H901CU26: Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål

Civilutskottets betänkande 2021/22:CU26

Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. en ny lag med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Förordningen innehåller regler om vilken medlemsstats domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att pröva frågor av de angivna slagen med en internationell anknytning. Den innehåller också regler om erkännande och verkställighet av avgöranden i EU. Förordningen syftar till att stärka barns och föräldrars rättssäkerhet, förbättra tillgången till en rättslig prövning och effektivisera förfarandet. Förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

I den föreslagna nya lagen finns sådana kompletterande svenska nationella bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen som behövs för att förord­ningen ska kunna tillämpas i den inhemska rättsordningen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:189 Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål.

Två yrkanden i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Riktlinjer om och uppföljning av det nya regelverket

Reservation

Riktlinjer om och uppföljning av det nya regelverket, punkt 2 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen,

2. lag om ändring i föräldrabalken,

3. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,

4. lag om ändring i lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling,

5. lag om ändring i lagen (1973:943) om erkännande av vissa utländska äktenskapsskillnader och hemskillnader,

6. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område,

7. lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn,

8. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

9. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

11. lag om ändring i lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:189 punkterna 1–11.

 

2.	Riktlinjer om och uppföljning av det nya regelverket

Riksdagen avslår motion

2021/22:4522 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation (SD)

Stockholm den 2 juni 2022

På civilutskottets vägnar

Emma Hult

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Viktor Wärnick (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Püss (M), Roger Hedlund (SD), Sanne Lennström (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Ola Möller (S) och Jon Thorbjörnson (V).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:189 Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål, som innehåller kompletterande lagstiftning till EU:s nya Bryssel II-förordning[1]. I proposi­tionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottet subsidiaritetsprövade den 15 september 2016 kommissionens förslag till ny Bryssel II-förordning. Vidare hade utskottet överläggning med företrädare för regeringen om förslaget till ny Bryssel II-förordning den 14 februari 2017, den 26 september 2017, den 27 februari 2018 och den 29 maj 2018.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

En motion med två yrkanden har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

 

 

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

 

Bakgrund

I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Förordningen innehåller regler om vilken medlemsstats domstolar eller andra myndigheter som är behöriga att pröva frågor av de angivna slagen med en internationell anknytning (den internationella behörigheten). Den innehåller också regler om erkännande och verkställighet av avgöranden i EU. Förord­ningen är en omarbetning av 2003 års Bryssel II-förordning[2].

Den nya förordningen syftar till att stärka barns och föräldrars rättssäkerhet, förbättra tillgången till en rättslig prövning och effektivisera förfarandet. Sålunda införs det en allmän skyldighet för domstolarna att låta ett barn uttrycka sina åsikter och att beakta åsikterna i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla avgöranden om föräldraansvar görs direkt verkställbara i andra EU-länder. Dessutom harmoniserar den nya förordningen delvis medlems­staternas verkställighetsregler. Vidare förbättras informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter, vilket ska underlätta domstolarnas handlägg­ning och förbättra deras beslutsunderlag. Förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022.

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen sådana kompletterande svenska nationella bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen som behövs för att förord­ningen ska kunna tillämpas i den inhemska rättsordningen. Bestämmelserna ska tas in i en ny lag, som ska benämnas lagen med kompletterande bestäm­melser till Bryssel II-förordningen. Samtidigt ska 2008 års kompletteringslag till den tidigare Bryssel II-förordningen upphävas (lagen [2008:450] med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen).

Vidare föreslås följdändringar i ett flertal lagar, bl.a. genom att hänvisningar till 2003 års Bryssel II-förordning ska ersättas med hänvisningar till den nya Bryssel II-förordningen.

Regeringens förslag innebär närmare följande.

Svenska behörighetsregler

Om tillämpningen av Bryssel II-förordningen innebär att en fråga ska prövas av en socialnämnd i Sverige och det inte finns någon behörig nämnd, ska frågan – liksom hittills – tas upp av socialnämnden i Stockholms kommun.

Beslut om tillfälliga åtgärder

När det finns behörighet för en svensk domstol enligt Bryssel II-förordningens regler om tillfälliga åtgärder, ska domstolen i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap få besluta om en sådan tillfällig åtgärd.

