H801SfU28: Ändrade regler i utlänningslagen

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2020/21:SfU28

Ändrade regler i utlänningslagen

Sammanfattning

Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen och tillstyrker följdändringar i ett antal andra lagar.

De ändringar som utskottet tillstyrker innebär bl.a. att

•       uppehållstillstånd som beviljas för bl.a. skyddsbehövande som huvudregel ska vara tidsbegränsade

•       permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och endast om vissa särskilda krav är uppfyllda

•       skyddskategorin övriga skyddsbehövande utmönstras

•       det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

•       försörjningskravet som gäller som huvudregel vid anhöriginvandring ska innefatta ett krav på att anknytningspersonen även kan försörja den anhörige.

Utskottet föreslår vissa ändringar i regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen. Utskottets ändringar rör bl.a.

•       krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

•       försörjningskrav för anhöriga till alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

•       undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

•       uppehållstillstånd vid humanitära skäl

•       undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

•       möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder.

Utskottet föreslår vidare att det införs ett krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.

Förslagen om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Lagändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den 20 juli 2021.

Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) upphör att gälla den 20 juli 2021.

Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen om

•       ett mer effektivt och sammanhållet återvändande

•       identitetskrav för permanent uppehållstillstånd.

Vid avslag på utskottets förslag till ändringar i utlänningslagen föreslår utskottet dessutom sex tillkännagivanden till regeringen om

•       kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd

•       undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

•       krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

•       möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

•       försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

•       undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns 51 reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP). I ett antal reservationer (S, C, MP) avstyrks de förslag till ändringar i regeringens förslag som utskottet lägger fram på eget initiativ.

I betänkandet finns sju särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD).

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren.

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen.

Utskottet lägger på eget initiativ fram förslag till lagändringar.

Drygt 70 yrkanden i sex följdmotioner.

Knappt 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendets bakgrund

Ärendets beredning

Ärendets disposition

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Ändrade regler i utlänningslagen

Krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

Försörjningskrav vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är kvotflykting

Undantag från försörjningskravet när ett förhållande är väl etablerat

Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

Uppehållstillstånd vid humanitära skäl

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

Vissa undantag från kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

Undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de lagändringar utskottet föreslår på eget initiativ

Kostnader och andra konsekvenser av de lagändringar utskottet föreslår på eget initiativ

Regeringens lagförslag i övrigt

En framtida migrationspolitik

Undantag från huvudregeln om tidsbegränsade uppehållstillstånd

Krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd och undantag från kraven

Uppehållstillstånd för anhöriga

Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

Försörjningskrav vid anhöriginvandring och undantag från kravet

Försörjningskrav för varaktigt bosatta

Humanitära skäl

Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder

Studiestöd

Förlängning av tillfälliga lagen

Författningskommentar

Reservationer

1.Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

2.Krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning, punkt 2 (S, C, MP)

3.Försörjningskrav för anhöriga till alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden, punkt 3 (S, C, MP)

4.Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl, punkt 4 (S, C, MP)

5.Uppehållstillstånd vid humanitära skäl, punkt 5 (S, C, MP)

6.Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 7 (S, C, MP)

7.Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 8 (S, C, MP)

8.En framtida migrationspolitik, punkt 10 (M)

9.En framtida migrationspolitik, punkt 10 (SD)

10.En framtida migrationspolitik, punkt 10 (V)

11.En framtida migrationspolitik, punkt 10 (KD)

12.En framtida migrationspolitik, punkt 10 (L)

13.Översyn av utlänningslagen, punkt 11 (M, SD, KD)

14.Översyn av utlänningslagen, punkt 11 (V)

15.En rättssäker asylprocess, punkt 12 (V)

16.En rättssäker asylprocess, punkt 12 (L)

17.Utredning om en rättssäker asylprocess, punkt 13 (C, V, KD)

18.Återvändande, punkt 14 (S, MP)

19.Huvudregel om tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 15 (SD)

20.Huvudregel om tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 15 (KD)

21.Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (M, SD)

22.Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (C)

23.Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (KD)

24.Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (M)

25.Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (KD)

26.Identitetskrav, punkt 18 (S, C, MP)

27.Motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, punkt 19 (S, MP)

28.Motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, punkt 19 (C)

29.Motioner om undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 20 (S, C, MP)

30.Vissa krav vid förlängning av tidsbegränsat uppehållstillstånd, punkt 21 (SD)

31.Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 22 (SD)

32.Krav på vistelsetid för familjeåterförening, punkt 23 (M, SD)

33.Personkretsen vid anhöriginvandring, punkt 24 (M, SD, KD)

34.Motioner om krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning, punkt 25 (S, C, MP)

35.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 26 (SD, KD)

36.Uppskjuten invandringsprövning, punkt 26 (C, V)

37.Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (S, MP)

38.Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (SD)

39.Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (M)

40.Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (SD)

41.Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (KD)

42.Motioner om försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden, punkt 29 (S, C, MP)

43.Motioner om undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl, punkt 30 (S, C, MP)

44.Försörjningskrav för varaktigt bosatta, punkt 31 (M, SD, KD)

45.Humanitära skäl, punkt 32 (M)

46.Humanitära skäl, punkt 32 (SD)

47.Humanitära skäl, punkt 32 (V)

48.Humanitära skäl, punkt 32 (KD)

49.Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, punkt 33 (M, SD)

50.Studiestöd, punkt 34 (SD)

51.Förlängning av tillfälliga lagen, punkt 35 (M, SD, KD)

Särskilda yttranden

1.Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 7 (C)

2.Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 8 (C)

3.En rättssäker asylprocess, punkt 12 (KD)

4.Återvändande, punkt 14 (M, SD, KD)

5.Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (SD)

6.Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (SD)

7.Särskilt yttrande (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag

Bilaga 4
Utskottets lagförslag

Bilaga 5
Utskottets remitterade promemoria

Bilaga 6
Förteckning över remissinstanser

Bilaga 7
Utskottets lagrådsremiss

Bilaga 8
Lagrådets yttrande

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1.

 

Reservation 1 (V)

2.	Krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

Riksdagen antar 5 kap. 3 och 3 a §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragraferna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 2 (S, C, MP)

3.	Försörjningskrav för anhöriga till alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

Riksdagen antar 5 kap. 3 d § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 3 (S, C, MP)

4.	Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

Riksdagen antar 5 kap. 3 f § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 4 (S, C, MP)

5.	Uppehållstillstånd vid humanitära skäl

Riksdagen antar 5 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 5 (S, C, MP)

6.	Krav för permanent uppehållstillstånd

Riksdagen antar 5 kap. 7 och 24 §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

7.	Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

Riksdagen antar

a) 5 kap. 8 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 6 (S, C, MP)

8.	Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

Riksdagen antar 5 kap. 17 a § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

Reservation 7 (S, C, MP)

9.	Regeringens lagförslag i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag i punkterna ovan,

2. lag om ändring i lagen (2019:1211) om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716),

3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

4. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

5. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

6. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

7. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,

8. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkterna 1 i denna del och 2–8 samt avslår motion

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 2–8.

 

10.	En framtida migrationspolitik

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 16,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (V)

Reservation 11 (KD)

Reservation 12 (L)

11.	Översyn av utlänningslagen

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 18,

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

 

Reservation 13 (M, SD, KD)

Reservation 14 (V)

12.	En rättssäker asylprocess

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L),

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 3 och

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5.

 

Reservation 15 (V)

Reservation 16 (L)

13.	Utredning om en rättssäker asylprocess

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 3 och

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 4.

 

Reservation 17 (C, V, KD)

14.	Återvändande

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 5.

 

Reservation 18 (S, MP)

15.	Huvudregel om tidsbegränsade uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 31,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6,

2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 3,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 20 samt

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1.

 

Reservation 19 (SD)

Reservation 20 (KD)

16.	Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 1,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 i denna del och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10.

 

Reservation 21 (M, SD)

Reservation 22 (C)

Reservation 23 (KD)

17.	Vissa krav för permanent uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 10,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5.

 

Reservation 24 (M)

Reservation 25 (KD)

18.	Identitetskrav

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om identitetskrav för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 9.

 

Reservation 26 (S, C, MP)

19.	Motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 7 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3,

bifaller delvis motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

avslår motion

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2.

 

Reservation 27 (S, MP)

Reservation 28 (C)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 7 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3.

20.	Motioner om undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 7 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.

 

Reservation 29 (S, C, MP)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 7 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.

21.	Vissa krav vid förlängning av tidsbegränsat uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motion

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 27.

 

Reservation 30 (SD)

22.	Uppehållstillstånd för anhöriga

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 11,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 34,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 7 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10–15.

 

Reservation 31 (SD)

23.	Krav på vistelsetid för familjeåterförening

Riksdagen avslår motion

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10.

 

Reservation 32 (M, SD)

24.	Personkretsen vid anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 14.

 

Reservation 33 (M, SD, KD)

25.	Motioner om krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 2 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5.

 

Reservation 34 (S, C, MP)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 2 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5.

26.	Uppskjuten invandringsprövning

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:657 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 16,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 6,

2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkandena 1–3,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 4,

2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 21 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 16 och 17.

 

Reservation 35 (SD, KD)

Reservation 36 (C, V)

27.	Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 8 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 15,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 8 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

 

Reservation 37 (S, MP)

Reservation 38 (SD)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 8 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 8,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 15,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6.

28.	Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 12,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 19–22 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 8, 12 och 13.

 

Reservation 39 (M)

Reservation 40 (SD)

Reservation 41 (KD)

29.	Motioner om försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 3 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 9, 12 och 13,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 23–25 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 7 och 11.

 

Reservation 42 (S, C, MP)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 3 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 9, 12 och 13,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 23–25 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 7 och 11.

30.	Motioner om undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

– Vid avslag på utskottets förslag punkt 4 –

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 14,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 26 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4.

 

Reservation 43 (S, C, MP)

– Vid bifall till utskottets förslag punkt 4 –

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 14,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 26 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4.

31.	Försörjningskrav för varaktigt bosatta

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32 och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 19.

 

Reservation 44 (M, SD, KD)

32.	Humanitära skäl

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

Reservation 45 (M)

Reservation 46 (SD)

Reservation 47 (V)

Reservation 48 (KD)

33.	Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 8.

 

Reservation 49 (M, SD)

34.	Studiestöd

Riksdagen avslår motion

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 28.

 

Reservation 50 (SD)

35.	Förlängning av tillfälliga lagen

Riksdagen avslår motion

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 17.

 

Reservation 51 (M, SD, KD) – villkorad

Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Stockholm den 17 juni 2021

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Rikard Larsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rikard Larsson (S), Maria Malmer Stenergard (M), Carina Ohlsson (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD)*, Teresa Carvalho (S), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD)*, Mattias Vepsä (S), Ann-Sofie Alm (M), Jennie Åfeldt (SD)*, Jonny Cato (C), Christina Höj Larsen (V), Fredrik Malm (L) och Rasmus Ling (MP).

* Avstår från ställningstagande under punkt 17, se särskilda yttranden.

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendets bakgrund

Migrationskommittén har haft i uppdrag att ta ställning till och lämna förslag till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Den 15 sep­tember 2020 överlämnade kommittén utredningsbetänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). En promemoria har därefter utarbe­tats inom Regeringskansliet i vilken det föreslås vissa justeringar och kom­pletteringar av kommitténs förslag. Utredningsbetänkandet och departementspromemorian har remissbehandlats. Regeringens lagförslag har granskats av Lagrådet.

Ärendets beredning

Proposition 2020/21:191 lämnades till riksdagen den 29 april 2021 och tiden för väckande av motioner till följd av propositionen löpte ut den 14 maj 2021.

I betänkandet behandlas även ett 70-tal yrkanden i sex följdmotioner samt ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Utskottet redovisar i bilaga 1 en förteckning över de behandlade förslagen.

M-, SD-, KD- och L-ledamöterna väckte den 4 maj 2021 en fråga om att utskottet, med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen, ska ta initiativ till vissa ändringar i regeringens lagförslag (prot. 2020/21:34). Utskottet beslutade den 6 maj 2021 att påbörja beredningen av förslaget (prot. 2020/21:35).

Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Utskottets lagförslag finns i bilagorna 3 och 4.

Regeringens förslag avviker i vissa delar från Migrationskommitténs förslag till ny migrationslagstiftning. De förslag som utskottet beslutade att påbörja en beredning av överensstämmer i stora delar med Migrations-kommitténs förslag och har således beretts i samband med framtagandet av propositionen. Utskottet bedömde att vissa delar, bl.a. att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och om att undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring ska kunna göras om det finns synnerliga skäl, krävde kompletterande beredningsåtgärder. Utskottet beslutade därför att i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen begära in behövliga upplysningar och yttranden i dessa delar. Den utskottspromemoria som upprättades för detta ändamål har således remissbehandlats och finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i riksdagen under dnr 1961-2020/21.

Utskottets förslag till lagändringar som behandlas i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen har granskats av lagrådet. Utskottets lagrådsremiss finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.

S-, C-, V- och MP-ledamöterna har inte deltagit i besluten om förslaget till utskottsinitiativ.

Ärendets disposition

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla ett yrkande om att riksdagen ska avslå regeringens proposition. Därefter behandlas regeringens lagförslag samt utskottets förslag till ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) och utskottets förslag till ändring i utlänningslagen. I ett avsnitt därefter behandlas motioner som väckts under allmänna motionstiden 2020/21 samt med anledning av propositionen som samtliga innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen i frågor som anknyter till lagförslagen eller närliggande frågor. I sista avsnittet under utskottets överväganden återfinns författnings­kommentaren.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen

Motion

I kommittémotion 2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begär motionärerna att riksdagen avslår proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen. Motionärerna anser att förslagen inte kommer att göra asyllagstiftningen mer långsiktigt hållbar, human, effektiv och rättssäker, snarare tvärtom.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att förslagen med en huvudregel om tidsbegränsat uppehållstillstånd, differentierade tillståndstider för flyktingar och alternativt skyddsbehövande varigenom flyktingar beviljas uppehållstillstånd om tre år och alternativt skyddsbehövande beviljas ett uppehållstillstånd om 13 månader är väl avvägda och bidrar till att skapa ett långsiktigt hållbart, humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från regelverket i andra EU-länder. Även förslagen om att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år och uppfyller vissa särskilda krav om bl.a. försörjning bidrar, enligt utskottets mening, till att uppnå ett långsiktigt hållbart regelverk som inte väsentligen avviker från andra EU-länder. Utskottet noterar vidare att förslagen om vissa undantag från kraven för permanent uppehållstillstånd och möjligheten att överklaga ett beslut om att avslå en ansökan om permanent uppehållstillstånd med hänvisning till att de särskilda kraven inte är uppfyllda bidrar till ett rättssäkert och humant regelverk.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2020/21:4064 (V) yrkande 1 om att avslå propositionen.

 

 

Ändrade regler i utlänningslagen

Krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

Utskottets förslag

För uppehållstillstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande och vissa andra personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd ska krävas att anknyt­ningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehålls­tillstånd.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Regeringens förslag överensstämmer i huvudsak med kommitténs och utskottets förslag, men regeringen föreslår att det av kommittén föreslagna rekvisitet ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd” ska ändras till ”välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid”.

Regeringens remissbehandling

Flera remissinstanser anser att kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd är otydligt och minskar förutsägbarheten för den enskilde. Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Malmö menar att det finns risk för tillämpningssvårigheter, särskilt när det gäller begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd”. Förvaltningsrätten i Göteborg framför bl.a. att det inte går att utläsa av lagtexten att någon hänsyn inte ska tas till kraven för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd vid bedömningen. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att det, eftersom uppehållstillstånd enligt utlänningslagen antingen är tidsbegränsade eller permanenta, vore lämpligt att använda en annan formulering än begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd”.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Såväl kommittén som regeringen föreslår att tidsbegränsade i stället för perma­nenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel för skyddsbehövande, utom för kvotflyktingar, och när uppehållstillstånd beviljas på grund av humanitära skäl enligt 5 kap. 6 § UtlL samt på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL. Som en följd av dessa förslag finns det – vilket både kommittén och regeringen påtalar – ett behov av att överväga i vilken utsträckning det ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utlänning som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

Liksom kommittén anser regeringen att utgångspunkten bör vara en restriktiv reglering som lever upp till de konventionsåtaganden som Sverige är förpliktat att följa. Regeringen och kommittén anser att den ordning som gäller enligt 6 § tillfälliga lagen och som ligger i linje med regleringen i rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (familjeåterförenings­direktivet) – dvs. att det ska krävas välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd – bör utgöra utgångspunkt även för en permanent reglering. Utskottet gör ingen annan bedömning i dessa delar.

Kommittén föreslår i betänkandet att rekvisitet formuleras så att det i stället för välgrundade utsikter att beviljas permanent uppehållstillstånd ska krävas välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Syftet med det föreslagna rekvisitet är enligt kommittén att markera att det inte ska göras någon bedömning av anknytningspersonens utsikter att klara de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd. Regeringen instämmer i kommitténs bedömning att det inte bör krävas att anknytningspersonen uppfyller de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd och att det inte heller ska göras någon bedömning av anknytningspersonens utsikter att i framtiden klara dessa krav. Såväl kommittén som regeringen anser att bedömningen i stället bör utgå från hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår vid den tidpunkt då flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd, dvs. tidigast efter tre år. I denna bedömning bör både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation beaktas. När det gäller personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd på grund av verkställighets­hinder eller humanitära skäl ska bedömningen enligt både kommittén och regeringen göras utifrån hur troligt det är att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd vid den tidpunkt då personen kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd. Såväl kommittén som regeringen anser att även möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid på annan grund bör kunna beaktas (jfr MIG 2018:19). Inte heller i dessa delar har utskottet någon avvikande uppfattning.

Regeringen föreslår dock en ändring i kommitténs förslag, nämligen att uttrycket ”uppehållstillstånd under en längre tid” bör ersätta begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd”. Som skäl för förslaget hänvisar regeringen till remissinstanser som menar att ”varaktigt uppehållstillstånd” är ett otydligt begrepp. Bland annat Förvaltningsrätten i Malmö framhåller att begreppet kan leda till tillämpningssvårigheter och Riksdagens ombudsmän (JO) noterar att det inte förekommer i utlänningslagen. Enligt 2 kap. 4 § UtlL är uppehålls­tillstånd ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehålls­tillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Reger­ingen anser därför att rekvisitet i stället bör formuleras som att utlänningen ska ha ”välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid”. Enligt regeringen innebär en sådan formulering också att det blir tydligare vilken prövning som ska göras.

Utskottet ifrågasätter om det rekvisit som regeringen föreslår löser de problem med otydlighet och kommande tillämpningssvårigheter som remiss­instanserna lyfter fram. Som angetts ovan var skälet till att kommittén valde att föreslå en ändring från ”permanent uppehållstillstånd” till ”varaktigt uppe­hållstillstånd” att markera att det inte ska göras någon bedömning av anknyt­ningspersonens utsikter att klara de särskilda kraven för permanent uppehålls­tillstånd. Utskottet anser i likhet med kommittén att det finns skäl för att välja ett annat begrepp än permanent uppehållstillstånd och menar att det förslag som kommittén presenterat är tillfredsställande. Till skillnad från det begrepp som regeringen föreslagit finns begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd” i familje­återföreningsdirektivet. Enligt utskottets mening är det en fördel att begreppet är identiskt med det som finns i art. 3.1 i direktivet. Direktivet och vad som anges i t.ex. Europeiska kommissionens meddelande till rådet och Europa­parlamentet av den 3 april 2014 om riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (COM [2014] 210 final) bör kunna ge vägledning inte bara när anknytningspersonen är en flykting – en situation på vilken direktivet är tillämplig – utan även i de andra fall då anknytnings­personen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beskrivs ovan.

Rekvisitet som regeringen föreslår förekommer inte i utlänningslagen och avviker dessutom från familjeåterföreningsdirektivet. Utskottet befarar dess­utom att det utifrån rekvisitets ordalydelse inte går att utesluta att kraven i praktiken blir lägre än med kommitténs ursprungliga förslag. För att säker­ställa att kommitténs utgångspunkt om en restriktiv reglering som lever upp till Sveriges konventionsåtaganden får genomslag anser utskottet att rekvisitet ska ges den utformning som kommittén föreslår.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande

Utskottets förslag

Det ska inte göras undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring på grund av att anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer inte med utskottets förslag.

Regeringens förslag överensstämmer inte med utskottets men överens­stämmer med kommitténs förslag. Regeringen föreslår att när anknytnings­personen har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara alternativt skyddsbehövande ska försörjningskravet vid anhöriginvandring gälla endast om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd som eller förklarats vara alternativt skyddsbehövande, om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till eller om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Utskottets remissbehandling

Majoriteten av remissinstanserna avstyrker eller har invändningar mot förslagen i utskottspromemorian. Några av dessa instanser, som Lunds universitet och Sveriges advokatsamfund, ser en risk att förslaget kan stå i strid med Sveriges internationella åtaganden när det gäller rätten till familjeåterförening och icke-diskriminering. Instanserna hänvisar till artikel 8 och 14 Europakonventionen samt EU-rätten. Flera remissinstanser tillstyrker, är positivt inställda till eller har inga synpunkter på förslaget, bl.a. Markaryds kommun och Trelleborgs kommun. Kammarrätten i Stockholm har inget att invända i sak mot att alternativt skyddsbehövande omfattas av försörjnings­kravet.

Lagrådet

Lagrådet avstyrker utskottets lagförslag. Lagrådet konstaterar att utskottspromemorian remitterades mellan den 7 maj och den 24 maj och anger att förslaget väcker frågor som inte är okomplicerade om bl.a. regleringens förenlighet med Sveriges konventionsåtaganden och om hur en eventuell oförenlighet ska kunna hanteras i rättstillämpningen. Vidare anger Lagrådet att det krävs tid för att ta fram ett underlag och att det inte har anförts några skäl till varför lagändringen i denna del brådskar mer än vanligt. Sammanfattningsvis kan Lagrådet inte se att det har funnits skäl att avvika från en mer normal beredningsgång (jfr bl.a. NJA 2018 s. 743).

Utskottets ställningstagande

I utlänningslagen finns ett försörjningskrav för anhöriginvandring (5 kap. 3 b § UtlL). Undantag görs från kravet om anknytningspersonen har beviljats uppe­hållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande (5 kap. 3 c § 3–5 UtlL).

Enligt 9 och 10 §§ tillfälliga lagen gäller ett försörjningskrav för flyktingar och alternativt skyddsbehövande om

1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter att den person som utlänningen åberopar anknytning till har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,
2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller
3. utlänningen och den person som utlänningen åberopar anknytning till inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Kommittén föreslår att undantag ska göras när anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande på samma sätt som enligt tillfälliga lagen. Regeringens förslag överensstämmer med kommitténs.

Utskottet anser att Sverige mot bakgrund av de senaste årens omfattande invandring och stora integrationsutmaningar, med ett växande utanförskap, ökande klyftor, trångboddhet och stora problem med våld och kriminalitet, måste ha en invandring på en nivå som samhället klarar av utifrån ett integrationsperspektiv.

Det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga i Sverige kan försörja dem. Krav på försörjning är dessutom ett nödvändigt verktyg för att öka drivkraften för arbete, integration och för att bryta socialt utanförskap.

Om anknytningspersonen inte kommer i arbete och inte har en ordnad boendesituation riskerar dennes anhöriga också att drabbas av utanförskap. Om anknytningspersonen däremot uppfyller försörjningskravet ökar möjligheten för de anhöriga som kommer efter att få en bra tillvaro i Sverige och att lättare kunna integreras.

Alternativt skyddsbehövande ska i likhet med flyktingar ha rätt till familjeåterförening, men det bör mot den redovisade bakgrunden göras skillnad mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande när det gäller försörjningskravet. Alternativt skyddsbehövande ska uppfylla försörjnings­kravet för att ha rätt till anhöriginvandring, vilket familjeåterförenings­direktivet medger, utom i de fall det finns förutsättningar för att göra undantag från detta krav på grund av synnerliga skäl.

Lunds universitet och Sveriges advokatsamfund anför att förslaget kan stå i strid med Sveriges internationella åtaganden när det gäller rätten till familjeliv och icke-diskriminering. Lagrådet anför att förslaget väcker frågor som inte är okomplicerade om bl.a. regleringens förenlighet med Sveriges konventions-åtaganden och om hur en eventuell oförenlighet ska kunna hanteras i rättstillämpningen.

Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av den rättigheten annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Det följer av Europadomstolens praxis att artikel 8 inte medför en övergripande skyldighet för en stat att respektera immigranternas val av bosättningsland och att tillåta familjeåterförening på sina territorier. Omfattningen av en stats skyldigheter varierar beroende på den berörda personens särskilda situation och på allmänintresset. I artikel 14 i Europakonventionen finns som utgångspunkt ett förbud mot diskriminering när det gäller åtnjutande av fri- och rättigheter enligt konventionen. I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna finns bestämmelser om respekt för privatlivet och familjelivet i artikel 7.

Villkor för utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelands-medborgare som vistas lagligen på medlemsstaternas territorier fastställs i EU:s familjeåterföreningsdirektiv. I artikel 3 anges att direktivet inte ska tillämpas när referenspersonen (som motsvarar begreppet anknytningsperson) har tillstånd att vistas i en medlemsstat på grundval av alternativa skyddsformer enligt internationella förpliktelser, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna. Direktivet är därmed inte tillämpligt på alternativt skyddsbehövande. I samma artikel anges dock att direktivet inte påverkar medlemsstaternas möjligheter att anta eller behålla förmånligare bestämmelser. Av artikel 7 i direktivet framgår att en medlemsstat får kräva att referenspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten.

Utskottet kan inledningsvis notera att det av familjeåterföreningsdirektivets skäl framgår att direktivet respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Utskottet vill även understryka att det i detta sammanhang inte är fråga om huruvida alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familje­återförening som flyktingar, utan om att de inte ska ges samma möjligheter till undantag från försörjningskravet som flyktingar. Det förtjänar också att framhållas att om i ett enskilt ärende ett beslut att avslå en ansökan om familjeåterförening bedöms strida mot ett konventionsåtagande eller mot EU-rätten, ska undantaget från försörjningskravet vid anhöriginvandring på grund av synnerliga skäl tillämpas.

Lunds universitet har hänvisat till att Europadomstolens stora kammare förhållandevis snart väntas pröva ett mål som rör frågan om det utgör otillåten diskriminering enligt artikel 14, i kombination med artikel 8, i Europa­konventionen att behandla flyktingar och subsidiärt skyddsbehövande olika vad gäller möjligheterna till familjeåterförening (M.A. mot Danmark, no 6697/18).

Utskottet konstaterar att artikel 14 i Europakonventionen kompletterar andra materiella bestämmelser i konventionen och protokollen och artikeln innehåller ingen fri- eller rättighet i sig. I artikel 8.2 anges att inskränkningar i 8.1 får göras under vissa förutsättningar och artikel 14 innebär att det åligger anslutna stater att inte göra inskränkningar på ett diskriminerande sätt.

För att diskriminering ska föreligga måste de personer som jämförs med varandra befinna sig i en likartad situation.

I målet Van der Mussele mot Belgien (8919/80), som rörde en advokat som ålagts att försvara en åtalad utan att få ersättning, hävdade Van der Mussele att unga advokater i detta hänseende behandlades på ett annat sätt än en rad andra yrkeskategorier. I målet uttalar Europadomstolen bl.a. att mellan advokatkåren och de angivna yrkena (bl.a. domare, stämningsmän, läkare, apotekare och tandläkare) föreligger grundläggande skillnader i fråga om rättslig status, villkor för inträde i yrket, arten av arbetsuppgifter, det sätt de fullgörs på osv. Bevisningen vid domstolen visar inte på någon likhet mellan dessa disparata situationer, var och en av dem kännetecknas av en rad rättigheter och skyldigheter av vilka det skulle vara onaturligt att isolera en speciell aspekt.

Även i fråga om rätten att vistas och vara bosatt i ett land finns olika kategorier utlänningar och medborgare och skillnaderna mellan deras rättigheter är därför i allmänhet inte diskriminerande.

Även om situationen avseende flyktingar och alternativt skyddsbehövande inte är helt jämförbar med de i Van der Mussele mot Belgien och mellan medborgare och utlänningar är vissa paralleller möjliga att dra. Det handlar om skillnader i fråga om rättslig status – villkoren för att beviljas status och uppehållstillstånd som flykting skiljer sig från villkoren för alternativt skyddsbehövande och det finns skillnader mellan de rättigheter som åtnjuts utifrån den rättsliga statusen.

Utöver att det ska röra sig om jämförbara fall ska skillnaden, för att vara diskriminerande, sakna en objektiv och godtagbar grund. Bedömningen får göras med hänsyn till en åtgärds syften och verkningar och med beaktande av de principer som normalt tillämpas i demokratiska samhällen. Detta framgår av det s.k. belgiska språkmålet (serie A nr. 6) där det även framgår att ”En olikhet i behandlingen vid utövandet av en i konventionen garanterad rättighet måste inte endast ha ett legitimt intresse, utan artikel 14 är också kränkt, om det klart framgår att det inte finns några rimliga proportioner mellan de medel som används och de mål som man vill uppnå”.

Den av socialförsäkringsutskottet föreslagna bestämmelsen har en objektiv och godtagbar grund. Det finns rimliga proportioner mellan de medel som används (förslaget) och de mål som förslaget syftar till att uppnå.

Vetskapen om att en dom förväntas, i detta fall från Europadomstolen, kan inte förhindra att lagstiftaren agerar. Särskilt inte när det som i nuläget handlar om att lagstiftning behöver komma på plats inom en viss tid. Praxis kommer alltid att utvecklas och det är något som myndigheter och domstolar – och i vissa fall lagstiftaren – har att förhålla sig till.

Utskottet bedömer således att den föreslagna ordningen inte står i strid med Sveriges konventionsåtaganden eller EU-rätten.

Vid sitt ställningstagande till lagförslaget har utskottet beaktat att Lagrådet har invändningar mot beredningen av ärendet. Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsförslag om att riksdagen ska anta en lag, eller väcker ett sådant förslag genom ett utskottsinitiativ, ska utskottet inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det (10 kap. 4 § riksdagsordningen). Detsamma gäller enligt motiven när utskottet avser att föreslå kammaren ett beslut som innebär större ändringar i en proposition.

Utskottet kan instämma i Lagrådets bedömning att det föreligger brister i beredningen av ärendet, bl.a. genom en kort remisstid och en bristande motivering för denna avvikelse från det gängse beredningskravet. Utskottet vill i sammanhanget rent generellt understryka vikten av att kravet på beredning iakttas. Såsom utskottet framhåller ovan måste dock Sverige ha en invandring på en nivå som samhället klarar av utifrån ett integrations­perspektiv och det är angeläget att de regler utskottet föreslår för att uppnå detta mål träder i kraft snarast. Det kan noteras att de snäva tidsramar som gällt för utskottets beredning av ärendet i huvudsak är en konsekvens av regeringens beredning av ärendet. I sammanhanget kan utskottet också konstatera att den stora majoriteten av remissinstanserna inkommit med remissvar trots den korta svarstiden. Av de anförda skälen är utskottet berett att gå vidare med förslaget trots att beredningen i vissa delar varit bristfällig.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är kvotflykting

Utskottets förslag

Vid anhöriginvandring på grund av anknytning till en kvotflykting ska försörjningskravet endast gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att kvotflyktingen beviljats uppehålls-tillstånd, familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till eller utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets.

Departementspromemorians förslag överensstämmer inte med utskottets förslag.

Regeringens förslag överensstämmer med departementspromemorians men inte med utskottets förslag. Regeringen föreslår ett särskilt undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar. Försörjnings­kravet ska i dessa fall gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att kvotflyktingen rest in i Sverige i stället för senare är tre månader efter det att kvotflyktingen beviljats uppehållstillstånd.

Regeringens remissbehandling

Många remissinstanser, t.ex. Förvaltningsrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Kalmar och Malmö kommun, är positiva till förslaget i departementspromemorian att fristen när anknytningspersonen är en kvot­flykting ska räknas från inresan i Sverige. Migrationsverket anser att det krävs ett förtydligande av begreppet ”rest in i Sverige”, bl.a. för att underlätta automatiserad behandling.

Utskottets remissbehandling

Majoriteten av remissinstanserna är negativt inställda till eller har synpunkter på förslaget. Flera av dessa, bl.a. Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm och Migrationsverket, hänvisar till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2021:5. Även Kammarrätten i Stockholm hänvisar till detta. Några remissinstanser är positiva till förslaget, bl.a. Trelleborgs kommun.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Som huvudregel gäller enligt nuvarande reglering i utlänningslagen att uppehållstillstånd på grund av anknytning får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (5 kap. 3 b § UtlL). Från huvudregeln finns flera undantag, bl.a. om anknytningspersonen har beviljats uppehålls­tillstånd som flykting, alternativt skyddsbehövande eller kvotflykting, eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande (5 kap. 3 c § 3–5 UtlL).

I och med införandet av tillfälliga lagen gjordes vissa skärpningar av försörjningskravet och möjligheterna till undantag begränsades också (9 och 10 §§ tillfälliga lagen). Enligt tillfälliga lagen gäller försörjningskravet för flyktingar och alternativt skyddsbehövande, men ett antal undantag finns, bl.a. om ansökan om uppehållstillstånd görs inom tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Kommittén föreslår att när anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande ska undantag från försörjningskravet göras på samma sätt som enligt tillfälliga lagen. Kvotflyktingar ska inte ges något generellt undantag från försörjningskravet, utan ska behandlas som andra flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Kommittén hänvisar till att utgångspunkten vid vidarebosättning av kvotflyktingar är att hålla ihop familjer och motverka familjesplittring.

I departementspromemorian föreslås när det gäller tidsfristen att om den person som utlänningen åberopar anknytning till är en kvotflykting ska försörjningskravet gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att den person som utlänningen åberopar anknytning till har rest in i Sverige, i stället för när personen beviljades uppehållstillstånd. Som skäl anges att om en överföring till Sverige drar ut på tiden kan det medföra att den av kommittén föreslagna tremånadersfristen hinner löpa ut innan kvotflyktingen överförs till Sverige. Vidare anges att eftersom det är fråga om att införa en permanent ordning framstår det inte som tillräckligt att hänvisa endast till möjligheten till undantag från försörjningskravet vid synnerliga skäl, som föreslås i utredningsbetänkandet.

Flera remissinstanser, bl.a. förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm och Migrationsverket, har i svaren på utskottets remiss hänvisat till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2021:5. Av detta avgörande framgår att en kvotflykting ska undantas från det försörjningskrav som gäller enligt tillfälliga lagen när det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att ansökan om familjeåterförening lämnas in efter att tremånadersfristen har löpt ut. Migrationsverket anför att situationen för klagandena i MIG 2021:5 inte är ovanlig.

Utskottet anser inte att det finns skäl för att införa ett särskilt undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar. Såsom kommittén framhåller är utgångspunkten att hålla ihop familjer vid vidarebosättning och motverka familjesplittring. Det är även viktigt att det vid uttagningen tydligt lämnas upplysningar om att det finns ett försörjningskrav vid anhöriginvandring samt hur detta fungerar. Om det på grund av särskilda omständigheter är objektivt sett ursäktligt att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning har lämnats in efter tremånadersfristens utgång kan detta även beaktas vid prövningen av undantag från försörjningskravet, i enlighet med Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2021:5.

Migrationsverket anger i sitt remissvar över departementspromemorians förslag att begreppet ”rest in i Sverige” tolkas som tidpunkten för gränspassage. Sådan information registreras enligt verket inte alltid i ärendena, vilket kan försvåra en automatiserad behandling. Det kan därför enligt verket finnas behov av ett förtydligande av hur beräkningen av tremånadersfristen ska göras om inresetidpunkten inte är känd. Utskottet konstaterar att regeringen inte har förtydligat detta och det föreligger därmed en brist i förutsättningarna för tillämpningen av det av regeringen föreslagna undantaget.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Undantag från försörjningskravet när ett förhållande är väl etablerat

Utskottets förslag

Det ska inte anges i lag att det vid tillämpningen av bestämmelsen om undantag från försörjningskravet vid etablerade förhållanden ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytnings­personens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller sambo-förhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Migrationskommitténs förslag överensstämmer med utskottets.

Regeringens förslag överensstämmer inte med utskottets förslag. Regeringen föreslår att om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande ska försörjnings-kravet gälla bl.a. om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige ska det anses stå klart att förhållandet är väl etablerat.

Regeringens remissbehandling

Lunds universitet och Migrationsverket ifrågasätter i remissvar över kommitténs förslag om det är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet att, såsom kommittén, kräva att utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat för att undantag från försörjningskravet ska gälla.

Utskottets remissbehandling

Majoriteten av remissinstanserna avstyrker eller är negativt inställda till förslaget. Lunds universitet och Migrationsverket vidhåller uppfattningen som redovisats i regeringens remissbehandling. Även Sveriges advokatsamfund framför liknande synpunkter.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Enligt artikel 4.1 i familjeåterföreningsdirektivet ska medlemsstaterna tillåta inresa och vistelse för referenspersonens make/maka. Försörjningskrav får ställas upp när det gäller flyktingar vars familjeband inte har etablerats före inresan (artikel 9.2). I utlänningslagen jämställs samboförhållande med äktenskap (5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL). Enligt 5 kap. 3 b § UtlL får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Kraven gäller dock inte bl.a. om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande (5 kap. 3 c § 3–5 UtlL).

Inledningsvis kan noteras att utskottet i avsnittet Försörjningskrav vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande m.m. föreslår att det inte ska göras undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring på grund av att anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.

Kommittén föreslår att undantag från försörjningskravet ska kunna göras i vissa fall när anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande på samma sätt som enligt tillfälliga lagen.

Enligt tillfälliga lagen gäller försörjningskravet bl.a. om utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (10 § tredje stycket 3 tillfälliga lagen).

Migrationsverket och Lunds universitet ifrågasätter i remissvar över kommitténs förslag om detta är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet. Efter synpunkterna från remissinstanserna ändrade regeringen kommitténs förslag med motiveringen att ett förtydligande behövs. Regeringens förslag i denna del har således inte remitterats.

Migrationsverket och Lunds universitet vidhåller i svar på utskottets remiss vad de anförde i regeringens remissbehandling och Sveriges advokatsamfund lämnar liknande synpunkter. Migrationsverket anger att bestämmelsen i 10 § tredje stycket 3 tillfälliga lagen, som motsvarar utskottets förslag, går längre än vad familjeåterföreningsdirektivet medger när det gäller kravet på att paret ska ha sammanbott utomlands under en längre tid i en situation där familjebanden etablerats före den skyddsbehövande anknytningspersonens inresa men förhållandet inte är väl etablerat på annat sätt. Migrationsverket anger vidare att för att uppnå förenlighet med artikel 9.2 i familjeåterföreningsdirektivet har verket bedömt att tillfälliga lagen i denna del ska tolkas i ljuset av direktivet och att det innebär att försörjningskravet inte ska vara tillämpligt om parrelationen har inletts före anknytningspersonens inresa eller om det står klart att förhållandet är väl etablerat på annat sätt.

Utskottet anser att det inte utan vidare kan förutsättas att regeringens förslag i praktiken inte får andra konsekvenser än vad som avses med det föreslagna förtydligandet. Mot bakgrund av att Sveriges regelverk behöver ligga på miniminivå är det av största betydelse att det inte införs bestämmelser som riskerar att ändra innebörden av begrepp som det aktuella.

I övrigt konstaterar utskottet att kommitténs förslag till undantag har utgjort gällande rätt sedan tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

Utskottets förslag

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring ska kunna med­ges helt eller delvis om det finns synnerliga skäl.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med utskottets förslag.

Regeringens förslag överensstämmer delvis med kommitténs och utskottets förslag. Regeringens förslag innebär att anknytningspersonen helt eller delvis kan undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring om det finns särskilda skäl.

Regeringens remissbehandling

Flera remissinstanser påtalar att rekvisitet synnerliga skäl kommer att få en restriktiv tillämpning och vissa, däribland Kammarrätten i Stockholm och Migrationsverket, efterfrågar mot den bakgrunden förtydliganden kring hur rekvisitet ska tolkas. Civil Rights Defenders, Lunds universitet och Unicef Sverige m.fl. anser att rekvisitet synnerliga skäl riskerar att utgöra en alltför snäv ventil och anför att det bör ersättas med särskilda skäl.

Utskottets remissbehandling

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna del avstyrker förslaget. Flera remissinstanser tillstyrker dock förslaget eller har inget att erinra mot det, däribland Eskilstuna kommun, Kammarrätten i Stockholm och Förvalt­ningsrätten i Göteborg. Förvaltningsrätten i Göteborg påtalar dock vikten av att bestämmelsen åtföljs av tydliga förarbetsuttalanden. Migrationsverket menar att en tydlig lagreglering är att föredra framför ett behov att tillämpa en ventilbestämmelse av karaktären synnerliga skäl när konflikt uppstår med internationella konventionsåtaganden och framhåller att en mer komplex pröv­ning riskerar att bli en begränsande faktor i verkets fortsatta arbete med digitalisering och automatisering. Enligt Socialstyrelsen bör det i den fortsatta beredningen förtydligas hur den föreslagna begränsningen förhåller sig till barnkonventionen. Arbetsförmedlingen påtalar att utskottets förslag kan komma att få stor betydelse genom att det riskerar att leda till svårigheter för alternativt skyddsbehövande att återförenas med anhöriga. Sveriges advokat­samfund menar att utskottet inte har klargjort varför det drar en annan slutsats än regeringen i frågan om huruvida kravet på ”synnerliga skäl” leder till en alltför restriktiv tillämpning.

Lagrådet

I sin behandling av frågan om alternativt skyddsbehövande ska omfattas av undantaget från försörjningskravet i 5 kap. 3 d § UtlL anför Lagrådet att förslaget om att undanta alternativt skyddsbehövande närmast synes öka behovet av ventilen i 5 kap. 3 f § UtlL, men att denna emellertid stryps i inte obet­yd­lig utsträckning genom att kravet på särskilda skäl enligt utskottets förslag ska ändras till synnerliga skäl. Lagrådet anför vidare att ändringen av 5 kap. 3 f § UtlL visserli­gen motsvarar Migrations­kommitténs förslag, men att det förslaget byggde på att alternativt skydds­behövande omfattades av 5 kap. 3 d § UtlL.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen och kommittén anser utskottet att det bör finnas en ventil som gör det möjligt att medge undantag från försörjningskravet i vissa fall. Utskottet anser att det i dessa fall bör krävas synnerliga skäl. De om­ständigheter som kan utgöra skäl för undantag enligt ventilen bör i enlighet med vad kommittén anför hänföra sig till situationer där det inte framstår som lämpligt eller rimligt att ställa upp ett försörjningskrav, bl.a. med hänsyn till Sveriges konventionsåtaganden och EU-domstolens praxis. Det kan t.ex. gälla personer som är äldre och har lämnat arbetsmarknaden och har svårt att påverka sin inkomst. Även personer med funktionsnedsättning och som saknar försörjningsförmåga bör undantas. Det kan vidare finnas skäl att medge undantag från försörjningskravet med hänsyn till att anknytningspersonen är arbetsoförmögen på grund av sjukdom som inte endast är tillfällig eller på grund av annan varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I de fall en anknytningsperson är delvis arbetsoförmögen kan det finnas skäl att delvis efterge försörjningskravet.

Regeringen ansluter sig till vad Kammarrätten i Stockholm och Migrations­verket anför och framhåller att de exempel som kommittén angett – och som i huvudsak motsvarar de ovan nämnda – får anses ligga i linje med vad som enligt gällande rätt utgör särskilda skäl. Enligt regeringen är det sannolikt att en bestämmelse som kräver synnerliga skäl inte skulle möjliggöra undantag i alla de situationer som kommittén pekar på.

Utskottet delar inte regeringens bedömning i denna del. Även rekvisitet ”synnerliga skäl” får anses möjliggöra undantag i de ovan angivna situationerna. Utgångspunkten är dock att det ska vara få personer som undantas från försörjningskravet. Ventilen bör tillämpas restriktivt efter en prövning av om det i det enskilda fallet med beaktande av samtliga omständigheter föreligger synnerliga skäl. I fall som rör barn ska portal­paragrafen om barnets bästa i 1 kap. 10 § UtlL och artikel 3 i barnkonventionen dessutom beaktas.

Några remissinstanser, bl.a. Civil Rights Defenders, Unicef Sverige och Lunds universitet, uttrycker en tveksamhet om huruvida Migrations­kommitténs förslag med rekvisitet ”synnerliga skäl” är förenligt med EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden. Utskottet vill därför understryka att det inte bör finnas något utrymme för att i ett enskilt fall upprätthålla huvudregeln om försörjningskrav om det skulle strida mot EU-rätten eller ett svenskt konventionsåtagande. I detta sammanhang bör emellertid också fram­hållas att familjeåterföreningsdirektivet ger medlemsstaterna rätt att uppställa ett försörjningskrav. Direktivet har antagits med beaktande av de principer som erkänns i artikel 8 i Europakonventionen, vilket innebär att upprätt­hållandet av försörjningskravet i de allra flesta fall är förenligt med det svenska konventionsåtagandet (prop. 2015/16:174 s. 47, prop. 2018/19:128 s. 41 och 45–46, MIG 2019:21 och Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/011/2020).

Migrationsverket anser att en tydlig lagreglering är att föredra framför att tillämpa en ventilbestämmelse av karaktären synnerliga skäl när konflikt upp­står med internationella konventionsåtaganden. Migrationsverket framhåller även att en mer komplex prövning riskerar att bli en begränsande faktor i verkets fortsatta arbete med digitalisering och automatisering. Utskottet har förståelse för Migrationsverkets synpunkter men anser i likhet med regeringen och kommittén att en ventilbestämmelse bör införas för att tillämpningen av försörjningskravet inte ska få orimliga följder eller strida mot Sveriges konventionsåtaganden. Utskottet bedömer att även en ventilbestämmelse med det av regeringen föreslagna rekvisitet ”särskilda skäl” innebär gräns­dragningssvårigheter och begränsar möjligheterna till automatisering.

Utskottets förslag till ändringar bl.a. i fråga om försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande innebär att ventilen kan bli tillämplig i fler fall. Arbetsförmedlingen påtalar att utskottets förslag kan komma att få stor betydelse genom att det riskerar att leda till svårigheter för alternativt skydds­behövande att återförenas med anhöriga. Lagrådet pekar på att utskottets förslag om att undanta alternativt skyddsbehövande närmast synes öka behovet av ventilen, men att denna stryps i inte obetydlig utsträckning genom att kravet på särskilda skäl enligt utskottets förslag ska ändras till synnerliga skäl. Med hänsyn främst till att regleringen av anhöriginvandringen behöver bli mer restriktiv gör utskottet dock ingen annan bedömning än att kravet på synnerliga skäl är väl avvägt.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Uppehållstillstånd vid humanitära skäl

Utskottets förslag

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets.

Regeringens förslag överensstämmer inte med kommitténs eller utskottets förslag. Regeringen föreslår att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden har fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

Regeringen bedömer att barn fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Regeringens remissbehandling

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker, är positiva till eller har inga synpunkter på kommitténs förslag om att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter och att det inte ska krävas att omständigheterna har samma allvar och tyngd för barn.

Många remissinstanser tillstyrker eller välkomnar förslagen i departementspromemorian. En majoritet är positiva till förslaget om en återgång till lydelsen om särskilt ömmande omständigheter för barn. Flera remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum, Borlänge kommun, Länsstyrelsen i Stockholm och Länsstyrelsen i Kalmar, ser positivt på att även vissa vuxna ska kunna få uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Migrationsverket efterfrågar förtydliganden kring vilken betydelse ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut har för tillämpningen och anser att det bör belysas vilka konsekvenser förslaget kan få för återvändandearbetet. Migrationsverket anser vidare att det finns en risk för att bestämmelsen med tiden kommer att förlora karaktären av att vara en undantagsbestämmelse.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Sedan 1980 har det funnits en möjlighet i utlänningslagstiftningen att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl. I samband med införandet av 2005 års utlänningslag utmönstrades begreppet humanitära skäl och ersattes med synnerligen ömmande omständigheter, vilket syftade till att förtydliga att det rör sig om en bestämmelse av undantagskaraktär. Bestämmelsen, som finns i 5 kap. 6 § UtlL, är avsedd att användas för de situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd, vilka måste prövas innan bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter aktualiseras (prop. 2013/14:216 s. 8). En samlad bedömning ska göras av omständigheterna i ärendet och skälen för att utänningen ska få stanna i Sverige ska vara av personlig art. Skäl som särskilt ska beaktas är utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn kunde beviljas uppehållstillstånd även om omständigheterna som kommit fram inte hade samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas en vuxen person, men detta ändrades 2014. Ändringen innebär att barn får beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Enligt 11 § tillfälliga lagen får uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § UtlL endast beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen.

Kommittén anser att en utgångspunkt för den närmare utformningen av 5 kap. 6 § UtlL bör vara att regleringen ska fånga upp de mest ömmande fallen och samtidigt hålla en tillräcklig marginal till svenska konventionsåtaganden och då framför allt till Europakonventionen och barnkonventionen. Med denna utgångspunkt föreslår kommittén en återgång till den ordning som infördes 2005, dvs. att uppehållstillstånd får beviljas om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

I departementspromemorian föreslås att det i bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska anges dels att barn får beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande, dels att detsamma ska gälla för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas. Migrationsverket anger i sitt remissvar över förslaget i departements­promemorian att det faktum att fler personer kan förväntas komma att vistas i Sverige under långa perioder med tidsbegränsade uppehållstillstånd tillsammans med att tillämpningsområdet för bestämmelsen vidgas kan innebära att bestämmelsen med tiden inte längre endast blir en undantagsbestämmelse.

Regeringens förslag överensstämmer med departementspromemorians. Regeringen anger att det inte framstår som rimligt att ställa samma höga krav på restriktivitet för en person som har vistats en längre tid i Sverige med tidsbegränsat uppehållstillstånd och under den tiden rotat sig i landet, som för en person som inte har haft uppehållstillstånd. Särskild anknytning kan enligt regeringen utgöras av etablering på arbetsmarknaden, familjeanknytning eller anpassning till det svenska samhället på annat sätt.

Utskottet kan konstatera att invandringen till Sverige under senare år har varit mycket stor. Detta har lett till bristande integration, som är särskilt påtaglig i Sveriges utanförskapsområden, med trångboddhet, hedersförtryck, kriminalitet och hopplöshet som följd. För att bryta och vända utvecklingen krävs en lång rad reformer som bl.a. rör arbetsmarknad, utbildning, bidragssystem, socialtjänst och rättspolitik. En förutsättning för att en sådan reformpolitik ska lyckas är dock att Sverige förmår att införa och under överskådlig tid upprätthålla en restriktiv migrationspolitik. Därtill måste incitamenten för asylsökande att ta sig just till Sverige minska. Trots införandet av tillfälliga lagen hade Sverige under 2019 det sjätte största asylmottagandet, sett både till andel och antal, av EU:s medlemsstater. Det är också tre gånger så många asylansökningar som registrerades i Norge, Danmark och Finland tillsammans. Migrationspolitiken behöver framöver vara stram för att bli långsiktigt hållbar.

Utskottet anser att regeringens förslag till utformning av bestämmelsen om uppehållstillstånd av humanitära skäl innebär att bestämmelsen tappar sin karaktär av ventil. Migrationsverket anger också att förslaget kan innebära att bestämmelsen med tiden inte längre endast blir en undantagsbestämmelse.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten för förslaget om en övergång från permanenta till tidsbegränsade uppehållstillstånd är att den som inte längre har en grund för uppehållstillstånd ska återvända till sitt hemland. Regeringens förslag om uppehållstillstånd av humanitära skäl avviker från denna viktiga utgångspunkt. Konsekvensen av regeringens förslag blir inte bara att fler personer beviljas uppehållstillstånd utan också att fler personer kan förväntas ansöka om asyl i just Sverige, i stället för i ett annat land. I sammanhanget förtjänar att påpekas att även den som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning men vistas i Sverige med uppehållstillstånd omfattas av förslaget. Migrationsverket har i sammanhanget tagit upp frågan om konsekvenser för återvändandearbetet. Enligt utskottets mening kan förslaget försvåra återvändandearbetet då regeringens förslag kan inge hopp om att få stanna i Sverige genom att beviljas ett uppehållstillstånd trots att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har meddelats.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

Utskottets förslag

Ett permanent uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen uppfyller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om utformning och kontroll av språk- och samhällskunskapskraven.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Regeringens bedömning överensstämmer delvis med kommitténs förslag och delvis med utskottets förslag. Regeringen bedömer att det bör införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas men att dessa krav bör samordnas med kommande förslag om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag i denna del.

Regeringens remissbehandling

Flera remissinstanser, bl.a. Akademikerförbundet SSR, Arbetsförmedlingen, Statens skolverk och Umeå kommun, anser att förslagen är ofullständiga eller att de behöver utredas ytterligare innan kraven kan träda i kraft. Sveriges Kommuner och Regioner anser, i likhet med Svenska Röda Korset, att förslagen bör samordnas med de förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap som utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Ju 2019:08) lämnar.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Enligt utlänningslagen beviljas skyddsbehövande som huvudregel permanent uppehållstillstånd. Enligt tillfälliga lagen är möjligheterna att beviljas permanent uppehållstillstånd däremot begränsade. Huvudregeln i tillfälliga lagen innebär att en utlänning endast kan beviljas ett permanent uppehållstillstånd vid försörjning (17 § tillfälliga lagen).

Ett uppehållstillstånd som beviljas en anhörig enligt utlänningslagen är som huvudregel också permanent, även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas vid första beslutstillfället när grunden för uppehållstillståndet är ett förhållande som inte är väl etablerat (5 kap. 8 § UtlL). Enligt tillfälliga lagen är huvudregeln att ett uppehållstillstånd som beviljas en anhörig ska vara tidsbegränsat (6 och 8 §§ tillfälliga lagen).

Varken i utlänningslagen eller tillfälliga lagen finns språk- eller samhällskunskapskrav för att en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

Såväl kommittén som regeringen föreslår att det i utlänningslagen uppställs särskilda krav för permanent uppehållstillstånd, såsom att utlänningen kan försörja sig, och att dessa krav inte bara bör gälla skyddsbehövande utan även andra utlänningar som ansöker om permanent uppehållstillstånd.

Kommittén föreslår att de särskilda kraven bör omfatta krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Vidare föreslår kommittén att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den närmare utformningen och kontrollen av kraven. Kommittén anger att betydelsen av kunskaper i svenska språket för en person som bor här i landet och dennes möjligheter att få arbete och i övrigt integreras inte får underskattas. Att kunna tala och skriva det svenska språket och även att ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället är centralt. Kunskaper i svenska språket är även väsentligt för att en person ska kunna förstå sina skyldigheter och rättigheter i samhället.

Det krävs, enligt kommittén, mycket resurser för att skapa särskilda språkprov. Ett mindre resurskrävande alternativ är att använda sig av de befintliga språkkurser som finns inom ramen för utbildningen i svenska för invandrare (sfi) och koppla språkkravet till att en person ska ha fått godkänt betyg på en viss kurs (nivå). Systemet med prövning innebär också att det finns möjlighet att få betyg på kurserna inom sfi utan att genomgå själva utbildningen.

Kommittén anser att det bör kunna krävas att en utlänning kan uppvisa ett godkänt resultat (betyg A–E) på lägst kurs C i sfi. Enligt kommitténs mening är nivå C den nivå som krävs för att klara ett enklare arbete. På den nivån finns också nationella prov i sfi, vilket innebär en rättssäkrare bedömning. För de utlänningar som inte deltar i sfi av olika skäl kan detta uppnås genom att de i stället genomgår en prövning på lägst kurs C i sfi och uppnår godkänt resultat.

Kommittén bedömde dock att det inte fanns möjlighet att inom ramen för sitt arbete ta fram ett fullständigt förslag, eftersom ett sådant bl.a. är helt beroende av förslaget från utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap. Kommittén föreslår att kraven införs i utlänningslagen men att frågan ska beredas vidare inom Regeringskansliet. Kommittén föreslår även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den närmare utformningen och kontrollen av språk- och samhällskunskapskraven.

Även flera remissinstanser anser att förslagen behöver utredas ytterligare och ett par remissinstanser anser också att förslagen bör samordnas med förslagen om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap.

Regeringen bedömer att det bör införas krav för permanent uppehållstillstånd med hänvisning till att flera andra medlemsländer i EU uppställer sådana krav och att Sveriges regelverk framöver bör vara i linje med regelverken i övriga länder i EU. Regeringen pekar på att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd vid första beslutstillfället sannolikt har varit en faktor som har bidragit till att Sverige har ansetts vara ett land som är mer attraktivt för asylsökande jämfört med andra länder i EU. Med hänvisning till att frågan om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd behöver utredas vidare föreslår regeringen dock att kraven inte nu införs i utlänningslagen. Regeringen anger att frågan kräver ytterligare analys och överväganden och att den är sammansvetsad med förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap. En samordning av förslagen till lagändringar behövs i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för ett enhetligt och rättssäkert system. Regeringen anför att den avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag om språk- och samhällskunskapskrav.

Utskottet delar kommitténs och regeringens bedömningar när det gäller vikten av att uppställa krav för permanent uppehållstillstånd och av kunskaper i svenska och om det svenska samhället för en person som bor här i landet. Kunskaper av detta slag är av central betydelse för möjligheterna att få arbete och i övrigt integreras och är väsentliga för att en person ska kunna förstå sina skyldigheter och rättigheter i samhället. Förslaget att införa språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd kan på sikt förväntas leda till en förbättrad integration och till att färre asylsökande väljer att söka asyl just i Sverige.

Kommittén och regeringen har, liksom Sveriges Kommuner och Regioner och Svenska Röda Korset, pekat på frågans starka knytning till förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap och att det finns fördelar med en samordning. Utskottet ser också fördelar med en sådan inriktning och konstaterar att utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap lämnade delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) till regeringen i januari 2021. I betänkandet föreslås att kunskapskrav uppställs för förvärv av svenskt medborgarskap.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd införs i utlänningslagen med ett ikraftträdande den 1 juli 2022.

Den närmare regleringen om utformningen och kontrollen av språk- och samhällskunskapskraven är av detaljkaraktär och bör finnas i förordning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om detta. Utskottet föreslår således att riksdagen bifaller utskottets förslag i bilaga 4 när det gäller kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Vissa undantag från kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd

Utskottets förslag

Kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd ska inte gälla om utlänningen är ett barn eller har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken.

