H901JuU9: Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Justitieutskottets betänkande 2021/22:JuU9

Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem och förslag till ändringar i bl.a. utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Förslagen syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem (SIS). Förslagen lämnas med anledning av tre nya EU-förordningar om SIS som antogs 2018. Förordningarna ska börja tillämpas fullt ut vid ett datum som kommissionen ska fastställa senast den 28 december 2021.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottet föreslår även att riksdagen avslår fyra motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, V) och ett särskilt yttrande (M, KD).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:222 Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem.

Fyra yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Reservationer

1.Tydligare kriterier för återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (V)

2.Användning av SIS-regelverkets möjligheter till kontroll, punkt 3 (SD)

3.Insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter, punkt 4 (SD)

Särskilt yttrande

Insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter, punkt 4 (M, KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem,

2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

3. lag om ändring i offentlighets och sekretesslagen (2009:400),

4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27),

5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:222 punkterna 1–5.

 

2.	Tydligare kriterier för återkallelse av uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motion

2021/22:409 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).

 

Reservation 1 (V)

3.	Användning av SIS-regelverkets möjligheter till kontroll

Riksdagen avslår motion

2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1.

 

Reservation 2 (SD)

4.	Insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter

Riksdagen avslår motion

2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.

 

Reservation 3 (SD)

Stockholm den 16 november 2021

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Johan Hedin (C), Linda Westerlund Snecker (V), Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Johan Pehrson (L), Tobias Andersson (SD), Ingemar Kihlström (KD), Anna Wallentheim (S), Mikael Damsgaard (M) och Leila Ali-Elmi (MP).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:222 Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem. I propositionen föreslår regeringen en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem samt ändringar i bl.a. utlänningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Syftet med lagförslagen är att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I betänkandet behandlar utskottet även två motioner som har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

 

Utskottets överväganden

Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem

Bakgrund

Schengens informationssystem (SIS) är ett system som Schengenländerna använder för att utbyta information med varandra inom ramen för polissamarbete, straffrättsligt samarbete och migrationskontroll. SIS består dels av ett centralt datasystem, dels av nationella datasystem i de deltagande medlemsstaterna. Regelverket innehåller bestämmelser som möjliggör eller kräver att medlemsstaterna lägger in olika typer av registreringar i SIS. Vissa typer av registreringar syftar till att informera övriga medlemsstater om ett visst förhållande, t.ex. att en person har nekats inresa till det registrerande landet. Andra registreringar syftar i stället till att andra medlemsstater ska bistå det registrerande landet med en viss åtgärd, t.ex. att gripa en efterlyst person eller att undersöka ett föremål.

SIS inrättades ursprungligen på grundval av bestämmelser i Schengen-konventionen. Under 2006 och 2007 antogs ett nytt regelverk för SIS, varpå en ny och mer avancerad version av SIS lanserades 2013 under benämningen SIS II. Användningen av SIS inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete kom att regleras i ett rådsbeslut, medan användningen av SIS inom området gräns- och migrationskontroll kom att regleras i SIS II-förordningen.

I november 2018 antogs tre nya EU-förordningar om SIS: polisförord­ningen, gränsförordningen och återvändandeförordningen. Förordningarna trädde i kraft den 27 december 2018 men ska börja tillämpas stegvis. Kommissionen ska senast den 28 december 2021 anta ett beslut som fastställer när den nya versionen av systemet SIS tas i drift och SIS II-regelverket upphör att gälla.

Propositionen

Svensk lag ska anpassas till det nya EU-regelverket om SIS

I departementspromemorian Ett nytt regelverk för Schengens informations­system (SIS) (Ds 2019:27) lämnas förslag till de lagändringar som ansetts nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt SIS-förordningarna. Promemorian remissbehandlades under perioden december 2019–mars 2020. I propositionen anges att flera remissinstanser har uttryckt att förslagen i departementspromemorian är alltför begränsade och att det vore önskvärt att utnyttja fler av de möjligheter som SIS-förordningarna medger.

Regeringen anger i propositionen att det krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt till det nya EU-regelverket, eftersom den nya versionen av SIS snart ska tas i bruk. Därför bedömer regeringen att utgångspunkten bör vara att endast de anpassningar av svensk rätt som krävs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt SIS-förordningarna ska göras. Vidare anser regeringen att de bedömningar som har legat till grund för bestämmelser i nuvarande författningar som utgångspunkt bör godtas.

När det gäller det önskemål som förts fram i bl.a. Polismyndighetens remissvar om utökade möjligheter att ta upp fotografier och fingeravtryck för sökningar i SIS konstaterar regeringen att detta bemöttes i samband med att anpassningar av svensk rätt gjordes med anledning av ändringar i SIS II-regelverket (se prop. 2020/21:6). Den 28 december 2020 trädde den nya bestämmelsen 9 kap. 8 f § utlänningslagen (2005:716) i kraft som innebär en sådan utökad möjlighet i samband med gränskontroller.

Vidare anger regeringen att Polismyndighetens hemställan om en allmän översyn av det nationella regelverket om bl.a. insamling av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten bereds inom Regeringskansliet. Regeringen konstaterar att nya regler på nationell nivå om att ta upp och använda biometriska uppgifter kan påverka de framtida möjlig­heterna till sökningar i SIS.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att lagen om Schengens informationssystem ska upphävas och att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem ska införas. Vidare föreslås en ändring i utlänningslagen om återkallelse av uppe­hålls­tillstånd och nationell visering, som beskrivs mer utförligt i nästa avsnitt. Slutligen föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), utlänningsdatalagen (2016:27) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Förslagen innebär bl.a. att sekretess för uppgifter som avser registreringar i SIS omfattar nya registreringskategorier och att sekretessen för sådana uppgifter ska gälla hos fler myndigheter än i dag.

Återkallelse av uppehållstillstånd och nationell visering

Artiklarna 27–30 i gränsförordningen och 9–12 i återvändandeförordningen innehåller bestämmelser om att medlemsstater i vissa fall är skyldiga att genom ett fastlagt samrådsförfarande utbyta information med varandra. Artiklarna innebär ett krav för en medlemsstat att i vissa fall överväga om det finns skäl att återkalla ett uppehållstillstånd eller en nationell visering och då ta hänsyn till skälen till att en annan medlemsstat har gjort, eller överväger att göra, en registrering i SIS som rör utlänningen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att lydelsen av 7 kap. 5 § utlänningslagen ska ändras.

Regeringens förslag innebär att ett uppehållstillstånd får återkallas i fler situationer än vad som gäller i dag samt att även en nationell visering får återkallas. Enligt förslaget får ett uppehållstillstånd eller en nationell visering efter samråd återkallas för en utlänning i två situationer. Den ena situationen är att det i SIS har gjorts en registrering om återvändande enligt återvändande-förordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen. Den andra situationen är att en annan medlemsstat har fattat ett beslut om återvändande, nekad inresa och vistelse eller återreseförbud och överväger att i SIS göra en registrering om återvändande enligt återvändandeförordningen eller en registrering om nekad inresa och vistelse enligt gränsförordningen gällande utlänningen. I båda situationerna krävs det att det finns tillräckliga skäl för återkallelse.

Regeringen konstaterar att rekvisitet tillräckliga skäl även finns i den nuvarande lydelsen av 7 kap. 5 § utlänningslagen. Enligt regeringen bör uttalandena i tidigare förarbeten i stor utsträckning fortfarande vara relevanta vid bedömningen av om återkallelse ska ske eller inte. Det bör dock beaktas att gränsförordningen och återvändandeförordningen, till skillnad mot Schengenkonventionen, betonar att den beviljande medlemsstaten i enlighet med sin nationella rätt ska beakta de eventuella hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten som den berörda tredjelandsmedborgarens närvaro kan utgöra på medlemsstaternas territorium. Den tillämpande myndigheten ska fortfarande i varje enskilt fall avgöra om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda. Regeringen konstaterar att varken gränsförordningen eller återvändandeförordningen innebär någon skyldighet för den beviljande medlemsstaten att återkalla uppehållstillståndet.

