H901JuU33: Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen
|
|
Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder. Förslaget innebär bl.a. större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel när endast den tilltalade har överklagat inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Utskottet föreslår även att riksdagen avslår två motionsyrkanden.
I betänkandet finns en reservation (M, SD, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:233 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen
Väsentlighetskravet vid resning till den tilltalades nackdel, punkt 2 (M, SD, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:233 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Väsentlighetskravet vid resning till den tilltalades nackdel |
Riksdagen avslår motionerna
2021/22:4710 av Tobias Andersson m.fl. (SD) och
2021/22:4726 av Johan Forssell m.fl. (M, KD).
Reservation (M, SD, KD)
Stockholm den 9 juni 2022
På justitieutskottets vägnar
Ellen Juntti
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ellen Juntti (M), Petter Löberg (S), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Martin Marmgren (MP), Ingemar Kihlström (KD), Anna Wallentheim (S), Mikael Damsgaard (M), Pontus Andersson (SD), Malin Björk (C) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:233 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen. I propositionen föreslår regeringen åtgärder som syftar till en mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att det inte ska ställas något väsentlighetskrav vid resning till den tilltalades nackdel på grund av nya uppgifter som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade bedömts vara äldre än rätten utgått ifrån.
Jämför reservationen (M, SD, KD).
Gällande rätt
Betydelsen av den tilltalades ålder för straffmätningen och bestämmandet av påföljd
Den tilltalades ålder har betydelse på olika sätt i straffprocessen. Vid bestämmande av påföljd kan den tilltalades såväl låga ålder som höga ålder ha betydelse. När det gäller den tilltalades ungdom ska den beaktas särskilt i mildrande riktning vid straffmätningen om den tilltalade har begått brottet innan han eller hon fyllt 21 år (29 kap. 7 § första stycket brottsbalken). Det kallas ibland för ungdomsreduktion. Utgångspunkten är att straffnedsättningen blir större för den som vid tidpunkten för brottet var väsentligt yngre än 21 år än för den som nästan uppnått denna ålder. I princip blir det fråga om allt större straffnedsättning ju yngre lagöverträdaren är.
Genom lagändringar som trädde i kraft den 2 januari 2022 slopades ungdomsreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år vid allvarlig
brottslighet (se prop. 2021/22:17 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet). Den tilltalades ungdom ska enligt ändringarna inte längre beaktas särskilt vid straffmätningen om den tilltalade har begått brottet efter att han eller hon fyllt 18 år och det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Vidare ska det för brott som någon har begått efter det att han eller hon fyllt 18 år, om det är föreskrivet för brottet, vara möjligt att döma till fängelse i högst 18 år eller på livstid.
Den tilltalades ungdom kan också ha betydelse för påföljdsvalet. För lagöverträdare som är under 18 år vid tidpunkten för brottet bestäms påföljden normalt till någon av de särskilda ungdomspåföljderna eller till böter. De särskilda ungdomspåföljderna är ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning och sluten ungdomsvård. Fängelse får väljas som påföljd för den som begått brott före 18 års ålder endast om det finns synnerliga skäl (30 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Om rätten anser att det finns sådana skäl ska påföljden i stället för fängelse bestämmas till viss tids sluten ungdomsvård, om inte särskilda skäl talar emot det (32 kap. 5 § brottsbalken). Under vissa förutsättningar kan det bli aktuellt att döma lagöverträdare som har fyllt 18 men inte 21 år till någon av de särskilda ungdomspåföljderna. Sammantaget kan det således ha stor betydelse för påföljdsbestämningen om den tilltalade är under 21 år.
