sekreterare ska användas.

2014 års demokratiutredning

I betänkandet Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) redovisar 2014 års demokratiutredning en översyn som enligt utredningen visar att det offentliga stödet till de politiska partierna inte fullt ut används i enlighet med vad det är avsett för (s. 34 och s. 197). Stödet till riksdagsledamöter, som syftar till att bistå ledamöternas arbete, används i stor utsträckning till annan verksamhet än riksdagsarbete. Därutöver överförs delar av det kommunala partistödet till nationell nivå. Utredningen ansåg att det finns skäl att tillsätta en bredare översyn av partistödet. En sådan översyn bör enligt utredningen ha till uppgift att klargöra i vilken mån de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och om det finns skäl att göra förändringar och förtydliganden av hur stöden ska fördelas, användas och redovisas. Det kan enligt utredningen finnas skäl att se över ledamotsstödet och om delar av detta bör knytas till en finansiering av kansliresurser i ledamöternas valkretsar. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

Tidigare behandling

Vid behandlingen av en likalydande motion våren 2017 konstaterade utskottet att lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen hade trätt i kraft den 1 januari 2017, och att Demokrati­utredningen hade föreslagit en förnyad översyn av partistödet och ledamots­stödet. Utskottet ansåg att Regeringskansliets beredning av förslagen inte borde föregripas, varför motionen avstyrktes (bet. 2016/17:KU18 s. 23). Utskottet har sedan vidhållit detta ställningstagande (bet. 2017/18:KU27, bet. 2018/19:KU22 och, efter förenklad beredning, bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner inte skäl att ta ett sådant initiativ som efterfrågas i motionerna om en översyn av bestämmelserna om ekonomiskt stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Mot denna bakgrund avstyrks motionsyrkandena.

Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen

Motionerna

Tina Acketoft m.fl. (L) begär i kommittémotionerna 2020/21:3267 yrkande 5 och 2021/22:3388 yrkande 13 ett tillkännagivande om ökad insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen. Motionärerna anför att den medborgare som vill ta del av det register som innehåller uppgifter om riksdagsledamöternas uppdrag i bolag, inkomstbringande sidouppdrag m.m. måste besöka riksdagens lokaler eller betala för kopior ur registret. För att öka registrets tillgänglighet bör det därför enligt motionärerna, på samma sätt som motsvarande register i Europaparlamentet, göras åtkomligt via internet.

Gällande ordning

Av lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen följer bl.a. att Riksdagsförvaltningen ska föra ett register (ekonomiska registret) med uppgifter om riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen (1 §). Riksdagsledamöterna ska enligt 4 § till registret anmäla uppgifter om bl.a. aktieinnehav, ägande av näringsfastigheter, avlönade anställningar och vissa uppdrag i aktiebolag (jfr 8 §). En ledamot ska också anmäla om han eller hon inte har något sådant åtagande eller intresse som omfattas av anmälningsskyldigheten. Talmannen ska vid ett kammar­sammanträde meddela om en ledamot inte har fullgjort sin anmälnings­skyldighet (12 §).

Var och en har enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) rätt att ta del av allmänna handlingar. Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 5 § TF). En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Den som önskar ta del av en allmän handling har även enligt 2 kap. 16 § TF rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut.

Dataskyddsförordningen,[2] som är direkt tillämplig som lag i Sverige, syftar till att skydda enskildas personliga integritet vid behandling av person­uppgifter. Med personuppgifter menas varje upplysning som rör en identifierad eller identifierbar fysisk person. Dataskyddsförordningen anger bl.a. att personuppgiftsbehandling måste ha stöd i förordningen, att person­uppgifter bara får samlas in för specifika, särskilt angivna och berättigade ändamål, att inte fler personuppgifter än vad som behövs för ändamålen får behandlas och att personuppgifterna ska raderas när de inte längre behövs.

I samband med att riksdagsledamöternas anmälningar till ekonomiska registret gjordes obligatoriska anförde riksdagsstyrelsen att det inte var aktuellt att lägga ut uppgifterna i registret på riksdagens webbplats (framst. 2006/07:RS3 s. 8). Konstitutionsutskottet anförde att utskottet utgick från att så inte skulle komma att ske utan föregående överläggningar mellan partierna och bred konsensus inom riksdagen (bet. 2007/08:KU2). Ett motionsyrkande om att registret skulle göras tillgängligt på riksdagens webbplats avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att registret med uppgifter om riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen är en allmän handling och att det därmed är möjligt för var och en att ta del av det. Utskottet har tidigare uttalat att det utgår från att uppgifterna inte utan överläggningar mellan partierna och en bred konsensus inom riksdagen läggs ut på internet. Utskottet ser inte skäl att ta initiativ till att uppgifterna i registret ska publiceras på riksdagens webbplats.

Val av talmän och utskottspresidier 

Motionerna

Matheus Enholm m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2020/21:686 yrkandena 1 och 2 samt kommittémotion 2021/22:3288 yrkandena 1 och 2 tillkänna­givanden om en översyn av valet av talmän samt ordförande och vice ordförande i utskotten. Motionärerna anför att praxis i tidigare riksdagar varit att talmän och ordförande respektive vice ordförande i utskott valts efter proportionella principer så att valen återspeglat partiernas resultat i valet. Efter valet 2018 har praxis enligt motionärerna emellertid luckrats upp genom att flera partier bildat kartell och på detta sätt utestängt andra partier från att tilldelas poster de egentligen borde ha haft i relation till sina mandat. Riksdagens talmän, liksom presidieposterna i riksdagens alla utskott, bör spegla utfallet i valet. En översyn bör utföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Motsvarande yrkanden återfinns i motionerna 2021/22:697 av Michael Rubbestad (SD) och 2021/22:904 av Patrick Reslow (SD).

Gällande ordning

Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Valet sker vid det första sammanträdet med kammaren efter ett val till riksdagen (4 kap. 2 § RF och 3 kap. 3 § RO). Om det bara finns en nominerad kandidat ska valet enligt 3 kap. 4 § RO genomföras med acklamation. Om det finns fler än en nominerad kandidat, och valet av talman sker med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås ska ett nytt val genomföras. Om inte heller då någon får mer än hälften av rösterna ska ett tredje val genomföras mellan de två som vid den andra omröstningen fick flest röster. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna. I förarbetena till bestämmelserna om talmansval finns inga uttalanden om principer för valen.

Av en kommentar till riksdagsordningen framgår att det genom åren bland partigrupperna har funnits olika uppfattningar om hur praxis bör utformas när det gäller valet av talman (Eliason och Isberg, Grundlagarna [Juno, version 3A, 2019-01-01], kommentaren till 3 kap. 4 § RO).

Förfarandet vid val av talman och vice talmän var föremål för överväganden av 2019 års riksdagsöversyn (2020/21:URF1 s. 160 f.), som emellertid inte ansåg att det fanns skäl att föreslå några ändringar av bestämmelserna.

Riksdagen väljer enligt 4 kap. 3 § RF inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdags­ordningen. Riksdagen ska enligt 7 kap. 3 § RO också inom sig välja en EU-nämnd. För närvarande finns det 15 utskott och en EU-nämnd i riksdagen.

Utskotten och EU-nämnden väljer inom sig en ordförande och en eller flera vice ordförande (12 kap. 16 § RO). Valet sker enligt 12 kap. 17 § RO med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Vid lika röstetal ska valet avgöras genom lottning. I en kommentar till riksdags­ordningen anges att ordförandeposterna i praktiken fördelas genom överens­kommelser mellan partigrupperna inför beslutet i utskottet och EU-nämnden. Om ordföranden hämtas från ett regeringsparti utses vice ordförande från ett oppositionsparti och vice versa. Sedan posterna fördelats bestämmer respektive partigrupp vem som ska utses (Eliason och Isberg, Grundlagarna [Juno, version 3A, 2019-01-01], kommentaren till 12 kap. 16 § RO).

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte 2003 ett motionsyrkande om att en utskottsordförande alltid ska företräda ett majoritetsparti (bet. 2003/04:KU5). Utskottet vidhöll sedan detta ställningstagande genom förenklad beredning (bet. 2004/05:KU15 och 2005/06:KU21). Våren 2019 ställde sig utskottet inte heller bakom ett motionsyrkande om att posterna som ordförande och vice ordförande i utskotten ska tillsättas med tillämpning av proportionalitetsprincipen (bet. 2018/19:KU22). Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottet har också konstaterat att det är riksdagen som väljer talman och vice talmän. Utskottet ställde sig inte bakom kravet på ett tillkännagivande om en lagreglering av att vice talmän ska väljas utifrån partiernas storlek i riksdagen (bet. 2018/19:KU22). Motionen avstyrktes därför. Sverige­demokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om att talmän samt ordförande och vice ordförande i utskotten ska väljas med tillämpning av proportionalitetsprincipen. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande i frågan och avstyrker dessa motionsyrkanden.

Utredning om oppositionens ställning

Motionen

Annie Lööf m.fl. (C) begär i partimotion 2021/22:3509 yrkande 4 ett tillkännagivande om en utredning om oppositionens ställning i lagstiftnings­arbetet. Motionärerna anför att en stor del av det politiska arbetet i Sverige sker på sätt som vuxit fram i praxis. I både riksdagen och fullmäktige på lokal nivå delar partierna upp ordförandeposter och andra former av inflytande mellan sig enligt oskrivna regler, och oftast med respekt för politiska motståndare. Detta ger enligt motionärerna en värdefull flexibilitet till våra demokratiska institutioner samtidigt som det finns risker med att förlita sig för mycket på praxis. En parlamentariskt sammansatt kommitté bör se över hur beslut fattas i riksdagen, i syfte att formalisera praxis och skydda bl.a. oppositionens ställning i lagstiftningsarbetet.

Gällande ordning

Utskotten och EU-nämnden väljer som nämnts inom sig en ordförande och en eller flera vice ordförande (12 kap. 16 § RO). Valet sker enligt 12 kap. 17 § RO med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Vid lika röstetal ska valet avgöras genom lottning.

I en kommentar till riksdagsordningen anges att ordförandeposterna i praktiken fördelas genom överenskommelser mellan partigrupperna inför beslutet i utskottet och EU-nämnden. Om ordföranden hämtas från ett regeringsparti utses vice ordförande från ett oppositionsparti och vice versa. Sedan posterna fördelats bestämmer respektive partigrupp vem som ska utses (Eliason och Isberg, Grundlagarna [Juno, version 3A, 2019-01-01], kommentaren till 12 kap. 16 § RO).

Tidigare behandling

Utskottet avstyrkte 2003 ett motionsyrkande om att en utskottsordförande alltid ska företräda ett majoritetsparti (bet. 2003/04:KU5). Utskottet vidhöll sedan detta ställningstagande genom förenklad beredning (bet. 2004/06:KU15 och bet. 2005/06:KU21). Våren 2019 ställde sig utskottet inte heller bakom ett motionsyrkande om att posterna som ordförande och vice ordförande i utskotten ska tillsättas med tillämpning av proportionalitetsprincipen (bet. 2018/19:KU22). Sverigedemokraterna reserverade sig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte skäl till ett tillkännagivande om en sådan utredning som efterfrågas i motionen.

Lagstiftningsarbete i riksdagen

 

Motionerna

Sten Bergheden (M) begär i motionerna 2020/21:963 och 2021/22:1870 ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att inrätta någon form av lagstiftningskansli eller lagstiftningshjälp i riksdagen för att en majoritet i riksdagen ska kunna få hjälp och stöd att stifta lag direkt i riksdagen. Motionären anför att det förekommer att regeringen inte tillgodoser tillkänna­givanden från riksdagen. Medborgarna har rätt att kräva att riksdagens beslut respekteras och genomförs, och regeringen har både ett regeringskansli och andra utredningsresurser till sitt förfogande. Mot denna bakgrund behöver även riksdagen enligt motionären inrätta någon form av lagstiftningskansli eller lagstiftningshjälp som kan hjälpa en majoritet i riksdagen att ta fram nödvändiga utredningar och underlag och dessutom vara behjälplig i att stifta lagar direkt i riksdagen utan att vara beroende av regeringens goda vilja.

Gällande ordning

Av 1 kap. 4 § RF följer att riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer om hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar också rikets styrelse och förvaltning. Härutöver kan riksdagen besluta om icke rättsligt bindande uttalanden, såsom tillkännagivanden, principbeslut och riktlinjer. Regeringen styr enligt 1 kap. 6 § RF riket, och den är ansvarig inför riksdagen. Till sitt förfogande har regeringen den statliga förvaltningen (12 kap. 1 § RF). Innebörden av att regeringen styr riket är inte närmare reglerad men kan utläsas av olika bestämmelser i regeringsformen. En central del i regeringens styrande funktion har ansetts vara rätten enligt 4 kap. 4 § RF att väcka förslag till riksdagsbeslut (bet. SOU 1963:17 s. 153).

Av 7 kap. 2 § RF följer ett beredningskrav för regeringen: vid beredningen av propositioner och andra regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter och i den omfattning som behövs från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs beredas tillfälle att yttra sig. Till sitt förfogande för denna beredning har regeringen dels ett regeringskansli, dels ett omfattande kommittéväsende. I förarbetena till 7 kap. 2 § RF anförs att: ”[…] det förhållandet att regeringen måste bära det slutliga ansvaret för utformningen av och innebörden i förslag som läggs fram för riksdagen bör föra med sig att det ytterst får ankomma på regeringen att avgöra hur den utredning bör bedrivas som anses behövlig som grundval för förslagen.”(prop. 1973:90 s. 288).

Riksdagen kan i tillkännagivanden uppmana regeringen att vidta åtgärder, exempelvis att efter ett utredningsarbete återkomma till riksdagen med en efterfrågad lagstiftningsprodukt. Regeringen har inte någon konstitutionell skyldighet att följa ett tillkännagivande från riksdagen, men utgångspunkten bör enligt konstitutionell praxis vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande (se bl.a. bet. 2020/21:KU21 s. 22). Om det visar sig finnas omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen dock kunna underlåta att vidta de åtgärder som tillkännagivandet avser. En förutsättning är då enligt praxis att regeringens bedömningar i detta avseende redovisas för riksdagen.

Om regeringen inte följer ett tillkännagivande har riksdagen möjlighet att utnyttja sin finansmakt eller normgivningsmakt för att åstadkomma det resultat som tillkännagivandet syftar till. Att riksdagen beslutar om hur statens medel ska användas innebär att riksdagen kan vägra finansiering och besluta om anslagsdirektiv. Trots att det inte finns någon formell begränsning av riksdagens normgivningsmakt tar riksdagen, mot bakgrund av hur ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan riksdagen och regeringen är utformad i regeringsformen, endast i undantagsfall på egen hand fram lagstiftning.

Ytterst kan riksdagens majoritet, om den är missnöjd med regeringens agerande eller brist på agerande, framtvinga regeringens avgång genom en misstroendeförklaring (13 kap. 4 § och 6 kap. 7 § RF).

Utskottets ställningstagande

Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan riksdagen och regeringen är sådan att regeringen styr riket och att riksdagen beslutar om bl.a. lagstiftning, beslut som till övervägande del har föreslagits av regeringen. Till sitt förfogande i denna rätt att väcka förslag hos riksdagen har regeringen bl.a. ett omfattande utredningsväsende och ett stort regeringskansli. Regeringen agerar vidare under parlamentariskt ansvar; om regeringen inte längre har riksdagens förtroende kan riksdagen ytterst besluta att avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring. Detta gäller också om riksdagen är missnöjd med att regeringen inte har tillgodosett ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet ställer sig inte bakom motionärens begäran om ett tillkännagivande om ett lagstiftnings­kansli i riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Översyn av riksdagsarbetet

Motionerna

Annie Lööf m.fl. (C) begär i partimotion 2021/22:3509 yrkande 36 ett tillkännagivande om en översyn av riksdagsarbetet för att öka förutsätt­ningarna för att kombinera förtroendeuppdraget med familj och barn. Ett liknande yrkande finns i motion 2021/22:3914 av Kristina Yngwe (C). Motionärerna anför att det är av stor vikt för det demokratiska arbetet att ledamöterna regelbundet sammanträder på plats i Stockholm men att arbetet i den egna valkretsen samtidigt utgör en stor och viktig del av riksdags­uppdraget. Covid-19-pandemin har visat att det finns goda möjligheter till större flexibilitet i arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med ett familjeliv skulle vidare enligt motionärerna uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag.

Magnus Manhammar (S) begär i motion 2020/21:1483 ett tillkännagivande om en översyn av riksdagens arbetsformer så att den tid som ledamöter behöver vara fysiskt närvarande i riksdagen kan koncentreras. Samma yrkande finns i motion 2021/22:1537 av Magnus Manhammar och Emilia Töyrä (båda S). För att riksdagsledamöters behov av resor ska minska och för att de ska kunna resa till riksdagen med klimatvänliga färdmedel i stället för med flyg behöver enligt motionärerna den tid som riksdagsarbetet kräver fysisk närvaro i riksdagen koncentreras till vissa tidsperioder. Arbetet skulle också i högre utsträckning kunna utföras på distans med digitala hjälpmedel.

Patrik Björck (S) begär i motion 2020/21:1814 yrkande 2 ett tillkänna­givande om en ändring i riksdagsordningen när det gäller arbete på distans. Han anför att regleringen av riksdagens arbete på distans inte är tillräcklig och att riksdagen borde ha en reglering som motsvarar den som gäller för fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen. Riksdagens tekniska förmåga måste enligt motionären vidare öka avsevärt för att ge utskotten en rimlig arbetssituation.

Gällande ordning

Riksdagens sammanträden ska enligt 4 kap. 1 § RF hållas i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat med hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet. Utskotten och EU-nämnden sammanträder enligt 7 kap. 15 § RO när riksdagsarbetet kräver det.

Det finns inga bestämmelser om att ett visst antal ledamöter måste vara närvarande för att ett sammanträde med ett utskott eller EU-nämnden ska kunna äga rum. Med närvaro avses personlig inställelse. Det kan i undantagsfall förekomma att en ledamot deltar i ett sammanträde genom att vara uppkopplad per telefon. Ledamoten anses under sådana förhållanden inte vara närvarande vid sammanträdet och ett deltagande per telefon anses kunna komma i fråga endast när det gäller en dagordningspunkt som avser informationsinhämtning. I EU-nämnden, som är ett organ med rådgivande uppgifter som inte bereder några riksdagsärenden och där det ibland förekommer sammanträden på obekväm tid och med kort varsel, tillämpas en ordning som innebär att ledamöter i högre utsträckning deltar per telefon.

Om det finns synnerliga skäl får riksdagen eller talmannen besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges (tilläggs­bestämmelse 9.16.1). Om ett sådant beslut har fattats får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde. En ledamot eller en suppleant som deltar på distans ska anses närvarande vid sammanträdet. Den som leder sammanträdet får inte delta på distans. Kravet på synnerliga skäl innebär att det endast är i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden, t.ex. under en pandemi, som en ledamot bör kunna medges att delta på distans (bet. 2019/20:KU16). I situationer när det inte finns synnerliga skäl förutsätts alltjämt fysisk närvaro vid sammanträden. I EU-nämnden får ett distansdeltagande medges om det finns särskilda skäl.

Ledamöter i kommuners och regioners fullmäktige får enligt 5 kap. 16 § kommunallagen (2017:725) delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

Riksdagens arbete under coronapandemin har varit föremål för uppföljning av den parlamentariskt sammansatta kommittén Riksdagens coronakommitté, som lämnade sitt betänkande Riksdagen under coronapandemin i november 2021 (2021/22:URF1). Kommittén konstaterar bl.a. att det råder en splittrad bild bland de ledamöter som deltagit i kommitténs enkät när det gäller synen på distansarbete. Det redovisas ett antal för- och nackdelar med att bibehålla eller utöka möjligheterna till distansarbete även under ett nytt normalläge. Enligt kommittén innebar it- och medietekniska problem med koppling till ett ökat distansarbete de största utmaningarna för riksdagens och Riksdags­förvaltningens verksamhet under pandemin. Riksdagsstyrelsens framställning Riksdagen under coronapandemin (framst. 2021/22:RS6) behandlas av konstitutionsutskottet under våren 2022 i betänkande 2021/22:KU23.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att se över bl.a. bestämmelserna om var riksmötet hålls (Ju 2021:13, dir. 2021:80). Kommittén ska bl.a. analysera om det bör göras möjligt att skilja på kammare och utskott som två olika delar av riksmötet, eller om det på annat sätt bör göras möjligt att ha olika regler om var och hur utskotten och kammaren sammanträder. Kommittén ska också överväga om det bör vara möjligt att bestämma att sammanträden ska kunna hållas digitalt utan att en sammanträdesort sätts ut. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2023.

Tidigare behandling

Utskottet konstaterade våren 2019 att utskotten och EU-nämnden enligt gällande bestämmelser sammanträder när riksdagsarbetet kräver det och att sammanträden ska hållas i Stockholm (bet. 2018/19:KU22). Det får förutsättas att ett sammanträdestillfälle ställs in om det inte behövs. När det gäller många möten inom ramen för riksdagsuppdraget finns enligt utskottet redan i dag goda möjligheter att delta på distans genom olika former av digital uppkoppling. Utgångspunkten bör enligt utskottet dock vara att ledamöter även fortsättningsvis deltar genom personlig inställelse vid sammanträden med utskotten och EU-nämnden.

Utskottet har också, vid beredningen av förslaget att under vissa förutsättningar möjliggöra distansdeltagande vid utskottens och EU-nämndens sammanträden, konstaterat att riksdagens utskott har en central plats i riksdagens arbete (bet. 2019/20:KU16). De måste ges förutsättningar att fullgöra uppgiften som beredningsorgan i olika parlamentariska lägen och att utföra arbetet med hög kvalitet. Detta kräver enligt utskottet att ledamöter träffas regelmässigt för att bereda ärenden och under förtroliga former dryfta frågor inom utskottets område. Det fysiska mötet har enligt utskottet i detta avseende en stor betydelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att frågor om riksdagens och utskottens arbetsformer under coronapandemin har varit föremål för utvärdering i Riksdagens corona­kommitté. Kommittén har föreslagit att ytterligare överväganden görs när det bl.a. gäller alternativa upplägg av riksdagens arbete genom att kombinera arbetsveckor på plats i Stockholm med utökade möjligheter att utöva fler delar av riksdagsuppdraget på distans. Riksdagsstyrelsens framställning, i vilken utredningens betänkande överlämnas till riksdagen, bereds i utskottet under våren 2022.

Utskottet konstaterar också att vissa frågor om var riksmötet hålls är föremål för översyn av Kommittén om beredskap enligt regeringsformen (Ju 2021:13, dir. 2021:80). Kommitténs uppdrag gäller bl.a. frågan om det ska vara möjligt att ha olika regler för var och hur utskotten och kammaren sammanträder samt om det bör vara möjligt att bestämma att sammanträden ska kunna hållas digitalt utan att en sammanträdesort sätts ut.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl till sådana tillkännagivanden som motionärerna efterfrågar. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Statistik i utskotten

 

Motionerna

Markus Wiechel (SD) begär i motionerna 2020/21:2894 yrkande 1 och 2021/22:291 yrkande 1 ett tillkännagivande om statistik i riksdagens utskott och EU-nämnd. Motionären konstaterar att det förs statistik över mycket som sker i riksdagen, t.ex. antalet motioner, hur ledamöterna röstar och deras närvaro. Det är en viktig del i en öppen demokrati som gör det möjligt för medborgarna att se hur deras företrädare sköter sina förtroendeuppdrag. Av samma anledning bör det enligt motionären även föras statistik över arbetet i utskotten och EU-nämnden, eftersom det är där ärendena bereds.

Gällande ordning

Utskotten lämnar en verksamhetsberättelse för varje riksmöte. I verksamhets­berättelsen, som har karaktären av en faktasammanställning, lämnas uppgifter om utskottets behandling av propositioner, motioner, EU-frågor och andra ärenden. Verksamhetsberättelsen ingår i riksdagstrycket och finns även tillgänglig på riksdagens webbplats.

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare avstyrkt likalydande yrkanden om statistik i utskotten och EU-nämnden (bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27, bet. 2018/19:KU22 och, efter förenklad beredning, bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som vidhåller sitt tidigare ställningstagande, avstyrker motions­yrkandena.

Talmannens befogenheter

 

Motionen

Patrik Björck (S) begär i motion 2020/21:1814 yrkande 1 ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om en översyn av möjligheterna för riksdagen att kontrollera talmannen. Motionären anför att det behövs en utvärdering av vilka principer som väglett talmannens beslut för riksdagsarbetet under covid-19-pandemin och av hur talmannen vid behov kan ställas till svars av riksdagen för sin roll och sitt agerande under pandemin.

Gällande ordning

Vid det första sammanträdet med kammaren efter ett val ska en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman väljas för valperioden (3 kap. 3 § RO).

Talmannen, eller i hans eller hennes ställe någon av de vice talmännen, leder enligt 4 kap. 2 § RO riksdagsarbetet. Inför många beslut som gäller kammarens arbete ska samråd ske med de särskilda företrädarna för parti­grupperna (gruppledarna).

Riksdagens coronakommitté har haft i uppdrag att utvärdera riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin. Kommittén redovisade sitt uppdrag i november 2021 i betänkandet Riksdagen under coronapandemin (2021/22:URF1). Den framställning i vilken riksdagsstyrelsen överlämnar utredningen till riksdagen har hänvisats till konstitutionsutskottet, som behandlar den under våren 2022 i betänkande 2021/22:KU23.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att talmannen väljs av riksdagen. Riksdagens arbete under coronapandemin har vidare redan varit föremål för en utvärdering. Riksdagsstyrelsens framställning, i vilken utredningens betänkande över­lämnas till riksdagen, bereds i utskottet under våren 2022. Utskottet ställer sig inte bakom yrkandet och avstyrker det.

Antalet vice ordförande i utskotten

Motionen

Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) begär i kommittémotion 2020/21:89 ett tillkännagivande om en reglering i riksdagsordningen av antalet vice ordförande i riksdagens utskott. Motionärerna anför att vissa utskott efter valet 2018 har valt inte bara en ordförande och en vice ordförande utan även en andra och en tredje vice ordförande. Detta innebär enligt motionärerna en onödig kostnadsökning; enligt beräkningar av riksdagens utredningstjänst innebär valet av 25 vice ordförande i stället för 16 en kostnadsökning med ca 1,5 miljoner kronor. Det räcker normalt för ledningen av utskottens arbete med en ordförande och en vice ordförande. En reglering av detta i en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen bör utredas.

Gällande ordning

Riksdagen ska för varje valperiod inom sig välja ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott samt så många övriga utskott som behövs för riksdagsarbetet (7 kap. 2 § RO). Dessutom ska riksdagen för varje valperiod inom sig välja en EU-nämnd (7 kap. 3 § RO). För närvarande finns 15 utskott och en EU-nämnd.

Ett organ vars ledamöter helt eller delvis väljs av riksdagen väljer enligt 12 kap. 16 § RO inom sig en ordförande och en eller flera vice ordförande, om inte annat är föreskrivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att utskotten och EU-nämnden enligt riksdagsordningen inom sig väljer en ordförande och en eller flera vice ordförande. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom yrkandet om en reglerad begränsning av antalet vice ordförande. Motionsyrkandet avstyrks.

Villa Bonnier som talmansbostad

 

Motionerna

Björn Söder (SD) begär i motionerna 2020/21:74 och 2021/22:74 ett tillkännagivande till regeringen om att utreda möjligheterna att Villa Bonnier ska vara talmannens bostad och representationslokal. Motionären anför att Sveriges talman i likhet med statsministern borde ha en officiell bostad och representationslokal.

Gällande ordning

Villa Bonnier i Stockholm överläts genom ett gåvobrev till svenska staten 1981. Enligt gåvobrevet ska fastigheten nyttjas av regeringen och riksdagens talmän för representation, konferenser eller sammankomster i sammanhang där intressant och vacker miljö kan värdesättas i särskild grad (Instruktion för Villa Bonnier, beslut av riksdagsdirektören, dnr 65-2013/14). Regeringen beslutade 1981 att gåvan skulle tas emot och gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att vårda och förvalta fastigheten. Fastighetens vård och förvaltning övergick 1992 till riksdagens förvaltningskontor (numera Riksdagsförvaltningen). Talmannen har enligt instruktionen företräde till Villa Bonnier.

Tidigare behandling

Utskottet ställde sig våren 2020 inte bakom ett likalydande yrkande och avstyrkte därför motionen (bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motions­yrkandena.

Riksdagsförvaltningens verksamhet

 

Motionerna

Magnus Manhammar (S) begär i ett antal motioner tillkännagivanden som gäller Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I motion 2020/21:1485 begär han att vegansk kost ska vara norm i riks­dagens samtliga restauranger respektive att riksdagens samtliga restauranger ska erbjuda minst ett veganskt alternativ. Han anför att vegansk kost är både miljömässigt och hälsomässigt att föredra framför kost som innehåller animaliska produkter.

I motion 2020/21:1489 begär samma motionär att frågan om att installera energisnål belysning i riksdagens byggnader utreds. Han anför att riksdagens energiförbrukning skulle kunna minska t.ex. om man i samband med större renoveringar införde energisnålare alternativ.

I motion 2020/21:1575 begär samma motionär ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa en nollvision mot plast i riksdagen. Han anför att plaster utgör ett av de största hoten mot miljön och att en bra start mot en minskad plastanvändning vore att i riksdagen införa en nollvision mot förekomsten och inköpen av plastprodukter.

I motion 2020/21:1577 begär samma motionär ett tillkännagivande om att utreda frågan om att installera solpaneler på taken till riksdagens byggnader. Han anför att solpaneler på ett miljövänligare sätt skulle kunna bidra till riksdagens energiförsörjning och att teknikutvecklingen har inneburit att miljövinsterna i förhållande till kostnaderna i dag skulle kunna vara högre än vid tidigare utredningar.

Johan Büser och Anna Johansson (båda S) begär i motion 2021/22:2146 ett tillkännagivande om att uppmärksamma och anordna en minnesstund eller liknande i Sveriges riksdag för att hedra de som föll offer för folkmordet i Srebrenica. Att årligen uppmärksamma och minnas de drabbade kan enligt motionärerna vara en väg för att ge plats åt sorg, reflektion och engagemang.

Betty Malmberg (M) begär i motionerna 2020/21:1074 yrkande 3 och 2021/22:2839 yrkande 3 ett tillkännagivande om att Riksdagsförvaltningen ska ange s.k. löneskatter på lönebeskeden. Motionären anför att lönebeskeden bör vara utformade så att den anställdes totala skatt anges för att öka kännedomen om skattenivåerna i Sverige.

Sten Bergheden (M) begär i motionerna 2020/21:2271 och 2021/22:2718 ett tillkännagivande om att Riksdagsförvaltningen åter bör prenumerera på landets dagstidningar och landsbygdstidningar och placera dessa i riksdagens tidningsrum. Motionären anför att riksdagens ledamöter representerar hela landet och att det tidigare var en stor tillgång för dem och för riksdagens tjänstemän att kunna läsa landets olika tidningar.

Christina Öberg och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD) begär i motion 2020/21:124 ett tillkännagivande om att återföra utspridda skulpturer av riksäpplen till Helgeandsholmen och riksdagen. Det är enligt motionärerna viktigt att bevara och ta hand vårt kulturarv på bästa sätt och att skulpturerna återförs till sitt rätta sammanhang nära Sveriges riksdag.

Gudrun Brunegård (KD) begär i motion 2020/21:1 ett tillkännagivande om att Dag Hammarskjölds livsgärning ska hedras i riksdagen. Motionären anför att Dag Hammarskjöld var den högst uppsatta svensken någonsin och dessutom dog i fredens tjänst.

Robert Hannah (L) begär i motion 2020/21:1506 ett tillkännagivande om att ta fram byster, tavlor och liknande av de fem första kvinnliga riksdags­ledamöterna och placera dem på centrala platser i riksdagen. Motionärerna anför att dessa kvinnliga pionjärer bör uppmärksammas på detta synbara sätt.

Maria Gardfjell (MP) begär i motion 2020/21:2705 ett tillkännagivande om att fler gymnasieelever från naturvetenskapliga program bör bjudas in till Ungdomens riksdag. Motionären anför att få av riksdagens ledamöter har naturvetenskaplig bakgrund. Fler elever som går linjer med naturvetenskaplig inriktning borde bjudas in till Ungdomens riksdag för att dessa elevers kunskaper är viktiga i ungdomsriksdagen och för att visa att också naturvetare behövs i politiken.

 

Tidigare behandling

Konstitutionsutskottet har i tidigare betänkanden behandlat motionsyrkanden med förslag på bl.a. vegansk kost i riksdagen, energisnål belysning i riksdagen, nollvision mot plast, utformningen av Riksdagsförvaltningens lönebesked, utbudet av tidningar i riksdagens tidningsrum samt minnesstunder och konst­föremål i riksdagen. Utskottet har avstyrkt motionerna med hänvisning till att beslutanderätten i dessa frågor i första hand ligger hos Riksdagsförvaltningens ledning. Utskottet har i det sammanhanget påmint om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet (se bl.a. bet. 2012/13:KU17, bet. 2014/15:KU6, bet. 2016/17:KU18, bet. 2017/18:KU27, bet. 2018/19:KU22 och bet. 2019/20:KU9).

Utskottets ställningstagande

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, påminna om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionerna avstyrks.

 

Rapport över uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ

Rapporten

Bakgrund

En grupp inom utskottet, bestående av en representant för respektive parti­grupp, har på utskottets uppdrag genomfört en uppföljning och utvärdering av vissa frågeställningar kring tillämpningen av utskottsinitiativ.

Syftet med uppföljningen och utvärderingen har varit att dels klargöra och redovisa hur tillämpningen av utskottsinitiativ förhåller sig till förslagsrätten i övrigt samt hur den faktiska tillämpningen av utskottsinitiativ förhåller sig till förarbetsuttalandena om den tänkta tillämpningen, dels analysera och utvär­dera resultatet av denna redovisning och ta ställning till om det finns skäl att föreslå eller vidta några åtgärder. Gruppen har inom ramen för uppföljningen och utvärderingen genomfört en kartläggning av de utskottsinitiativ som har föreslagits och beslutats sedan utskottens initiativrätt infördes 1971.

Rapporten finns i bilaga 2. Den är också publicerad i serien Rapporter från riksdagen (2021/22:RFR8).

Kartläggningen

Gruppen för uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ har i sin rapport redovisat en kartläggning av de utskottsinitiativ som har föreslagits och beslutats sedan 1971 då bestämmelsen om utskottens själv­ständiga förslagsrätt infördes.

Några av de iakttagelser som gruppen har gjort med anledning av kartläggningen kan sammanfattas på följande sätt:

–      Antalet föreslagna och beslutade utskottsinitiativ har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena då ökningen har varit markant. Under dessa riksmöten väcktes förslag om utskottsinitiativ sammanlagt 64 respektive 141 gånger, från att det många tidigare riksmöten inte har förekommit alls eller endast med en handfull initiativ per riksmöte. Antalet föreslagna initiativ har tidigare sällan överstigit 20.

–      Det har blivit vanligare att förslag väcks om utskottsinitiativ utan att för­slagen vinner stöd av utskottsmajoriteten. Också i detta fall är ökningen större under de två senaste riksmötena; av de förslag som tidigare väckts i utskotten har ofta ungefär hälften, många riksmöten också en större andel, lett till att utskottet beslutat om ett utskottsinitiativ. Under de två senaste riksmötena översteg antalet förslag som inte leder till utskottsinitiativ med god marginal antalet förslag som leder till utskottsinitiativ.

–      Fler utskottsinitiativ beslutas av oeniga utskott. Med några undantag har majoriteten av de beslutade utskottsinitiativen varje riksmöte varit enhälliga. Under flera riksmöten i början av den undersökta perioden förekom bara enhälliga beslut eller endast ett fåtal beslut som inte var enhälliga. Ännu under de senaste fem riksmötena överstiger antalet enhälliga beslut om utskottsinitiativ antalet beslut med reservationer med relativt god marginal – med undantag för det senaste riksmötet: under riksmötet 2020/21 är inte bara antalet beslutade initiativ väldigt mycket högre än tidigare, andelen beslut av icke eniga utskott är här väsentligen högre (av 48 initiativ beslutades 26 enhälligt och 22 med reservationer).

–      I de flesta utskottsinitiativ föreslås ett tillkännagivande till regeringen. Näst vanligast är förslag som innebär en rättelse av en lag eller ett annat lagförslag som beslutas enhälligt, exempelvis ett lagförslag som har tagits fram efter önskemål från och i samråd med Regeringskansliet. Initiativ med s.k. skarpa lagförslag, där utskottet på eget initiativ lägger fram ett lagförslag som inte är av denna karaktär, har visat sig inte förekomma annat än i mycket få fall. Några skarpa lagförslag som utskott har tagit initiativ till under de senaste åren har i stället tagits inom ramen för ett ärende som hänvisats till utskottet.

–      Antalet beredningstillfällen med anledning av förslag till utskottsinitiativ har ökat och även förslag som inte vinner majoritet leder till berednings­åtgärder. Kartläggningen har visat att förslag som resulterar i att utskottet beslutar att ta ett initiativ ofta i genomsnitt bereds vid fler tillfällen än de förslag som inte får stöd av utskottets majoritet. Under några riksmöten är förhållandena dock de motsatta, så att förslag som inte sedan resulterar i ett beslut om utskottsinitiativ i genomsnitt bereds vid fler tillfällen.

–      De flesta utskottsinitiativ föreslås av ledamöter från enstaka partigrupper som inte utgör regeringspartier, men dessa förslag får ofta inte stöd av utskottets majoritet. Det är också relativt vanligt att frågan om utskotts­initiativ väcks gemensamt inom ett utskott utan att någon viss ledamot står som förslagsställare. Sådana förslag har också alltid resulterat i att utskottet har tagit initiativ i frågan.

–      Många av utskottsinitiativen under de två senaste riksmötena har haft en uttrycklig koppling till coronapandemin. Detta gällde särskilt under riks­mötet 2019/20, då de föreslagna initiativen med pandemikoppling var mer än dubbelt så många som förslagen utan en sådan koppling. Andelen pandemirelaterade föreslagna initiativ var fortfarande hög under riksmötet 2020/21, men då var fördelningen mer jämn mellan förslag med respektive utan en uttrycklig pandemikoppling.

Gruppens iakttagelser och slutsatser

Gruppen anför att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. Detta gäller framför allt de uttalade målen om varsamhet och enighet. Den tid och de resurser som utskotten lägger ned på utskottsinitiativ har också ökat; utskotten har kommit att både bereda föreslagna initiativ vid fler sammanträdestillfällen och besluta om alltmer omfattande beredningsåtgärder. Detta gäller, konstaterar gruppen, även förslag till utskottsinitiativ om tillkännagivanden, trots att det inte finns något beredningskrav för utskotten för denna typ av initiativ.

Gruppen konstaterar att det ursprungliga syftet med att ge utskotten en självständig initiativrätt var att utskotten med sin sakkunskap och överblick i sakfrågorna i undantagsfall skulle kunna agera för att vidta åtgärder på egen hand när ett sådant behov uppmärksammades eller uppmärksamma regeringen på en angelägen fråga som behöver utredas. Initiativrätten används fortfarande också i detta syfte, både för att exempelvis rätta till uppenbara felaktigheter i lagstiftningen och för att vidta lagstiftningsåtgärder efter samråd med Regeringskansliet. I dessa fall har initiativrätten enligt gruppen använts på det sätt som var avsett; när man har bedömt att det funnits ett behov av snabba åtgärder och det inte råder någon oenighet i frågan kan mycket vinnas av att ett utskott föreslår kammaren ett beslut på eget initiativ. En sådan tillämpning av utskottsinitiativ har enligt gruppen många fördelar.

Härutöver har uppföljningen och utvärderingen enligt gruppen emellertid också visat att det numera förekommer många utskottsinitiativ av ett annat slag. Initiativmöjligheten används i ökande grad också för att väcka förslag samtidigt som den allmänna motionstiden pågår, för att väcka flera förslag samtidigt som rör i stort sett samma fråga eller för att väcka förslag i en fråga som redan är föremål för beredning i utskottet, t.ex. i en motion som hänvisats till utskottet.

Det nuvarande parlamentariska läget kan enligt gruppen säkert utgöra en förklaring till det ökade utnyttjandet av utskottens initiativrätt. Det kan uppstå en berättigad otålighet i riksdagen i de fall regeringen inte vidtar åtgärder i en fråga som en majoritet av riksdagen står bakom. Varken det parlamentariska läget eller bristande följsamhet från regeringens sida torde dock, menar gruppen, vara de enda förklaringarna till utvecklingen när det gäller vare sig antalet initiativ eller graden av enighet i utskotten. Att ett föreslaget utskotts­initiativ ofta ägnas betydligt mer uppmärksamhet, både inom utskottet och utanför riksdagen i exempelvis medierna, än ett liknande förslag som väcks genom en motion, kan enligt gruppen möjligen leda till att utskottsinitiativen uppfattas som ett attraktivt politiskt verktyg för en opposition.

Gruppen vill emellertid erinra om fördelarna med en viss tröghet i systemet för beslutsfattandet för att skapa utrymme för nödvändig eftertanke, planering och utredning. Det kan finnas skäl för såväl regeringen som riksdagen att hålla emot den förväntan som synes finnas i det rådande samhälls- och medie­klimatet på snabba reaktioner på opinionsyttringar. Ett ökat användande av initiativrätten – även om det främst rör sig om tillkännagivanden – väcker enligt gruppen också frågor om balansen och ansvarsfördelningen mellan den styrande och den lagstiftande makten och kan riskera att påverka hur åtråvärd regeringsmakten är utan en riksdagsmajoritet. En extensiv tillämpning av initiativrätten väcker även frågor om förhållandet till övriga förslagsrätter, inte minst motionsrätten och den allmänna motionstiden.

Utöver de mer principiella aspekterna av en ökad användning av utskottens initiativrätt finns det enligt gruppen också anledning att nämna de mer praktiska; det omfattande utnyttjandet av initiativrätten under senare tid torde påverka förutsättningarna både för planeringen av riksdagsarbetet och för resursutnyttjandet inom främst utskottskanslierna.

Avslutningsvis anför gruppen att utskottens initiativrätt fyller en viktig funktion som är angelägen att behålla och värna. Den pågående utvecklingen väcker emellertid enligt gruppen frågor om hur bestämmelserna har kommit att tillämpas. Det finns därför anledning att på nytt erinra om den varsamhet med vilken denna initiativrätt var avsedd att utnyttjas. En tillämpning utan denna varsamhet riskerar enligt gruppen att negativt påverka både fördel­ningen av befogenheter mellan riksdagen och regeringen och arbets- och planeringsförutsättningarna i riksdagen.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Reservationer

 

1.	Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 6 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:93 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2021/22:915 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2020/21:2268 av Sten Bergheden (M),

2020/21:3392 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

2020/21:3494 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:256 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

2021/22:294 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:1914 av Johnny Skalin (SD) och

2021/22:2014 av Sten Bergheden (M).

 

 

Ställningstagande

Riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och de människor de representerar. Ett någorlunda högt arvode kan dock skapa förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna tänka sig att ställa upp för ett riksdagsuppdrag. Dessutom måste Sveriges lagstiftare vara omutbara och inte påverkas av ekonomiska hänsyn i sitt beslutsfattande. Ett sätt att begränsa arvodets storlek vore att låta det motsvara ett prisbasbelopp per månad. Härutöver borde de extra ersättningar som betalas ut för olika uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Arbetsuppgifterna bör i stället fördelas inom partigrupperna; blir arbetsbördan likvärdig för alla inom gruppen kan extraarvodena avskaffas. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag som innebär att nivån på riksdagsledamöternas grundarvode binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas.

 

 

2.	Utskottens och riksdagsledamöternas resor, punkt 7 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3646 av Annika Hirvonen Falk och Lorentz Tovatt (båda MP) yrkandena 1–3 och

avslår motion

2020/21:1487 av Magnus Manhammar (S).

 

 

Ställningstagande

Coronapandemin har inneburit färre resor och fler digitala möten. Lärdomar kan dras av detta så att resor till exempelvis Europaparlamentet för deltagande i enstaka seminarier eller konferenser som saknar moment av mer social karaktär även efter pandemin kan göras med deltagande på distans. Det skulle spara både tid och pengar och dessutom minska miljöpåverkan. Riksdags­styrelsen bör mot denna bakgrund utvärdera erfarenheterna från riksdagens arbetssätt under pandemin i syfte att minska resandet till riksdagen.

När ett utskott planerar en utskottsresa måste valet av resmål vidare utgå från frågan om vad man vill studera. Därefter bör utskotten söka efter resmål där det kan studeras på ett bra sätt med hänsyn till både miljö och ekonomi. Riksdagen bör uppmana riksdagsstyrelsen att förtydliga föreskriften om utskottens utrikes resor så att resans innehåll prioriteras framför resmålet.

Utskott och riksdagsledamöter bör vidare uppmanas att resa med tåg till exempelvis Bryssel. Sådana resor bör också underlättas genom t.ex. den tidsmässiga planeringen. Riksdagsstyrelsen bör se över förutsättningarna för ledamöter att åka tåg vid utrikes resor.

 

 

3.	Följdmotionsrätten på extra ändringsbudget, punkt 10 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:596 av Ulla Andersson m.fl. (V).

 

 

Ställningstagande

Praxis när det gäller rätten att väcka följdmotioner med anledning av ändringsbudgetar är inte helt tydlig, men har i riksdagsarbetet tolkats som att en följdmotion inte får föreslå utgiftsändringar eller inkomstförändringar av regeringens förslag som försvagar de offentliga finanserna. Att följd­motionerna måste hålla sig inom ärendets ram har vidare tolkats som att motionerna på ändringsbudgetarna bara får innehålla förslag på ändringar på de anslag eller inkomsttitlar som regeringen föreslår ändringar i. Ett oppositionsparti kan med andra ord inte finansiera en anslagshöjning på ett anslag med en motsvarande anslagsminskning på ett annat anslag om dessa anslag inte föreslås förändras i regeringens ändringsbudget. Konsekvensen blir därmed att ett oppositionsparti i sina följdmotioner i princip bara kan föreslå ändringar i de anslag eller inkomster där regeringen föreslår ändringar. Man får i dessa anslag dessutom bara föreslå ändringar som stärker de offentliga finanserna. Med en sådan kringskuren motionsrätt är det ofta av begränsat värde för oppositionspartierna att motionera på ändringsbudgetarna. Regeringen har under coronapandemin lämnat ovanligt många extra ändringsbudgetar. Det finns ett behov av att se över regleringen. Riksdags­styrelsen bör mot denna bakgrund utvärdera hur regeringen och riksdagen har hanterat situationen med extra ändringsbudgetar i samband med coronapandemin, särskilt i förhållande till oppositionens följdmotionsrätt.

 

 

4.	Lobbyism, punkt 11 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4102 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 5 och

bifaller delvis motion

2020/21:601 av Josef Fransson (SD) yrkande 19.

 

 

Ställningstagande

Lobbyism är ett viktigt verktyg som används av intresseorganisationer för att åstadkomma förändringar i t.ex. politik och lagstiftning. Denna möjlighet att påverka politiken bidrar till en levande demokrati och leder till värdefulla kontaktytor och utbyte av kunskap mellan olika samhällsaktörer. Samtidigt är det viktigt att verksamheten blir mer transparent, så att medborgare har insyn i vilka intressen som är med och påverkar de politiska besluten. Sådan insyn kan åstadkommas genom ett register i riksdagen med uppgifter om vilka lobbyister som har agerat i förhållande till riksdagsledamöter och partikansli­anställda. Ett liknande register finns sedan 2019 i Europaparlamentet. Riksdagsstyrelsen bör mot denna bakgrund återkomma med ett förslag om ett register över lobbyister i riksdagen.

 

 

5.	Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, punkt 13 (L)

av Nina Lundström (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3267 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 5 och

2021/22:3388 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 13.

 

 

Ställningstagande

I riksdagen finns ett register där riksdagens ledamöter redovisar i vilken mån de har betydande ekonomiska kopplingar till intressen vid sidan av politiken. Att få tillgång till uppgifterna i registret är dock inte helt lätt. Den som vill få del av informationen måste besöka riksdagen på plats eller betala för kopior i form av registerutdrag. Detta kan jämföras med ordningen i t.ex. Europa­parlamentet, där motsvarande redovisningar från ledamöterna är åtkomliga via internet. Riksdagsstyrelsen bör mot denna bakgrund öka allmänhetens möjlighet att ta ställning till riksdagsledamöternas ekonomiska kopplingar utanför politiken genom att göra riksdagens ekonomiska register tillgängligt via nätet.

 

 

6.	Val av talmän och utskottspresidier, punkt 14 (SD)

av Matheus Enholm (SD), Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:686 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2021/22:697 av Michael Rubbestad (SD),

2021/22:904 av Patrick Reslow (SD) och

2021/22:3288 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Av regeringsformen och riksdagsordningen följer att riksdagen ska välja en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Dessutom ska varje utskott enligt riksdagsordningen inom sig välja en ordförande och en eller flera vice ordförande. Länge gällde att talmän respektive utskottens ordförande och vice ordförande valdes efter proportionella principer så att valen återspeglade partiernas resultat i valet. Efter valet 2018 frångicks dock denna praxis. Riksdagsstyrelsen bör se över hur valen av talmän samt utskottens ordförande och vice ordförande ska gå till för att de ska motsvara den proportionella fördelningen av mandat i riksdagen. Översynen bör göras av en parlamen­tariskt sammansatt kommitté. Riksdagsstyrelsen bör sedan återkomma med ett förslag på en reglering av hur sådana val kan garanteras.

 

 

7.	Utredning om oppositionens ställning, punkt 15 (C)

av Linda Modig (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

En stor del av det politiska arbetet i Sverige sker genom praxis. Både i riksdagen och i fullmäktige på lokal nivå delar partierna upp ordförandeposter och andra former av inflytande mellan sig enligt oskrivna regler, och oftast med respekt för politiska motståndare. Det är på många sätt beundransvärt och ger en värdefull flexibilitet till våra demokratiska institutioner. Men det finns risker med att förlita sig för mycket på praxis. I vissa länder har polarisering mellan politiska partier lett till att praxis brutit samman, och i andra länder har det styrande partiet utnyttjat avsaknaden av lagstiftning kring maktdelning för att tysta oppositionen. En parlamentariskt sammansatt kommitté bör mot denna bakgrund se över hur beslut fattas i riksdagen, så att praxis formaliseras och oppositionens ställning i lagstiftningen skyddas. Riksdagsstyrelsen bör besluta om en sådan översyn och sedan återkomma med förslag på hur bl.a. ordförandeposter kan tillsättas med respekt även för oppositionen.

 

 

8.	Översyn av riksdagsarbetet, punkt 17 (C)

av Linda Modig (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 36 och

2021/22:3914 av Kristina Yngwe (C) samt

avslår motionerna

2020/21:1483 av Magnus Manhammar (S),

2020/21:1814 av Patrik Björck (S) yrkande 2 och

2021/22:1537 av Magnus Manhammar och Emilia Töyrä (båda S).

 

 

Ställningstagande

Det är av stor vikt för det demokratiska arbetet att riksdagens ledamöter regel­bundet sammanträder på plats i Stockholm. Men arbetet i den egna valkretsen utgör samtidigt en stor och viktig del av riksdagsuppdraget. Coronapandemin har visat att det finns goda möjligheter till större flexibilitet i arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med ett familjeliv skulle vidare uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör genomföra en översyn av förtroendevaldas villkor och sedan lämna rekommendationer som syftar till att underlätta för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn.

 

 

9.	Antalet vice ordförande i utskotten, punkt 20 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:89 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V).

 

 

Ställningstagande

Många utskott har valt fler än en vice ordförande. Det kan ifrågasättas om arbetet i utskotten kräver detta. Eftersom ett uppdrag som vice ordförande ger en rätt till ett extra arvode innebär det ökade antalet vice ordförande i utskotten därmed en onödig kostnadsökning. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med ett förslag på en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen som reglerar antalet vice ordförande i riksdagens utskott.

 

Särskilt yttrande

 

EU-flaggan i plenisalen, punkt 2 (SD)

Matheus Enholm (SD), Fredrik Lindahl (SD) och Lars Andersson (SD) anför:

 

I riksdagens plenisal hänger både en svensk flagga och en EU-flagga. Enligt vår uppfattning borde det inte finnas en EU-flagga i plenisalen, men då det är talmannen som beslutar om flaggning i plenisalen avstår vi från att reservera oss.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:1 av Gudrun Brunegård (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hedra Dag Hammarskjölds livsgärning i Sveriges riksdag och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:17 av Caroline Nordengrip och Bo Broman (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte tillåta applåder under debatt och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:69 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:70 av Björn Söder (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avlägsna EU-flaggan i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:71 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:74 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra om Villa Bonnier till talmannens bostad och representationslokal och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:89 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge riksdagsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen som innebär en reglering av antalet vice ordförande i riksdagens utskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:93 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag om att binda nivån på riksdagsledamöternas grundarvode till 100 procent av ett prisbasbelopp per månad och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör utreda hur de extra ersättningar som finns för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet kan avskaffas och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:118 av Eric Palmqvist (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:124 av Christina Östberg och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återföra utspridda riksäpplen till Helgeandsholmen och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:596 av Ulla Andersson m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör utvärdera hur regering och riksdag hanterat situationen avseende extra ändringsbudgetar i samband med covid-19-pandemin, särskilt i förhållande till oppositionens följdmotionsrätt, och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:601 av Josef Fransson (SD):

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om lobbyistregister och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:686 av Matheus Enholm m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av presidieposter i riksdagens utskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om val av talmän och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:963 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta någon form av lagstiftningskansli eller lagstiftningshjälp i riksdagen för att en majoritet i riksdagen ska kunna få hjälp och stöd för att stifta lag direkt i riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1074 av Betty Malmberg (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksdagsförvaltningen ska börja ange s.k. löneskatter på förtroendevaldas och anställdas lönebesked och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1483 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över riksdagens arbetsformer så att den tid som ledamöter behöver vara fysiskt närvarande i riksdagen kan koncentreras eller anpassas, i syfte att riksdagsledamöter ska kunna resa till riksdagen med klimatvänliga färdmedel i stället för med flyg, och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1485 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vegansk kost ska vara norm i samtliga av riksdagens restauranger och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1487 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga inrikes flygresor som företas av riksdagsledamöter och anställda vid Riksdagsförvaltningen bör klimatkompenseras och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1489 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att installera energisnål belysning i samtliga riksdagens byggnader och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1506 av Robert Hannah (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram byster, tavlor eller liknande av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna och placera dem på centrala platser i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1575 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att etablera en nollvision för plast i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1577 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att installera solpaneler på taken till riksdagens samtliga byggnader och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1624 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett omställningsutskott i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1814 av Patrik Björck (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en genomgång av talmannens befogenheter och hur riksdagen kan utvidga sin kontrollmakt över talmannen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en ändring av riksdagsordningen när det gäller arbete på distans och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:1906 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riksdagsledamöternas placering i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2106 av Markus Selin (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta ett nytt och ständigt utskott i riksdagen för hantering av data och digitalisering och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2263 av Anders Hansson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av ledamotsstödet bör göras i enlighet med Demokratiutredningens förslag och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2264 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att se över stödet till politiska sekreterare så att ledamoten själv kan avgöra mer hur stödet och hjälpen i det politiska arbetet ska utformas och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2267 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utskottens indelning i riksdagen i syfte att överväga att inrätta ett renodlat jord- och skogsbruksutskott, vilket i huvudsak bör arbeta med jord- och skogsbruksfrågor samt med landsbygdsfrågor och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2268 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över riksdagsledamöternas villkor och ersättningar för övernattningslägenheterna så att de blir mer marknadsanpassade och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2271 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen återigen bör prenumerera på Sveriges dagstidningar och landsbygdstidningar och placera dessa dagstidningar som tidigare i riksdagens tidningsrum, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2390 av Fredrik Lundh Sammeli (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2705 av Maria Gardfjell (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler gymnasieelever från naturvetenskapliga program bör bjudas in till Ungdomens riksdag och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:2894 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föra statistik i riksdagens utskott och i EU-nämnden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3033 av Annicka Engblom och Anders Hansson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om överväganden angående riksmötets öppnande och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3267 av Tina Acketoft m.fl. (L):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledamöternas ekonomiska register och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3392 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlorat arvode för ledamöter med exceptionellt hög ogiltig frånvaro och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett nytt tvådelat arvodessystem för riksdagsledamöter där en del grundar sig på arbetsbelastning och den andra ligger fast och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3494 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av Stockholmstraktamentet i syfte att möjliggöra för samtliga ledamöter att få likartade villkor och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglementet kring övernattningslägenheter och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3533 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ledamöternas placering i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2020/21:3646 av Annika Hirvonen Falk och Lorentz Tovatt (båda MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av erfarenheter av distansmöten under coronapandemin i syfte att minska resandet i framtiden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utskottens utrikes långresor och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för resor med tåg och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:67 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:74 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra om Villa Bonnier till talmannens bostad och representationslokal och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:76 av Björn Söder (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om placering i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:77 av Björn Söder (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avlägsna EU-flaggan i plenisalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:136 av Caroline Nordengrip och Bo Broman (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte tillåta applåder under debatt och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:141 av Eric Palmqvist (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:256 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlorat arvode för ledamöter med exceptionellt hög ogiltig frånvaro och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett nytt tvådelat arvodessystem för riksdagsledamöter där en del grundar sig på arbetsbelastning och den andra ligger fast, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2021/22:291 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föra statistik i riksdagens utskott och i EU-nämnden och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:294 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av Stockholmstraktamentet i syfte att möjliggöra för samtliga ledamöter att få likartade villkor och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglementet kring övernattningslägenheter och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:334 av Markus Wiechel och Bo Broman (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riksdagsledamöternas placering i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:674 av Caroline Nordengrip (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetsklass för utskottsledamöter och deras ersättare och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:697 av Michael Rubbestad (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse riksdagens presidier utifrån proportionalitet och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:879 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om motionsrätt året runt och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:904 av Patrick Reslow (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillämpning av proportionalitetsprincipen vid val av presidieposter i riksdagens utskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:915 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag om att binda nivån på riksdagsledamöternas grundarvode till 100 procent av ett prisbasbelopp per månad, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen bör utreda hur de extra ersättningar som finns för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet kan avskaffas, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1355 av Anders Hansson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av ledamotsstödet bör göras i enlighet med Demokratiutredningens förslag och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1410 av Fredrik Lundh Sammeli (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1537 av Magnus Manhammar och Emilia Töyrä (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över riksdagens arbetsformer så att den tid som ledamöter behöver vara fysiskt närvarande i riksdagen kan koncentreras eller anpassas, i syfte att riksdagsledamöter ska kunna resa till riksdagen med klimatvänliga färdmedel i stället för med flyg, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1830 av Annicka Engblom och Anders Hansson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om överväganden angående riksmötets öppnande och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1870 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta någon form av lagstiftningskansli eller lagstiftningshjälp i riksdagen för att en majoritet i riksdagen ska kunna få hjälp och stöd för att stifta lag direkt i riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1873 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över stödet till politiska sekreterare så att ledamoten själv mer kan avgöra hur stödet och hjälpen i det politiska arbetet ska utformas och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:1914 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana arvodesnämnden att sänka grundarvodet för riksdagsledamöter och att arvodessystemet för utskotten och EU-nämnden bör ses över och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:2014 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över riksdagsledamöternas villkor och ersättningar för övernattningslägenheterna så att de blir mer marknadsanpassade och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:2146 av Johan Büser och Anna Johansson (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma och anordna en minnesstund eller liknande i Sveriges riksdag för att hedra de som föll offer för folkmordet i Srebrenica och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:2237 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utskottens indelning i riksdagen i syfte att överväga att inrätta ett renodlat jordbruks- och skogsbruksutskott, vilket i huvudsak bör arbeta med jord- och skogsbruksfrågor samt med landsbygdsfrågor, och detta tillkännager riksdagen för riksdagsstyrelsen.

2021/22:2718 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen återigen bör prenumerera på Sveriges dagstidningar och landsbygdstidningar och placera dessa dagstidningar som tidigare i riksdagens tidningsrum och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:2839 av Betty Malmberg (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksdagsförvaltningen ska börja ange s.k. löneskatter på förtroendevaldas och anställdas lönebesked och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:3288 av Matheus Enholm m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördelningen av presidieposter i riksdagens utskott och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om val av talmän och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:3388 av Tina Acketoft m.fl. (L):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ledamöternas ekonomiska register och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:3509 av Annie Lööf m.fl. (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning ska se över behovet av att formalisera praxis i riksdagen och skydda oppositionens roll i lagstiftning och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av förtroendevaldas villkor, med rekommendationer som underlättar för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn, och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:3716 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett omställningsutskott i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:3914 av Kristina Yngwe (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för riksdagsarbete och föräldraskap och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

2021/22:4102 av Camilla Hansén m.fl. (MP):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen inom lobbyismen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

 

 

 

 

 

Bilaga 2

Rapport över uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