Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mål för det militära försvaret och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mål för det civila försvaret och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp ytterligare en mekaniserad brigad och tillkännager detta för regeringen.

Politikens inriktning

Sommaren 2019 konstaterade en enig försvarsberedning i sin rapport Värnkraft (Ds 2019:88) att det säkerhetspolitiska läget försämrats avsevärt och att omfattande satsningar därför behövde genomföras för att stärka det svenska totalförsvaret.

Efter åratal av nedskärningar inom Försvarsmakten fanns det för första gången sedan det kalla krigets dagar åter en bred politisk enighet i Sveriges riksdag om behovet av höjda anslag till totalförsvaret. Sverigedemokraterna såg mycket positivt på för­ändringen och den fick oss att tro att samtliga förslag i Försvarsberedningens rapport skulle genomföras. Efter att ha tagit del av regeringens försvarspolitiska inriktnings­proposition kan vi dock konstatera att regeringen och dess stödpartier icke till fullo är beredda att ta ansvar för Sverige och vår säkerhet genom att satsa de medel som krävs för att genomföra Försvarsberedningens förslag. I stället skjuter regeringen fram nödvändiga satsningar till kommande försvarsbeslutsperiod 2026–2030. Sverige­demokraterna ser med oro på detta agerande eftersom det riskerar att sända signaler till vår omvärld som kan påverka rikets trovärdighet på ett negativt sätt.

Sverigedemokraterna anser att samtliga förslag som Försvarsberedningen presenterat måste genomföras och att detta behöver ske före 2030. På längre sikt har dock Sverigedemokraterna en högre ambitionsnivå än Försvarsberedningen. För att klara av att uppnå den ambitionsnivån bedömer vi att anslagen kommer att behöva höjas ytterligare efter 2025, så att de senast 2030 är uppe i 2 procent av bruttonational­produkten. När denna nivå uppnåtts anser vi att det bör stadgas i grundlagen att anslaget till Försvarsmakten inte får understiga 2 procent av bruttonationalprodukten som ett snitt under en mandatperiod. Försvarsmakten behöver också ges möjlighet att planera långsiktigt, och därför anser vi att budgetramen behöver bli treårig i stället för som nu, ettårig. Medel som inte nyttjas innevarande år ska få användas vid ett senare tillfälle inom den treåriga ramen.

Internationella samarbeten

Sverigedemokraterna har länge förespråkat ett defensivt försvarsförbund med Finland. Som ett led i att bygga detta försvarsförbund välkomnar vi regeringens inriktning om ett fördjupat militärt samarbete med Finland. Sverige och Finland möter samma säker­hetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas gemensamma geografiska läge. Sverige och Finland har därutöver starka kulturella och politiska band och en lång gemensam historia. Genom ett försvarsförbund höjs tröskeleffekten och nya strategiska djup skapas, vilket stärker ländernas försvarsförmåga. Ett försvarsförbund med Finland ska inte ha som uttalat syfte ett försvar mot en utpekad part, utan syftar till att befria de båda länderna från eventuella yttre politiska och militära påtryckningar. Sverigedemo­kraterna är positiva till Sveriges samarbete med Nato, men anser att Sverige även framgent ska stå utanför medlemskap i organisationen.

Internationella militära insatser

Till skillnad från regeringen anser Sverigedemokraterna att Sverige i nuläget bör fokusera på återuppbyggnaden av totalförsvaret framför deltagande i mer omfattande internationella insatser. Av denna anledning anser vi att Sveriges internationella insatser ska avslutas. Undantaget är bidraget med observatörer till FN:s fredsbevarande insatser samt deltagande i Operation Atalanta. Vidare anser vi att deltagande i internationella insatser alltid ska vara frivilligt för den enskilde.

Mål för det militära försvaret

Sverige ska med alla till buds stående medel bevara rikets frihet och självständighet. Försvarsmaktens viktigaste del i detta är att kunna möta, hejda och avgöra alla former av intrång från främmande stridskrafter. Därför anser vi att målen för det militära försvaret ska vara

─      att avvisa främmande stridskrafter som kränker svenskt territorium

─      att avgöra mot främmande stridskrafter som tränger in på svenskt territorium. Detta kräver att Försvarsmakten ska kunna möta militära intrång i hela landet, hejda sådana i flera riktningar och samtidigt samt kunna avgöra i en riktning

─      att skydda den samhällsviktiga infrastrukturen samt kontrollera och skydda sjö- och luftfart inom svenskt territorium

─      att skydda svensk resursutvinning i den svenska ekonomiska zonen

─      att vidmakthålla aktuell försvarsplanering för skydd av alla strategiska resurser

─      att frigöra resurser och skapa kvalitativa övningar genom försvarssamarbete i fred med alla nordiska länder

─      att stödja andra myndigheter i kris och krig

─      att stödja Polismyndigheten, Kustbevakningen och andra s.k. blåljusmyndigheter i kris och krig

─      att stödja svenska fredsfrämjande internationella insatser så länge som stödet inte påverkar den nationella försvarsförmågan på ett negativt sätt. 

Mål för det civila försvaret

Det militära försvaret kan inte fungera utan det civila försvaret, som är en vital del av totalförsvaret. Sverigedemokraterna anser därför att målen för det civila försvaret ska vara att

─      värna civilbefolkningen

─      säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna

─      upprätthålla en nödvändig försörjning

─      bidra till det militära försvarets förmåga vid ett väpnat angrepp mot Sverige, upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan

─      bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred

─      säkerställa funktionaliteten i den samhällsviktiga infrastrukturen i fred, kris och krig.

Försvarsmaktens krigsorganisation

Sverigedemokraterna bedömer att den av regeringen föreslagna krigsorganisationen inte är finansierad fullt ut. Ytterligare medel kommer att behöva tillföras framgent om reger­ingens målbild ska uppnås före 2030. Utöver de krigsförband som regeringen föreslår anser Sverigedemokraterna att ytterligare en mekaniserad brigad behöver sättas upp. 

Armén

Sverigedemokraterna anser att en fjärde brigad ska sättas upp och att den ska utbildas i Falun. Vidare anser vi att två divisionsingenjörsbataljoner behöver upprättas och att möjligheterna för att påbörja utbildning av ingenjörsförband på Almnäs (f.d. Svea ingenjörregemente) ska undersökas. Avslutningsvis vill vi framhålla vikten av att ansvaret för utbildning av lokalförsvarsskyttebataljoner tilldelas arméchefen.

Marinen

Sverigedemokraterna ser positivt på de förslag som regeringen presenterar om marinen. Vi bedömer dock att ytterligare satsningar behöver genomföras för att stärka marin­stridskrafterna. Sverigedemokraterna anser att två marina logistikbataljoner behöver upprättas, att övningsverksamheten behöver intensifieras och att den marina närvaron längs Norrlandskusten behöver öka.

Flygvapnet

Regeringen föreslår att långräckviddig bekämpningsförmåga ska anskaffas till strids­flygdivisionerna i perioden 2026–2030. Sverigedemokraterna anser likt regeringen att långräckviddig bekämpningsförmåga behöver tillföras flygvapnet, men anser att detta ska ske redan i perioden 2021–2025.

Förändringar i grundorganisationen

Sverigedemokraterna står till fullo bakom regeringens förslag på vilka förband som ska återetableras. Inte minst ser vi positivt på att regeringen nu anslutit sig till vår linje och föreslår att förband ska återetableras i Sollefteå och Falun. När regeringens förslag till förändrad grundorganisation genomförts, anser Sverigedemokraterna att Hälsinge flygflottilj (F 15) ska återupprättas i Söderhamn, att den marina närvaron ska öka i Härnösand och att väg- och vattenbyggnadskåren ska återuppsättas. För att klara av att utbilda fler officerare anser vi att ytterligare en militärhögskola med lokalisering till Boden ska etableras. Vidare anser vi att ytterligare rekryteringskontor behöver öppna, dessa ska förläggas till Luleå och Gotland. Avslutningsvis förvånas vi över att regeringen i sin proposition inte lagt fram något förslag om hur problemen med miljötillstånd kan lösas. Försvarsmakten hemställer i bilaga 1 till sitt kompletterande budgetunderlag för 2021 (s. 34) om att ”21 kap. 7 § miljöbalken ändras så att kravet på yttrande från domstolen tas bort och överlämnande istället sker direkt till regeringen, samt att det ska författningsregleras att ärenden om tillstånd som rör Försvarsmaktens verksamhet ska handläggas skyndsamt hos länsstyrelsen”. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde är oroande, och därför är det av yttersta vikt att hinder som påverkar Försvarsmakten möjlighet att uppnå ökad operativ effekt undanröjs. Av denna anledning ser vi positivt på Försvarsmaktens hemställan och anser likt myndigheten att tillståndsprocessen behöver förkortas.

Hemvärnet

I propositionen anför regeringen att nyanskaffad materiel såsom fordon, sensorer och mörkermateriel kommer att tillföras hemvärnet under perioden 2021–2025. Sverige­demokraterna ser positivt på detta men anser att även drönare bör anskaffas till hemvärnet. Tillförsel av drönare skulle ge hemvärnet en ökad operativ militär effekt, samtidigt som det skulle förbättra deras möjlighet att ge stöd till det civila samhället vid exempelvis skogsbränder och eftersök av försvunna personer.

Personalförsörjning inom det civila försvaret

Det civila försvaret är på väg att återuppbyggas, vilket är något vi välkomnar och länge arbetat för. För att kunna personalförsörja det civila försvaret framgent behöver civil­plikten återaktiveras fullt ut. Civilplikten kan för den enskilde fullgöras inom räddning­stjänsten, eller som sanerare, sjukvårdare, ammunitionsröjare eller som stabsassistent i exempelvis kommunens krigsorganisation. Civilpliktiga ska kunna kallas in för tjänstgöring utan att höjd beredskap råder, exempelvis för att stötta det civila samhället vid svåra påfrestningar.

Beredskapslager

Det civila försvaret och rikets krisberedskap är i behov av beredskapslager, vilket inte minst den nu pågående pandemin tydliggjort. Händelseutvecklingen under våren 2020 har också visat att EU är helt oförmöget att hantera situationer som denna. För att möjliggöra en snabbare återuppbyggnad av våra beredskapslager tillför vi därför extra medel utöver de som regeringen anslår. För att stärka vår motståndskraft behöver också självförsörjningsgraden av olika produkter höjas avsevärt. Vidare anser vi att våra beredskapslager i normalfallet ska finansieras av marknadsaktörer inom de olika segmenten, t.ex. aktörerna inom livsmedelsbranschen. För att säkerställa att konkurrens­neutraliteten bibehålls, behöver lagstiftning och regler tas fram. I de fall som små lokala näringsidkare i glesbygd inte klarar av att uppfylla uppställda krav, eller om någon marknadsaktör anser att konkurrensneutraliteten satts ur spel, ska de kunna söka statligt stöd för att klara av att uppfylla de uppställda kraven. Samtliga kommuner, regioner och privata aktörer inom hälso- och sjukvård, ska genom lagstiftning regleras att omsätta datumkänsliga artiklar och varor i beredskapslagren, t.ex. läkemedel, i sin dagliga verksamhet. Beredskapslagrens lokalisering och innehåll fastställs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efter samverkan med berörda myndigheter.

 

 

Roger Richthoff (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)	Caroline Nordengrip (SD)
Lars Andersson (SD)