Regeringen anser att det är rimligt att det även vid återkallelse av en nationell visering krävs att det finns tillräckliga skäl för det. Även i detta fall ska såväl den andra medlemsstatens som Schengenstaternas gemensamma intressen beaktas. Vidare menar regeringen att det är rimligt att skälet till att personen är registrerad i SIS vägs in i bedömningen av om den nationella viseringen bör återkallas. Liksom vid återkallelse av uppehållstillstånd bör dock enligt regeringen även hänsyn tas till de intressen som en nationell visering tillgodoser. Enligt 3 kap. 4 § utlänningslagen får en nationell visering beviljas om det finns särskilda skäl. Det kan t.ex. handla om att nära släktingar önskar vistas här i landet för släktbesök längre tid än tre månader eller affärsbesök. Att en nationell visering i regel tillgodoser mindre angelägna intressen än ett uppehållstillstånd bör rimligen få genomslag i bedömningen av om den nationella viseringen bör återkallas. Detta innebär enligt regeringen att det inte behöver finnas lika starka skäl för att återkalla en nationell visering som för att återkalla ett uppehållstillstånd.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Kompletterande information

Polismyndighetens hemställan Stärkt brottsbekämpning med stöd av biometriska uppgifter

Den 14 juni 2019 lämnade Polismyndigheten in en hemställan till Justitiedepartementet, rubricerad Stärkt brottsbekämpning med stöd av biometriska uppgifter. I skrivelsen begärs att regeringen gör en översyn av regleringen om insamling, lagring och användning av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten. I skrivelsen redogör Polismyndigheten för ett växande behov av tillgång till biometriska uppgifter, bl.a. fingeravtryck, fotografier och dna. Polismyndigheten konstaterar att det på EU-nivå pågår arbete med flera rättsakter som rör polisens möjligheter att använda biometriska uppgifter till stöd för identifiering av personer i det brottsbekämpande arbetet, men att anpassningar även behövs i nationell rätt. Polismyndigheten ser behov av författningsändringar vad gäller både förutsättningarna enligt bl.a. rättegångsbalken för att samla in biometriska uppgifter och förutsättningarna enligt framför allt dataskyddsregleringen för att lagra och använda sådana uppgifter i brottsbekämpande syfte.

Biometriutredningen

Regeringen beslutade den 20 maj 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen (dir. 2021:34). Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Uppdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sådan information.

Enligt direktiven ska utredaren bl.a.

•       lämna förslag som gör att fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om personer som är misstänkta eller dömda för brott kan samlas in för registrering i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt, heltäckande och ändamålsenligt sätt än i dag

•       lämna förslag som gör att informationen kan lagras i Polismyndighetens register på ett mer enhetligt och ändamålsenligt sätt än i dag

•       ta ställning till om Polismyndigheten ska kunna använda ansiktsbilder eller fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i t.ex. passregistret, Transportstyrelsens register över körkort eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera personer som misstänks för brott

•       lämna nödvändiga författningsförslag.

I direktiven anges att utredaren noga ska väga behovet av en effektiv brottsbekämpning mot den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet. Utredningen, som antog namnet Biometriutredningen (Ju 2021:05), ska redovisa uppdraget senast den 20 februari 2023.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:409 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att de situationer där ett uppehållstillstånd kan återkallas definieras på ett tydligt och rättssäkert sätt. Motionärerna menar att den föreslagna lydelsen av 7 kap. 5 § utlänningslagen öppnar för godtyckliga bedömningar. Motionärerna pekar på att detta får långtgående konsekvenser för personer som riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat på oklara grunder.

