H901JuU1: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Justitieutskottets betänkande 2021/22:JuU1

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 på ca 63 miljarder kronor i enlighet med utskottets förslag. Riksdagen har fastställt ramen för utgiftsområdet till 1 230 miljoner mer än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottets förslag överensstämmer med det förslag som ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna har lagt fram under utskottets beredning av ärendet. Det innebär ändringar i förhållande till budgetpropositionen för fem av anslagen. I övrigt ställer sig utskottet bakom budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker delvis budgetpropositionen och sex motionsyrkanden. Övriga motioner avstyrks.

I betänkandet finns en reservation (M) och fyra särskilda yttranden (S, C, V, MP, L). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänster­partiet, Miljöpartiet och Liberalerna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 4

Statens budget inom utgiftsområde 4

Återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet

Reservation

Återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet, punkt 2 (M)

Särskilda yttranden

1.Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (S, MP)

2.Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (C)

3.Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (V)

4.Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndigande

Bilaga 4
Utskottets anslagsförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Statens budget inom utgiftsområde 4

a) Anslagen för 2022

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 enligt utskottets förslag i bilaga 4.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 4 punkt 1 och motionerna

2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD),

2021/22:3942 av Johan Pehrson m.fl. (L),

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,

2021/22:4143 av Johan Hedin m.fl. (C) och

2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 25, 27 och 28,

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 4–16 samt

2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 2, 3 och 7–9.

 

b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 4 punkt 2.

 

2.	Återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet

Riksdagen avslår motion

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 17.

 

Reservation (M)

Stockholm den 2 december 2021

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S)*, Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S)*, Louise Meijer (M), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S)*, Johan Hedin (C)*, Ellen Juntti (M), Katja Nyberg (SD), Gustaf Lantz (S)*, Carina Ödebrink (S)*, Johan Pehrson (L)*, Tobias Andersson (SD), Rasmus Ling (MP)*, Ingemar Kihlström (KD) och Gudrun Nordborg (V)*.

* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 4 Rättsväsendet och ett antal motions-yrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 och beställningsbemyndigande samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Krist­demokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag.

Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 4.

Under beredningen av ärendet har tjänstemän från justitiedepartementet samt företrädare för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagar-myndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården informerat utskottet när det gäller de anslag för vilka ändringar föreslås i förhållande till budgetpropositionen.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag och bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet till 62 918 986 000 kronor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). Det är 1 230 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. I detta ärende ska justitieutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag inom utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdags­ordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­redovisning för utgiftsområde 4 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 4. Slutligen redogörs för regeringens återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 4

Propositionen

Mål för utgiftsområdet

Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområde 4 avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Verksamheten syftar till att öka tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge stöd till dem som drabbats av brott. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden.

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet, medan målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom. Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87).

Regeringens arbete ska även främja målen om jämställda, fredliga och inkluderande samhällen i linje med Agenda 2030.

Resultatindikatorer

För att bedöma om målet för kriminal­politiken uppfylls används följande indikatorer:

–      upplevelse av trygghet enligt Nationella trygghetsundersökningen

–      antal anmälda brott inom olika brottskategorier

–      utsatthet för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Rättsväsendets mål, den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, är komplexa begrepp som är svåra att fånga i enskilda indikatorer. Såväl rättssäkerheten som rättstryggheten förutsätter dock ett välutvecklat och välfungerande rätts­väsende, vilket kan belysas med information som mäter kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet. Sådan information redovisas också i resultat­redovisningen. En viktig del av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras i rättskedjans olika delar. Sådan information, tillsammans med information om brottsförebyggande arbete och stöd till brotts­offer, redovisas också. Rättssäkerheten och rättstryggheten är beroende av människors förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en viktig förut­sättning för att människor ska anmäla brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som vittnen. Förtroendet för rättsväsendet mäts genom Nationella trygghets­undersökningen (NTU) som är en frågeundersökning som Brotts­före­byggande rådet (Brå) genomför årligen sedan 2006. Under­sökningen ställer frågor om utsatthet för brott, upplevelse av trygghet samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet till ett urval av personer mellan 16 och 84 år i befolkningen. År 2017 reviderades undersökningens metod, flera nya brotts­typer infördes och urvalet av personer utökades från 20 000 till 200 000.

Resultatredovisning

Resultatredovisningen i propositionen inleds med en uppföljning av de övergripande målen för kriminalpolitiken och rättsväsendet. Därefter beskrivs hur flödet i rättskedjan har utvecklats. Sedan följer regeringen mer i detalj upp det senaste årets måluppfyllelse inom verksamhetsområdena dömande verksamhet, brottsförebyggande arbete samt stöd till brottsoffer. Regeringen redogör därefter för hur rättsväsendets kostnader utvecklades 2011–2020, för att slutligen redovisa sin bedömning av måluppfyllelsen.

Upplevelse av trygghet

När det gäller upplevelse av trygghet uppger de flesta att de är trygga. Sedan 2016 har nivåerna av otrygghet varit något högre än åren dessförinnan. År 2020 uppgav 30 procent av befolkningen att de var otrygga när de vistades ute sent på kvällen, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Överlag upplever kvinnor betydligt större otrygghet än män. År 2020 uppgav 38 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga när de vistas ute sent på kvällen, att jämföra med 22 procent av männen. Otryggheten i samhället är ojämnt fördelad även på andra sätt. Exempelvis oroar sig betydligt fler äldre än yngre för brottsligheten i samhället. Även faktorer som utbildnings­nivå, familjetyp och bostadstyp påverkar otryggheten. Otryggheten är särskilt utbredd i socialt utsatta områden.

Antal anmälda brott

Sedan 2014 har antalet anmälda brott ökat. År 2020 anmäldes ungefär 1,57 miljoner brott i Sverige, vilket är en ökning med drygt 18 000 brott eller 1 procent jämfört med 2019. Pandemins påverkan på utvecklingen av det totala antalet anmälda brott under 2020 bedöms vara begränsad.

Utvecklingen av antalet anmälda brott över tid har i hög grad påverkats av att antalet anmälda bedrägerier ökat kraftigt. Detta beror i sin tur på ökad internetanvändning i samhället, vilket bidrar till nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott. År 2020 minskade antalet anmälda bedrägeri­brott med 11 procent, vilket förklaras av att antalet anmälda kortbedrägerier minskade kraftigt.

De anmälda tillgreppsbrotten och skadegörelsebrotten utgör en antals­mässigt stor del av samtliga anmälda brott. Antalet anmälda tillgreppsbrott har minskat under en längre tidsperiod. År 2020 minskade dessa brott med 3 procent i jämförelse med året före, något som delvis bedöms vara en konsekvens av pandemin. Antalet anmälda skadegörelsebrott ökade med 14 procent 2020.

Antalet anmälda narkotikabrott ökade med 10 procent 2020 jämfört med 2019. Enligt regeringen kan polisens insatser inom ramen för Operation Rimfrost och tillfälliga resursomläggningar inom polisen till följd av pandemin ha bidragit till ökningen.

De anmälda sexualbrotten fortsatte att öka, och under 2020 anmäldes 8 procent fler sexualbrott än året före. Majoriteten av anmälningarna rör våldtäkt eller sexuella ofredanden. Antalet anmälda våldtäkter ökade såväl mot flickor och kvinnor som mot pojkar. Antalet anmälda våldtäkter mot män var oförändrat. Antalet anmälda sexualbrott har länge ökat i Sverige, vilket enligt regeringen delvis kan förklaras av att en ökad uppmärksamhet kring sexual­brott sannolikt har resulterat i en högre benägenhet att anmäla sådana brott. En ökad tillgång till internet och smarta mobiltelefoner kan dessutom i viss mån ha bidragit till att öka förutsättningarna för förövare att begå vissa typer av sexualbrott. Över tid har antalet anmälda våldtäkter också påverkats av lag­ändringar som innebär att våldtäktsbegreppet har utvidgats.

Antalet anmälda fall av misshandel minskade något 2020 i jämförelse med året före, vilket framför allt beror på att misshandel mot män 18 år eller äldre av obekant minskat. Det finns indikationer på att minskningen åtminstone delvis kan förklaras av ett begränsat nöjesliv till följd av pandemin. Även anmäld misshandel mot barn minskade, vilket kan bero på att barn vistats fysiskt i skolan i mindre utsträckning än tidigare på grund av pandemin. Anmäld misshandel mot kvinnor 18 år eller äldre ökade totalt sett med 3 procent och ökningen skedde inom kategorin misshandel av bekant.

Nationella trygghetsundersökningen

Antalet anmälda brott är inte en tillförlitlig indikator på brottslighetens utveckling eftersom långt ifrån alla brott som begås anmäls och anmälnings­benägenheten kan variera över tid och mellan olika brotts­kategorier. Fråge­undersökningar som NTU är därför ett viktigt komplement för att kunna bedöma brottsutvecklingen.

NTU omfattar ett drygt tiotal vanliga brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. I NTU 2020, som avser utsatthet för brott under 2019, uppgav 22,6 procent av de svarande att de utsatts för något brott mot enskild person. Det är något lägre än året före, då andelen var 23,1 procent. Enligt NTU är hot, sexualbrott och trakasserier de vanligaste brotten. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de har utsatts för misshandel, personrån, hot och bedrägerier, medan en större andel kvinnor uppger att de har utsatts för sexualbrott och trakasserier. Det är också vanligare att kvinnor uppger att de har utsatts för brott av närstående.

De allt fler anmälda bedrägerierna har under åren också återspeglats i NTU, om än inte lika tydligt. En förklaring till detta kan vara att NTU inte omfattar brott som riktas mot företag. Utsattheten för bedrägerier var i princip oförändrad 2019 jämfört med 2018.

Efter några år på lägre nivåer har utsattheten för misshandel ökat något sedan 2016, från 3,1 procent till 3,6 procent 2019. Utsattheten för misshandel bland unga män, som är den mest utsatta gruppen, är dock fortfarande lägre än i början av mätningarna.

Mellan 2014 och 2017 ökade den självrapporterade utsattheten för sexualbrott påtagligt, särskilt bland kvinnor. Utsattheten minskade dock både 2018 och 2019. Mest utsatta är yngre kvinnor. Enligt Brå (2019:5) avser de senaste årens ökningar i NTU främst mindre allvarliga sexualbrott vilket förmodligen beror på en ökad benägenhet att tala öppet om sin utsatthet. Utsattheten för allvarliga sexual­brott är betydligt mindre och har legat på en mer stabil nivå de senaste åren.

Egendomsbrott mot hushåll har minskat sedan mätningarna började 2006, vilket beror på att de fordonsrelaterade brotten har blivit färre. Andelen utsatta för egendomsbrott var oförändrad 2019 jämfört med 2018. Knappt 2 procent av hushållen uppger att de utsatts för bostadsinbrott under 2019, en siffra som varit relativt stabil genom åren.

När det gäller självrapporterad utsatthet för hatbrott är sådana brott med främlingsfientliga motiv klart vanligast. Enligt de senaste resultaten, som avser ett medelvärde för 2014–2016, uppgav 1,6 procent av befolkningen att de utsatts för främlings­fientliga hatbrott (Brå 2018:10).