En fråga om en tillfällig åtgärd om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap ska tas upp av tingsrätten i den ort där barnet vistas eller, om barnet inte vistas i Sverige och åtgärden avser barnets egendom, tingsrätten i den ort där egendomen finns. Om det inte finns någon behörig domstol, ska frågan tas upp av Stockholms tingsrätt. Motsvarande regler om behörig domstol ska införas för ärenden om tillfälliga skyddsåtgärder enligt lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention. Lagen (1996:242) om domstols­ärenden (ärendelagen) ska gälla för domstolens handläggning. I domstolens beslut ska det anges hur länge den tillfälliga åtgärden gäller.

I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge ska domstolen få begära upplysningar från socialnämnden.

Dessa förslag om tillfälliga åtgärder lämnas mot bakgrund av att det i de angivna frågorna saknas lagstöd i nationell rätt (föräldrabalken) för en svensk domstol att fatta ett tillfälligt beslut när det inte pågår ett mål eller ärende i huvudsaken i Sverige.

Barnets delaktighet

Bestämmelsen i 2008 års kompletteringslag om barns hörande i domstol i fråga om en tillfällig åtgärd ska föras över till den nya kompletteringslagen.

Socialnämndens skyldighet att höra barnet och föräldrarna innan den lämnar snabbupplysningar i ett ärende om en tillfällig åtgärd ska skärpas i förhållande till 2008 års kompletteringslag. Det ska vidare införas en möjlighet för socialnämnden att i sådana ärenden höra barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Motsvarande ändringar ska göras i fråga om ärenden om tillfälliga skyddsåtgärder enligt lagen om 1996 års Haagkonvention.

Barns rätt att framföra sina åsikter i ärenden enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn (1989 års lag) ska stärkas. Innan rätten avgör ett ärende om verkställighet av ett avgörande eller om överflyttning av barn ska barnet så långt det är möjligt ges tillfälle att framföra sina åsikter.

Dessa förslag om barnets delaktighet innebär en anpassning till de skärpningar som under senare år har gjorts av de svenska nationella reglerna om barnets delaktighet i bl.a. föräldrabalken.

Verkställighet av utländska avgöranden

Om ett utländskt avgörande är verkställbart enligt Bryssel II-förordningen, ska avgörandet verkställas enligt 21 kap. föräldrabalken om det avser ett barns person samt enligt utsökningsbalken om det avser rättegångskostnader eller ett barns egendom. Det som är föreskrivet om verkställighet av en svensk domstols avgörande i motsvarande fall ska gälla för verkställigheten. Om det inte finns någon motsvarighet till det utländska avgörandet, ska avgörandet verkställas som en dom. Detta ska inte gälla om något annat följer av Bryssel II-förordningen.

Vägran av erkännande eller verkställighet i ett särskilt förfarande

En ansökan enligt Bryssel II-förordningen om att ett utländskt avgörande inte ska erkännas i Sverige eller om att ett sådant avgörande inte ska verkställas här ska göras till tingsrätten.

En ansökan enligt Bryssel II-förordningen om en förklaring om att det inte finns grund för att vägra ett erkännande av ett utländskt avgörande ska göras till tingsrätten. En sådan ansökan ska få göras av någon som har varit part i den utländska rättegången.

Vid domstolens handläggning ska ärendelagen tillämpas, om inte något annat följer av Bryssel II-förordningen.

Olovliga bortföranden av barn

Upplysningen i 1989 års lag om att särskilda bestämmelser finns i 2003 års Bryssel II-förordning ska ändras till att i stället upplysa om att sådana bestäm­melser finns i den nya Bryssel II-förordningen.

Placering av ett barn över landsgränserna

En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt Bryssel II-förordningen ska prövas av socialnämnden i den kommun där barnet avses bli placerat.

Bestämmelsen i socialtjänstlagen (2001:453) som gäller placering i Sverige med stöd av 2003 års Bryssel II-förordning ska ändras till att i stället avse den nya Bryssel II-förordningen.

Samarbete och information

Det ska tydliggöras att socialnämnden är behörig myndighet att rapportera om ett barns situation enligt Bryssel II-förordningen. Nämnden ska också samla in upplysningar eller underlag och lämna information om situationen för en förälder eller annan anhörig eller någon annan person som kan vara lämplig att ta hand om barnet i enlighet med vad som framgår av förordningen.

Sekretess och behandling av personuppgifter

Sekretess ska gälla för uppgift hos domstol om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ett mål eller ärende enligt Bryssel II-förordningen, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess ska också gälla hos centralmyndighet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende enligt Bryssel II-förord­ningen, lagen om 1996 års Haagkonvention eller 1989 års lag, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Den tystnadsplikt som följer av denna sekretess ska ha företräde framför rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst sjuttio år.

Intyg

Ett beslut i fråga om rättelse eller återkallelse av ett intyg enligt Bryssel II-förordningen ska inte få överklagas.

Innan en domstol eller annan behörig myndighet beslutar i fråga om återkallelse av ett intyg enligt Bryssel II-förordningen ska parterna få tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Regler om överflyttning av barn i vissa fall

Det ska göras en ändring i föräldrabalkens bestämmelser om överflyttning av barn i vissa fall. Den föreslagna ändringen är inte föranledd av den nya Bryssel II-förordningen utan innebär att en bristfällig hänvisning i balken korrigeras.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya kompletteringslagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.

Föreskrifter i 2008 års kompletteringslag som avser handläggningen av mål och ärenden om erkännande, verkställbarhet och verkställighet samt rättelse av intyg ska dock fortsätta att gälla för avgöranden som meddelats i förfaranden som inletts före ikraftträdandet.

Särskilda övergångsbestämmelser ska gälla i offentlighets- och sekretess­lagen.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslagen bör därför antas av de skäl som anförs i proposi­tionen.

Riktlinjer om och uppföljning av det nya regelverket

Motionen

I kommittémotion 2021/22:4522 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska ta initiativ till tydliga riktlinjer och utbildning om regelverkets tillämpning för yrkesverksamma i syfte att öka rättssäkerheten i det konkreta genomförandet (yrkande 1). Motionärerna begär också ett tillkännagivande till regeringen om en uppföljning och konsekvens­analys av det nya regelverket utifrån ett barnperspektiv (yrkande 2).

Regleringen av barnets delaktighet i internationella familjemål

Innebörden av regeringens förslag och bedömningar i propositionen är att regleringen av barnets delaktighet i mål och ärenden med en internationell anknytning kommer att återspegla vad som i dag gäller enligt de svenska nationella reglerna om barnets delaktighet i frågor om bl.a. vårdnad, boende och umgänge. Som skäl för detta anförs i propositionen att EU-förordningens bestämmelser om barnets delaktighet måste uppfattas som en minimireglering. Regeringen bedömer därför att det inte finnas något hinder mot att en svensk reglering som ställer högre krav i fråga om barnets delaktighet tillämpas vid sidan av förordningen. Detta gäller bl.a. föräldrabalkens regler om barns delaktighet vid frågor om vårdnad, boende och umgänge. Dessa regler skärptes nyligen genom 2021 års lagstiftningsärende om ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17, rskr. 2020/21:315–316). Enligt regeringen bör en utgångspunkt vara att nationella regler om barns rätt till delaktighet inte ska se olika ut beroende på om det aktuella förfarandet har en internationell anknytning eller inte.

Uttalanden i propositionen om vägledning om det nya regelverket

Regeringen anför i propositionen följande om behovet av information, utbild­ning och riktlinjer om det nya regelverket (s. 88 f.):

Som konstateras i promemorian och av flera remissinstanser – bl.a. Örnsköldsviks kommun och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige – kommer det i ett inledande skede att finnas ett behov av information och utbildning om de nya reglerna. Information om gällande och ny lagstiftning är något som Sveriges Domstolar och Domstolsakademin kontinuerligt arbetar med. Information om verkställig­het av utländska avgöranden finns också tillgänglig på Sveriges Domstolars webbplats. Dessutom tillhandahåller Socialstyrelsen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd handläggningsstöd för socialnämnder i form av handböcker. Det kan givetvis krävas ytterligare informationsinsatser och en uppdatering av webbplatser och handböcker. Sådana åtgärder ligger inom berörda myndigheters allmänna uppdrag och kan hanteras inom befintliga ramar.

Det pågår inom ramen för Europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område (EJN) ett arbete med att ta fram en handbok om tillämpningen av den nya Bryssel II-förordningen. Denna handbok lär täcka en stor del av det informationsbehov som rättstillämpare och enskilda har med anledning av den nya förordningen. Dessutom kommer många av socialnämndernas frågor om förordningens rapporterings- och informationsskyldighet att kunna hanteras genom en kontakt med centralmyndigheten. Det som nu sagts innebär att det inte finns skäl att ge ett regeringsuppdrag att ta fram riktlinjer för regelverkets tillämpning, vilket Sveriges Kommuner och Regioner frågar efter. Det går i detta sammanhang inte heller att bortse från att ett sådant regeringsuppdrag skulle avse bestämmelser i en EU-förordning som är direkt tillämpliga för domstolar och andra rättstillämpande myndigheter och som ytterst tolkas av EU-domstolen. Utrymmet att meddela nationella riktlinjer är därför mycket begränsat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att bestämmelserna i den nya Bryssel II-förordningen är direkt tillämpliga för domstolar och andra rättstillämpande myndigheter och att förordningen ytterst tolkas av EU-domstolen. Lagförslagen i ärendet begränsar sig till sådana kompletterande svenska nationella bestämmelser som behövs för att förordningen ska kunna tillämpas i den inhemska rätts­ordningen. Som redovisas ovan kommer för svenskt vidkommande regler­ingen av barnets delaktighet i mål och ärenden med en internationell anknytning att återspegla vad som i dag gäller enligt de svenska nationella reglerna om barnets delaktighet i frågor om bl.a. vårdnad, boende och umgänge. Detta är en följd av ställningstagandet att EU-förordningens bestäm­melser om barnets delaktighet måste uppfattas som en minimireglering och att det därför inte finns något hinder mot att en svensk reglering som ställer högre krav i fråga om barnets delaktighet tillämpas. Därmed ser utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslaget i motion 2021/22:4522 (SD) yrkande 2 om en uppföljning och konsekvensanalys av det nya regelverket utifrån ett barnperspektiv.

Vidare redovisar regeringen, som återges ovan, i propositionen sin syn på frågan om behovet av information, utbildning och riktlinjer om det nya regelverket. Regeringen hänvisar bl.a. till de berörda myndigheternas all­männa uppdrag när det gäller informationsinsatser och uppdateringar av webbplatser och handböcker samt till det arbete som pågår på EU-nivå med att ta fram en handbok om tillämpningen av den nya Bryssel II-förordningen. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i frågan och avstyrker därför även förslaget till tillkännagivande om riktlinjer och utbild­ning i motion 2021/22:4522 (SD) yrkande 1.

Reservation

 

Riktlinjer om och uppföljning av det nya regelverket, punkt 2 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Roger Hedlund (SD) och Angelica Lundberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4522 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Vi konstaterar att bestämmelserna i den nya Bryssel II-förordningen är direkt tillämpliga för domstolar och andra rättstillämpande myndigheter och att lagförslagen i ärendet innehåller sådana kompletterande svenska nationella bestämmelser som behövs för att förordningen ska kunna tillämpas i den inhemska rättsordningen. Det nya regelverket är tyvärr inte helt lättillgängligt, och vi anser därför i likhet med flera remissinstanser att regeringen ska ta initiativ till tydliga riktlinjer och utbildning om regelverkets tillämpning för yrkesverksamma i syfte att öka rättssäkerheten i det konkreta genomförandet. Vi håller alltså inte med regeringen om att det saknas skäl för ett sådant regeringsuppdrag. Vidare konstaterar vi att barnrättsperspektivet är centralt i sammanhanget. Regeringen bör därför också, när den nya regleringen varit i kraft en tid och låter sig utvärderas, ta initiativ till en uppföljning och konsekvensanalys utifrån ett barnperspektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:189 Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:943) om erkännande av vissa utländska äktenskapsskillnader och hemskillnader.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention.

Följdmotionen

2021/22:4522 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta initiativ till tydliga riktlinjer och utbildning om regelverkets tillämpning för yrkesverksamma i syfte att öka rättssäkerheten i det konkreta genomförandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och konsekvensanalys ur barnperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag