H901AU14: Genomförande av balansdirektivet

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2021/22:AU14

Genomförande av balansdirektivet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäk­ringsbalken, lagen om ledighet för närståendevård, föräldraledighetslagen, lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, lagen om utstationering av arbetstagare och offentlighets- och sekretesslagen.

Genom förslagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU.

I propositionen föreslås att 90 dagar med föräldrapenning på grundnivå inte ska vara möjliga att avstå till den andra föräldern, i likhet med vad som redan gäller för föräldrapenning på sjukpenningnivå. Vidare föreslås bestämmelser som innebär vissa rättigheter när en förälder med barn upp till åtta år eller vissa arbetstagare som har närstående med omsorgsbehov begär flexibla arbets­former av omsorgsskäl. De arbetstagare som begär flexibla arbetsformer eller tar sådana rättigheter i anspråk ska omfattas av särskilda skydds­bestämmelser. Det föreslås även ett repressalieförbud. Därtill föreslås bl.a. att Diskrimi­nerings­ombudsmannen ges utökad rätt att föra talan för enskilda arbetstagare i tvister om missgynnande behandling.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som föreslås träda i kraft den 1 oktober 2022.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (SD, KD) och ett särskilt yttrande (M).

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:175 Genomförande av balansdirektivet.

Två yrkanden i följdmotioner.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Genomförande av balansdirektivet

Reservationer

1.Avslag på propositionen, punkt 1 (SD)

2.Reserverade dagar i föräldraförsäkringen, punkt 2 (KD)

Särskilt yttrande

Genomförande av balansdirektivet (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Reservantens lagförslag

Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2021/22:SfU4y

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2021/22:4490 av Magnus Persson m.fl. (SD).

 

Reservation 1 (SD)

2.	Reserverade dagar i föräldraförsäkringen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i social­försäkringsbalken.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:175 punkt 1 och avslår motion

2021/22:4527 av Michael Anefur m.fl. (KD).

 

Reservation 2 (KD)

3.	Lagförslaget i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närstående­vård,

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närstående­vård,

3. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),

4. lag om ändring i lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl,

5. lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbets­tagare,

6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:175 punkterna 2–7.

 

Stockholm den 14 juni 2022

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Anna Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Johansson (S), Roger Haddad (L), Mats Green (M), Patrik Björck (S), Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD), Helén Pettersson (S), Ciczie Weidby (V), Lars Beckman (M), Christina Tapper Östberg (SD), Johan Andersson (S), Michael Anefur (KD), Serkan Köse (S), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Malin Danielsson (L) och Rasmus Ling (MP).

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2021/22:175 Genomförande av balansdirektivet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottet har gett socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionerna i de delar som berör socialförsäkrings­utskottets beredningsområde. Socialförsäkringsutskottet har lämnat ett yttran­de som finns i bilaga 4.

 

 

Utskottets överväganden

Genomförande av balansdirektivet

Bakgrund

Balansdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (balansdirektivet) antogs den 20 juni 2019. Balansdirektivet ska vara genomfört senast den 2 augusti 2022. Vid samma tidpunkt upphör föräldraledighets­direktivet[1] att gälla.

Balansdirektivet syftar till att uppnå jämställdhet mellan könen i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden och behandling i arbetslivet genom att göra det lättare för arbetstagare som är föräldrar eller anhörigvårdare att förena arbete och familjeliv.

I balansdirektivet föreskrivs individuella rättigheter för arbetstagare i fråga om ledighet för medföräldrar, föräldraledighet, ledighet för vård av anhörig och frånvaro på grund av force majeure. Direktivet innehåller också bestäm­melser om flexibla arbetsformer för arbetstagare som är föräldrar eller anhörigvårdare. Flexibla arbetsformer definieras som en möjlighet för arbets­tagare att anpassa sitt arbetsmönster, t.ex. genom distansarbete, flexibla arbetstider eller deltidsarbete.

Direktivet innehåller också ett antal skyddsbestämmelser för arbetstagare som utövar sina rättigheter enligt direktivet. Arbetstagare ska bl.a. skyddas mot uppsägning och mindre gynnsam behandling på grund av att de tar sina rättigheter i anspråk. En arbetsgivare ska inte heller få utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att han eller hon har anmält eller påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid med direktivet.

Balansdirektivet omfattar alla arbetstagare som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande enligt definitionen i gällande rätt, kollektiv­avtal eller praxis i varje medlemsstat, med beaktande av rätts­praxis från Europeiska unionens domstol.

Direktivet är ett s.k. minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna får införa och behålla bestämmelser som är mer förmånliga för arbetstagare än de som följer av direktivet.

Propositionen

Behovet av lagändringar

Regeringen konstaterar inledningsvis i propositionen att de svenska bestäm­melser som är relevanta för att uppfylla balansdirektivets krav huvud­sakligen finns i socialförsäkringsbalken, lagen (1988:1465) om ledighet för närstående­vård, föräldraledighetslagen (1995:584) och lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl, och att det i dessa författningar finns flera bestämmelser som redan uppfyller direktivets krav. Regeringen konstaterar samtidigt att direktivet innehåller krav som saknar motsvarighet i gällande svensk lagstiftning, t.ex. bestämmelser om flexibla arbetsformer och förbud mot repressalier. Vissa lagändringar behöver därför göras för att genomföra balansdirektivet i svensk rätt.

Föreslagna lagändringar

Nedan redogörs för det huvudsakliga innehållet i regeringens förslag när det gäller genom­förandet av balansdirektivet i svensk rätt. Redogörelsen följer regeringens rubriksättning i propositionen och omfattar delar där regeringen lägger fram förslag till lagändringar.

Föräldraledighet

När det gäller balansdirektivets krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att två månaders föräldraledighet inte kan överlåtas mellan föräldrarna föreslår regeringen en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att även dagar med föräldrapenning på grundnivå ska vara reserverade. Den ändring som regeringen föreslår innebär att totalt 90 dagar ska undantas från möjligheten att avstå rätten att få föräldrapenning, oavsett om dessa dagar utgörs av föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå eller en kombination av dessa två nivåer.

Flexibla arbetsformer

När det gäller balansdirektivets bestämmelser om rätten att begära flexibla arbets­former av omsorgsskäl föreslår regeringen att det i föräldraledig­hetslagen och lagen om ledighet för närstående­vård införs nya bestämmelser om flexibla arbets­former. Med flexibla arbetsformer avses förändringar av arbetsmönstret genom t.ex. distansarbete och flexibel arbetstid.

Regeringens förslag innebär att om en arbetstagare begär flexibla arbets­former av omsorgsskäl, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid. Om begäran avslås eller den begärda förändringen senareläggs, ska arbetsgivaren motivera beslutet. En förutsättning för rätt till svar från arbetsgivaren ska vara att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader när en begäran görs.

Bestämmelserna i föräldraledighetslagen föreslås gälla föräldrar med barn som inte har fyllt åtta år. Bestämmelserna i lagen om ledighet för närstående­vård föreslås gälla arbetstagare som vårdar en svårt sjuk person som är son, dotter, far, mor, make, maka eller registrerad partner till arbetstagaren eller bor i samma hushåll som arbetstagaren.

När det gäller frågan om rätten för den som begärt flexibla arbetsformer att återgå till sitt ursprungliga arbetsmönster föreslår regeringen följande. Om en förändring av arbetsmönstret gäller för en bestämd tid, ska arbetstagaren ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden löper ut. Om arbetstagaren på grund av ändrade omständigheter begär att få återgå till det ursprungliga arbetsmönstret innan tiden har löpt ut, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid.

Arbetstagarnas rättigheter

När det gäller balansdirektivets bestämmelse om rätten att återgå till samma eller ett likvärdigt arbete och ta del av eventuella förbättringar i arbetsför­hållandena föreslår regeringen att det ska införas en bestämmelse i lagen om ledighet för närståendevård. Enligt bestämmelsen ska en arbetstagare ha rätt att återgå till samma eller ett likvärdigt arbete efter ledigheten. Arbetstagaren ska också ha en rätt enligt den lagen att ta del av eventuella förbättringar som har inträffat under ledigheten. När det gäller en arbetstagare som har varit pappaledig eller föräldraledig gör regeringen bedömningen att gällande rätt redan uppfyller direktivets krav.

När det gäller balansdirektivets bestämmelse om förbud mot mindre gynnsam behandling föreslår regeringen att en arbetstagare som är förälder eller vårdar en närstående och begär flexibla arbetsformer av omsorgskäl eller tar därtill kopplade rättigheter i anspråk ska omfattas av bestämmelserna om skydd mot missgynnande behandling i föräldraledighetslagen respektive lagen om ledighet för närståendevård. När det gäller arbetstagare som ansöker om eller utnyttjar sin rätt till pappaledighet, föräldraledighet, vård av anhörig eller frånvaro på grund av force majeure gör regeringen bedömningen att gällande rätt redan uppfyller direktivets krav.

Förbud mot uppsägning och bevislättnad

När det gäller balansdirektivets bestämmelse om skydd mot uppsägning föreslår regeringen att förbudet mot uppsägning och avskedande i föräldra­ledighetslagen och lagen om ledighet för närståendevård även ska omfatta bestämmelserna om flexibla arbetsformer.

När det gäller direktivets bestämmelser om skyldighet för en arbetsgivare att ange skälen för en uppsägning föreslår regeringen följande. Om en arbets­tagare gör gällande att han eller hon har blivit uppsagd eller avskedad av skäl som har samband med föräldraledighet, ledighet för vård av närstående eller en begäran om flexibla arbetsformer, ska arbetsgivaren vara skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen eller avskedandet. Om arbetstagaren begär det och gör gällande ett samband med föräldraledighet eller ledighet för vård av närstående ska uppgiften vara skriftlig.

När det gäller direktivets bestämmelse om en bevislättnadsregel för arbets­tagare som anser att de har sagts upp på grund av att de har ansökt om eller tagit ut pappaledighet, föräldraledighet eller ledighet för vård av anhörig föreslår regeringen att en bevislättnadsregel införs i lagen om ledighet för närståendevård. Om en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har missgynnats genom att ha blivit uppsagd eller avskedad av skäl som har samband med ledighet för vård av närstående, är det arbetsgivaren som ska visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande. Regeringen bedömer när det gäller föräldraledighetslagen att det i den lagen redan finns en bevislättnadsregel som motsvarar balans­direktivets krav på bevislättnad.

Skydd mot repressalier

När det gäller balansdirektivets bestämmelse om skydd mot ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder föreslår regeringen att nya repressalie­förbud ska införas. Regeringens förslag innebär att en arbetsgivare inte ska få utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att han eller hon har anmält eller påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid med föräldraledighetslagen, lagen om ledighet för närståendevård eller lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

Utökad talerätt för Diskrimineringsombudsmannen

När det gäller balansdirektivets bestämmelser om likabehandlingsorgan och skydd mot diskriminering föreslår regeringen en utökad talerätt för Diskrimi­neringsombudsmannen för att genomföra direktivet. Förslaget innebär att Diskriminerings­ombudsmannen ska få föra talan om förbud mot miss­gyn­nande behandling enligt lagen om ledighet för närstående­vård och lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl samt missgyn­nande behandling av skäl som har samband med flexibla arbetsformer enligt föräldraledighetslagen. Talan ska föras vid Arbetsdomstol­en. När en arbets­tagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde ska ombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det.

Utvidgade sekretessbestämmelser i mål och ärenden där Diskrimineringsombudsmannen ges utökad talerätt

Regeringen föreslår utvidgade sekretessbestämmelser i mål och ärenden där Diskrimineringsombudsmannen ges utökad talerätt. Förslaget om ändring i offentlighets- och sekretesslagen innebär att sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs, om uppgiften förekommer i ett ärende hos Diskrimineringsombuds­mannen enligt lagen om ledighet för närståendevård eller lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl eller i ett ärende om flexibla arbetsformer enligt föräldraledighetslagen.

Detsamma ska gälla hos domstol om uppgiften förekommer i motsvarande mål om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst tjugo år.

Följdändring i utstationeringslagen

De föreslagna bestämmelserna i föräldra­ledighets­lagen om förbud mot miss­gynnande behandling av skäl som har samband med en begäran om flexibla arbetsformer, arbetsgivarens skyldighet att uppge om­ständigheter för uppsägning eller avsked och förbud mot repressalier bör enligt regeringens bedömning inte tillämpas för utstationerade arbetstagare. Regeringen föreslår därmed en följdändring i 6 § lagen (1999:678) om utstationering av arbets­tagare.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring som behövs i lagen om ledighet för närståendevård med anledning av föreslagna ändringar i lagen om anställningsskydd genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176[2]). Nämnda följdändring föreslås träda i kraft den 1 oktober 2022.

Äldre föreskrifter i socialförsäkringsbalken ska fortfarande gälla för en anmälan om att avstå dagar med föräldrapenning på grundnivå som har gjorts före ikraftträdandet.

Motionerna

Avslag på propositionen

I kommittémotion 2021/22:4490 av Magnus Persson m.fl. (SD) föreslås att riksdagen avslår regeringens proposition. Motionärerna kritiserar den europeiska pelaren för sociala rättigheter (den sociala pelaren) och ser problem med de lagstiftningsförslag som är sprungna ur den. För det första anser motionärerna att de frågor som lyfts i den sociala pelaren är nationella frågor. För det andra anser de att förslag inom det arbetsmarknads- och socialpolitiska området av den karaktär som nu är i fråga riskerar att hota den svenska modellen, särskilt eftersom konsekvenserna är svåröverskådliga. Att villkoren på arbetsmarknaden hanteras av arbetsmark­nadens parter är en ordning som måste värnas och det aktuella lagstiftningsförslaget från regeringen bör därmed enligt motionärerna avslås.

Reserverade dagar i föräldraförsäkringen

I kommittémotion 2021/22:4527 av Michael Anefur m.fl. (KD) föreslår motio­närerna att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att det ska vara 60 dagar som undantas från möjligheten att avstå rätten att få föräldrapenning, inte 90 dagar som regeringen föreslår. Motionärerna anför att balansdirektivet bl.a. begränsar svenskt självbestämmande på välfärdsområdet och menar att genomförandet av direktivet inte bör gå längre än vad som är nödvändigt. Enligt motionärerna bör således endast 60 dagar undantas från möjligheten att avstå rätten till föräldrapenning, oavsett om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkrings­utskottet har begränsat sitt yttrande (yttr. 2021/22:SfU4y) till regeringens lag­förslag om att 90 dagar med föräldrapenning på grundnivå ska vara reserverade och motionerna som gäller dels avslag på propositionen, dels att endast 60 dagar med föräldrapenning ska vara reserverade.

Socialför­säk­ringsutskottet välkomnar det aktuella lagförslaget om reserver­ade dagar även på grundnivå och anser att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag i berörda delar och avstyrka motionerna. I yttrandet finns två avvikande meningar (SD, KD).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs lagändringar för att genomföra balansdirektivet i svensk rätt och anser att regeringens förslag är väl avvägt och ändamålsenligt.

När det gäller regeringens förslag om reserverade dagar med föräldra­penning på grundnivå framhåller regeringen bl.a. vikten av ett jämställt föräldraskap och att en jämn fördelning mellan föräldrarna av föräldrapenning och föräldra­ledighet bör uppmuntras oavsett föräldrarnas inkomstnivå och tidigare arbetsmark­nadsanknytning (prop. s. 37 f.). Regeringens bedömning är vidare att balansdirektivet inte ger utrymme för en skillnad mellan föräldrar som har föräldrapenning på sjukpenningnivå respektive föräldrapenning på grundnivå i förhållande till reserverade dagar eftersom direktivet kopplar samman rätten till ersättning med den ledighet som en förälder inte ska ha möjlighet att avstå till den andra föräldern. Utskottet konstaterar att socialförsäkringsutskottet ger sitt stöd till regeringens förslag om att 90 dagar med föräldra­penning på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som gäller för dagar med föräldrapenning på sjukpenningnivå. Utskottet är inte av någon annan uppfattning än regeringen och socialförsäkringsutskottet när det gäller denna fråga.

Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till de skäl som redovisas i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå motionerna 2021/22:4490 (SD) och 2021/22:4527 (KD).

Reservationer

 

1.	Avslag på propositionen, punkt 1 (SD)

av Magnus Persson (SD), Christina Tapper Östberg (SD) och Ann-Christine From Utterstedt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4490 av Magnus Persson m.fl. (SD).

 

 

Ställningstagande

Vi anser att ett europeiskt samarbete i första hand bör vila på mellanstatlig grund, där Sverige kan delta i den mån det från svenskt perspektiv är lämpligt. EU bör å sin sida framför allt fokusera på den inre marknaden och på att skapa och bibehålla förutsättningar för handel och utbyte över nationsgränserna.

Vi har varnat för att införandet av en social dimension i Europasamarbetet kommer att leda till lagstiftning inom området, och vår kritik mot den sociala pelaren har avfärdats med att pelaren i sig inte är rättsligt bindande. EU-kommissionen har trots detta presenterat flera lagstiftningsförslag som motiveras med att förverkliga den sociala pelaren. Balansdirektivet är ett av dessa förslag.

Vi ser främst två övergripande problem med den sociala pelaren och lagstiftningsförslagen som är sprungna ur den. För det första anser vi att de frågor som lyfts fram i den sociala pelaren är nationella frågor där respektive medlemsland självt måste avgöra både vilken inriktning och vilka resurser som avsätts för genomförandet eftersom reformer inom det sociala området generellt tenderar att medföra kostnader. För det andra anser vi att förslag av den här karaktären inom det arbetsmarknads- och socialpolitiska området riskerar att hota den svenska modellen, särskilt eftersom konsekvenserna är svåröverskådliga.

I Sverige hanteras villkoren på arbetsmarknaden av arbetsmarknadens parter. Denna ordning måste värnas och vi anser därför att riksdagen bör avslå regeringens proposition.

 

 

2.	Reserverade dagar i föräldraförsäkringen, punkt 2 (KD)

av Michael Anefur (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkrings­balken med den ändringen att 12 kap. 17 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4527 av Michael Anefur m.fl. (KD) och

bifaller delvis proposition 2021/22:175 punkt 1.

 

 

Ställningstagande

Balansdirektivet är en olycklig produkt till följd av den sociala pelaren. Direktivet begränsar både den svenska arbetsmarknads­modellen och svenskt självbestämmande på välfärdsområdet.

I artikel 5.2 i balansdirektivet anges att minst två månaders föräldraledighet inte ska kunna överlåtas mellan föräldrarna. Det är mycket olyckligt eftersom föräldrar i Sverige borde få bestämma själva hur de vill fördela föräldraledig­het och uttag av föräldrapenning. Det är därför angeläget att genomförandet av balansdirektivet inte går längre än vad som är nödvändigt och att den nationella rätten inte inskränker föräldrars rätt att bestämma hur de vill ta ut föräldrapenning på ett sätt som går utöver vad unionsrätten kräver. Det bör således vara endast 60 dagar som undantas från möjligheten att avstå rätten till föräldrapenning, oavsett om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå eller dagar på grundnivå.

Mot denna bakgrund bör riksdagen anta regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att 12 kap. 17 § ges den lydelse som framgår av bilaga 3.

 

 

 

 

Särskilt yttrande

 

Genomförande av balansdirektivet (M)

Mats Green (M), Saila Quicklund (M) och Lars Beckman (M) anför:

 

Vi har konsekvent avvisat den sociala pelaren då vi anser att den leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området. Vi kan konstatera att kom­missionen de senaste åren, med hänvisning till den sociala pelaren, kommit med en rad förslag på bindande regler på det socialpolitiska området, inte minst på arbetsrättens område. Detta är något som vi djupt beklagar.

Sverige har en väl fungerande modell som bygger på samverkan mellan arbetsmarknadens parter, en modell som tjänar och har tjänat Sverige väl och som därmed är något vi bör fokusera på att behålla.

Frågor om sysselsättning och socialpolitik är fundamentala för alla medlemsstater och bör vara nationell kompetens. Förstärkt erfarenhetsutbyte bör vara den främsta samarbetsformen på området. Genom inrättandet av den sociala pelaren har sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor förts upp på EU-nivå, vilket innebär att vi nu lägger alltmer kraft och energi på att motverka förslag som riskerar att skära rakt in i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därtill tar genomförandet av den sociala pelaren tid och ekonomiska resurser som i stället borde läggas på mer prioriterade gemensamma områden. Det menar vi är olyckligt.

Den nuvarande regleringen i svensk rätt tillgodoser inte balansdirektivets krav, varför det behövs lagjusteringar för att genomföra direktivet för att Sverige inte ska bryta mot sina förpliktelser enligt EU-rätten. Utan den sociala pelaren och det den har fört med sig i förflyttningar på området hade detta inte varit aktuellt.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:175 Genomförande av balansdirektivet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Följdmotionerna

2021/22:4490 av Magnus Persson m.fl. (SD):

Riksdagen avslår propositionen.

2021/22:4527 av Michael Anefur m.fl. (KD):

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att 12 kap. 17 § ges den lydelse som framgår av denna motion.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Reservantens lagförslag

Reservation 2 (punkt 2)

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

 

Regeringens förslag

Reservantens förslag

 

12 kap.

17 §

En förälder kan genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Detta gäller dock inte föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ eller på grundnivå enligt 23 § såvitt avser en tid om

1. 90 dagar för varje barn, eller	1. 60 dagar för varje barn, eller
2. 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel.	2. 60 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel.

I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § avståendet  avser.

 

Bilaga 4

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2021/22:SfU4y