Utsattheten för brott är ojämnt fördelad i befolkningen. NTU 2020 visar att 6 procent hade drabbats av tre fjärdedelar av de brott mot person som rapporterades i undersökningen. Särskilt utsatta grupper är ensamstående föräldrar och svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar. Utsattheten för brott är högre i vissa socialt utsatta områden än i landet som helhet, men skillnaden är relativt liten och har minskat över tid (Brå 2018:9). Trots det är otryggheten i dessa områden väsentligt mer utbredd. En möjlig förklaring till det kan vara att det där i högre grad förekommer brottslighet som inte fångas upp av NTU. Det finns även i olika grad en tystnadskultur mot rättsväsendet i socialt utsatta områden (Brå 2019:10).

Det dödliga våldet fortsätter att öka

Det går varken utifrån kriminalstatistik eller utifrån NTU att få en heltäckande bild av den brottslighet som begås av kriminella nätverk. Enligt Brå (2016:12) finns en bredd av aktörer och nätverk inom den organiserade brottsligheten med delvis olika sammansättning och karaktär. Enligt den myndighets­gemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet 2019 påverkar den ökade globaliseringen och digitaliseringen den organiserade brottsligheten.

Enligt Polismyndigheten har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat kraftigt sedan början av 2000-talet och enligt en studie från Brå (2020:4) var de inblandade yngre i slutet av perioden 2005–2017 än i början. Enligt uppgifter från Socialstyrelsens patientregister har även antalet personer som vårdats i sluten eller specialiserad öppenvård till följd av skottskada ökat de senaste tio åren. Det totala antalet skjutningar uppgick 2020 till 366, vilket är något fler än 2019 och 2018, då 334 respektive 306 skjutningar bekräftades. Antalet sprängningar minskade något 2020 jämfört med 2019.

Narkotikabrottsligheten är en central del av den brottslighet som har koppling till kriminella nätverk. Den är också nära kopplad till vålds­brottsligheten. Uppgifter från Centralförbundet för alkohol- och narkotika­upplysning (CAN) visar att narkotikabruket har ökat något under senare år. Skjutvapenvåldet har ofta sin grund i konflikter med koppling till narkotika­marknaden eller i personliga relationer (Brå 2019:3 och Polismyndigheten A193.902/2021).

År 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld. Det är 13 fall fler än året före. Antalet fall av dödligt våld med skjutvapen har ökat betydligt över tid, medan dödligt våld mot barn och alkoholrelaterat dödligt våld mellan vuxna män har minskat. Sett ur ett längre tidsperspektiv och till befolkningsmängden är det dödliga våldet totalt sett lägre i dag än vad det var under början av 1990-talet. Det dödliga våldet mot kvinnor har också minskat under de senaste decennierna.

Förtroendet för rättsväsendet

Förtroendet för rättsväsendet fortsatte att öka 2020, då 49 procent uppgav att de hade ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Motsvarande andel 2019 var 48 procent. Nivån på förtroendet skiljer sig åt mellan olika myndigheter i rättsväsendet, men 2020 ökade förtroendet för alla myndigheter i rättsväsendet jämfört med 2019.

Flödet i rättskedjan

En viktig del i bedömningen av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras i rättskedjans olika delar. Enligt den officiella kriminalstatistiken anmäldes ca 1,57 miljoner brott i Sverige 2020, vilket är något fler än 2019.

Efter att ha minskat under lång tid har sedan 2017 såväl antalet ärenden som redovisas till åklagare som antalet personuppklarade brott ökat. År 2020 person­uppklarades 224 000 brott, vilket är en ökning med knappt 6 procent i förhållande till 2019. Antalet ärenden som Polismyndigheten redovisade till åklagare ökade med 6,5 procent jämfört med 2019. Vidare framgår av propositionen att antalet lagföringsbeslut har ökat sedan 2018 och att det under 2020 fattades ca 5 000 fler beslut än 2019.

Antalet inkomna mål till domstolarna ökade med 4 procent 2020 jämfört med 2019. Antalet avgjorda mål ökade med 8 procent. Den markanta ökningen av antalet inkomna mål som började under 2017 fortsatte under 2020. Antalet inkomna mål har ökat i alla domstolsslag. Ökningen vid tingsrätterna kan främst hänföras till fler inkomna brottmål. För första gången under en femårsperiod var antalet avgjorda mål större än antalet inkomna mål. Antalet avgjorda mål har ökat i alla domstolsslag.

Antalet dömda till fängelse och återfall i brott

Sett ur ett längre tidsperspektiv har antalet domslut med påföljden fängelse minskat. Antalet domslut med påföljden fängelse ökade 2018 för första gången på tio år, en ökning som fortsatte under 2019 och 2020. År 2020 utdömdes ungefär 30 procent färre fängelsepåföljder än i mitten av 00-talet.

När det gäller återfall i brott noterar regeringen en positiv trend över tid. År 2003 återföll, enligt preliminär statistik, 54 procent av dem som frigavs från fängelse inom ett år, jämfört med 40 procent av dem som frigavs 2018. En jämförelse mellan 2009 och 2018 visar att minskningen är särskilt tydlig bland dem som dömts till fängelsestraff på mellan fyra månader och två år (en minskning med ca 10 procentenheter). Enligt både Kriminalvården (2018) och Brå (Kortanalys 4/2017) kan den minskande andelen återfall i brott delvis förklaras av en förändrad klientsammansättning när det gäller exempelvis ålder, tidigare brottsbelastning och typ av brott.

Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringen bedömer att de övergripande målen för kriminalpolitiken och rättsväsendet endast delvis har uppnåtts. Brottsutvecklingen är inte entydig, och otryggheten har inte minskat. Däremot har förtroendet för rättsväsendet ökat.

Brottslighetens omfattning är svår att beskriva på ett heltäckande sätt. Antalet anmälda brott 2020 ökade marginellt jämfört med åren dessförinnan medan utsattheten för brott mot person generellt minskade enligt NTU 2020. Regeringen följer brottsutvecklingen noga och insatser för att öka tryggheten samt bekämpa och förebygga brott är fortsatt högt prioriterade. Regeringen ser allvarligt på att nivåerna av otrygghet har legat på en högre nivå de senaste fyra åren och på att otryggheten fortsätter vara särskilt utbredd bland kvinnor.

Förtroendet för rättsväsendet fortsatte att öka under 2020. Regeringen konstaterar att allmänhetens förtroende är avgörande för att rättsväsendets myndigheter på ett effektivt sätt ska kunna förebygga, bekämpa och lagföra brott.

Vidare noterar regeringen att rättsväsendet har fått betydande resurs­förstärkningar de senaste tio åren och att fler satsningar kommer att genomföras. Regeringen anser det vara av stor vikt att antalet redovisade ärenden från polis till åklagare och antalet personuppklarade brott fortsätter att öka, såväl sammantaget som sett till olika brottstyper.

Inom Kriminalvården har beläggningen i både häkten och anstalter ökat under senare år. Regeringen följer utvecklingen noga och vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Eftersom prognoserna över det kommande klient­inflödet pekar på en fortsatt ökning är det angeläget att Kriminalvården fortsätter att vidta åtgärder för att utöka sin kapacitet på såväl kort som lång sikt. Regeringen anser, mot bakgrund av den mycket ansträngda beläggnings­situationen och de utmaningar för verksamheten som pandemin har inneburit, att det är ett positivt resultat att deltagandet i återfalls­förebyggande verksamhet i anstalt har varit i nivå med tidigare år samt att isoleringsbrytande åtgärder i häkte endast i mindre omfattning har minskat.

Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har stor betydelse. Regeringen bedömer att det gemensamma arbetet ger ett tydligt mervärde i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Regeringens bedömning är att bl.a. satsningarna på Polismyndigheten har bidragit till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är dock alltjämt ett stort samhällsproblem och arbetet mot våldet måste fortsätta.

Vidare bedömer regeringen att domstolarna har bidragit till målet om den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Med hänsyn till det höga antalet inkomna mål under 2020 är det positivt att antalet avgjorda mål och produktiviteten ökat. Det höga antalet inkomna mål till Sveriges Domstolar och de ökade omloppstiderna ger anledning för regeringen att följa utvecklingen noga.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att det har skett en positiv utveckling inom den brottsförebyggande verksamheten. Utvecklingen av det förebyggande arbetet måste dock fortsätta och det finns även ett behov av att utveckla det återfallsförebyggande arbetet och stödet till personer som vill lämna kriminella miljöer.

När det gäller stödet till brottsoffer anser regeringen att målet för verksamheten delvis har uppnåtts men att det finns ett behov av att förbättra rättsväsendets bemötande av brottsutsatta.

Utskottets bedömning

Resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet konstaterar att resultatredovisningen i budgetpropositionen är utformad på ett pedagogiskt och tydligt sätt, vilket ger utskottet goda möjligheter att både bedöma resultaten och följa resultatutvecklingen över tid.

Riksdagen har beslutat att målet för rättsväsendet är den enskildes rätts­säkerhet och rättstrygghet samt att målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. När det gäller de redovisade resultaten för utgiftsområdet konstaterar utskottet att regeringen har gjort bedömningen att de övergripande målen för kriminalpolitiken och rätts­väsendet endast delvis har uppnåtts. Utskottet delar regeringens bedömning och vill framhålla följande.

Inledningsvis konstaterar utskottet att det är oroande att nivåerna av upplevd otrygghet har ökat de senaste åren och fortsatte att göra det även förra året. Utskottet noterar dessutom att otryggheten fortfarande är ojämnt fördelad. Bland annat är den betydligt högre bland kvinnor än män och särskilt utbredd i socialt utsatta områden.

När det gäller brottslighetens omfattning är den, som regeringen också anför, svår att beskriva på ett heltäckande sätt. Antalet anmälda brott har ökat de senaste åren och ökade marginellt även 2020 jämfört med åren dess­förinnan. Utsattheten för brott mot person var dock något lägre i NTU 2020 än 2019 även om den sammantagna brottsutvecklingen inte är entydig. Det finns områden där utvecklingen går åt rätt håll; t.ex. är det positivt att anmälda tillgreppsbrott har fortsatt att minska och att andelen utsatta för egendomsbrott enligt NTU är oförändrad. Utskottet noterar också att även om antalet anmälda sexualbrott fortsatte att öka minskade utsattheten för sexualbrott för andra året i rad. Det finns dock stor anledning att vara orolig över att antalet skjutningar fortsatte att öka 2020. Det är viktigt att regeringen, i enlighet med vad man anför i propositionen, följer brottsutvecklingen noga och prioriterar insatser för att öka tryggheten samt bekämpa och förebygga brott.

Det är positivt att förtroendet fortsatte att öka för alla myndigheter i rättsväsendet under 2020. Som utskottet anfört i samband med behandlingen av de senaste årens budgetpropositioner är det emellertid viktigt att rätts­väsendet fortsätter att utveckla sitt arbete för att höja förtroendet. Allmänhetens förtroende är avgörande för att rättsväsendet ska kunna förebygga, bekämpa och lagföra brott på ett effektivt sätt.

Vidare är det positivt att såväl antalet ärenden som polisen redovisade till åklagare som antalet personuppklarade brott ökade för fjärde året i rad efter att ha minskat under lång tid. Även ökningen av antalet lagföringsbeslut fortsatte under 2020. Utskottet anser att det är angeläget att planerade satsningar på området genomförs och att de senaste årens utveckling fortsätter.

Den mycket ansträngda beläggningssituationen i Kriminalvården är fortfarande oroande. Det är dock positivt att det återfallsförebyggande arbetet har varit i nivå med tidigare år och att den isoleringsbrytande verksamheten i häkte endast i mindre omfattning har minskat, trots den rådande situationen. Det är viktigt att regeringen följer utvecklingen noga och vidtar de åtgärder som bedöms vara nödvändiga.

Statens budget inom utgiftsområde 4

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens budgetförslag och de motioner som har väckts med anledning av budgetpropositionen och som avser anslags­fördelningen inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Det gäller följande motioner: 2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD), 2021/22:3942 av Johan Pehrson m.fl. (L), 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M), 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M), 2021/22:4143 av Johan Hedin m.fl. (C) och 2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD). I motionerna föreslås ändringar inom ett flertal anslag enligt vad som närmare beskrivs nedan.

1:1 Polismyndigheten

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:1 Polismyndigheten för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Polismyndigheten

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
30 988 405	32 985 967	+862 500	+3 145 000	+321 450	+70 000	+1 315 000	+400 000

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 985 967 kronor för 2022 till anslaget 1:1 Polismyndigheten.

Anslaget får användas för utgifter för Polismyndighetens verksamhet. Anslaget får också användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).

För 2021 uppgår anslaget till knappt 31 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 49 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 31,2 miljarder kronor.

I propositionen redogör regeringen för ett antal förändringar av anslaget som regeringen bedömt vara nödvändiga. Regeringen föreslår inledningsvis att anslaget ökas med 12 500 000 kronor för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet.

Vidare anför regeringen att antalet polisanställda fortsätter att öka och att Polismyndighetens rekryteringsarbete för att nå 10 000 fler anställda t.o.m. 2024 huvudsakligen löper enligt plan. Sedan tidigare finns medel avsatta för fortsatt expansion under 2022. För att möjliggöra fortsatt utbyggnad av Polismyndigheten föreslås anslaget ökas med 1 905 000 000 kronor fr.o.m. 2023.

För att möjliggöra en snabb och kraftig ökning av Polismyndighetens förmåga på it-området föreslår regeringen att anslaget ökas med 400 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

För beräknade fortsatta merkostnader till följd av pandemin föreslås en ökning med 100 000 000 kronor 2022.

Avslutningsvis föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 500 000 kronor fr.o.m. 2022 för att ytterligare stärka Polismyndighetens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkandena 2, 4–9 föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 863 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska användas för höjda polislöner för att behålla erfarna poliser och attrahera fler nya poliser till yrket. Vidare behövs tillskottet för att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och för att se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. En särskild satsning behövs också enligt motionärerna för att förbättra villkoren för tjänstgöring i yttre tjänst och på obekväm arbetstid. Tillskottet ska även användas till återanställning av pensionerade poliser och till att kunna behålla erfarna utredare samt rekrytering av administrativt stöd till utrednings­verksamheten. De ökade anslagen ska också ge polisen förutsättningar att tredubbla kamerabevakningen samt stärka myndighetens tekniska förmåga och öka möjligheterna att klara upp brott. Slutligen vill motionärerna öka anslagen till avhoppar­verksamhet.

I partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 25 och 27 föreslås dels ett tillkännagivande om en satsning på Polismyndigheten för att återrekrytera poliser och för att anställa administrativt stöd till polisen, dels ett tillkännagivande om att fler poliser ska arbeta i yttre tjänst.

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 3 145 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska möjliggöra en höjning av polisernas löner i syfte att främja att medarbetare vid myndigheten stannar kvar samt skapa incitament för återrekrytering av poliser som för närvarande arbetar med annat. Vidare ska tillskottet finansiera att målet med 10 000 fler anställda poliser till 2024 uppfylls, att polisstudenter får lön under studietiden, investeringar i den tekniska miljön samt utökad kamerabevakning. Motionärerna framför även att tillskottet ska användas för att återinföra beredskapspolisen, renodla polisens arbetsuppgifter genom att anställa mer administrativ personal, förstärka Nationellt forensiskt centrum (NFC) och förstärka gränspolisen. Slutligen föreslår motionärerna ett tillskott för att förbättra delning av information mellan myndigheter i det brottsbekämpande arbetet.

I kommittémotion 2021/22:4143 av Johan Hedin m.fl. (C) i denna del föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 321 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet behövs för att anställa polisstödsassistenter som ska kunna samarbeta med och avlasta poliser. Därtill föreslås ökade anslag för att anställa trygghetsvärdar som ska agera som en länk mellan Polismyndigheten och befolkningen i vissa särskilt utsatta områden. Motionärerna anför även att tillskottet behövs för att stärka polisens arbetsmiljö och för att möjliggöra en lönesatsning för de poliser som arbetar direkt med gängkriminalitet, som är i yttre tjänst och som är områdespoliser.

I partimotion 2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) i denna del föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska bl.a. användas till en akut hjälplinje för kvinnor som utsätts för våld av män och för att NFC ska kunna utveckla och utföra forensiskt arbete för en framgångsrik brottsbekämpning. Tillskottet ska även användas till en satsning på ett femicidpaket för polis, åklagare och domare för att mäns våld mot kvinnor, sexköp och människo­handel för sexuella ändamål ska hanteras med ökad våldskompetens, rätts­säkerhet och seriositet i hela rättskedjan.

I kommittémotion 2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 i denna del föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 1 315 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska användas för att möta ärendeökningen och förkorta handläggningstiderna hos NFC samt för att ge polisen ett tekniklyft genom bl.a. fler kameror i polisbilarna. Vidare vill motionärerna att tillskottet används till att anställa administrativt stöd i form av polisstödsassistenter och fler kvalificerade civila utredare samt till en snabb och kraftig förstärkning i form av fler poliser i yttre tjänst. Slutligen anser motionärerna att anslagen ska användas till höjda polislöner och till en riktad satsning för att locka tillbaka pensionerade poliser som arbetat som utredare.

I kommittémotion 2021/22:3942 av Johan Pehrson m.fl. (L) i denna del föreslås att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 400 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska möjliggöra höjda löner för poliser för att på såväl kort som lång sikt säkra Polismyndighetens kompetensförsörjning.

Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 4 föreslår ledamöterna att anslaget 1:1 Polismyndigheten ökas med 850 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:2 Säkerhetspolisen

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:2 Säkerhets­polisen för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Säkerhetspolisen

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
1 739 849	1 828 382	+37 000	+210 000	±0	±0	+17 000	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 828 382 000 kronor för 2022 till anslaget 1:2 Säkerhetspolisen.

Anslaget får användas för Säkerhetspolisens förvaltningsuppgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 1,7 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om knappt 115 miljoner kronor. Utgifts­prognosen för 2021 är drygt 1,6 miljarder kronor.

Sveriges säkerhet utsätts för allt större risker och hoten från såväl statliga aktörer som ideologiskt motiverade aktörer är ökande samtidigt som sårbarheterna i samhället har blivit alltmer omfattande. För att Säkerhets­polisen ska kunna möta en mer komplex hotbild och säkerställa en fortsatt hög operativ förmåga samt vidta säkerhetshöjande åtgärder kopplat till den centrala statsledningen föreslår regeringen en ökning av anslaget med 63 000 000 kronor fr.o.m. 2022.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkande 10 föreslås att anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 37 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsökningen ska användas för att möta de ökade krav som ställs i arbetet för att förebygga, förhindra och upptäcka terroristbrottslighet. Enligt motionärerna innebär resurserna att myndigheten kan öka bemanningen och i högre grad följa de hotaktörer som bedöms vilja skada samhället. Myndigheten kan även använda resurserna inom övriga verksamhetsområden.

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 210 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska användas till att stärka Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa extremism och terrorism.

I kommittémotion 2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 i denna del och yrkande 9 föreslås att anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 17 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna behöver Säkerhetspolisen växa för att kunna möta både den extremism och terrorism som tagit sig till Sverige och de inhemska våldsbejakande extremisterna. Myndigheten har också ett mer komplext utredningsmaterial att hantera, och därför behöver anslagen öka.

Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 4 föreslår ledamöterna att anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:3 Åklagarmyndigheten

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:3 Åklagar­myndigheten för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Åklagarmyndigheten

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
1 808 907	1 942 249	+76 000	+25 000	±0	±10	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 942 249 000 kronor för 2022 till anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten.

Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2021 uppgår anslaget till knappt 1,8 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 38 miljoner kronor. Utgifts-prognosen för 2021 är drygt 1,8 miljarder kronor.

För att Åklagarmyndigheten ska kunna möta ett ökat antal och särskilt resurskrävande ärenden samt för att kunna omhänderta prioriterade straff­skärpningar föreslår regeringen att anslaget ökas med 186 000 000 kronor 2022, 198 000 000 kronor 2023 och 224 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Vidare föreslås en anslagsökning med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2022 för att stärka Åklagarmyndighetens arbete mot brottslighet inom avfallsområdet.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkande 11 föreslås att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 76 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska användas till att öka rekryteringen av åklagare så att utbyggnaden av Åklagar­myndigheten kan gå i takt med polisens utökning. För att möta brottsutvecklingen i samhället behöver antalet åklagare bli större.

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att tillskottet behövs för att stärka Åklagarmyndighetens förmåga vid ett ökat ärendeflöde.

I partimotion 2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) i denna del föreslås att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska även användas till en satsning på ett femicidpaket för polis, åklagare och domare för att mäns våld mot kvinnor, sexköp och människohandel för sexuella ändamål ska hanteras med ökad våldskompetens, rättssäkerhet och seriositet i hela rättskedjan.

Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 4 föreslår ledamöterna att anslaget 1:3 Åklagarmyndigheten ökas med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:4 Ekobrottsmyndigheten

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Ekobrottsmyndigheten

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
774 509	855 674	±0	+35 000	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 855 674 000 kronor för 2022 till anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten.

Anslaget får användas för Ekobrottsmyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 774 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 11 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är knappt 785 miljoner kronor.

För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna möta ett ökat antal och särskilt resurskrävande ärenden ökas anslaget med 105 000 000 kronor 2022, 142 000 000 kronor 2023 och 167 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Motionen

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten ökas med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna behöver Ekobrotts­myndigheten tillföras utredningsresurser eftersom ärendeinflödet ökar och enskilda ärenden blir alltmer komplexa.

1:5 Sveriges Domstolar

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:5 Sveriges Domstolar för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Sveriges Domstolar

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
6 470 878	6 632 674	±0	+95 000	+40 000	+10 000	+100 000	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 6 632 674 000 kronor för 2022 till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar.

Anslaget får användas för utgifter i fråga om de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälps­myndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet. Vidare får anslaget användas för utgifter för den regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 6 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 248 miljoner kronor. Utgifts-prognosen för 2021 är drygt 6 miljarder kronor.

För att möta ett ökat målinflöde och säkerställa rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för domstolarna föreslås anslaget ökas med 135 000 000 kronor 2022, 335 000 000 kronor 2023 och 535 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Anslaget föreslås minskas med 2 000 000 kronor för att ge Justitiekanslern en ökad tillsynsmöjlighet över rättshjälpssystemet och därmed bidra till stärkt kontroll över utgifterna för rättsliga biträden. Regeringen föreslår att anslaget 6:3 Justitiekanslern inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.

Vidare föreslår regeringen att anslaget höjs med 10 000 000 kronor per år under 2022 och 2023 för att säkerställa en effektiv tillståndsprövning enligt miljöbalken för en grön omställning.

Slutligen beräknas anslaget höjas med 2 700 000 kronor 2024 för att finansiera ökade kostnader vid Sveriges Domstolar till följd av reformen om att införa den skyddade yrkestiteln undersköterska. Anslaget 4:5 Stimulans­bidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas minskas med motsvarande belopp 2024.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 95 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet behövs enligt motionärerna för att möta en ökad måltillströmning, kompetensförsörjning och ett behov av viss digitalisering. Därtill föreslår motionärerna ett tillskott för att skapa förutsättningar för att införa anonyma vittnesmål i rättegångar.

I kommittémotion 2021/22:4143 av Johan Hedin m.fl. (C) i denna del föreslås att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet behövs enligt motionärerna för en föreslagen satsning på en effektiv tillståndsprövning och tillsynsvägledning samt för att hantera miljöprövningar.

I partimotion 2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) i denna del föreslås att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska användas till en satsning på ett femicidpaket för polis, åklagare och domare för att mäns våld mot kvinnor, sexköp och människohandel för sexuella ändamål ska hanteras med ökad våldskompetens, rättssäkerhet och seriositet i hela rättskedjan.

I kommittémotion 2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 i denna del och yrkande 3 föreslås att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillskottet ska täcka upp för den ökande ärendemängden, för ärendenas ökande komplexitet och för kompetensförsörjning samt möjliggöra förbättrad säkerhet i domstolarna. Dessutom vill motionärerna att det ska finnas domstolar på fler platser i Sverige än det gör i dag.

Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 4 föreslår ledamöterna att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:6 Kriminalvården

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:6 Kriminal­vården för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Kriminalvården

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
10 654 290	12 162 399	+645 000	+717 000	±0	±0	+161 000	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12 162 399 000 kronor för 2022 till anslaget 1:6 Kriminalvården.

Anslaget får användas för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för utgifter för övervakningsnämnderna, övervakare, biträdande övervakare, förtroendemän och statsbidrag till organisationer inom kriminalvårdens område.

För 2021 uppgår anslaget till knappt 10,7 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 hade en anslagskredit om drygt 153 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 10,7 miljarder kronor.

Regeringen anför att Kriminalvårdens anslag behöver tillföras medel för att ge myndigheten förutsättningar att skapa ytterligare tillfälliga och permanenta platser mot bakgrund av den fortsatt ansträngda beläggnings­situationen samt kommande straffrättsliga reformer. För att Kriminalvården ska kunna möta det ökade kapacitetsbehovet inom myndighetens alla verksamheter med bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet föreslås att anslaget ökas med 845 000 000 kronor från 2022, 1 364 000 000 kronor 2023 och 2 066 000 000 kronor fr.o.m. 2024.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkandena 12–14 föreslås att anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 645 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att föreslagna kriminalpolitiska skärpningar på sikt kommer att leda till ett ökat tryck på Kriminalvården med ökad beläggning på både häkten och anstalter. Därutöver anser motionärerna att åtgärder behöver vidtas för att förkorta tiden mellan lagakraftvunnen dom och verkställighet samt att det behöver säker­ställas att permissioner genomförs utan avvikelser och rymningar, t.ex. genom ökad användning av elektronisk övervakning. För att skapa ett starkare fokus på unga personer som rekryteras och används av de kriminella gängen vill motionärerna att det inrättas en ny enhet hos Kriminalvården för unga mellan 15 och 18 år som har begått grova brott. Motionärerna vill också avskaffa dagens ungdomsrabatter.

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 717 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna saknas inom Kriminal­vården en tillfredsställande förvaltningsmarginal och möjlighet att ta emot fler än vad nuvarande lagstiftning kan förväntas medföra. Motionärerna föreslår därför tillskott för att dels öka antalet tillfälliga anstaltsplatser, dels träffa avtal med andra länder om att nyttja anstaltsplatser utomlands. Dessa platser bör enligt motionärerna främst användas för utländska medborgare och andra långtidsdömda.

I kommittémotion 2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 i denna del och yrkande 8 föreslås att anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 161 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att det enligt Kriminalvårdens egen bedömning kommer att krävas en ökning till minst 7 430 anstaltsplatser och 3 000 häktesplatser till 2030. Dessutom behöver det finnas ett överskott av platser för att kunna genomföra renoveringar och för att de intagnas och personalens säkerhet ska gynnas. Motionärerna anför vidare att en förutsättning för rehabilitering av de intagna är att miljön är bra på anstalter och häkten. Tillskottet ska också göra det möjligt för Kriminalvården att hyra fängelseplatser utomlands. Förslaget ska enligt motionärerna genomföras genom att regeringen ger Kriminalvården i uppdrag att sluta avtal med andra länders motsvarighet. Syftet är att stimulera andra länder att vilja låta sina medborgare avtjäna svenska straff i sina hemländer. Avtalen ska bygga på ekonomisk ersättning från den svenska kriminalvården till det andra landets motsvarighet. Det ska även vara möjligt för Kriminalvården att sluta avtal med tredje land om att avtjäna straff i det landet om det anses lämpligt. Oavsett om avtal träffas med hemlandet eller ett tredje land måste givetvis humanitära och rättsliga förhållanden beaktas.

Gemensamt förslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag. Inom utgiftsområde 4 föreslår ledamöterna att anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

1:7 Brottsförebyggande rådet

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:7 Brotts­förebyggande rådet för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Brottsförebyggande rådet

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
177 919	171 371	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 171 371 000 kronor för 2022 till anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet.

Anslaget får användas för Brottsförebyggande rådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för verksamheten vid ett nationellt centrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och för bidrag till projekt eller verksamhet som bedrivs utanför myndigheten som syftar till att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

För 2021 uppgår anslaget till knappt 172 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 9 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är knappt 179 miljoner kronor.

För att Brottsförebyggande rådet ska analysera behoven av stöd och uppföljning med anledning av förslagen om ett lagstadgat kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete föreslår regeringen att anslaget ökas med 4 000 000 kronor för 2022.

1:8 Rättsmedicinalverket

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Rättsmedicinalverket

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
510 248	552 653	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 552 653 000 kronor för 2022 till anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket.

Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för bidrag till forskning av relevans för Rättsmedicinalverkets uppgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 510 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om knappt 4 miljoner kronor. Utgifts­prognosen för 2021 är drygt 505 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 36 000 000 kronor 2022 och 50 000 000 kronor fr.o.m. 2023 för att säkra Rättsmedicinalverkets förmåga att möta ett ökat ärendeflöde i rättskedjan och behov av myndighetens utredningar och analyser.

1:9 Brottsoffermyndigheten

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:9 Brottsoffer­myndigheten för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Brottsoffermyndigheten

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
43 553	43 962	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 43 962 000 kronor för 2022 till anslaget 1:9 Brottsoffermyndigheten.

Anslaget får användas för Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 43 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 1 miljon kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 44 miljoner kronor.

1:10 Ersättning för skador på grund av brott

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Ersättning för skador på grund av brott

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
121 953	200 953	+40 000	+175 000	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 200 953 000 kronor för 2022 till anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott.

Anslaget får användas för utgifter för ersättning för skador på grund av brott i enlighet med bestämmelserna i brottsskadelagen (2014:322).

För 2021 uppgår anslaget till knappt 122 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 29 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 120 miljoner kronor.

Av den föreslagna anslagsförändringen utgör 80 000 000 kronor ett åter­ställande av nivån jämfört med de tillfälliga minskningarna 2020 och 2021. För att finansiera planerade förslag om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer föreslår regeringen därtill att anslaget ökas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2023. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas engångsvis med 1 000 000 kronor 2022 för att finansiera förändringar till följd av de planerade förslagen. Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution föreslås ökas med motsvarande belopp 2022.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkande 15 föreslås att anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott ökas med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill fördubbla nivån på den kränkningsersättning som brottsoffer kan få rätt till. Moderaterna anser också att poliser ska få bättre möjligheter att få kränkningsersättning när de utsätts för brott i tjänsten.

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott ökas med 175 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att det bör införas en statlig skadeståndsgaranti som innebär att staten går in och betalar det skadestånd som domstolen dömt ut till brottsoffret för att därefter kräva gärningsmannen på motsvarande belopp. Vidare anser motionärerna att skadeståndsnivåerna är påfallande låga och att skadestånden i synnerhet för allvarliga brott mot person behöver höjas.

1:11 Rättsliga biträden m.m.

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Rättsliga biträden m.m.

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
3 650 857	3 915 857	±0	+50 000	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 915 857 000 kronor för 2022 till anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m.

Anslaget får användas för utgifter för rättsliga biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Anslaget får vidare användas för utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får även användas för utgifter för medlare enligt 6 kap. 18 a § och 21 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken samt rättegångs­biträde enligt 20 kap. 2 b § föräldrabalken. Anslaget får användas för utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn samt för utgifter för bevisning, parter, tolk, översättning och god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare. Dessutom får anslaget användas för utgifter som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete och som inte ska betalas av annan myndighet.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 3,6 miljarder kronor. Vid ingången av 2021 hade en anslagskredit om drygt 8 miljoner kronor utnyttjats. Utgifts-prognosen för 2021 är drygt 3,6 miljarder kronor.

Regeringen anför att statens utgifter för rättsliga biträden påverkas av flera faktorer, bl.a. utvecklingen av antalet förordnanden, debiterad tid per förordnande och uppräkningen av timkostnadsnormen. Utgifterna för rättsliga biträden har ökat under flera år, delvis på grund av det ökade målinflödet till domstolarna. Anslagets utgifter för 2022 beräknas uppgå till 3 915 857 000 kronor, och därför ökas anslaget med 1 530 000 000 kronor under 2022.

Motionen

I kommittémotion 2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD) i denna del föreslås att anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att rätten till målsägandebiträden i hovrätterna har urholkats. För att varje brottsoffer ska kunna känna sig trygg föreslås att anslaget höjs i detta syfte.

1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
94 987	39 987	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 39 987 000 kronor för 2022 till anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

Anslaget får användas för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar samt för utgifter för ersättning för vissa ombuds- och rättegångskostnader. Anslaget får även användas för utgifter i samband med statens skadeståndsansvar om den enhetliga patentdomstolen överträder EU-rätten.

För 2021 uppgår anslaget till knappt 95 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om knappt 7 miljoner kronor. Utgifts­prognosen för 2021 är 95 miljoner kronor.

1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
19 174	19 174	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 19 174 000 kronor för 2022 till anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar.

Anslaget får användas för årsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar, internationellt samarbete och forskning med anknytning till rättsväsendets område.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 19 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 6 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är 19 miljoner kronor.

1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
68 157	70 157	±0	±0	±0	±0	±0	+500 000

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 70 157 000 kronor för 2022 till anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete.

Anslaget får användas för utgifter i syfte att stimulera lokalt brottsföre­byggande arbete. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 68 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 162 000 kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 62 miljoner kronor.

För att fortsätta arbetet med att motverka dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer genom att sprida strategin bakom Sluta skjut till fler kommuner i landet föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 000 000 kronor 2022 och 12 000 000 kronor 2023.

För att stödja och utveckla det brottsförebyggande arbetet i kommunerna föreslås en ökning av anslaget med 3 000 000 kronor för 2022, 40 000 000 kronor 2023 och 73 000 000 kronor 2024.

Motionen

I kommittémotion 2021/22:3942 av Johan Pehrson m.fl. (L) i denna del föreslås att anslaget 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete ökas med 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att satsningar på kommunala ordningsvakter har visat sig spela en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet i kommuner runt om i landet och föreslår därför ett tillskott till de kommuner som vill satsa på kommunala ordningsvakter.

1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
21 472	24 804	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 21 472 000 kronor för 2022 till anslaget 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Anslaget får användas för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens förvaltningsutgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 21 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 2 miljoner kronor. Utgifts­prognosen för 2021 är drygt 22 miljoner kronor.

För att stärka Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens kapacitet att granska den utökade användningen av hemliga tvångsmedel föreslår regeringen att anslaget ökas med 3 000 000 kronor fr.om. 2022.

1:16 Domarnämnden

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:16 Domar­nämnden för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Domarnämnden

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
9 648	9 823	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 823 000 kronor för 2022 till anslaget 1:16 Domarnämnden.

Anslaget får användas för Domarnämndens förvaltningsutgifter.

För 2021 uppgår anslaget till drygt 9 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 1 miljon kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är knappt 10 miljoner kronor.

1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

Regeringens och motionärernas förslag i fråga om anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering för 2022 sammanfattas i följande tabell.

Anslag till Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

Tusental kronor

Anslag 2021	Prop. 2022	M	SD	C	V	KD	L
244 000	226 900	±0	±0	±0	±0	±0	±0

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 226 900 000 kronor för 2022 till anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering.

Anslaget får användas för utgifter i fråga om verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering samt för administration av bägge.

För 2021 uppgår anslaget till 244 miljoner kronor. Vid ingången av 2021 fanns ett anslagssparande om drygt 48 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2021 är drygt 162 miljoner kronor.

Under 2021 inleds en ny budgetperiod som sträcker sig t.o.m. 2027. Polismyndigheten har i uppdrag att vara nationell förvaltande myndighet för fonden för inre säkerhet samt för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom fonden för integrerad gräns­förvaltning. De första utlysningarna inom den nya perioden beräknas kunna genomföras i början av 2022. Det nationella programmet för EU:s budget­period 2014–2020 är inne i en slutfas och beräknas vara helt avslutat 2023.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget 1:17 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 192 000 000 kronor 2023–2026.

Verksamheten inom fonden för inre säkerhet respektive instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom fonden för integrerad gränsförvaltning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 192 000 000 kronor 2023–2026.

Statligt stöd till kommunala ordningsvakter och lokala trygghetsåtgärder (förslag till nytt anslag 99:1)

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och yrkande 16 föreslås ett statligt stöd till kommunala ordningsvakter och lokala trygghetsåtgärder. Motionärerna anför att ordningsvakter bör användas för att bidra mer till polisens arbete än de gör i dag i syfte att stärka närvaron på de platser där behoven är som störst. Ett liknande förslag framställs i partimotion 2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 28.

Utskottets ställningstagande

Sverige behöver en ny kurs. Riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottets majoritet anför i betänkande 2021/22:FiU1 (s. 56 f.) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De riktlinjerna gäller också som utgångspunkt för justitieutskottets ställningstagande i detta betänkande.

Det är bara genom att skapa ordning och trygghet på gator och torg som friheten kan öka för var och en att leva sitt eget liv. Kvinnor och män ska känna sig trygga att gå ut i sitt kvarter. Föräldrar ska kunna släppa ut barnen för att leka. Tidningsutdelare ska inte behöva bära överfallslarm. Butiksägare ska inte behöva lägga ned sina verksamheter på grund av hot och utpressning. Hårt arbetande människor ska inte terroriseras av kriminella.

Brottsutvecklingen i Sverige kan bara beskrivas som extrem. Den grova organiserade brottsligheten kopplar ett allt hårdare grepp om samhället. Den visar sig bl.a. i epidemin av skjutningar och sprängningar. Det handlar inte längre bara om att Sverige sticker ut negativt jämfört med våra nordiska grann­länder. Statistik från Brå visar att Sverige ligger i den absoluta Europatoppen när det gäller dödligt skjutvapenvåld per capita.

Det är också helt uppenbart att gängvåldet inte bara drabbar gäng­medlemmarna själva. Det drabbar alla i samhället. För drygt ett år sedan sköts tolvåriga Adriana till döds vid en bensinstation i Botkyrka. I juni sköts en polisman till döds i Göteborg. Och i juli sköts två barn som lekte i Flemingsberg i Huddinge. Våldet begränsar skötsamma medborgares livs­utrymme, och barn hamnar i skottlinjen.

Utskottet noterar också att människor inte vågar vittna i gäng­kriminalitetens spår samt att kommunala och statliga tjänstemän upplever obehag när de utför sina jobb och drar sig för att anmäla brott. Härigenom eroderas både rättsstaten och demokratin underifrån. Gängkriminaliteten utgör just nu det största hotet mot tryggheten i samhället. Den måste bekämpas med full kraft, och det innebär avsevärt skärpta straff för gängkriminella.

Samtidigt måste övrig brottslighet stävjas för att ingen ska utsättas för våldtäkt, misshandel, inbrott, rån eller andra brott mot person. Omfattande åtgärder behöver vidtas för att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka tryggheten för medborgarna.

En grundförutsättning för att vända utvecklingen är att tilltron till samhället och demokratin är stark. Medborgarnas fri- och rättigheter ska skyddas och stärkas, liksom domstolarnas oberoende.

Samtliga större myndigheter inom rättsväsendet är enligt utskottets mening underdimensionerade i förhållande till de uppgifter som de har att lösa. Det finns dessutom all anledning att tro att belastningen på rättsväsendet kommer att fortsätta öka, inte minst på grund av den pågående trenden med ökande grov brottslighet. För att bekämpa denna bör omfattande reformer på rätts­området genomföras som leder till längre fängelsestraff, en effektivare brotts­bekämpning och en högre brottsuppklaring. Detta kommer att kräva ytterligare resurser till såväl de brottsbekämpande myndigheterna som domstolarna och Kriminalvården.

Polismyndigheten

För att nå polismålet och möjliggöra en stor ökning av antalet poliser krävs såväl förstärkta resurser som särskilda åtgärder för att göra polisyrket mer attraktivt. För att behålla erfarna poliser och attrahera fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. I Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget för 2019 påbörjades en särskild lönesatsning på polisen som nu är genomförd och har inneburit höjda löner för Sveriges poliser. Polisernas löner är dock fortfarande alltför låga, varför riksdagen bör gå vidare med en ny riktad lönesatsning för att ytterligare lyfta polisyrkets status. När poliserna blir fler ska de också kunna få högre lön.

Många upplever i dag att polisen är frånvarande, saknar tid att rycka ut när något händer eller saknar förmåga att klara upp brott. Antalet poliser i yttre tjänst har enligt uppgift minskat under de senaste tio åren. I dag arbetar endast drygt 7 000 poliser i yttre tjänst med brottsförebyggande och ingripande verksamhet. Därtill arbetar poliser i yttre tjänst normalt i treskift, och givet att det finns bemanning dygnet runt även under helger och veckoslut är antalet som arbetar simultant i yttre tjänst betydligt lägre. Att enbart styra de poliser som utbildas till lokalpolisområdena kommer på egen hand inte att vara tillräckligt för att täcka behovet av antalet poliser i yttre tjänst.

Polismyndigheten bör därför ges i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. Likaså är det centralt att stärka polisyrkets attraktivitet och intensifiera arbetet mot den grova brottsligheten. Utskottet föreslår därför att Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 400 miljoner kronor för 2022 för en satsning på höjda polislöner. Utskottet anser vidare att anslaget bör ökas med 800 miljoner kronor 2023 och med 1,2 miljarder kronor fr.o.m. 2024.

För att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av polisen så att målet om 10 000 nya polisanställda till 2024 kan bli verklighet anser utskottet att anslaget till Polismyndigheten bör ökas med 1,7 miljarder kronor fr.o.m. 2024.

Vidare föreslår utskottet att anslaget ökas med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).

Polisens förmåga att klara upp brott måste förbättras. Kameraövervakning är ett av polisens viktigaste verktyg för att klara upp brott. Bevakningskameror säkrar bevisning som i vissa fall är avgörande för att en person ska kunna knytas till ett brott. I en tid där gängkriminaliteten kopplat grepp om samhället och människor skräms från att vittna kan bevakningskameror utgöra ett verkningsfullt komplement till en stark och kontinuerlig polisnärvaro, och utsatta områden ska vara prioriterade såväl i antal kameror som i utbyggnads­takt. Även i övrigt ska polisen ha goda förutsättningar att sätta upp bevaknings­kameror där de anser att det behövs.

Den franska polisens forcering av Encrochat visar med stor tydlighet vilka framgångar som kan nås för polisen när man har möjlighet att använda hemliga tvångsmedel på ett tidigt stadium mot den grova brottsligheten. Svensk polis har vid upprepade tillfällen aviserat att myndigheten har ett stort och växande behov av teknisk utrustning för att hålla jämna steg med brottsutvecklingen. Polismyndigheten har efterlyst skarpare och mer ändamålsenliga verktyg för att kunna avlyssna och avläsa de kriminella nätverken för att förhindra att framtida allvarliga brott begås inom ramen för den grova organiserade brottsligheten, verktyg som är helt avgörande i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Politiken bör därför inriktas på att stärka och utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga, bl.a. i form av bättre verktyg, ökade teknikkostnader på grund av fler anställda och höjd säkerhetsnivå. Polisen bör också ges i uppdrag att öka antalet bevakningskameror. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att Polismyndighetens anslag, utöver det som anges i budgetpropositionen, ökas med ytterligare 300 miljoner kronor 2022 för att stärka polisens tekniska förmåga och därmed öka möjligheterna att utreda och klara upp fler brott.

För att underlätta för personer att lämna kriminella gäng bör ett nationellt exitprogram inrättas. Programmet ska kombineras med ett mer aktivt upp­sökande arbete, där polisen tillsammans med andra myndigheter konfronterar enskilda gängmedlemmar. Utskottet föreslår därför att anslaget till Polis­myndigheten ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra denna ökade avhopparverksamhet.

Medan polisens brottsbekämpande förmåga stärks är det viktigt att skilja på illegala vapen som används i kriminell verksamhet och legala vapen som används av jägare och sportskyttar. I dag är handläggningstiderna för vapen­licenser långa. Riksdagen har tidigare tillkännagett för regeringen att licensförfarandet bör överföras till en ny jakt- och viltmyndighet. Det finns dock anledning att redan nu förstärka handläggarstödet för att säkerställa att tillståndshanteringen kan ske snabbare och samtidigt hålla en hög rätts­säkerhet. Utskottet föreslår därför att anslaget till Polismyndigheten ökas med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra förkortade handläggnings­tider för vapenlicenser.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet således att anslaget till Polismyndigheten för 2022 ökas med 850 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Säkerhetspolisen

Utskottet föreslår att anslaget till Säkerhetspolisen ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att stärka myndigheten i dess arbete med att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism. Anslaget kan därutöver användas för att kunna stärka attraktiviteten för polisyrket inom Säkerhets­polisen.

Åklagarmyndigheten

Utbyggnaden av Åklagarmyndigheten behöver gå i takt med polisens utökning. Det är av stor betydelse att Åklagarmyndigheten, inte minst på grund av utbildningstiden för åklagare, får långsiktiga förutsättningar att anställa fler medarbetare. Görs inte detta riskeras den långsiktiga kompetens­upp­byggnaden inom myndigheten, och åklagarna kan bli en flaskhals i rätts­väsendet. Regeringen avstår enligt utskottets mening från att skjuta till tillräckliga resurser för att åklagarna ska kunna växa i samma takt som polisen. För att fler åklagare ska kunna anställas föreslår utskottet därför att anslaget till Åklagarmyndigheten ökas med ytterligare 80 miljoner kronor 2022. Utskottet anser att anslagen till Åklagarmyndigheten bör ökas med 160 miljoner kronor 2023 och 240 miljoner kronor 2024.

Sveriges Domstolar

Antalet brottmål i domstolarna kan förväntas öka under de kommande åren, bl.a. mot bakgrund av de satsningar på fler poliser och åklagare som utskottet föreslagit ovan. Verksamheten behöver dimensioneras för att möta detta. Utskottet föreslår därför att anslaget till Sveriges Domstolar ökas med ytterligare 50 miljoner kronor 2022. Från och med 2023 anser utskottet att anslagen till Sveriges Domstolar bör ökas med 100 miljoner kronor.

Kriminalvården

Inom Kriminalvården råder redan i dag överbeläggning inom princip hela verksamheten, både på anstalter och i häkten. Det beror bl.a. på att regeringen inte förmått bygga ut tillräckligt med platser för att hantera brottsutvecklingen. Kriminalvården bör därför ges i uppdrag att ytterligare förstärka den nu planerade kapacitetsutökningen för häkte, anstalt och frivård. För att ta höjd inför kommande straffskärpningar föreslår utskottet att anslaget till Kriminalvården ökas med ytterligare 200 miljoner kronor 2022. Utskottet anser att anslagen till Kriminalvården bör ökas med 300 miljoner kronor 2023 och 400 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

Övriga anslag och bemyndigandet

När det gäller övriga anslag inom utgiftsområde 4 föreslås inga avvikelser från budgetpropositionens förslag. I dessa delar tillstyrker således utskottet budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker även det bemyndigande som föreslås i propositionen.

Sammanfattning

Utskottets ställningstagande i anslagsdelen innebär sammanfattningsvis att utskottet delvis tillstyrker proposition 2021/22:1 utgiftsområde 4 punkten 1 och motionerna 2021/22:4057 (M) yrkande 1, 2021/22:3904 (SD), 2021/22:4143 (C), 2021/22:3360 (V), 2021/22:4192 (KD) yrkande 1 samt 2021/22:3942 (L). Övriga motioner avstyrks.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till bemyndigande i proposition 2021/22:1 utgiftsområde 4 punkten 2.

Återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet

Propositionen

I budgetpropositionen lämnar regeringen en återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet. Sammanlagt rör det sig om 24 tillkänna­givanden, varav merparten gjorts efter förslag från justitieutskottet.

Tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade

Följande tillkännagivanden som riksdagen har fattat beslut om på initiativ av justitieutskottet redovisar regeringen som slutbehandlade:

–      utvärdering av sekretessbrytande bestämmelser (bet. 2017/18:JuU18 punkt 6, rskr 2017/18:175, propositionen s. 38)

–      utvärdering av bestämmelsen om kränkande fotografering (bet. 2016/17:JuU16 punkt 9, rskr. 2016/17:211, propositionen s. 38 f.)

–      utredning av ett system med kronvittnen (bet. 2018/19:JuU12 punkt 26, rskr. 2018/19:169, propositionen s. 39)

–      anonyma vittnen (bet. 2018/19:JuU12 punkt 27, rskr. 2018/19:169, propositionen s. 39)

–      statistik om angrepp mot blåljuspersonal (bet. 2017/18:JuU1 punkt 49, rskr. 2017/18:92, propositionen s. 40)

–      bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella (bet. 2017/18:JuU16 punkt 9, rskr. 2017/18:184, propositionen s. 40)

–      Kriminalvårdens kostnadseffektivitet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 18, rskr. 2015/16:106, propositionen s. 42)

–      en ny utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård (bet. 2017/18:JuU16 punkt 10, rskr. 2017/18:184, propositionen s. 42)

–      ökat samarbete med andra länder (bet. 2018/19:JuU13 punkt 31, rskr. 2018/19:192, propositionen s. 43)

–      polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2015/16:JuU1 punkt 7, rskr. 2015/16:106, propositionen s. 45 f.)

–      polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2016/17:JuU1 punkt 17, rskr. 2016/17:90, propositionen s. 45 f.)

–      polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2017/18:JuU1 punkt 41, rskr. 2017/18:92, propositionen s. 45 f.)

–      polisens tillgänglighet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 39, rskr. 2015/16:106, propositionen s. 46 f.)

–      praktik i polisutbildningen (bet. 2016/17:JuU1 punkt 21, rskr. 2016/17:90, propositionen s. 49)

–      förebygga och utreda brott mot äldre i hela landet (bet. 2016/17:JuU1 punkt 35, rskr. 2016/17:90, propositionen s. 50).

När det gäller det ovannämnda tillkännagivandet om Kriminalvårdens kostnadseffektivitet anför regeringen följande (s. 42):

Regeringskansliet analyserade 2018–2019 Kriminalvårdens kostnads­utveckling 1998–2017 och vidtog därefter en rad åtgärder i syfte att öka effektiviteten och bromsa kostnadsutvecklingen inom myndigheten. Kriminalvården har i sitt regleringsbrev sedan 2018 regeringens uppdrag att redovisa effektiviseringsåtgärder för att uppnå budget i balans på kort och lång sikt. Kriminalvården har med anledning av detta sedan dess ett pågående effektiviserings- och besparingsarbete.

Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 i uppdrag att ta fram en plan för den framtida platskapaciteten med fokus på flexibilitet, verksamhetens behov och resurseffektivitet. Riksrevisionen presenterade 2020 sin granskning Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR 2020:16). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (skr. 2020/21:62) konstaterar regeringen bl.a. att Riksrevisionens iakttagelser kommer utgöra ett bra underlag för myndighetens fortsatta effektiviseringsarbete men att Riksrevisionens bedömning av vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna göras är överskattad. Riksdagen har genom beslut den 7 april 2021 ställt sig bakom regeringens bedömning (bet. 2020/21:JuU20, rskr. 2020/21:243).

Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats ovan anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

I fråga om de ovannämnda tillkännagivandena om polisens närvaro i brotts­utsatta områden anför regeringen följande (s. 45 f.):

Regeringen har under flera år redovisat åtgärder för att stärka Polismyndighetens arbete i utsatta områden. Riksrevisionen granskade under 2020 Polismyndighetens arbete i utsatta områden och konstaterade att regeringen, genom sin styrning av Polismyndigheten, har ökat förutsättningarna för att Polismyndigheten ska kunna arbeta effektivt i utsatta områden. Riksrevisionen bedömde att regeringen på flera sätt har prioriterat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och att det finns och har funnits en tydlig ambition om att försöka vända utvecklingen i dessa områden.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett antal nya återrapporteringskrav och uppdrag som berör utsatta områden. Polismyndigheten ska redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ska Polismyndigheten redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolis­områdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. Polismyndigheten har också fått i uppdrag att redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden. Utöver detta har Polismyndigheten fått i uppdrag att uppdatera lägesbilden över utsatta områden och ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas i de utsatta områdena samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Slutligen ska Polismyndigheten beskriva hur arbetet med kamera­bevakning bedrivs och utvecklas. Av redovisningen ska det särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Uppdragen ska redovisas senast den 1 december 2021. Under 2020 har regeringen dessutom fattat beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt. De riktar sig mot närings­verksamhet samt folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet ska bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring ska bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2021.

Genom de vidtagna åtgärderna anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.

När det gäller det ovannämnda tillkännagivandet om polisens tillgänglighet anför regeringen följande (s. 46 f.):

En grundförutsättning för all operativ polisverksamhet är att polisen finns närvarande i samhället, genom att förebygga brott och göra ingripanden samt utreda brott. Den huvudsakliga kontakten med myndigheten sker dock på telefon 112 eller 114 14, genom besök i reception eller via polisen.se. Till detta kommer e-post och vanlig post samt sociala medier. Vidare har Polismyndigheten anslutit sig till den nationella infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda, ”Mina meddelanden”.

Polismyndigheten bedriver ett kontinuerligt och strategiskt arbete med att utveckla kontaktvägarna till och från myndigheten. Polisens service­program är huvudsakligen inriktat mot att säkerställa att medborgarmötet präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. De initiala kontakterna med myndigheten sker traditionellt via telefon eller fysiska besök i receptionerna. Serviceprogrammet ska både säkerställa ett brett utbud av digitala tjänster och en god servicenivå för medborgare som av olika skäl väljer att ringa eller besöka myndigheten.

Regeringen följer löpande utvecklingen för Polismyndighetens service. Andelen medborgare som är nöjda med polisens bemötande samt utförande av sitt ärende uppgick till 92 respektive 86 procent under 2020. Detta är goda resultat som dessutom visar på en positiv utveckling. Andelen medborgare som är nöjda med Polismyndighetens tillgänglighet uppgick till 58 procent 2020. Sett över en längre tid är det en förbättring även om siffran är lägre än 2019, ett år som sticker ut i statistiken på ett sätt som det inte finns någon tydlig förklaring till. Andelen besvarade samtal inom 5 minuter vid polisens kontaktcenter ökade till 67 procent (mätperioden avser januari till september). Likaså ökade användningen av e-tjänster för tillståndsärenden, medan andelen polisanmälningar via e‑tjänsten var oförändrad. Utvecklingen av e-tjänster talar för en ökad tillgänglighet. Vidare har Riksrevisionen granskat myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill använda digitala kanaler (RiR 2021:8). Det kan bl.a. noteras att Polismyndigheten är en av två bland de granskade myndigheterna som har telefonkundtjänsten öppen dygnet runt under veckans alla dagar. Några specifika rekommendationer riktade till Polismyndigheten finns inte i rapporten, utöver den allmänna rekommendationen att säkerställa att uppföljningar av servicekvalitet också fångar synpunkter från användare som inte kan eller vill använda digitala servicekanaler.

[…] Som redogjorts för ovan utvecklar Polismyndigheten kontinuerligt sin service till medborgarna. Regeringen gör bedömningen att Polis­myndighetens arbete på detta område är ambitiöst och ändamålsenligt.

Regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anser att tillkännagivandet ska anses vara slutbehandlat.

Tillkännagivanden som redovisas som inte slutbehandlade

Regeringen återrapporterar också ett antal tillkännagivanden som inte är slutbehandlade tillsammans med en redogörelse för vilka åtgärder som hittills vidtagits. Detta rör följande tillkännagivanden som riksdagen har fattat beslut om på initiativ av justitieutskottet:

–      särskild utbildning för den som hör eller förhör barn (bet. 2017/18:JuU1 punkt 74, rskr. 2017/18:92, propositionen s. 41)

–      nationell plan för barnahusens verksamhet (bet. 2019/20:JuU29 punkt 34, rskr. 2019/20:233, propositionen s. 41 f.)

–      redovisning av åtgärder för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 punkt 10, rskr. 2014/15:77, propositionen s. 43 f.)

–      lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 punkt 9, rskr. 2016/17:90, propositionen s. 43 f.)

–      lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet. 2017/18:JuU1 punkt 36, rskr. 2017/18:92, propositionen s. 43 f.)

–      en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 punkt 3, rskr. 2015/16:106, propositionen s. 44 f.)

–      fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 punkt 12, rskr. 2016/17:90, propositionen s. 48 f.).

Tillkännagivanden från andra utskott

Följande tillkännagivanden som riksdagen har fattat beslut om på initiativ av andra utskott redovisar regeringen som slutbehandlade respektive inte slutbehandlade:

–      Veterancentrum (bet. 2015/16:FöU8 punkt 8, rskr. 2015/16:149, propositionen s. 47)

–      en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort en internationell insats (bet. 2017/18:FöU1 punkt 2, rskr. 2017/18:100, propositionen s. 47).

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 17 anför motionärerna att de anser att de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av vissa tillkännagivanden inte är tillräckliga. Det gäller åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden om polisens närvaro i brottsutsatta områden (bet. 2015/16:JuU1 punkt 7, rskr. 2015/16:106, bet. 2016/17:JuU1 punkt 17, rskr. 2016/17:90 och bet. 2017/18:JuU1 punkt 41, rskr. 2017/18:92), polisens tillgänglighet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 39, rskr. 2015/16:106) och Kriminalvårdens kostnadseffektivitet (bet. 2015/16:JuU1 punkt 18, rskr, 2015/16:106).

Konstitutionsutskottets uttalande våren 2017 om tillkänna­givanden

I samband med att konstitutionsutskottet våren 2017 behandlade regeringens skrivelse 2016/17:75 tog man upp behandlingen av tillkännagivanden och anförde följande (bet. 2016/17:KU21 s. 37 f.):

Konstitutionsutskottet har tidigare välkomnat att regeringen tydligt redovisar när den behandlar ett tillkännagivande i t.ex. budgetproposi­tionen. Vissa utskott, t.ex. justitieutskottet och näringsutskottet, tar i sina yttranden till konstitutionsutskottet om den nu aktuella skrivelse 75 upp frågor där regeringen hänvisar till behandlingen i en tidigare framlagd proposition. Det kan gälla både ej slutbehandlade och slutbehandlade tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet vill framhålla att det är angeläget att regeringen är tydlig i den aktuella propositionen huruvida den anser att ett tillkännagivande är slutbehandlat eller inte med det som redovisas och föreslås. Utskotten ges därmed en möjlighet att reagera i samband med att regeringen gör sin bedömning. Frågan kan därmed behandlas i sitt sakliga sammanhang. Lämpligen kan berört utskott således redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande. Om regeringen har redovisat sin syn för riksdagen i en proposition eller skrivelse och inte mött invändningar bör den, inför framtagandet av skrivelse 75, kunna utgå från att riksdagen inte har invändningar mot den hantering som redovisats. Det finns dock inget formellt hinder mot att ett utskott som av något skäl inte uppmärksammat regeringens redovisning återkommer i samband med behandlingen av skrivelse 75.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av de tillkänna­givanden om rättsväsendet som utskottet har tagit initiativ till.

Av detta följer att utskottet inte delar den uppfattning som förs fram i motion 2021/22:4057 (M) yrkande 17 om att tillkännagivandena om polisens närvaro i brottsutsatta områden, polisens tillgänglighet och Kriminalvårdens kostnadseffektivitet borde redovisas som öppna och inte som slutbehandlade. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Reservation

 

Återrapportering av vissa tillkännagivanden om rättsväsendet, punkt 2 (M)

av Johan Forssell (M), Louise Meijer (M) och Ellen Juntti (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att de åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivanden om polisens närvaro i brottsutsatta områden, polisens tillgänglighet och Kriminalvårdens kostnadseffektivitet, som regeringen nu anser är slutbehandlade, inte är tillräckliga för att tillkännagivandena ska kunna anses tillgodosedda. Regeringen bör därför redovisa tillkännagivandena som åter öppna.

Särskilda yttranden

 

1.	Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (S, MP)
	Fredrik Lundh Sammeli (S), Petter Löberg (S), Maria Strömkvist (S), Gustaf Lantz (S), Carina Ödebrink (S) och Rasmus Ling (MP) anför:

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 4 inte får överstiga 62 918 986 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1). Riksdagen har därmed fastställt utgiftsramen enligt ett förslag som lagts fram av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna. Vårt budgetalternativ ska ses som en helhet. Vi hänvisar därvid till reservation 1 i betänkande 2021/22:FiU1 där vi utvecklar våra riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som har anförts i budgetpropositionen. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budget­politiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställnings­tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 4 och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområdet.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället krävs både ett effektivt brottsbekämpande arbete och ett brottsförebyggande arbete som involverar många aktörer i samhället. Det är centralt att fler brott förhindras och att fler brott klaras upp.

Sverige har en fantastisk och unik natur, som har stor betydelse både för biologisk mångfald och människors hälsa. Därför är det beklagligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör en omfattande ned­dragning i anslaget för skydd av värdefull natur. Vidare anser vi att ett bort­tagande av investeringsstödet för energieffektivisering och en sänkning av skatten på bensin och diesel är helt fel väg att gå samtidigt som vi är inne i en brinnande klimatkris.

Det skatteförslag som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna har lagt fram är utformat med det specifika syftet att personer som inte kan arbeta, är arbetslösa, har en funktionsnedsättning eller är cancersjuka inte ska få ta del av en ekonomisk förstärkning. I stället ska de betala upp till ca 1 800 kronor mer i skatt varje år.

Inte heller kommer de nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör att leda till färre arbetslösa. Tvärtom riskerar de att leda till att långtidsarbetslösheten biter sig fast i ett läge där den redan är hög på grund av krisen. Neddragningarna på arbetsmarknadsutbildningen riskerar också att leda till kompetensbrist.

Vi noterar vidare att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna nu erkänner föräldrars behov av att kunna vara hemma med barn i skolåldern. Men de vill bara göra det till en reell möjlighet för dem som har råd att avstå lön under ledigheten – detta då familjeveckan avvisas för att det i stället ska införas en rätt till obetald föräldraledighet.

Under utskottets beredning av ärendet har det framkommit att snabba förändringar, även om de handlar om tillskott, ställer till problem för myndigheterna och försvårar det långsiktiga arbetet. Den grova kriminaliteten hotar sammanhållningen och tryggheten i vårt land. Brotten ska bekämpas med full och oförminskad kraft med alla verktyg som står till buds. För att den målsättningen ska bli verklighet krävs det enligt oss satsningar på breda och långsiktiga åtgärder. I likhet med vad som anförs i budgetpropositionen bör förstärkningen av Polismyndigheten fortsätta och hela rättsväsendet ska ges utökade resurser. De ramar för utgiftsområde 4 som vunnit majoritet i riksdagen ökar den redan föreslagna satsningen ytterligare, trots att satsningarna i budgetpropositionen motsvarar de behov som myndigheterna har angett i budgetprocessen. När det gäller satsningen på polislöner ska sådana satsningar enligt vår mening hanteras av parterna och stärka polisyrkets attraktivitet. Avhopparverksamhet är en viktig del av brotts­bekämpningen och medel till sådan verksamhet, liksom all annan offentligt finansierad verksamhet, måste användas på det mest optimala sättet.

För att betala för satsningarna skär Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ner på områden som är viktiga för att stoppa nyrekryteringen till kriminalitet, liksom på klimatsatsningar som är avgörande för ett effektivt klimatarbete.

Mot denna bakgrund ställer vi oss bakom regeringens inriktning av kriminalpolitiken. Vi delar vidare regeringens syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att minska brottsligheten och öka tryggheten samt för att stärka den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Med regeringens förslag till anslags­fördelning får rättsväsendet goda förutsättningar att genomföra dessa åtgärder.

 

 

2.	Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (C)
	Johan Hedin (C) anför:

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 4 inte får överstiga 62 918 986 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1). Riksdagen har därmed fastställt utgiftsramen enligt ett förslag som lagts fram av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 4 och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområdet.

Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4121 av Annie Lööf m.fl. Centerpartiets budgetmotion 2022. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 2 och 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 4. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 4 läggs fram i kommittémotion 2021/22:4143. Centerpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 4 innebär bl.a. följande.

Ett välfungerande rättsväsende är ett av grundfundamenten i en rättsstat och att värna detta är en av statens kärnverksamheter. Människors fri- och rättigheter ska skyddas och man ska kunna känna trygghet i hela landet. Vid kränkningar av dessa rättigheter ska skyldiga identifieras, dömas och straffas på ett rättssäkert sätt. Så byggs en välfungerande rättsstat.

Var man än bor och arbetar i Sverige måste man kunna känna sig trygg. Det kräver en polismyndighet och ett rättsväsende som klarar av både vardagsbrott och grövre brottslighet. Ansvaret för att garantera människor säkerhet och trygghet är en av statens viktigaste uppgifter. För att lösa denna uppgift krävs att antalet brott minskar, att polisen i högre grad ingriper under pågående brott samt att genomförda brott utreds och förövare döms. Polisen måste vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. Den ska ha ett långsiktigt mandat och de lokala poliserna ska i största möjliga mån jobba med uppgifter kopplade till det lokala området. Tryggheten ska värnas i hela landet. För att förhindra att förtroendet för polisen och rättsväsendet minskar krävs kraftfulla satsningar på ökad lokal polisiär närvaro, ökade resurser för att utreda och lagföra begångna brott och andra trygghetsskapande åtgärder. Att förtroendet för rättsväsendet är högt samt att rättssamhället är stabilt och försvarar människors fri- och rättigheter i hela landet är grundläggande. Sverige är i grunden ett tryggt och säkert land, men den oro som sprider sig måste tas på allvar. Vår trygghet kräver ett rättsväsende som står rustat att hantera kriminaliteten. Rättsväsendets grundinställning måste vara att brott ska utredas och gärningsmän lagföras.

Centerpartiet vill se en kraftig resursförstärkning till polisen för att garantera polisens lokala närvaro, öka antalet arbetade polistimmar, skapa förutsättningar för bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö och ge polisen möjlighet att bekämpa brottsligheten både i hemmet och utanför. Den särskilda satsningen på arbetsmiljön inkluderar möjligheten till en lönesatsning för de poliser som arbetar direkt mot gängkriminalitet, som är i yttre tjänst och som är områdespoliser. Centerpartiet föreslår en satsning på införandet av s.k. polisstödsassistenter som ska kunna samarbeta med och avlasta poliser samt att s.k. trygghetsvärdar anställs i syfte att agera som en länk mellan befolkningen i vissa särskilt utsatta områden och Polismyndigheten. Center­partiet vill vidare utöka polisens resurser och kunskap för att bl.a. bedriva spaningsarbete på sexköpssajter samt utöka utredningsresurserna för att motverka människohandel och koppleri. För att korta köerna till Nationellt forensiskt centrum och därigenom stärka den forensiska utrednings­verksamheten måste polisen därför tilldelas ytterligare resurser.

Sammantaget anvisar Centerpartiet 361 450 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 4 för 2022.

 

 

3.	Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (V)
	Gudrun Nordborg (V) anför:

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 4 inte får överstiga 62 918 986 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1). Riksdagen har därmed fastställt utgiftsramen enligt ett förslag som lagts fram av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställnings­tagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 4 och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområdet.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278 av Nooshi Dadgostar m.fl. Röd politik för en grön omställning. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 3 och 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 4. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 4 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3360.

I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022, två dagar före planerad justering, inkom Moderaterna, Sverigedemokraterna och Krist­demokraterna med ett gemensamt budgetförslag. Som en del av den överenskommelse som Vänsterpartiet har ingått med regeringen stödde Vänsterpartiet i andra hand, efter att vårt eget budgetförslag röstats ned, regeringens budgetförslag framför förslaget från Moderaterna, Sverige­demokraterna och Kristdemokraterna. Vänsterpartiet anser att regeringens förslag i sin helhet hade varit bättre för Sverige, eftersom det utgår från andra utgångspunkter än de värderingar som genomsyrar Moderaternas, Sverige­demokraternas och Kristdemokraternas förslag.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 4 innebär bl.a. följande.

Vi föreslår att det satsas medel för att inrätta en särskild akut hjälplinje för kvinnor som utsätts för mäns våld. Akutlinjen ska drivas av Polismyndigheten och bemannas av främst poliser, men även socionomer och sjuksköterskor som alla har särskild kompetens i att hantera mäns våld mot kvinnor samt göra adekvata och akuta riskbedömningar. Vidare anser vi att Nationellt forensiskt centrum behöver extra tillskott av pengar eftersom myndigheten annars riskerar att bli en flaskhals i rättsväsendet som leder till att brottsutredningar och rättegångar drar ut på tiden. Slutligen föreslår vi ett femicidpaket där polis, åklagare och domare ska ingå i syfte att mäns våld mot kvinnor, sexköp och människohandel för sexuella ändamål ska hanteras med ökad vålds­kompetens, rättssäkerhet och seriositet i hela rättskedjan. Kompetens­utvecklingen ska också inkludera hanteringen av det nya barnfridsbrottet och möjligheterna att genomföra bra barnförhör.

Sammantaget anvisar Vänsterpartiet 90 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 4 för 2022.

 

 

4.	Statens budget inom utgiftsområde 4, punkt 1 (L)
	Johan Pehrson (L) anför:

 

Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 4 inte får överstiga 62 918 986 kronor 2022 (bet. 2021/22:FiU1). Riksdagen har därmed fastställt utgiftsramen enligt ett förslag som lagts fram av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Det är positivt att den nya budget som riksdagen har antagit innebär en mindre rödgrön politik för Sverige. På viktiga områden genomförs kursomläggningar i liberal och borgerlig riktning, vilket jag välkomnar. Samtidigt finns det inslag i budgeten som Liberalerna inte ställt sig bakom. Liberalernas budgetalternativ bör ses som en helhet. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budget­politiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 4 och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Liberalernas politik inom utgiftsområdet.

Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. Ny start för Sverige – Liberalernas budgetmotion för 2022. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservationerna 4 och 8 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgifts­område 4. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 4 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3942. Liberalernas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 4 innebär bl.a. följande.

Det är tydligt att den politik som har förts under den rödgröna regeringens tid vid makten inte har förmått att komma till rätta med Sveriges utmaningar med bl.a. en historiskt hög långtidsarbetslöshet, en eskalerad gängkriminalitet och ett växande utanförskap. För att vända utvecklingen behövs en kraftfull, liberal reformagenda som svarar mot de utmaningar Sverige står inför. Det behövs en ny start för Sverige.

Liberalerna lägger därför fram en budget med en tydlig utgångspunkt: den nya start som Sverige behöver. En liberal reformagenda som bl.a. innebär en kraftig förstärkning till hela rättskedjan.

Sverige är i dag det land i Europa med flest antal dödsskjutningar sett till befolkningsmängd. Bara sedan 2017 har fler än personer 200 avlidit. Mer än 1 500 skjutningar har ägt rum. Trots ökade resurser och skärpta straff konstaterar polisen att de kriminella miljöerna växer. Trots kända brister uteblir långsiktiga satsningar på en rad viktiga myndigheter och verksamheter. Liberalerna vill gå längre och öka resurserna till rättsväsendet, förbättra löner och arbetsvillkor för poliser och öka tryggheten i kommuner genom lokalt anställda trygghetsvakter. Samtidigt menar vi att det kommer att krävas omfattande insatser och resurser i många år framöver för att på riktigt vända utvecklingen. För att öka tryggheten och friheten måste samhället direkt konfrontera förövarna, oavsett om det är kriminella gäng, klaner eller familjer som utövar våld och förtryck. Alla som i dag drabbas av våld och otrygghet ska känna att samhället reagerar på situationen och att brottsoffer får det stöd och skydd de har rätt till.

Trots satsningar på Polismyndigheten har Sverige fortfarande en låg polis­täthet. Det råder i dag en skriande polisbrist. Den enskilt viktigaste satsningen för att på såväl kort som lång sikt säkra Polismyndighetens kompetens­försörjning är att höja polislönerna. Det måste synas i lönekuvertet att samhället uppskattar de insatser som poliser varje dag uträttar i samhällets tjänst, inte sällan i miljöer och situationer där de riskerar liv och hälsa. För att åstad­komma det krävs mer än regeringens generella satsningar. Därför aviserar vi i vår budget en särskild satsning på höjda polislöner. Liberalernas målsättning är att Sverige på sikt ska nå det europeiska snittet i polistäthet. Det kräver satsningar som på lång sikt kommer stärka tryggheten och återupprätta kontrollen – i hela landet. Men vi vet också att trygghetsproblemen i människors liv kräver åtgärder här och nu. Satsningar på kommunala ordningsvakter har visat sig spela en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet i kommuner runtom i landet. Samtidigt är förutsättningarna olika, och de lokala trygghetsproblemen finns här och nu. Det går inte att vänta tills framtidens poliser är färdigutbildade. Trygghet ska inte vara en fråga om var i landet man bor. Liberalerna avsätter därför resurser till kommuner som vill satsa på kommunala ordningsvakter.

Sammantaget anvisar Liberalerna 900 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 4 för 2022.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 4:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden  som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de  belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:3360 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.

2021/22:3904 av Adam Marttinen m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:3942 av Johan Pehrson m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på Polismyndigheten för att återrekrytera poliser och för att anställa administrativt stöd till polisen och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler poliser ska arbeta i yttre tjänst och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4057 av Johan Forssell m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja polisernas löner och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler synliga poliser och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade villkor för tjänstgöring i yttre tjänst och på obekväm arbetstid och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Polismyndigheten för att återrekrytera seniora utredare och för att anställa administrativt stöd till polisen och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Polismyndigheten för kameraövervakning och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Polismyndigheten för att stärka och utveckla polisens tekniska förmåga och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser för brottsförebyggande arbete och avhopparverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Säkerhetspolisen och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Åklagarmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Kriminalvården för inrättande av en enhet för unga som begår grova brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Kriminalvården för avskaffad straffrabatt för unga och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statligt stöd till kommunala ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens närvaro i brottsutsatta områden, polisens tillgänglighet och Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4143 av Johan Hedin m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:4192 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Åklagarmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Domstolar och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Ekobrottsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Säkerhetspolisen och tillkännager detta för regeringen.

 

Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

 

Anslag för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			M	SD	C	V	KD	L
1:1	Polismyndigheten	32 985 967	862 500	3 145 000	321 450	70 000	1 315 000	400 000
1:2	Säkerhetspolisen	1 828 382	37 000	210 000	±0	±0	17 000	±0
1:3	Åklagarmyndigheten	1 942 249	76 000	25 000	±0	10 000	±0	±0
1:4	Ekobrottsmyndigheten	855 674	±0	35 000	±0	±0	±0	±0
1:5	Sveriges Domstolar	6 632 674	±0	95 000	40 000	10 000	100 000	±0
1:6	Kriminalvården	12 162 399	645 000	717 000	±0	±0	161 000	±0
1:7	Brottsförebyggande rådet	177 371	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:8	Rättsmedicinalverket	552 653	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:9	Brottsoffermyndigheten	43 962	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:10	Ersättning för skador på grund av brott	200 953	40 000	175 000	±0	±0	±0	±0
1:11	Rättsliga biträden m.m.	3 915 857	±0	50 000	±0	±0	±0	±0
1:12	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	39 987	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:13	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	19 174	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:14	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	70 157	±0	±0	±0	±0	±0	500 000
1:15	Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	24 804	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:16	Domarnämnden	9 823	±0	±0	±0	±0	±0	±0
1:17	Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering	226 900	±0	±0	±0	±0	±0	±0
Förslag till anslag utöver regeringens förslag
99:1	Statligt stöd till kommunala ordningsvakter och lokala trygghetsåtgärder	±0	500 000	±0	±0	±0	±0	±0
Summa för utgiftsområdet		61 688 986	2 160 500	4 452 000	361 450	90 000	1 593 000	900 000

 

Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndigande 

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

 

Beställningsbemyndiganden för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Tidsperiod
1:17	Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering	192 000	2023–2026

 

Bilaga 4

Utskottets anslagsförslag

Anslag för 2022 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet

 

Tusental kronor

Anslag		Avvikelse från regeringen	Utskottets förslag
1:1	Polismyndigheten	+850 000	33 835 967
1:2	Säkerhetspolisen	+50 000	1 878 382
1:3	Åklagarmyndigheten	+80 000	2 022 249
1:4	Ekobrottsmyndigheten	±0	855 674
1:5	Sveriges Domstolar	+50 000	6 682 674
1:6	Kriminalvården	+200 000	12 362 399
1:7	Brottsförebyggande rådet	±0	177 371
1:8	Rättsmedicinalverket	±0	552 653
1:9	Brottsoffermyndigheten	±0	43 962
1:10	Ersättning för skador på grund av brott	±0	200 953
1:11	Rättsliga biträden m.m.	±0	3 915 857
1:12	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	±0	39 987
1:13	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	±0	19 174
1:14	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	±0	70 157
1:15	Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	±0	24 804
1:16	Domarnämnden	±0	9 823
1:17	Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering	±0	226 900
Summa för utgiftsområdet		+1 230 000	62 918 986