I kommittémotion 2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1 föreslås att en utredning ska tillsättas i syfte att ta vara på de möjligheter till bättre kontroll som finns genom SIS-regelverket. Motionärerna menar att de nödvändiga författningsändringar som föreslås i propositionen inte är tillräckliga och att alla tillgängliga medel behöver användas för att motverka brottslighetens utveckling. Mot bakgrund av vad som anges i Polismyndig­hetens hemställan om behovet av ny reglering och den tid som gått sedan dess föreslår motionärerna i yrkande 2 i samma motion ett tillkännagivande till regeringen om insamling och användning av biometriska uppgifter. Slutligen föreslår motionärerna i yrkande 3 att en utredning ska tillsättas och ges i uppdrag att göra en översyn av nationell lagstiftning för att möjliggöra lagring av biometriska uppgifter.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har flera gånger tidigare behandlat motionsyrkanden om att Polismyndigheten ska få större möjligheter att samla in, lagra och använda biometriska uppgifter, bl.a. våren 2020 i utskottets betänkande om polisfrågor (bet. 2019/20:JuU25 s. 36 f.). Utskottet konstaterade då att Polismyndigheten arbetar aktivt med frågor om att samla in och lagra biometriska uppgifter samt att myndigheten hade gjort en hemställan till Justitiedepartementet om en översyn av regleringen. Eftersom frågan bereddes inom Regeringskansliet såg utskottet inte anledning för riksdagen att vidta några sådana åtgärder som efterfrågades i motionerna. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2019/20:256). Likalydande yrkanden behandlades genom s.k. förenklad beredning våren 2021 (bet. 2020/21:JuU23, rskr. 2020/21:395).

I samband med behandlingen av regeringens proposition Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket (prop. 2020/21:6) behandlade utskottet under hösten 2020 ett motionsyrkande om att tillåta lagring av biometrisk information (bet. 2020/21:JuU7). Utskottet instämde i regeringens bedömning att fotografier och fingeravtryck somt tagits för en kontroll omedelbart bör förstöras när kontrollen är avslutad. Utskottet uttalade att den föreslagna lagstiftningen var väl avvägd och avstyrkte motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2020/21:55).

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag syftar till att anpassa svensk rätt till EU:s nya regelverk om Schengens informationssystem. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i fråga om vilka lagändringar som krävs för att anpassa den svenska lagstiftningen till de tre nya EU-förordningar om SIS som snart ska börja tillämpas fullt ut. Eftersom den nya versionen av SIS tas i bruk inom kort instämmer utskottet i regeringens bedömning att endast de anpassningar som krävs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt SIS-förordningarna bör göras. Mot denna bakgrund anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen är väl avvägd och att riksdagen bör bifalla regeringens lagförslag.

Utskottet är av motsvarande skäl inte berett att ställa sig bakom ett tillkännagivande om tydligare kriterier för återkallelse av uppehållstillstånd och avstyrker därmed motion 2021/22:409 (V). Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av förslaget i motion 2021/22:1037 (SD) yrkande 1 om att tillsätta en ny utredning för att ta vara på de möjligheter till bättre kontroll som finns genom SIS-regelverket. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utskottet noterar vidare att regeringen, bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit i Polismyndighetens hemställan, i maj i år gav en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Förslagen i motion 2021/22:1037 (SD) yrkandena 2 och 3 om insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter får enligt utskottet delvis anses tillgodosedda genom den pågående Biometriutred­ningen, som ska redovisa sitt uppdrag i februari 2023. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslagen och avstyrker därför motionsyrkandena.

Reservationer

 

1.	Tydligare kriterier för återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (V)

av Linda Westerlund Snecker (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:409 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V).

 

 

Ställningstagande

Det är viktigt att grunden för återkallelse av uppehållstillstånd är rättssäker, tydlig och transparent. Jag instämmer i den kritik som Asylrättscentrum och Röda Korset har framfört i sina remissvar om att det behövs en tydligare motivering av i vilka situationer återkallelse och längre visering kan aktualiseras. En otydlig reglering öppnar för godtyckliga bedömningar med långtgående konsekvenser för den person som på riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat på oklara grunder. Mot denna bakgrund anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att de situationer som innebär att ett uppehållstillstånd kan återkallas definieras på ett tydligt och rättssäkert sätt.