Betydelsen av ålder vid utvisning och återreseförbud
Åldern kan även ha betydelse för frågan om utvisning på grund av brott. Den som kom till Sverige innan han eller hon hade fyllt 15 år och som, när åtal väcks, har vistats här sedan minst fem år får utvisas endast om han eller hon har gjort sig skyldig till brottslighet som har ett straffvärde som motsvarar fängelse i minst två år, eller som annars är av sådan karaktär att han eller hon inte bör få stanna kvar i Sverige. Utvisning får även ske om utlänningen har återfallit i brott på ett sådant sätt att han eller hon inte bör få stanna kvar (8 a kap. 5 § utlänningslagen). I ärenden som rör barn ska rätten vidare i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa (jfr 1 kap. 10 § utlänningslagen och artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter). Det bör inte komma i fråga att utvisa den som är under 18 år och har båda sina föräldrar i Sverige (prop. 2021/22:224 s. 57 och 126).
Ett beslut om utvisning på grund av brott ska också innehålla ett förbud för utlänningen att återvända till Sverige under en viss tid eller utan tidsbegränsning (8 a kap. 10 § utlänningslagen). Att den tilltalade är underårig är en sådan särskild omständighet som bör vägas in i bedömningen och som kan medföra ett kortare återreseförbud än vad brottslighetens allvar motiverar.
Betydelsen av ålder för handläggningen
För handläggningen av mål och ärenden hos polis, åklagare och domstol där den misstänkte eller tilltalade är under 21 år finns det särskilda bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. I lagen uppställs bl.a. vissa skyndsamhetskrav.
Förutsättningar att utreda den tilltalades ålder
Gemensamt för de regelverk som finns är att de utgår från att åldern på den som är misstänkt eller åtalad för ett brott är känd. Sedan reglerna tillkom har samhället förändrats och det förekommer att den som misstänks eller åtalas för brott inte omfattas av den svenska folkbokföringen. Det kan därför råda osäkerhet om den tilltalades ålder. De medicinska åldersbedömningar som kan göras ger endast besked om ett visst åldersspann. Det är emellertid oftast inte tillräckligt i straffprocessen.
För att få fram åldern på en misstänkt brukar polis och åklagare försöka inhämta identitetsuppgifter från den aktuella ambassaden eller ett internationellt polissamarbete, t.ex. Interpol. Uppgiftsinhämtning via dessa kanaler tar dock tid och svaren kan vanligen inte inväntas eftersom både åklagare och domstol har att förhålla sig till särskilda tidsfrister eller skyndsamhetskrav som gäller på grund av att den tilltalade gjort gällande att han eller hon är ung eller för att han eller hon är frihetsberövad. När målet prövas av domstolen kan åldern därför fortfarande vara oklar.
Möjligheten att beakta nya åldersuppgifter i högre rätt och efter laga kraft
Nya uppgifter om den tilltalades ålder kan komma fram såväl i tingsrätten som i hovrätten och i Högsta domstolen. Om de nya uppgifterna om ålder kommer fram under processen i tingsrätten kan de nya uppgifterna läggas fram och rätten kan lägga dem till grund för sin prövning. Samma sak gäller om det kommer fram nya uppgifter under hovrättsprocessen eller i Högsta domstolen och de nya åldersuppgifterna är till fördel för den tilltalade eller om de nya uppgifterna är till nackdel för den tilltalade och åklagaren har överklagat domen till nackdel för den tilltalade. Om de nya uppgifterna är till nackdel för den tilltalade och endast han eller hon har överklagat domen eller om åklagaren har överklagat till den tilltalades förmån gäller emellertid det s.k. förbudet mot reformatio in pejus. Förbudet innebär att hovrätten är förhindrad att döma till en påföljd som är att anse som svårare eller mer ingripande än den som tingsrätten har dömt till (51 kap. 25 § rättegångsbalken). Förbudet gäller även i Högsta domstolen (55 kap. 15 § första stycket 2 rättegångsbalken).
Nya uppgifter om ålder kan även komma fram efter att domen har fått laga kraft. I sådana fall kan uppgifterna endast beaktas om resning beviljas. I rättspraxis har resning beviljats när de nya åldersuppgifterna har varit till fördel för den tilltalade, men inte när de har varit till nackdel för honom eller henne (NJA 1989 s. 622, NJA 2016 s. 851 och NJA 2020 s. 134).
Propositionen
Resning till nackdel bör kunna beviljas vid nya uppgifter om ålder
Regeringen anger att ett starkt skäl till att resning till nackdel för en tilltalad bör kunna beviljas vid nya uppgifter om den tilltalades ålder är intresset av att lika fall behandlas lika. För rättssystemets legitimitet är det angeläget att likabehandlingsprincipen upprätthålls. En ordning som innebär att vuxna personer i vissa fall felaktigt behandlas som unga i påföljdshänseende kan uppfattas som orättvis och leda till att förtroendet för rättsväsendet minskar.
Ett annat starkt skäl till att resning till nackdel för den tilltalade bör kunna beviljas vid nya uppgifter om ålder är enligt regeringen att de särskilda ungdomspåföljderna är utformade och anpassade efter ungas behov och förutsättningar. Som exempel kan nämnas sluten ungdomsvård som är en påföljd som är förbehållen personer som har begått brott innan de fyllt 18 år och som avtjänas på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Det är i regel inte lämpligt att personer som åldersmässigt inte passar in på ett särskilt ungdomshem placeras där.
Regeringen framhåller att även när det gäller utvisning väger intresset av att lika fall behandlas lika tungt. För rättssystemets legitimitet är det angeläget att likabehandlingsprincipen upprätthålls också i fråga om utvisning.
Enligt regeringen finns det alltså starka skäl för att brottmålsdomar där det framkommer nya uppgifter om den tilltalades ålder bör kunna prövas på nytt. Vid den intresseavvägning som ska göras mellan orubblighetsprincipen och sanningsprincipen anser regeringen att intresset av materiellt riktiga domar väger tyngre än intresset av att slutligt avgjorda mål inte ska kunna prövas igen. Enligt regeringen finns det alltså anledning att införa en möjlighet till resning när nya uppgifter om den tilltalades ålder kommer fram efter att domen har fått laga kraft.
En ny resningsgrund till nackdel när den tilltalade visar sig vara äldre och skulle ha dömts till en väsentligt svårare påföljd
Regeringen föreslår att resning ska få beviljas till den tilltalades nackdel om sökanden åberopar utredning som inte har lagts fram tidigare och som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade bedömts vara äldre än vad rätten utgått ifrån och detta i sin tur sannolikt skulle ha lett till att han eller hon hade dömts till en väsentligt svårare eller väsentligt mer ingripande påföljd, eller till en annan utgång i utvisningsfrågan. I övrigt ska samma förutsättningar gälla som för resning till den tilltalades nackdel vid nya omständigheter eller bevis som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade dömts för brottet eller till att en väsentligt strängare straffbestämmelse skulle ha tillämpats.
Resning till nackdel för en tilltalad vid nya uppgifter om den tilltalades ålder bör enligt regeringen inte kunna beviljas för lindrigare brott utan vara förbehållet de allvarligare brotten. Med ett krav på att brottet ska kunna leda till fängelse i mer än ett år utesluts flera mindre allvarliga brott och det säkerställs att resning inte kan beviljas för brott som endast har böter i straffskalan. Kravet på att brottet ska kunna leda till fängelse i mer än ett år överensstämmer dessutom med vad som gäller för resning till nackdel för en tilltalad på grund av nya omständigheter eller bevis i skuldfrågan (58 kap. 3 § första stycket 2 rättegångsbalken). Till detta kommer att väsentlighetsrekvisitet garanterar att inte mindre skillnader mellan den utdömda påföljden och den sannolika nya påföljden kan leda till att resning beviljas. Enligt regeringen har det inte heller framkommit något skäl till att det bör ställas högre krav på brottets svårhetsgrad vid resning på grund av nya uppgifter om ålder än vid resning vid nya uppgifter i skuldfrågan.
Det saknas enligt regeringen behov att reglera att resning enligt den nya resningsgrunden ska få beviljas i fråga om alla former av särskild rättsverkan av brott. Ett enskilt anspråk som har satts ned till ett lägre belopp med anledning av den tilltalades ungdom bör kunna resas redan med stöd av befintlig reglering om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder som sannolikt skulle ha lett till en annan utgång i skadeståndsfrågan. Någon ytterligare reglering behövs därför inte enligt regeringen.
Det behövs ingen ny resningsgrund när åtalet har ogillats på grund av att den tilltalade har bedömts vara under 15 år
I propositionen konstaterar regeringen att ett åtal som har ogillats på grund av att den tilltalade var under 15 år vid gärningen bör kunna resas med stöd av befintlig reglering om resning till nackdel för den tilltalade om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder som sannolikt skulle ha lett till en annan utgång. Någon ytterligare reglering behövs därför inte enligt regeringen.
En ny resningsgrund till fördel när den tilltalade visar sig vara yngre och skulle ha dömts till en lindrigare påföljd
Regeringen föreslår att det ska regleras att resning till fördel för en tilltalad får beviljas om sökanden åberopar utredning som inte har lagts fram tidigare och som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade bedömts vara yngre än vad rätten utgått ifrån och detta i sin tur sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade dömts till en lindrigare eller mindre ingripande påföljd, eller till en annan utgång i utvisningsfrågan.
Regeringen anser inte att något väsentlighetskrav bör införas för denna resningsgrund. Det är således tillräckligt att de nya uppgifterna sannolikt skulle ha lett till en lindrigare påföljd.
Resningsärenden med unga lagöverträdare
I propositionen föreslår regeringen att det införs en bestämmelse om att rätten ska underrätta den unges vårdnadshavare eller någon annan som svarar för den unges vård och fostran samt någon annan som har en fostrande roll i förhållande till den unge om en ansökan om resning avser en tilltalad som inte har fyllt 18 år. En sådan underrättelse ska dock inte lämnas om det strider mot den unges bästa eller om det finns andra särskilda skäl.
Regeringen föreslår även att det införs en bestämmelse om skyndsam handläggning av resningsärenden med unga lagöverträdare.
Regeringen konstaterar att en offentlig försvarare enligt gällande rätt kan förordnas för unga lagöverträdare i resningsförfarandet om det finns behov av det på grund av att en förundersökning har återupptagits eller det annars finns synnerliga skäl. Någon ytterligare reglering är därför inte nödvändig enligt regeringen.
Förbudet att ändra en dom till den tilltalades nackdel
Regeringen föreslår att hovrätten ska få döma till en påföljd som är att anse som svårare eller mer ingripande för den tilltalade än den som tingsrätten dömt till, trots att endast den tilltalade har överklagat tingsrättens dom, om det i hovrätten kommer fram utredning om den tilltalades ålder som innebär att det finns förutsättningar för resning till nackdel för den tilltalade i fråga om påföljd. Under samma förutsättningar ska hovrätten få besluta om utvisning trots att inte tingsrätten har meddelat ett sådant beslut, eller bestämma längre tid än tingsrätten har gjort för förbud för den tilltalade att återvända till Sverige, om den nya utredningen om ålder även innebär att det finns förutsättningar för resning till nackdel för den tilltalade i fråga om utvisning. Undantagen föreslås även gälla för förfarandet i Högsta domstolen. Regeringen bedömer att det inte behöver regleras att undantagen är tillämpliga i mål som har återupptagits i högre rätt efter att resning har beviljats.
Regeringen föreslår även att hovrätten ska få döma till en svårare eller mer ingripande påföljd än vad tingsrätten dömt till, trots att endast den tilltalade har överklagat tingsrättens dom, om tingsrätten har bestämt påföljden till skyddstillsyn och den har misskötts av den tilltalade på ett sådant sätt att det finns förutsättningar att undanröja den. Samma sak ska gälla för förfarandet i Högsta domstolen. Regeringen bedömer att det saknas behov av motsvarande reglering när tingsrätten har bestämt påföljden till villkorlig dom.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.
Regeringen föreslår även att om en dom avser ansvar för brott som den tidigare tilltalade har begått före den 1 augusti 2022 får resning i fråga om utvisning enligt 58 kap. 2 § 5 eller 3 § första stycket 3 rättegångsbalken beviljas endast om resning samtidigt beviljas i fråga om påföljd. I fråga om övriga lagändringar behövs enligt regeringen inte några övergångsbestämmelser.
Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk
Regeringen har i propositionen Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk (prop. 2021/22:224) lämnat förslag till ändringar i utlänningslagen (2005:716) och brottsbalken som syftar till att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022. Regeringen utgår i propositionen Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen från att berörda bestämmelser i utlänningslagen och brottsbalken kommer att få det innehåll som föreslås i propositionen Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk.
Motionerna
I kommittémotionerna 2021/22:4726 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) och 2021/22:4710 av Tobias Andersson m.fl. (SD) begär motionärerna ett tillkännagivande om att det inte ska ställas något väsentlighetskrav vid resning till den tilltalades nackdel på grund av nya uppgifter som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade bedömts vara äldre än rätten utgått från.
Utskottets ställningstagande
I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Regeringens förslag syftar till en mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder. Utskottet delar regeringens bedömning att det när nya uppgifter om ålder kommer fram bör vara möjligt att ta hänsyn till dessa oavsett när under processen detta sker. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas.
Vad gäller motionsyrkandena om att det inte ska ställas något väsentlighetskrav vid resning till den tilltalades nackdel konstaterar utskottet att den nya bestämmelsen bör utformas utifrån en avvägning mellan intresset av att slutligt avgjorda mål inte ska kunna prövas igen (orubblighetsprincipen) och intresset av att domar och beslut är materiellt riktiga (sanningsprincipen). Som regeringen anför bör orubblighetsprincipen tillmätas särskild betydelse när det gäller resning till nackdel för den tilltalade. Väsentlighetskravet garanterar att inte mindre skillnader mellan den utdömda påföljden och den sannolika nya påföljden kan leda till att resning beviljas. Denna ordning är enligt utskottet väl avvägd och det är inte önskvärt att varje förändring av utgången i skärpande riktning som en ny uppgift om den tilltalades ålder skulle kunna föra med sig leder till resning. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandena om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att det inte ska ställas något väsentlighetskrav. Utskottet avstyrker därför motionerna 2021/22:4710 (SD) och 2021/22:4726 (M, KD).
|
Väsentlighetskravet vid resning till den tilltalades nackdel, punkt 2 (M, SD, KD) |
av Ellen Juntti (M), Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Katja Nyberg (SD), Ingemar Kihlström (KD), Mikael Damsgaard (M), Pontus Andersson (SD) och Kjell-Arne Ottosson (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2021/22:4710 av Tobias Andersson m.fl. (SD) och
2021/22:4726 av Johan Forssell m.fl. (M, KD).
Ställningstagande
Intresset av att slutligt avgjorda mål inte ska kunna prövas på nytt bör väga tungt när det gäller resning till nackdel för en tilltalad. Enligt vår uppfattning är dock det föreslagna kravet för högt ställt när det gäller att de nya uppgifterna sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade dömts till en väsentligt svårare eller mer ingripande påföljd. Att göra skillnad på resning till den tilltalades fördel och nackdel samt lämna rekvisitets innebörd till rättstillämpningen anser vi vara för vagt. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på hur detta krav kan sänkas genom att väsentlighetskravet tas bort. Resning till den tilltalades nackdel bör därmed kunna beviljas om den tilltalade sannolikt skulle ha dömts till en svårare eller mer ingripande påföljd, eller annan utgång, eller till en annan utgång i utvisningsfrågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2021/22:233 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
2021/22:4710 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rekvisitet väsentligen gällande resning till den tilltalades nackdel ska strykas och tillkännager detta för regeringen.
2021/22:4726 av Johan Forssell m.fl. (M, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska uppställas något väsentlighetskrav vid resning till tilltalads nackdel på grund av nya uppgifter som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade bedömts vara äldre än rätten utgått från och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
