H8023736: med anledning av prop. 2020/21:32 Svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali
2020/21:3736
av Björn Söder m.fl. (SD)
med anledning av prop. 2020/21:32 Svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör öka satsningarna på humanitärt stöd, vatten, sanitet och jordbruksutveckling i Mali och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör öka det humanitära biståndet till utsatta flyktingar i Malis närområden och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvecklingen av den svenska väpnade styrkan i Minusma ska vara genomförd senast den 31 december 2021 och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Enligt FN finns det lägen, särskilt i konflikt- och postkonfliktområden i Afrika, när det är nödvändigt med säkerhetsfrämjande insatser för att samtidigt också kunna bedriva ett effektivt biståndsarbete som främjar en positiv och hållbar utveckling i det aktuella landet. Även den svenska biståndsmyndigheten Sida vittnar om att problemen med att bedriva det svenska biståndsarbetet kan vara större där det inte finns en fredsbevarande styrka på plats. Samtidigt ska påpekas att det också finns tillfällen då det är viktigt att på marken särskilja de militära insatserna och de rent civila insatserna för att de civila och humanitära insatserna inte ska uppfattas vara inblandade i en militär konflikt.
I den aktuella situationen i Mali menar vi att en fungerande FN-ledd fredsfrämjande insats i dagsläget är en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt bistånd och nå en hållbar utveckling i landet. Situationen har visserligen blivit mer komplex sedan det i augusti 2020 genomfördes en militärkupp i landet. I dagsläget präglas den politiska situationen av en övergång till folkvalt styre. Den aktuella insatsen i Mali har både ett FN-mandat och är ledd av FN.
Enligt regeringens proposition är de humanitära behoven i Mali och Sahelregionen fortsatt omfattande. Regionen är påverkad av de väpnade konflikterna, en degraderad miljö och ett förändrat klimat. Enligt FN är 6,8 miljoner människor i Mali i behov av humanitärt stöd. Undernäringen är utbredd, behovet av sanitet och rent vatten är stort, och 3,1 miljoner människor uppges ha behov av en tryggad livsmedelsförsörjning.
2019 var Sverige en av de största bilaterala givarna till Mali med ett humanitärt bistånd via Sida om 97,2 miljoner kronor. Sverige bidrog utöver detta med humanitärt stöd genom Cerf – FN:s katastroffond – och FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.
Då behovet av humanitärt stöd är fortsatt stort menar vi att Sverige bör förstärka de humanitära insatserna till flyktingar och bistånd som går till humanitärt stöd, vatten, sanitet och jordbruksutveckling i Mali.
Det svenska bidraget till Minusma föreslås under 2021 fortsätta utgöras av ett lätt skyttekompani. I förbandet ingår även en nationell stödenhet innehållande bl.a. sjukvårdsförmågor samt personal för drift och underhåll av nationell infrastruktur och materiel.
Försvarsmakten och dess personal har gjort ett utmärkt arbete i Mali och bidragit till insatsen på ett föredömligt sätt. Som svenska medborgare kan vi känna stolthet över vårt bidrag till Mali och dess befolkning.
Sverigedemokraterna anser emellertid att Sverige nu behöver fokusera på återupp-byggnaden av totalförsvaret och att vi därför behöver sätta en bortre tidsgräns för vårt militära engagemang i Mali.
Vi föreslår därför att den svenska väpnade styrkan i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali (Minusma) avvecklas och att avvecklingen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.
Björn Söder (SD) |
|
Markus Wiechel (SD) |
Sara Gille (SD) |
Roger Richthoff (SD) |
Sven-Olof Sällström (SD) |
Caroline Nordengrip (SD) |
Lars Andersson (SD) |