Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att återkomma med förslag som effektivt motverkar rasism inom skolans verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns en ständigt pågående debatt inom statsvetenskapen: Vad kommer först? En allmän skola eller demokrati? Skolan ger nämligen kunskaper i läskunnighet, källkritik och andra färdigheter. Dessa kunskaper och färdigheter ger eleverna redskap att verka som demokratiska medborgare som är rustade för att fatta välgrundade beslut. Under 1900-talet byggdes i vårt land en skola där alla var välkomna oavsett föräldrarnas in­komst. Skolan gav inte bara utbildning utan även demokratisk fostran. Skolan var och är den instans som har störst möjlighet att upptäcka om ett barn far illa. Skolan ger också alla elever en chans att lyckas nå sina drömmar.

Att nå en jämställd och jämlik skola där alla behandlas lika av elever och lärare är där­emot fortfarande en utmaning. Alla elever har inte tillgång till läxhjälp hemma och hem­förhållandena ser även i övrigt väldigt olika ut. För vissa barn är förskolan eller skolan en fristad. I skolan möter eleverna klasskamrater med annorlunda bakgrund, vissa elever är födda i Sverige, andra utomlands och ytterligare andra har föräldrar som är födda utom­lands medan dom själva är födda här. Barnen och ungdomarna kommer även från hem som kan vara allt från ateistiska till djupt religiösa. Skolans demokratiska värdegrund kan läsas på Skolverkets hemsida; där står följande: ”Människolivets okränkbarhet, in­dividens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor – dessa värden skrivs fram i skollagen som grundläggande demokra­tiska värderingar och mänskliga rättigheter.” Jämlikhet har ett värde i sig självt, men det medför också andra positiva effekter. När elever med olika bakgrund och tro möts finns potentialen att öka förståelsen för människor med andra förutsättningar än en själv. Skolan kan härmed jämna ut skillnader så alla får en bättre chans till en bra start i livet. För att detta ska uppnås behöver vi dock ge eleverna rätt förutsättningar att lyckas. Vi behöver en jämlik skola där elever möts med positiva förväntningar. Vi behöver en bättre grund för inlärning där alla elever känner sig trygga med att lärare och elever visar respekt för varandra. Där är vi inte idag.

Många elever har vittnat om att dom blivit utsatta för rasism i skolan. Denna diskri­minering utövas av såväl elever som lärare. Elever i Uppsala har dessutom vittnat om att kunskapen om rasism och dess ursprung är låg bland skolkamrater. Det finns även forsk­ning och statistik som stödjer att detta problem finns i skolan och att det får allvarliga konsekvenser för elevernas inlärningsprocess och psykiska hälsa. En elev som blir utsatt kan tappa framtidstron vilket i slutändan kan få allvarliga konsekvenser för såväl individ som samhälle. Det går att komma åt dessa problem på många sätt: se över elevhälsan, kompetensutveckling för skolpersonal, lärare kan jobba ämnesövergripande, se över samverkansformer som visat sig fruktsamma och involvera samhället och föräldrarna. Det kan även vara värt att se över formuleringar och innehåll i kurs- och läroplaner. Vi kan lära oss av historien. Alla elever har rätt till en trygg skolgång där de inte blir utsatta för rasism.

 

 

Sanne Lennström (S)
Marlene Burwick (S)	Pyry Niemi (S)
Inga-Lill Sjöblom (S)