 

 

2.	Användning av SIS-regelverkets möjligheter till kontroll, punkt 3 (SD)

av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

SIS-regelverket ger utökade möjligheter till kontroll i brottsbekämpande syfte i ärenden med gränsöverskridande karaktär. Mot bakgrund av den rådande situationen i Sverige anser vi att det är synnerligen oroande att regeringens utgångspunkt är att endast de ändringar av svensk lag som krävs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser ska genomföras. Vi menar att Sverige behöver använda alla tillgängliga medel för att motverka brottslighetens utveckling. Vi föreslår därför att en ny utredning ska tillsättas för att ta vara på de möjligheter till bättre kontroll som finns genom SIS-regelverket.

 

 

3.	Insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter, punkt 4 (SD)

av Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD) och Tobias Andersson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.

 

 

Ställningstagande

I propositionen anges att Polismyndighetens hemställan Stärkt brottsbe­kämpning med stöd av biometriska uppgifter bereds inom Regeringskansliet, men att det inte funnits tid att bereda förslagen inom ramen för detta lagstiftningsärende. Mot bakgrund av vad Polismyndigheten anger i hemställan om behovet av en ny reglering och den tid som gått sedan hemställan gjordes i juni 2019 anser vi att det finns skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om insamling och användning av biometriska uppgifter.

I hemställan pekar Polismyndigheten också på att förstörandet av biometriska uppgifter omedelbart efter kontroll och avslutad sökning medför problem och i förlängningen snarare kan innebära ökade integritetskränk­ningar. Lagring och användning av biometriska uppgifter är ett viktigt verktyg för att kunna kontrollera personer som reser in i Sverige och vistas inom riket. Vi anser därför att det är angeläget att en utredning tillsätts och ges i uppdrag att göra en översyn av nationell lagstiftning för att möjliggöra lagring av biometriska uppgifter.

 

 

 

Särskilt yttrande

 

Insamling, användning och lagring av biometriska uppgifter, punkt 4 (M, KD)

Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Ellen Juntti (M), Ingemar Kihlström (KD) och Mikael Damsgaard (M) anför:

 

Biometri är ett mycket kraftfullt verktyg i brottsbekämpningen. Vi har under flera år krävt en översyn av lagstiftningen för att ge polisen bättre förutsättningar att samla in, lagra och använda biometriska uppgifter. I en hemställan till regeringen 2019 begärde Polismyndigheten att regeringen skulle göra en översyn av regleringen om insamling, lagring och användning av biometriska uppgifter för att stärka den brottsbekämpande verksamheten. Trots att behovet har varit uppenbart under lång tid tillsatte regeringen en utredning om biometri i brottsbekämpningen först i maj 2021, dvs. två år efter Polismyndighetens hemställan.

Vi delar motionärernas uppfattning om att det är angeläget att frågan om lagring av biometriska uppgifter ses över. Frågan om hanteringen av biometrisk information är emellertid komplex och bör behandlas mer samlat än vad detta ärende medger. Utskottet kommer också under riksmötet att behandla andra förslag med en bredare ansats om översyn av regelverket och vi avser därför att återkomma till frågan i det sammanhanget. Mot den bakgrunden och att en utredning nyligen har tillsatts avstår vi från att nu reservera oss till förmån för motionen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:222 Anpassningar av svensk lag till EU:s förordningar om Schengens informationssystem:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om Schengens informationssystem.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Följdmotionerna

2021/22:409 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att de situationer där ett uppehållstillstånd kan återkallas definieras på ett tydligt och rättssäkert sätt och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1037 av Adam Marttinen m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillvaratagande av möjligheter till bättre kontroll och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upptagning och användning av biometrisk information och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagring av biometrisk information och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag