H901FöU2: Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Försvarsutskottets betänkande 2021/22:FöU2

Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till två nya lagar om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten respektive Försvarets radioanstalt. De nya lagarna föreslås ersätta lagen om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet, som enligt förslaget upphävs. Det föreslås även följdändringar i vissa lagar. Vidare föreslås ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som bl.a. rör Försvarets radioanstalts internationella samarbete. Genom de nya lagarna skyddas fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter samtidigt som det säkerställs att Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. De nya lagarna ska tillämpas i stället för EU:s dataskydds­förordning och dataskyddslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

De nya lagarna och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

I betänkandet finns nio reservationer (M, C, V, KD, L).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:224 Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Nio yrkanden i följdmotioner.

Sex yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Propositionen

Pågående arbete

Motionerna

Konstitutionsutskottets yttrande

Utskottets ställningstagande

Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet m.m.

Motionerna

Pågående arbete

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Avslag på propositionen, punkt 1 (C)

2.Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 2 (V)

3.Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 2 (L)

4.Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarsmakten, punkt 3 (V)

5.Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarets radioanstalt, punkt 4 (V)

6.Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 6 (M, KD)

7.Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten, punkt 7 (M, KD, L)

8.Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten, punkt 7 (V)

9.Myndighetssamverkan, punkt 8 (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten

2 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt

3 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

4 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

5 Förslag till lag om ändring i brottsdatalagen (2018:1177)

Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande 2021/22:KU2y

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2021/22:1154 av Daniel Bäckström m.fl. (C).

 

Reservation 1 (C)

2.	Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:224 punkt 3 och avslår motionerna

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3 och

2021/22:1011 av Allan Widman m.fl. (L).

 

Reservation 2 (V)

Reservation 3 (L)

3.	Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarsmakten

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten i de delar det avser 3 kap. 4 och 5 §§.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:224 punkt 1 i denna del och avslår motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1.

 

Reservation 4 (V)

4.	Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarets radioanstalt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt i de delar det avser 3 kap. 3 och 4 §§.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:224 punkt 2 i denna del och avslår motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2.

 

Reservation 5 (V)

5.	Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten

2. lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt

3. lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

4. lag om ändring i brottsdatalagen (2018:1177)

i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:224 punkterna 1, 2, båda i denna del, 4 och 5.

 

6.	Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkandena 2 och 3,

2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 2 och

2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 31 och 32.

 

Reservation 6 (M, KD)

7.	Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 4 och

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 1.

 

Reservation 7 (M, KD, L)

Reservation 8 (V)

8.	Myndighetssamverkan

Riksdagen avslår motion

2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 9.

 

Reservation 9 (M)

9.	Ändamålsenlig underrättelseverksamhet

Riksdagen avslår motion

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkandena 44 och 45.

 

Stockholm den 18 november 2021

På försvarsutskottets vägnar

Pål Jonson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Pål Jonson (M), Niklas Karlsson (S), Paula Holmqvist (S), Jan R Andersson (M), Roger Richthoff (SD), Mattias Ottosson (S), Hanna Gunnarsson (V), Jörgen Berglund (M), Sven-Olof Sällström (SD), Kalle Olsson (S), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), Elisabeth Falkhaven (MP), Alexandra Anstrell (M), ClasGöran Carlsson (S), Lars Andersson (SD) och Linda Modig (C).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Försvarsdepartementet en särskild utredare dels den 27 april 2017 med uppdrag att göra en översyn av den lagstiftning som gäller för personuppgiftsbehandling inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, och dels den 18 maj 2020 med uppdrag att göra en översyn av regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete. Utredningarna överläm­nade den 9 augusti 2018 respektive den 26 november 2020 betänkandena Behandlingen av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (SOU 2018:63) samt Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68). Båda utredningsbetänkandena har remissbehandlats.

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2020/21:224 Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radio­anstalt samt nio yrkanden i fyra följdmotioner och sex yrkanden i tre motioner från allmänna motionstiden 2021. Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag.

Försvarsutskottet beslutade den 23 september att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna i de delar de berör konstitutionsutskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottets yttrande finns i bilaga 3.

Försvarsutskottet besökte den 12 oktober Försvarets radioanstalt som informerade utskottet om sin verksamhet.

Bakgrund

Försvarsmakten

Försvarsmaktens grundläggande uppgifter enligt förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten innebär ansvar för att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar som ytterst kan möta ett väpnat angrepp. Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Myndigheten ska ha förmåga att värna Sveriges suveräna rättigheter och svenska intressen samt att förebygga och hantera konflikter och krig såväl nationellt som internationellt. Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter självständigt eller i samverkan med andra myndigheter, stater eller organisa­tioner.

Försvarsmakten ska enligt instruktionen leda och bedriva militär säkerhetstjänst. I säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om säkerhets­skydd, dvs. skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Den militära säkerhetstjänsten ska samverka med Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra myndigheter när det gäller säkerhetsintressen som berör totalförsvaret.

Försvarsmaktens militära signalskyddstjänst syftar till att förhindra obehörig insyn i och påverkan på telekommunikations- och it-system med hjälp av kryptografiska metoder och övriga signalskydds­åtgärder. Signalskyddstjänsten är en säkerhetsskyddsangelägen­het där ansvaret omfattar hela totalförsvaret och syftet är att säkerställa säker kommunikation.

En del av signalskyddstjänsten är kontroll av signalskyddet i telekommunikations- och it-system, s.k. signalkontroll. Signalkontroll syftar till att klarlägga riskerna för obehörig åtkomst till eller förvanskning av uppgifter eller störning av telekommunikation. Vidare kan signalkontroll klarlägga att systemen används enligt gällande regelverk (prop. 2006/07:46 s. 25).

Säkerhetsskyddstjänsten och signalskyddstjänsten syftar gemensamt till att förebygga, förhindra och motverka säkerhetshotande verksamhet.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt ska enligt förordningen (2007:937) med instruktion för Försvarets radioanstalt bedriva signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen) och anslutande förordning. Försvarets radioanstalt ska särskilt följa förändringen av signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamheten, utföra matematiska bedömningar av kryptosystem för totalförsvaret och upprätthålla kompetensen för de nationella behoven i fråga om kryptologi samt biträda andra myndigheter vid värdering, utveckling, anskaffning och drift av signalspaningssystem. Försvarets radioanstalt ska ha hög teknisk kompetens inom informationssäkerhetsområdet och får efter begäran stödja sådana statliga myndigheter och statligt ägda bolag som hanterar information som bedöms vara känslig från sårbarhetssynpunkt eller i ett säkerhets- eller försvarspolitiskt avseende. Myndigheten ska särskilt kunna stödja insatser vid nationella kriser med it-inslag. Inom ramen för myndighetens arbete på informationssäkerhetsområdet utvecklar och placerar Försvarets radioanstalt efter begäran ut tekniska detekterings- och varningssystem (TDV) vid de mest skyddsvärda verksamheterna bland statliga myndigheter och statligt ägda bolag, som hanterar information som bedöms vara känslig från sårbarhetssynpunkt eller i ett säkerhets- eller försvarspolitiskt avseende.

Försvarets radioanstalt har även till uppgift att tilldela säkra kryptografiska funktioner till ett antal civila myndigheter och organisationer (17 § förordningen [2015:1053] om totalförsvar och höjd beredskap). För att kunna hantera de allvarligaste it-angreppen mot de mest skyddsvärda verksamheterna använder Försvarets radioanstalt uppgifter som myndigheten har inhämtat genom signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseverk­samhet

Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs enligt särskild reglering i bl.a. lagen om försvarsunderrättelseverksamhet och förordningen (2000:131) om försvarsunderrättelseverksamhet samt signalspaningslagen och förordningen (2008:923) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Försvars­underrättelseverk­samhet ska bedri­vas av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Försvarsunderrättelse­verksamheten ska bedrivas till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt i övrigt för kartläggning av yttre hot mot landet. Försvarsunderrättelse­verksamhet får endast avse utländska förhållanden. I verksamheten ingår att medverka i svenskt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete. Regeringen ansvarar för att bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inriktning.

Försvarets radioanstalts signalspaning i försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet

Signalspaning, dvs. inhämtning av signaler i elektronisk form, är en inhämtningsmetod i försvarsunderrättelseverksamheten som regleras i signalspaningslagen. Inriktning av signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet får endast anges av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten. Signalspaning är en viktig del av Sveriges försvarsunderrättelseverksamhet och bidrar till att ge regeringen underlag för en självständig svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och till att ge andra inriktande myndigheter kvalificerad underrättelseinformation om utländska förhållanden för att de i sin tur ska kunna fullgöra sina uppgifter. Signalspaning i försvarsunderrättelseverksam­het får endast avse utländska förhållanden och ske i syfte att kartlägga vissa i lagen särskilt uppräknade företeelser, bl.a. yttre militära hot mot landet, strategiska förhållanden när det gäller internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen, utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd och allvarliga yttre hot mot samhällets infrastrukturer m.m.

Försvarets radioanstalt ska ansöka om tillstånd hos Försvarsunderrättelse­domstolen för den signalspaning som får utföras enligt lagen.

Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter

Försvarsmaktens behandling av personuppgifter inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten regleras i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och förordningen (2007:260) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst. För Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter inom myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet gäller lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunder­rättelse- och utvecklingsverksamhet och förordningen (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunder­rättelse- och utvecklingsverksamhet. De nyss nämnda lagarna gäller vid behandling av personuppgifter inom respektive lags tillämpningsområden om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Båda lagarna syftar också till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter inom lagarnas respektive tillämpningsområden. Den personuppgiftsbehandling som inte omfattas av dessa lagar har reglerats genom personuppgiftslagen. Sedan den 25 maj 2018 gäller personuppgiftslagen fortsatt under en övergångsperiod för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt i sådan verksamhet som inte omfattas av unionsrätten (prop. 2017/18:105 s. 171– 172).

Härutöver gäller vissa andra lagar för Försvarsmakten, t.ex. patient­datalagen (2008:355), totalförsvarsdatalagen (2020:151) och brottsdatalagen (2018:1177). Signalspaningslagen innehåller vissa bestäm­melser som har bäring på Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter, t.ex. användningen av sökbegrepp och förstöringsskyldighet. Av lagen framgår bl.a. att inhämtning av signaler i tråd ska ske automatiserat och att sådan inhämtning endast får avse signaler som identifierats genom sökbegrepp. Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt signalspaningslagen ska omgående förstöras om innehållet bl.a. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för försvarsunderrättelse­verksamheten (1 och 7 §§).

Det grundläggande skyddet för personuppgifter

Regeringsformen och Europakonventionen

Enligt regeringsformen är var och en skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen, förkortad RF). Skyddet får begränsas genom lag men endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningen får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 20 och 21 §§ RF).

I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) framhålls att det är naturligt att det läggs stor vikt vid uppgifternas karaktär vid bedömningen av hur ingripande intrånget i den personliga integriteten kan anses vara i samband med insamling, lagring och bearbetning eller utlämnande av uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Ju känsligare uppgifterna är, desto mer ingripande anses det allmännas hantering av uppgifterna normalt vara. Även hantering av ett fåtal uppgifter kan med andra ord innebära ett betydande intrång i den personliga integriteten om uppgifterna är av mycket känslig karaktär. Vid bedömningen av intrångets karaktär är det också naturligt att stor vikt läggs vid ändamålet med behandlingen. En hantering som syftar till att utreda brott kan enligt förarbetena normalt anses vara mer känslig än t.ex. en hantering som uteslutande sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av kvaliteten i handläggningen. Mängden uppgifter kan också vara en betydelsefull faktor i sammanhanget (prop. 2009/10:80 s. 183). Konstitutionsutskottet har i flera lagstiftningsärenden som rört myndigheters personuppgiftsbehandling framhållit att målsättningen bör vara att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och särskilt känsligt innehåll ska regleras särskilt i lag (se bl.a. bet. 1990/91:KU11 s. 11 och bet. 1997/98:KU18 s. 43).

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) gäller som lag. Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet får inte inskränka denna rätt annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till bl.a. den nationella säkerheten och den allmänna säkerheten. Tillämpningsområdet för artikeln omfattar behandling av personuppgifter om privatliv, familjeliv, hem eller korrespondens. En inskränkning i en konventionsskyddad rättighet ska ha stöd i lag. Lagen ska vara så preciserad att inskränkningarna är förutsebara och att lagen är allmänt tillgänglig. Europadomstolen har i sin praxis slagit fast att intrånget ska vara nödvändigt, dvs. det ska finnas ett angeläget samhälleligt behov och inskränkningen ska stå i rimlig proportion till det syfte som ska tillgodoses genom den. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen (2 kap. 19 § RF).

Europarådets dataskyddskonvention

De dataskyddsregler som har antagits inom ramen för Europarådet finns främst i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (ETS 108), den s.k. dataskyddskonven­tionen. Konventionen, som Sverige har ratificerat och som trädde i kraft den 1 oktober 1985, kompletteras av ett antal av Europarådets ministerkommitté antagna icke-bindande rekommendationer om hur personuppgifter bör behandlas inom olika områden. Dataskyddskonventionen gäller för Europarådets 47 medlemsstater, men även Argentina, Kap Verde, Marocko, Mauritius, Mexiko, Senegal, Tunisien och Uruguay är parter i konventionen. Konventionen brukar ses som en precisering av artikel 8 i Europakonventionen och syftar till att säkerställa respekten för grundläggande fri- och rättigheter (artikel 1 i dataskyddskonventionen).

Det grundläggande skyddet vid automatiserad behandling av personupp­gifter inom EU regleras numera främst genom dataskyddsförordningen (se följande avsnitt). Dataskyddskonventionen är dock alltjämt relevant, särskilt vid behandling av personuppgifter på områden som inte omfattas av EU:s kompetensområde, t.ex. allmän säkerhet och försvar.

Europeiska unionen

EU-stadgan

Av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, förkortad EU-stadgan, framgår att var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Sådana uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem. En oberoende myndighet ska kontrollera att dessa regler efterlevs (artikel 8).

EU-stadgan är rättsligt bindande för medlemsstaterna vid tillämpning av unionsrätten. Stadgan är således inte tillämplig på nationell lagstiftning inom områden där EU inte har lagstiftningskompetens.

1995 års dataskyddsdirektiv

Personuppgiftslagen, genom vilken 1995 års dataskyddsdirektiv huvudsakligen genomfördes i svensk rätt, gjordes generellt tillämplig och omfattade även sådan verksamhet som faller utanför direktivets tillämpningsområde (prop. 1997/98:44 s. 40). Särreglering i lag eller förordning gällde framför bestämmelserna i personuppgiftslagen.

EU:s dataskyddsförordning

Sedan den 25 maj 2018 utgör dataskyddsförordningen (EU 2016/679) grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater men behandling av personuppgifter som sker inom verksamheter som inte omfattas av EU-rätten, t.ex. försvar och nationell säkerhet, är undantagna från tillämpningsområdet (artikel 2).

Utöver dataskyddsförordningen gäller sedan den 25 maj 2018 även lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen). Bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen gäller även vid behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten (1 kap. 2 § dataskyddslagen). Europeiska dataskyddsstyrelsen saknar emellertid behörighet inom detta utvidgade tillämpningsområde (prop. 2017/18:105 s. 184). Särskilda undantag från detta utvidgade tillämpningsområde har gjorts för bl.a. lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet (1 kap. 3 § dataskyddslagen).

Samtidigt som EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen trädde i kraft upphävdes personuppgiftslagen. Enligt övergångsbestämmelserna till dataskyddslagen ska personuppgiftslagen dock fortsätta att gälla i sådan verksamhet hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt som inte omfattas av unionsrätten.

2016 års dataskyddsdirektiv

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (2016 års dataskyddsdirektiv) innehåller särregler för den personuppgiftsbehandling som behöriga myndigheter utför bl.a. i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott samt för att skydda mot, förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten.

Direktivet har i huvudsak genomförts genom en ny ramlag, brottsdatalagen (2018:1177). Lagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i andra författningar.

 

Utskottets överväganden

Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt

Propositionen

Allmänna utgångspunkter för en ny reglering

Regeringen föreslår en ny lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten som ersätter lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhets­tjänst och en ny lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt som ersätter lagen (2007:260) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.

De nya lagarna ska vara heltäckande och utformas så att de gäller exklusivt på de områden som anges i respektive lag.

Syftet med de nya lagarna är att säkerställa att Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter i samband med sådan behandling.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten ska gälla vid behandling av personuppgifter i myndighetens verksamhet som rör Sveriges försvar och säkerhet samt internationellt försvars- och säkerhetssamarbete. Lagen ska gälla för sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Den ska också gälla personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda rutiner.

Lagen om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt ska gälla behandling av personuppgifter i myndighetens försvarsunderrättelse- och utvecklingsverk­samhet samt informationssäker­hetsverksamhet. Lagen ska gälla för sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Den ska också gälla personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda rutiner.

Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt får behandla personuppgifter bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Personuppgifter får inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket personuppgifterna ursprungligen behandlades.

Försvarsmakten

Personuppgifter får behandlas i Försvarsmaktens verksamhet om behandlingen är nödvändig för att planera, förbereda och genomföra verksamhet som rör

1. Sveriges försvar och säkerhet eller
2. internationellt försvars- och säkerhetssamarbete.

Försvarsmaktens uppgift att bedriva sådan verksamhet som anges i första stycket ska följa av lag, förordning, kollektivavtal eller annat avtal, eller ett särskilt beslut där regeringen har gett myndigheten i uppdrag att utföra uppgiften.

Personuppgifter får behandlas i Försvarsmaktens försvarsunderrättelse­verksamhet om det är nödvändigt för att bedriva den verksamhet som anges i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet. De personuppgifter som Försvarsmakten har fått tillgång till i sin försvarsunderrättelseverksamhet får fortsätta behandlas i den verksamheten, om det behövs för att fullfölja den. Detta gäller dock endast om inte något annat följer av den nya lagen eller en förordning som har meddelats i anslutning till den lagen.

Personuppgifter får behandlas i Försvarsmaktens militära säkerhetstjänst för att upptäcka, förebygga och avvärja säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen, om det är nödvändigt för att klarlägga verksamhet som innefattar hot mot Sveriges säkerhet eller för att vidta åtgärder som hindrar eller försvårar säkerhetshotande verksamhet. Personuppgifter får behandlas för de angivna ändamålen endast om

1. personuppgifterna är nödvändiga för att kartlägga verksamhet som innefattar brott som kan hota Sveriges säkerhet eller terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller enligt motsvarande äldre föreskrifter
2. personuppgifterna är nödvändiga för att kartlägga underrättelseverksamhet riktad mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen
3. personuppgifterna är nödvändiga för att kartlägga annan säkerhetshotande verksamhet än som avses i 1 och som innefattar brott eller åsidosättande av skyldigheter i anställning hos Försvarsmakten, och det finns särskilda skäl till att uppgiften ska behandlas
4. personuppgifterna är nödvändiga för att bedöma om en person som har lämnat uppgifter om säkerhetshotande verksamhet är trovärdig
5. personuppgifterna är nödvändiga för att genomföra säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) eller för att utföra en uppgift som rör säkerhetsskydd.

Försvarets radioanstalt

Regeringen föreslår att personuppgifter får behandlas i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseverksamhet om det är nödvändigt för att bedriva den verksamhet som anges i lagen om försvarsunderrättelse­verksamhet och signalspaningslagen. De personuppgifter som Försvarets radioanstalt har fått tillgång till i sin försvarsunderrättelseverksam­het får även fortsätta behandlas i den verksamheten, om det behövs för att fullgöra den. Detta gäller dock endast om inte något annat följer av den nya lagen eller en förordning som har meddelats i anslutning till lagen. Personuppgifter som Försvarets radioanstalt behandlar i försvarsunderrättelse­verksamheten får myndigheten även behandla om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs

1. i verksamhet hos berörda myndigheter som avses i 2 § lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet
2. med anledning av samarbete med andra länder och internationella organisationer enligt lagen om försvarsunderrättelseverksamhet och signalspaningslagen 
3. i Försvarets radioanstalts utvecklingsverksamhet för det ändamål som gäller för den verksamheten
4. i Försvarets radioanstalts informationssäkerhetsverksamhet för det ändamål som gäller för den verksamheten
5. för att biträda andra myndigheter i den utsträckning det följer av lag eller förordning eller om regeringen har beslutat om det i ett enskilt fall.

Försvarets radioanstalt får i utvecklingsverksamheten behandla personupp­gifter om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverk­samheten för att

1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamheten.

Personuppgifter som behandlas i Försvarets radioanstalts utvecklingsverksamhet får myndigheten även behandla om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs

1. med anledning av samverkan med annan i fråga om utvecklingsverksamhet
2. med anledning av samarbete om utvecklingsverksamhet med utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst enligt signalspaningslagen
3. i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseverksamhet för det ändamål som gäller för den verksamheten
4. i Försvarets radioanstalts informationssäkerhetsverksamhet för det ändamål som gäller för den verksamheten
5. för att biträda andra myndigheter i den utsträckning det följer av lag eller förordning eller om regeringen har beslutat om det i ett enskilt fall.

Enligt regeringens förslag får personuppgifter behandlas i Försvarets radioanstalts informationssäkerhetsverksamhet om det är nödvändigt för att kunna skydda den egna myndigheten eller för att kunna stödja andra verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Uppgiften att lämna stöd till andra verksamheter ska följa av lag eller förordning eller beslut av regeringen i ett enskilt fall. Personuppgifter som behandlas i Försvarets radioanstalts informationssäkerhetsverksamhet får myndigheten även behandla om det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs

1. i verksamhet hos den som tar emot informationssäkerhetsuppgifter
2. med anledning av samverkan med andra som verkar på informationssäkerhetsområdet såväl inom som utom landet i den utsträckning det följer av lag eller förordning eller om regeringen har beslutat om det i ett enskilt fall
3. i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelseverksamhet när det gäller att kartlägga allvarliga yttre hot mot samhällets infrastruktur och främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen
4. i Försvarets radioanstalts utvecklingsverksamhet för det ändamål som gäller för den verksamheten.

Behandlingen av personuppgifter

Personuppgifter ska enligt propositionen behandlas författningsenligt och på ett korrekt sätt. De personuppgifter som behandlas ska vara riktiga och, om det är nödvändigt, uppdaterade. Personuppgifter som behandlas ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen. Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet. Fler personuppgifter får inte behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning får inte behandlas. Om personuppgifter behandlas får de dock kompletteras med sådana uppgifter när det är absolut nödvändigt för ändamålen med behandlingen.

Biometriska uppgifter får behandlas om det är absolut nödvändigt för ändamålen med behandlingen.

Genetiska uppgifter får inte behandlas.

Vid sökning får personuppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa, sexualliv eller sexuell läggning användas som sökbegrepp om det är absolut nödvändigt för ändamålen med behandlingen. Detsamma gäller biometriska uppgifter.

Uppgifter om personnummer eller samordningsnummer får enligt regeringen behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålen med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.

Försvarsmakten får behandla andra känsliga personuppgifter än genetiska uppgifter samt personnummer och samordningsnummer, om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller har offentliggjort personuppgifterna på ett tydligt sätt. Försvarets radioanstalt får behandla andra känsliga personuppgifter än genetiska uppgifter samt personnummer och samordningsnummer, om den registrerade har offentliggjort personupp­gifterna på ett tydligt sätt.

Informationsutbyte

Elektronisk informationsöverföring på annat sätt än direktåtkomst

Försvarsmakten ska enligt propositionen få lämna ut personuppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst, om det inte är olämpligt. Regeringen kan meddela föreskrifter som begränsar denna möjlighet. Försvarets radioanstalt ska få lämna ut personuppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst, om regeringen har meddelat föreskrifter eller beslutat om det i ett enskilt fall.

Direktåtkomst

Direktåtkomst för svenska myndigheter

Regeringen föreslår att Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt ska få medges direktåtkomst hos Försvarsmakten till personuppgifter som utgör bearbetningsunderlag och analysresultat inom försvarsunderrättelse­verksamheten och som finns i uppgiftssamlingar.

Även Totalförsvarets plikt- och prövningsverk ska få medges direktåtkomst hos Försvarsmakten, och det gäller personuppgifter som rör totalförsvarspliktiga och Försvarsmaktens krigsorganisation och som har gjorts gemensamt tillgängliga inom Försvarsmakten.

Vidare ska Säkerhetspolisen och Försvarsmakten få medges direktåtkomst hos Försvarets radioanstalt till personuppgifter som utgör analysresultat inom försvarsunderrättelseverksamheten och som finns i uppgiftssamlingar.

Direktåtkomst för utländska myndigheter och internationella organisationer

Om det behövs för samarbetet mot terrorism eller vid svenskt deltagande i annat internationellt underrättelse- och säkerhetssamarbete ska en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst få medges direktåtkomst hos Försvars­makten till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverk­samheten och som finns i uppgiftssamlingar.

Om det behövs för samarbetet mot säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen ska en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst få medges direktåtkomst hos Försvars­makten till personuppgifter som behandlas i den militära säkerhetstjänsten och som finns i uppgiftssamlingar.

Om det behövs för samarbetet mot terrorism eller för annat internationellt säkerhetssamarbete ska enligt propositionen en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst få medges direktåtkomst hos Försvarets radioanstalt till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten och som finns i uppgiftssam­lingar.

Om det behövs för samarbetet mot it-relaterade hot mot samhällsviktiga system får en utländsk organisation inom informationssäkerhetsområdet medges direktåtkomst hos Försvarets radioanstalt till personuppgifter som behandlas i informationssäkerhetsverksamheten och som finns i uppgiftssam­lingar.

Direktåtkomst ska bara få medges i den utsträckning som följer av lag eller förordning eller om regeringen har beslutat om det i ett enskilt fall.

Överföring av personuppgifter till andra länder och internationella organisationer

Försvarsmakten får enligt propositionen föra över personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation endast om sekretess inte hindrar det och det är nödvändigt för att Försvarsmakten ska kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvars- och säkerhetssamarbetet.

Regeringen kan meddela föreskrifter om att överföring får ske även i andra fall om det är nödvändigt för verksamheten vid Försvarsmakten.

Regeringen får också besluta om sådan överföring i ett enskilt fall.

Försvarets radioanstalt får föra över personuppgifter till ett annat land eller en internationell organisation endast om det är nödvändigt för att Försvarets radioanstalt ska kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för det internationella försvarsunderrättelse- och säkerhetssamarbetet och

1. överföringen riktas till en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst, eller ett underrättelse- eller säkerhetsorgan i en internationell organisation
2. sekretess inte hindrar en överföring
3. mottagaren garanterar tillräckligt skydd för personuppgifterna.

Regeringen kan meddela föreskrifter om att överföring får ske även i andra fall än när överföringen riktas till en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst, eller ett underrättelse- eller säkerhetsorgan i en internationell organisation.

Regeringen får också besluta om sådan överföring i ett enskilt fall.

Personuppgiftsansvar m.m.

Personuppgiftsansvarig ska enligt propositionen vara den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med eller medlen för behandlingen av personuppgifter.

Försvarsmakten respektive Försvarets radioanstalt ska vara personuppgifts­ansvarig för all behandling av personuppgifter som myndigheten utför, som utförs under myndighetens ledning eller på dess vägnar.

Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska utse ett eller flera dataskyddsombud och anmäla till tillsynsmyndigheten när dataskyddsombud utses och entledigas.

Dataskyddsombud ska ha vissa i lagarna angivna arbetsuppgifter.

Enskildas rättigheter

Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska enligt propositionen göra viss information allmänt tillgänglig för den registrerade. Bland annat ska kategorier av ändamål för behandlingen göras tillgängliga. Information som ska göras allmänt tillgänglig ska lämnas utan avgift.

Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är skyldiga att en gång per kalenderår till den som begär det lämna skriftligt besked om huruvida personuppgifter som rör honom eller henne behandlas. Om sådana uppgifter behandlas ska sökanden få del av dem och få viss skriftlig information om behandlingen. Ett utlämnande behöver inte omfatta personuppgifter som sökanden har tagit del av, om inte han eller hon begär det. Det ska dock framgå av informationen att personuppgifterna i fråga behandlas. Information ska lämnas inom en månad från det att ansökan gjordes. Om det finns särskilda skäl för det, får information dock lämnas senast fyra månader efter det att ansökan gjordes. Information som ska lämnas efter begäran från den registrerade ska lämnas utan avgift en gång per kalenderår. Om Försvarsmakten samlar in personuppgifter från den som uppgifterna avser ska myndigheten i samband med det lämna viss information om behandlingen. Informationen ska lämnas utan avgift.

Informationsskyldigheten gäller enligt propositionen inte i den utsträckning sekretess hindrar att uppgifterna lämnas ut.

Om det finns grund för att begränsa informationen ska den personuppgiftsansvarige inte heller vara skyldig att lämna ut skälen för ett beslut om att begränsa informationen eller för ett beslut om en begäran om rättelse, radering eller begränsning av behandlingen.

Rätten att få del av personrelaterad information ska inte gälla personuppgifter i löpande text som inte har fått sin slutliga utformning när begäran gjordes eller som utgör en minnesanteckning eller liknande. Informationsskyldigheten ska dock gälla om uppgifterna

1. har lämnats till tredje part, med undantag för en myndighet som med stöd av författning utövar tillsyn, kontroll eller revision
2. behandlas enbart för statistiska ändamål eller arkivändamål av allmänt intresse
3. har behandlats under längre tid än ett år i löpande text som inte har fått sin slutliga utformning.

Tillsyn till skydd för den personliga integriteten

Den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt regeringens förslag utöva tillsyn över Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts behandling av personuppgifter enligt de föreslagna lagarna, enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagarna och enligt beslut med stöd av lagarna.

Tillsynsmyndigheten ska när det är motiverat ge råd och stöd till Försvarsmakten respektive Försvarets radioanstalt och personuppgiftsbiträden i frågor som gäller deras skyldigheter enligt lag eller annan författning.

Om tillsynsmyndigheten konstaterar att personuppgifter behandlas i strid med lag eller annan författning, eller att Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt eller ett personuppgiftsbiträde på annat sätt inte fullgör sina skyldigheter, får tillsynsmyndigheten enligt propositionen

1. genom råd, rekommendationer eller påpekanden försöka förmå Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt eller personuppgifts­biträdet att vidta åtgärder för att behandlingen ska bli författningsenlig eller för att fullgöra andra skyldigheter
2. besluta att förelägga Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt eller personuppgiftsbiträdet att vidta åtgärder för att behandlingen ska bli författningsenlig eller för att fullgöra andra skyldigheter.

Av ett beslut om föreläggande ska det framgå när föreläggandet senast ska ha följts, och om det är lämpligt, vilka åtgärder som ska vidtas.

Ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverk­samhet

Det ska enligt propositionen framgå av signalspaningslagen att Försvarets radioanstalt under vissa villkor får bedriva signalspaning om det är nödvändigt inom ramen för myndighetens internationella samarbete i försvarsunder­rättelseverksamheten.

Regeringen ska bestämma inriktningen av sådan signalspaning som bedrivs inom ramen för signalspaningsmyndighetens internationella samarbete i försvarsunderrättelseverksamheten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de nya lagarna och övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Genom de nya lagarna upphävs lagen om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst och lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.

Pågående arbete

Översyn av signalspaningslagen

I regeringens proposition 2020/21:30 Totalförsvaret 2021–2025 s. 155 (bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135,136) redovisades att en särskild utredare under perioden 2021–2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet. Där anges att i översynen bör ingå bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Regeringen avsåg att återkomma i frågan.

Utskottet redovisade i betänkande 2020/21:FöU5 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet att när det gäller integritets­frågor har försvarsutskottet flera gånger framhållit att det framöver kan uppstå behov av fördjupade uppföljningar av signalspaningslagens konsekvenser för den personliga integriteten (t.ex. bet. 2019/20:FöU5). Detta har även regeringen bedömt att det kan finnas behov av framöver (se t.ex. skr. 2017/18:70). Utskottet har delat regeringens bedömning att det skulle vara befogat att inom några år genomföra en fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser och betonade att en uppföljning kunde användas som ett viktigt instrument i den ständigt pågående process som syftar till att värna den personliga integriteten vid signalspaning och även till att garantera en fungerande granskningsverksamhet. Utskottet anförde vidare att utskottet har lagt stor vikt vid att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagar och förordningar. I fråga om möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i mars 2018 om att frågan bör ses över (bet. 2017/18:FöU5, rskr. 2017/18:178–179).

Motionerna

Avslag på propositionen

Centerpartiet yrkar i kommittémotion 2021/22:1154 av Daniel Bäckström m.fl. att riksdagen bör avslå propositionen. Enligt motionen fälldes den svenska signalspaningslagen i maj 2021 av Europadomstolen som konstaterade att lagen står i strid med Europakonventionens artikel 8, bl.a. på grund av att lagen inte tillförsäkrar tillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater. Därtill ansåg domstolen att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräcklig och att det saknas effektiv kontroll av Försvarets radioanstalts verksamhet. Motionärerna anser inte att regeringen i den nu aktuella propositionen i tillräcklig omfattning har återkommit med hur de avser stärka integritetsskyddet i ljuset av Europadomstolens dom. Ytterligare analyser kring behov, metoder, gränsdragningar, risker och integritetsskydd behöver göras, förslagsvis i den översyn av signalspaningslagen som annonserades i totalförsvarspropositionen.

Ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksam­het

Enligt kommittémotion 2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3 bör riksdagen avslå propositionen i den del som handlar om ändring i signalspaningslagen. I motionen anförs att enligt regeringens förslag får Signalspaningsmyndig­heten bedriva signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet som inte behöver vara riktad mot Sverige eller röra svenska intressen. Att dela information med utländska myndigheter i hopp om att få något tillbaka lämnar enligt motionärerna Sverige i en sårbar situation.

Allan Widman m.fl. (L) yrkar i kommittémotion 2021/22:1011 att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 1 § signalspaningslagen. Enligt motionären har möjligheter för Försvarets radioanstalt att bedriva signalspaning på olika sätt hittills varit kopplade till hot mot svensk säkerhet eller svenska säkerhetsintressen. I propositionen föreslås en ändring som inte längre kräver en koppling till svensk säkerhet eller svenska säkerhetsintressen. Motionärerna motsätter sig att signalspaning får användas när det gäller företeelser som inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen.

Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

I kommittémotion 2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1 föreslås att propositionen avslås i den del som handlar om att utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst medges direktåtkomst till personuppgifter i förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten. I yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om att utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst ska medges direktåtkomst till personupp­gifter i förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt.

Åtgärderna i den föreslagna lagstiftningen när det gäller andra länders direktåtkomst till personuppgifter vid Försvarsmakten respektive Försvarets radioanstalt är enligt motionärerna inte proportionella i förhållande till inskränkningarna av den personliga integriteten.

Konstitutionsutskottets yttrande

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till utskottet uttalat sig om propositionen och frågor om utländska aktörers direktåtkomst till personuppgifter hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt och utökade möjligheter för Försvarets radioanstalt att bedriva signalspaning samt de invändningar mot dessa förslag som framförts i motioner.

Konstitutionsutskottet har konstaterat att regeringen bemöter remissin­stansernas synpunkter när det gäller förslaget om direktåtkomst och redogör för sina överväganden när det gäller förslagets konsekvenser för den personliga integriteten och den avvägning som har gjorts mellan integritets­skyddsintresset och de starka försvars- och säkerhetsintressen som motiverar att berörda myndigheter ska kunna delta på ett effektivt sätt i det internationella samarbetet.

När det gäller regeringens förslag att ge Försvarets radioanstalt utökade möjligheter till signalspaning inom ramen för myndighetens internationella samarbete i försvarsunderrättelseverksamheten har konstitutionsutskottet uttalat att det övergripande syftet med förslaget är att säkerställa att Sverige får del av sådan information som är nödvändig för svenska underrättelse- och säkerhets­intressen.

Konstitutionsutskottet har redovisat att Europadomstolen har påtalat brister i den svenska regleringen av signalspaning. Utskottet har i yttrandet förutsatt att regeringen i den kommande översynen av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverk­samhet kommer att lägga fram förslag för att åtgärda de brister som domstolen har identifierat och även uttalat att särskilt vikten av en kontinuerlig och stark parlamentarisk insyn och en effektiv efterhandskontroll bör framhållas. Utifrån de utgångspunkter som konstitutionsutskottet haft att beakta och den ovan redovisade avgränsningen har utskottet inte sett något hinder mot att propositionen bifalls.

(Se yttrande 2021/22:KU2y i bilaga 3.)

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför skärper utvecklingen i Sverige och i omvärlden kraven på Sveriges förmåga att värna sin säkerhet. Detta gäller inte minst på området försvarsunderrättelseverksamhet, där inter­nationell samverkan i många fall är helt nödvändig för att Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ska kunna lösa sina uppgifter.

Som anförts finns det bestämmelser i lagförslagen som ger Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt möjlighet att om det behövs för samarbetet mot terrorism eller vid svenskt deltagande i annat internationellt underrättelse- och säkerhetssamarbete, i den utsträckning det följer av lag eller förordning eller om regeringen har beslutat om det i ett enskilt fall, ge en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst direktåtkomst till personuppgifter som finns i uppgiftssam­lingar. Försvarets radioanstalt kan i samma utsträckning medge en utländsk organisation inom informationssäkerhetsområdet direktåtkomst till person­uppgifter som behandlas i informationssäkerhetsverk­samheten om det behövs för samarbetet mot it-relaterade hot mot samhällsviktiga system. Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att det internationella samarbetet inom försvars- och säkerhetsområdet har ökat och att den tekniska utvecklingen har lett till att en nödvändig skyddsnivå för den utlämnande myndighetens system och personuppgifter, vilken tidigare har ansetts svår att uppnå, numera är möjlig att säkerställa. I fall där samarbete i hög grad förutsätter skyndsamhet, och i de fall där samarbetet syftar till att gemensamt följa ett skeende, är det i vissa fall nödvändigt att inom ramen för samarbetet tillgängliggöra information genom direktåtkomst. Enligt regeringen kan en sådan situation exempelvis uppstå inför ett förmodat förestående terrordåd.

När det gäller förslaget om möjligheter för Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt att överföra personuppgifter till andra länder och internationella organisationer konstaterar utskottet i likhet med konstitutionsutskottet att regeringen bemöter remissinstansernas synpunkter och redogör för sina överväganden när det gäller förslagets konsekvenser för den personliga integriteten. Regeringen redogör även för den avvägning som har gjorts mellan integritetsskydds­intresset och de starka försvars- och säkerhetsintressen som motiverar att berörda myndigheter ska kunna delta på ett effektivt sätt i det internationella samarbetet. Utskottet har i likhet med konstitutionsutskottet inga invändningar mot vad regeringen anför i den delen.

När det gäller förslaget om ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet instämmer utskottet i vad regeringen anför om att internationella samarbeten inom underrättelseområdet är av grundläg­gande betydelse för svensk underrättelse­förmåga och av avgörande betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och i övrigt vid kartläggning av yttre hot mot landet. För att säkerställa att Sverige ska kunna få del av sådan information som landet behöver är det för Försvarets radioanstalt nödvändigt att upprätthålla samarbeten om såväl inhämtning, bearbetning, analys och teknik som utbyte av underrättelser. Ett fungerande och effektivt internationellt samarbete är en förutsättning för att Försvarets radioanstalt på ett fullgott sätt ska kunna tillgodose det underrättelsebehov som finns hos regeringen och övriga inriktande myndigheter.

Europadomstolens dom den 25 maj 2021 framhåller att den svenska lagstiftningen innehåller tydliga regler när det gäller vilka syften som kan rättfärdiga signalspaning samt hur förfarandet går till. Däremot identifierar domstolen brister i några avseenden, bl.a. när det gäller möjligheterna till en effektiv efterhandskontroll som ska utföras på begäran av en enskild. Sverige har förbundit sig att rätta sig efter Europadomstolens domar i de mål där Sverige är part. Regeringen framhåller att ett analysarbete kring avgörandet har inletts inom Regeringskansliet. Regeringen anför vidare att den i propositionen Totalförsvaret 2021– 2025 har aviserat att en särskild utredare bör ges i uppdrag att under perioden 2021–2025 göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet. I översynen bör bl.a. frågan om behovet av åtgärder i övrigt med anledning av Europadomstolens avgörande ingå (jfr prop. 2020/21:30 s. 155). Utskottet konstaterar i likhet med konstitutionsutskottet att regeringen har behandlat Europadomstolens synpunkter i propositionen och i övrigt hänvisat till att det i den kommande översynen av signalspaningslagen bör ingå att överväga behovet av åtgärder i övrigt med anledning av domen. Utskottet förutsätter att regeringen i den kommande översynen kommer att lägga fram förslag för att åtgärda de brister som Europadomstolen har identifierat. Utskottet vill i likhet med konstitutionsutskottet särskilt framhålla vikten av en kontinuerlig och stark parlamentarisk insyn och en effektiv efterhandskontroll.

Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att de effektiviseringar som lagförslagen bedöms medföra vid behandling av personuppgifter inom försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten, t.ex. när det gäller möjligheter till direktåtkomst, kan innebära ett visst ytterligare intrång i den enskildes personliga integritet. Integritetsintrånget måste dock vägas mot de starka försvars- och säkerhetsintressen som gör sig gällande och som motiverar behovet av en effektiv verksamhet på de områden som de föreslagna lagarna omfattar. Den omfattande tillsyn och krav på granskning som redan gäller och fortsatt ska gälla för den behandling av personuppgifter som den föreslagna lagstiftningen omfattar är av stor betydelse för tillvaratagandet av den enskildes integritetsskydd. Motsvarande gäller för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens kontroll av signal­spaningen i försvars­underrättelseverksamhet. Utskottet delar regeringens uppfattning att konsekvenserna för den enskildes integritet får anses vara acceptabla och ser därmed i likhet med konstitutionsutskottet inte något hinder mot att propositionen bifalls.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens samtliga lagförslag med de skäl som regeringen anför och avstyrker motionerna 2021/22:1011 (L), 2021/22:1154 (C), 2021/22:922 (V) yrkandena 1–3.

Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet m.m.

Motionerna

Översyn av signalspaningslagen

Pål Jonson m.fl. (M, KD) anför i kommittémotion 2021/22:983 yrkande 2 att integritetsfrågorna särskilt bör beaktas i den kommande översynen av signalspaningslagen. Integritetsfrågorna generellt och de som är kopplade till det internationella samarbetet specifikt måste bli en viktig del av översynen. Motionärerna framhåller i yrkande 3 att översynen bör påbörjas skyndsamt.

I fråga om att möjliggöra mer omfattande signalspaning framhåller Pål Jonson m.fl. (M) i kommittémotion 2021/22:3640 yrkande 2 att en översyn av signalspaningslagen bör avse frågorna om i vilken omfattning signalspaning ska kunna bedrivas och vilka aktörer som bör ha rätt att kunna inrikta signalspaningen. Även möjligheten att kunna signalspana även om både avsändare och mottagare befinner sig i Sverige bör ses över för att kunna identifiera allvarliga yttre hot mot Sveriges säkerhet.

Mikael Oscarsson m.fl. (KD) redovisar i kommittémotion 2021/22:3908 yrkande 31 att de senaste åren har förändringar gjorts i olika steg i lagen om signalspaning och listan över vilka aktörer som kan inrikta signalspaning har utökats. Motionärerna anser att det nu behövs ett helhetsgrepp om vilka aktörer som framöver ska ha rätt att kunna inrikta signalspaning. Motionärerna framhåller i motionens yrkande 32 att behoven bör anpassas till rådande säkerhetsläge och eventuella brister bör hanteras. Regeringen bör tillsätta en utredning som analyserar behoven av utlandsunderrättelser för att ge regeringen bästa möjliga underlag i dessa frågor. I utredningsdirektiven bör också principen om maktdelning ingå.

Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten

I kommittémotion 2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 1 föreslås att granskningen av det internationella samarbetet i försvarsunderrättelseverksamheten tydligt bör särredovisas i den årliga regeringsskrivelsen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunder­rättelseverksamhet. I samband med att skrivelsen behandlas i försvarsutskottet har riksdagspartierna möjlighet att ta del av den granskning som utförs av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.

I kommittémotion 2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl.  (V) yrkande 4 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på hur den parlamentariska kontrollen av och insynen i underrättelseverksamheten ska öka. Riksdagen och regeringen bör utveckla sin samverkan i frågor om Försvarets radioanstalt och underrättelseverk­samhet.

Myndighetssamverkan m.m.

I fråga om en bred myndighetssamverkan anför Pål Jonson m.fl. (M) i kommittémotion 2021/22:3640 yrkande 9 att de svenska underrättelsemyndig­heterna – Säkerhetspolisen (Säpo), Militära underrättelse- och säkerhets­tjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA) – har ett särskilt ansvar för att identifiera hot mot Sveriges säkerhet. Det är centralt att informationsutbytet dem emellan fungerar men det är lika viktigt att relevant information som fångas upp av andra myndigheter också kommer underrättelsemyndigheterna till del. Ett nationellt säkerhetsråd bör ha en samordnande funktion för att vid behov kunna aktivera breda och myndighetsgemensamma aktioner mot säkerhetshot i Sverige.

I kommittémotion 2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 44 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Enligt motionens yrkande 45 bör vi ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister.

Pågående arbete

Regeringens årliga skrivelse Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Vid riksdagens slutbehandling av regeringens proposition En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (prop. 2006/07:63, bet. 2007/08:FöU15, rskr. 2007/08:266) tillkännagav riksdagen för regeringen det som försvarsutskottet hade anfört om ytterligare rättssäkerhets- och kontrollmekanismer. Riksdagen anförde bl.a. att regeringen en gång om året ska redovisa den granskning av verksamheten som bedrivits enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I enlighet med riksdagens tillkännagivande lämnade regeringen förra året regeringens skrivelse 2020/21:70 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet (bet. 2020/21:FöU5).

Utskottet anförde bl.a. att när det gäller integritetsfrågor har försvarsutskottet flera gånger framhållit att det framöver kan uppstå behov av fördjupade uppföljningar av signalspaningslagens konsekvenser för den personliga integriteten (t.ex. i bet. 2019/20:FöU5). Detta har även regeringen bedömt att det kan finnas behov av framöver (se t.ex. skr. 2017/18:70). Utskottet har delat regeringens bedömning att det skulle vara befogat att inom några år genomföra en fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser och betonade att en uppföljning kunde användas som ett viktigt instrument i den ständigt pågående process som syftar till att värna den personliga integriteten vid signalspaning och även till att garantera en fungerande granskningsverksamhet. Utskottet har lagt stor vikt vid att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagar och förordningar.

Utskottet delade regeringens bedömning att den bredare hotbilden mot Sverige medför behov av att stärka samverkan mellan säkerhets- och underrättelsetjänsterna för att säkerställa en god gemensam lägesuppfattning över hela hotskalan. Utskottet avstyrkte en motion om behovet av ett helhetsgrepp på organisationen hos de svenska underrättelsemyndigheterna och deras samarbete med andra myndigheter för att förbättra möjligheten att fånga upp hot mot Sveriges säkerhet och frågan om behovet av en samordnande funktion, ett nationellt säkerhetsråd, för att vid behov kunna aktivera breda och myndighetsgemensamma aktioner mot säkerhetshot i Sverige.

Totalförsvaret 2021–2025

Försvarsutskottet redovisade i betänkande Totalförsvaret 2020/21:FöU4 bl.a. att regeringen i totalförsvarspropositionen beskriver att utvecklingen av defensiv och offensiv cyberförsvarsförmåga bygger på tre samverkande delar: kunskap om hoten, skyddsåtgärder och motåtgärder. I likhet med regeringen framhöll utskottet att det i sin tur kräver en stark säkerhetstjänst och försvarsunderrättelseförmåga för att kunna förebygga och identifiera hotande verksamhet, god förmåga att upptäcka, varna för och hantera intrång och angrepp, samt ett starkt skydd av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället. Samarbetet mellan Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen har ett betydande värde för utvecklat skydd för de mest skyddsvärda verksamheterna i Sverige mot de allvarligaste hoten. Utskottet delade också regeringens och Försvarsberedningens bedömning att en nära samverkan mellan Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt är nödvändig för att utveckla och behålla förmågan över tid.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionärernas begäran om en översyn av signalspaningslagen m.m. vill utskottet åter hänvisa till att regeringen har aviserat att en särskild utredare under perioden 2021–2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och att frågan om behovet av åtgärder i övrigt med anledning av Europadomstolens avgörande bör ingå i översynen. Utskottet har som framgår av föregående avsnitt framhållit att vikten av en kontinuerlig och stark parlamentarisk insyn och en effektiv efterhandskontroll bör beaktas i översynen.

Utskottet vill vidare påminna om att utskottet och regeringen tidigare i den årliga skrivelsen om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har redovisat att det skulle vara befogat att inom några år genomföra en fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser och betonat att en uppföljning kunde användas som ett viktigt instrument i den ständigt pågående process som syftar till att värna den personliga integriteten vid signalspaning och även till att garantera en fungerande granskningsverksamhet.

Härutöver vill utskottet hänvisa till det arbete som pågår och till vad utskottet tidigare anfört när det gäller behovet av myndighetssamverkan.

Det anförda innebär att motionerna 2021/22:983 (M, KD) yrkandena 2 och 3, 2021/22:3640 (M) yrkande 2 och 2021/22:3908 (KD) yrkandena 31 och 32 avstyrks av utskottet i den mån de inte blivit tillgodosedda av vad som anförts. Detsamma gäller motionerna 2021/22:983 (M, KD) yrkande 1, 2021/22:922 (V) yrkande 4 och 2021/22:3640 (M) yrkande 9. Även motion 2021/22:4197 (MP) yrkandena 44 och 45 avstyrks av utskottet.

Reservationer

 

1.	Avslag på propositionen, punkt 1 (C)

av Linda Modig (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:1154 av Daniel Bäckström m.fl. (C).

 

 

Ställningstagande

I maj 2021 fälldes den svenska signalspaningslagen av Europadomstolen som konstaterade att lagen står i strid med Europakonventionens artikel 8, bl.a. på grund av att lagen inte tillförsäkrar tillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater. Jag anser inte att regeringen i tillräcklig omfattning har återkommit med hur den avser att stärka integritetsskyddet i ljuset av Europadomstolens dom.

Enligt min uppfattning är förslagen för långtgående och ytterligare analyser kring behov, metoder, gränsdragningar, risker och integritetsskydd behöver göras, förslagsvis i den översyn av signaspaningslagen som annonserades i totalförsvarspropositionen.

Det är viktigt att lagens tillämpningsområde inte utökas när det gäller tillgången till och delningen av personuppgifter innan en noggrann analys av nödvändiga åtgärder i ljuset av Europadomstolens dom har vidtagits.

 

 

2.	Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 2 (V)

av Hanna Gunnarsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3 och

avslår proposition 2020/21:224 punkt 3 och motion

2021/22:1011 av Allan Widman m.fl. (L).

 

 

Ställningstagande

Jag motsätter mig regeringens förslag om att det i signalspaningslagen ska föras in en ny bestämmelse som innebär att de företeelser för vilka signalspanings­myndig­heten enligt lagen får bedriva signalspaning i försvarsunderrättelse­verksamhet inte behöver vara riktad mot Sverige eller röra svenska intressen. Jag ser risker med att Sverige genom Försvarets radioanstalt ska kunna bedriva underrättelseverksamhet mot ett land för ett annat lands räkning utan att det finns ett omedelbart svenskt intresse för denna underrättelseverksamhet. Att dela information med utländska myndigheter i hopp om att få något tillbaka lämnar Sverige i en sårbar situation och är därtill inte det mest effektiva sättet att bygga säkra och stabila internationella samarbeten när det gäller försvarsunderrättelseverksamhet. Dessutom är det en fråga om länders, och i förlängningen Sveriges, oberoende.

 

 

3.	Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 2 (L)

av Allan Widman (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i de delar det avser 1 § och antar lagförslaget i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:1011 av Allan Widman m.fl. (L),

bifaller delvis proposition 2020/21:224 punkt 3 och avslår motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Försvarets radioanstalts (FRA) möjligheter att bedriva signalspaning har hittills på olika sätt varit kopplade till hot mot svensk säkerhet eller svenska säkerhetsintressen. Dessa begränsningar framstår som naturliga ur ett integritetsskyddsperspektiv och garanterar samtidigt att de resurser som anslås till verksamheten kommer till rikets nytta. Det är regeringen som beslutar om vilka länder som Sverige kan bedriva underrättelsesamarbete med, men såväl allmänheten som riksdagen saknar insyn i vilka länder detta gäller. Men rimligtvis förekommer s.k. tjänster och gentjänster redan i dag när svenska säkerhetsintressen kräver det.

Jag ställer mig bakom att utländska myndigheter kan få direktåtkomst till personuppgifter i uppgiftssamlingar som är upprättade av Försvarets radioanstalt. Det är säkert nödvändigt inom ramen för ett effektivt underrättelsesamarbete. Jag motsätter mig emellertid att signalspaning får användas när det gäller företeelser som inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen.

 

 

4.	Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarsmakten, punkt 3 (V)

av Hanna Gunnarsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten i de delar det avser 3 kap. 4 och 5 §§.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår proposition 2020/21:224 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Jag vänder mig emot att andra länder ska kunna ges direktåtkomst till personuppgifter vid Försvarsmakten. Jag anser att inskränkningarna av den personliga integriteten är alltför stora för att förslaget ska kunna rättfärdigas. I propositionen beskriver regeringen att i de fall där samarbete i hög grad förutsätter skyndsamhet och när samarbete syftar till att gemensamt följa ett skeende är det i vissa fall nödvändigt att inom ramen för samarbetet tillgängliggöra information genom direktåtkomst. Vidare ges exemplet att en sådan situation av skyndsamhet kan vara ett förmodat förestående terrordåd. Jag anser att åtgärderna i den föreslagna lagstiftningen som gäller andra länders direktåtkomst till personuppgifter vid Försvarsmakten inte är proportionella i förhållande till inskränkningarna av den personliga integri­teten.

 

 

5.	Direktåtkomst i vissa fall till personuppgifter vid Försvarets radioanstalt, punkt 4 (V)

av Hanna Gunnarsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt i de delar det avser 3 kap. 3 och 4 §§.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår proposition 2020/21:224 punkt 2 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Jag vänder mig emot att andra länder ska kunna ges direktåtkomst till personuppgifter vid Försvarets radioanstalt. Jag anser att inskränkningarna av den personliga integriteten är alltför stora för att förslaget ska kunna rättfärdigas. I propositionen beskriver regeringen att i de fall där samarbete i hög grad förutsätter skyndsamhet och när samarbete syftar till att gemensamt följa ett skeende är det i vissa fall nödvändigt att inom ramen för samarbetet tillgängliggöra information genom direktåtkomst. Vidare ges exemplet att en sådan situation av skyndsamhet kan vara ett förmodat förestående terrordåd. Jag anser att åtgärderna i den föreslagna lagstiftningen som gäller andra länders direktåtkomst till personuppgifter vid Försvarets radioanstalt inte är proportionella i förhållande till inskränkningarna av den personliga integri­teten.

 

 

 

6.	Översyn av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, punkt 6 (M, KD)

av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M), Mikael Oscarsson (KD) och Alexandra Anstrell (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkandena 2 och 3,

2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 2 och

2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 31 och 32.

 

 

Ställningstagande

Signalspaningslagen är nu mer än tio år gammal. Även om lagstiftningen sedan dess har genomgått vissa förändringar finns nu skäl att göra en bred översyn. Den ökade digitaliseringen har medfört större risker och sårbarheter inom cyberarenan och det förekommer omfattande informationsoperationer av främmande makt. Nya aktörer har tillkommit. Integritetsfrågorna generellt och de som är kopplade till det internationella samarbetet specifikt måste bli en viktig del av den kommande översynen av signalspaningslagen. Vidare är det viktigt att helhetsöversynen av signalspaningslagen påbörjas skyndsamt med tanke på det försämrade omvärldsläget. Signalspaning är ett av de viktigare verktygen för svensk säkerhets- och underrättelsetjänst och ytterst något som stärker svensk säkerhet i en orolig omvärld.

Signalspaningen omgärdas i dag av ett gediget granskningssystem.  Kontroller görs regelbundet av olika aspekter av verksamheten och att den följer regelverket. Vi vill se en helhetsöversyn av signalspaningslagen. En sådan översyn bör bl.a. inkludera frågorna om i vilken omfattning signalspaning ska kunna bedrivas och vilka aktörer som bör ha rätt att kunna inrikta signalspaningen.

Behovet av specifikt militär och polisiär underrättelseinhämtning kommer alltid att finnas och måste hanteras av personal med god kunskap inom dessa sakområden. De senaste åren har förändringar gjorts i olika steg i lagen om signalspaning och listan över vilka aktörer som kan inrikta signalspaning har utökats. Vi anser att det nu behövs ett helhetsgrepp om vilka aktörer som framöver ska ha rätt att kunna inrikta signalspaning. Behoven bör anpassas till rådande säkerhetsläge och eventuella brister bör hanteras. En utredning bör tillsättas som analyserar de behov av utlandsunderrättelser som krävs för att ge regeringen bästa möjliga underlag i dessa frågor.

 

 

7.	Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten, punkt 7 (M, KD, L)

av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L) och Alexandra Anstrell (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 1 och

avslår motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Säkerhetsläget såväl i Sveriges närområde som globalt fortsätter att försämras. Traditionella militära hot existerar parallellt med hybridhot som cyberattacker, desinformation och ekonomisk påverkan. Det internationella försvarsunder­rättelse­samarbetet är avgörande för Sveriges säkerhet.

Vi anser att det är viktigt att det internationella samarbetet i försvarsunder­rättelseverksamheten följs upp särskilt noga. Varje år redovisar regeringen en skrivelse om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverk­samhet för riksdagen. I skrivelsen redovisas den granskning som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten har gjort av signalspaningen under det gångna året och huruvida den har följt gällande lagstiftning. I samband med att skrivelsen behandlas i försvarsutskottet har riksdagspartierna möjlighet att ta del av Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksam­hetens granskning samt att lägga följdmotioner med tilläggsförslag. Även det internationella samarbetet kommer i framtiden att bli en del av denna granskning. Vi vill därför att granskningen av det internationella samarbetet i försvarsunderrättelseverk­samheten tydligt särre­dovisas framgent i skrivelsen.

 

 

 

8.	Granskning och kontroll av underrättelseverksamheten, punkt 7 (V)

av Hanna Gunnarsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motion

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

För att ha en god förståelse av Försvarets radioanstalts arbete krävs det att riksdagen är väl informerad om dess verksamhet. Det är viktigt att riksdagen får insyn och fullgod information för att demokratiska beslut ska kunna fattas om signalspaningsmyndigheten och dess verksamhet. Jag anser att en tydligare balans mellan myndighetens sekretess och riksdagens insyn bör utstakas. Riksdagen och regeringen bör utveckla sin samverkan om Försvarets radioanstalt och underrättelseverksamhet. Regeringen bör återkomma med förslag på hur den parlamentariska kontrollen och insynen ska öka när det gäller underrättelseverksamhet.

 

 

9.	Myndighetssamverkan, punkt 8 (M)

av Pål Jonson (M), Jan R Andersson (M), Jörgen Berglund (M) och Alexandra Anstrell (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

De svenska underrättelsemyndigheterna – Säpo, Must och FRA – har ett särskilt ansvar för att identifiera hot mot Sveriges säkerhet. Det är centralt att informationsutbytet dem emellan fungerar så att alla relevanta pusselbitar kan analyseras. Lika viktigt är det att relevant information som fångas upp av andra myndigheter också kommer underrättelsemyndigheterna till del. Det kan handla om transaktioner som används för att finansiera verksamhet som undergräver Sveriges säkerhet eller om utländska medborgare som kommer till Sverige i syfte att t.ex. spionera eller sabotera. För att identifiera sådana risker har myndigheter som Finansinspektionen, Lantmäteriet, Skatteverket och Migrationsverket viktiga roller att fylla.

Medvetenheten om säkerhetshot och förmågan att upptäcka dem måste höjas hos svenska myndigheter. Det behövs en samlad strategi för att genomföra detta. Vi anser att det bör tas ett helhetsgrepp på organisationen hos de svenska underrättelsemyndigheterna samt deras samarbete med andra myndigheter för att förbättra möjligheten att fånga upp hot mot Sveriges säkerhet. Det behövs en samordnande funktion för att vid behov kunna aktivera breda och myndighetsgemensamma aktioner mot säkerhetshot i Sverige.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:224 Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsdatalagen (2018:1177).

Följdmotionerna

2021/22:922 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V):

1.Riksdagen avslår proposition 2020/21:224 i den del som handlar om att utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst medges direktåtkomst till personuppgifter i förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten.

2.Riksdagen avslår proposition 2020/21:224 i den del som handlar om att utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst medges direktåtkomst till personuppgifter i förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt.

3.Riksdagen avslår proposition 2020/21:224 i den del som handlar om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur den parlamentariska kontrollen och insynen ska öka i fråga om underrättelseverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:983 av Pål Jonson m.fl. (M, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild redovisning i skrivelse 70 av det internationella samarbetet i försvarsunderrättelseverksamheten och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt beakta integritetsfrågorna i den kommande helhetsöversynen av signalspaningslagen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helhetsöversynen av signalspaningslagen ska påbörjas skyndsamt och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1011 av Allan Widman m.fl. (L):

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 1 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

2021/22:1154 av Daniel Bäckström m.fl. (C):

Riksdagen avslår proposition 2020/21:224 Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:3640 av Pål Jonson m.fl. (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra mer omfattande signalspaning och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred myndighetssamverkan och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3908 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD):

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn bör göras av lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning som analyserar tillgången till utlandsunderrättelser och om underrättelsetjänststrukturen bör förändras eller ej och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4197 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP):

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med underrättelseverksamhet är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och tillkännager detta för regeringen.

45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha en effektiv underrättelseverksamhet som är tydligt reglerad, avgränsad och ändamålsenlig för att avslöja och motverka destabiliserande verksamhet från främmande makt och hot från terrorister, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten

2 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt

3 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

4 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning

5 Förslag till lag om ändring i brottsdatalagen (2018:1177)

Bilaga 3

Konstitutionsutskottets yttrande 2021/22:KU2y