Ändringarna såvitt avser kunskapskraven träder i kraft den 1 juli 2022.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer delvis med utskottets förslag. Kommittén föreslår att barn och personer som har rätt att uppbära allmän pension eller garantipension ska vara undantagna från de uppställda kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.

Regeringens bedömning överensstämmer till viss del med utskottets förslag. Regeringen bedömer att det bör finnas möjligheter att göra undantag från kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag i denna del.

Regeringens remissbehandling

Pensionsmyndigheten anför att det är oklart om undantaget för äldre ska vara kopplat till riktåldern eller till rätten att uppbära allmän pension eller garantipension. Pensionsmyndigheten påtalar också att förslaget inte omfattar utlänningar som har uppnått en viss ålder men som enbart har rätt till äldreförsörjningsstöd. Migrationsverket anför att det skulle underlätta tillämpningen om de begrepp som används i utlänningslagen överensstämmer med de begrepp som används i socialförsäkringsbalken.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Kommittén föreslår att permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om utlänningen uppfyller vissa särskilda krav, bl.a. på kunskaper i svenska och samhällskunskap samt försörjning. Kommittén föreslår vidare att barn och personer som uppbär allmän pension eller garantipension ska vara undantagna från kunskaps- och försörjningskraven.

Regeringen bedömer att det bör införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd men att dessa krav bör samordnas med kommande förslag om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. I enlighet med detta föreslår regeringen inte nu några undantag från kunskapskraven.

När det gäller försörjningskravet för att beviljas permanent uppehållstillstånd föreslår regeringen att undantag ska göras när utlänningen är ett barn eller har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken. Regeringen har beaktat remissinstansernas synpunkter.

Utskottet anser att regeringens förslag till utformning av undantag från kravet på försörjning är väl avvägt och bör gälla även som undantag från språk- och samhällskunskapskraven.

Ändringarna bör träda i kraft vid samma tidpunkt som språk- och samhällskunskapskraven, dvs. den 1 juli 2022.

Utskottet föreslår således att riksdagen bifaller utskottets förslag i bilaga 4 i fråga om vissa undantag från kunskapskraven för permanent uppehålls-tillstånd.

Undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl

Utskottets förslag

Kraven på att en utlänning ska kunna försörja sig och ha kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas ett permanent uppehålls­tillstånd ska inte gälla om det finns synnerliga skäl.

Ändringarna såvitt avser kunskapskraven träder i kraft den 1 juli 2022.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Regeringens förslag överensstämmer delvis med kommitténs och utskottets förslag. Regeringen föreslår att kravet på att en utlänning ska kunna försörja sig för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd inte ska gälla om det finns särskilda skäl. Regeringen bedömer att det bör finnas möjligheter att göra undantag från kraven på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas, men avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag i denna del.

Regeringens remissbehandling

Många remissinstanser är positiva till att det föreslås en s.k. ventil som innebär att ytterligare personer kan undantas från kraven om det finns synnerliga skäl. Flera av remissinstanserna, däribland Förvaltningsrätten i Göteborg, efter­frågar dock närmare vägledning och förtydliganden kring rekvisitet synnerliga skäl. Bland annat Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Malmö påpekar att rekvisitet synnerliga skäl riskerar att medföra att utrymmet för att tillämpa bestämmelsen blir mycket snävt. Förvaltningsrätten i Malmö fram­håller att de angivna exemplen snarare för tankarna till det som lagstiftaren brukar benämna som särskilda skäl. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska kyrkan och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna, anser att rekvisitet synnerliga skäl bör ersättas med särskilda skäl. Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs kommun och Länsstyrelsen i Kalmar påpekar att vissa grupper, såsom t.ex. lågutbildade, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar, kommer att ha svårare att uppfylla kraven för perma­nent uppehållstillstånd och Umeå kommun efterfrågar förtydliganden om huruvida dessa grupper ska hanteras inom ramen för undantaget vid synnerliga skäl. Några remissinstanser, t.ex. Civil Rights Defenders, Strömstads kommun och Åre kommun, anser att det bör finnas en bortre gräns för hur länge en person kan ha ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Migrationsverket konstaterar att bl.a. nunnor och munkar som beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 5 § andra stycket UtlL kan ha svårt att uppfylla försörjningskravet.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

I föregående avsnitt föreslår utskottet att det ska införas ett krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd och att det, på samma sätt som för kravet på försörjning, ska vara möjligt att göra undantag från detta krav om utlänningen är ett barn eller ålderspensionär. I likhet med regeringen och kommittén anser utskottet att det även bör finnas en ventil som gör det möjligt att i vissa fall medge undantag från kraven. Utskottet anser således att ventilen, i enlighet med vad kommittén föreslår, även ska möjliggöra undantag från det föreslagna kravet på kunskaper i svenska och samhällskunskap.

De särskilda undantagen föreslås gälla för bl.a. barn och ålderspensionärer och bör därmed omfatta de flesta situationer där det inte är rimligt att upprätthålla försörjnings- och kunskapskrav. Utgångspunkten bör således vara att så få personer som möjligt ska undantas från de uppställda kraven med stöd av ventilen. Utskottet instämmer i kommitténs bedömning att det ska krävas synnerliga skäl för undantag enligt ventilen. Det ska handla om situationer där det inte kan anses rimligt att en person ska uppfylla kraven. De omständigheter som kan utgöra skäl för undantag bör i enlighet med vad kommittén anför hänföra sig till situationer som avser exempelvis sjukdom och personer med funktionsnedsättning eller andra begränsningar som innebär att de har betydande svårigheter att uppfylla de uppställda kraven. Det skulle även kunna vara fråga om personer som är nära pensionsålder och därför har svårt att få en anställning och uppfylla försörjningskravet. Personer som söker skydd i Sverige kan ha genomgått traumatiska upplevelser som gör att förmågan att tillgodogöra sig undervisning väsentligen försämrats och att det inte kan krävas att de uppfyller kunskapskraven. En annan aspekt som kan vägas in är hur länge den enskilde vistats i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Flera remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Göteborg, efterfrågar ytterligare vägledning kring vad som ska krävas för att ventilen ska vara tillämplig. Utskottet vill framhålla att bedömningen av om det finns synnerliga skäl att göra undantag från kraven får göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande av principerna om fri bevisföring och bevisprövning.

Regeringen ansluter sig till vad bl.a. Förvaltningsrätten i Malmö anför och framhåller att de exempel som kommittén angett ligger närmare vad lagstiftaren brukar benämna som särskilda skäl. Regeringen anser att det är sannolikt att en bestämmelse som kräver synnerliga skäl inte skulle möjliggöra undantag i alla de situationer som kommittén pekar på. Ett krav på att det ska föreligga synnerliga skäl riskerar enligt regeringen att medföra att tillämpningsutrymmet blir mycket snävt. Bland annat Förvaltningsrätten i Luleå är av samma uppfattning.

Utskottet delar inte regeringens bedömning i denna del. Även rekvisitet ”synnerliga skäl” får anses möjliggöra undantag i de ovan angivna situationerna. Som anförts ovan är utgångspunkten dock att det ska vara få personer som undantas från kraven med stöd av ventilen. För att denna utgångspunkt ska få ett faktiskt genomslag i rättstillämpningen bör rekvisitet ”synnerliga skäl” väljas framför ”särskilda skäl”. Ventilen bör tillämpas restriktivt efter en prövning av om det i det enskilda fallet med beaktande av samtliga omständigheter föreligger synnerliga skäl. När det gäller frågan om det bör ställas upp en bortre gräns för när permanent uppehållstillstånd ska beviljas anser utskottet i likhet med kommittén att det inte behövs eftersom den ventil som föreslås ger tillräckligt utrymme för att hantera dessa situationer.

Utskottet föreslår att ändringarna såvitt avser undantag från språk- och samhällskunskapskraven vid synnerliga skäl ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del och antar regeringens förslag i fråga om undantag med den ändring utskottet föreslår i bilaga 3.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller utskottets förslag i bilaga 4 i fråga om undantag från kunskapskraven vid synnerliga skäl.

Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

Utskottets förslag

Uppehållstillstånd ska få vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Regeringens bedömning överensstämmer inte med kommitténs och utskottets förslag. Regeringen bedömer att det inte finns skäl att ändra åldersgränsen i utlänningslagen för att vägra uppehållstillstånd från 18 år.

Regeringens remissbehandling

Majoriteten av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i den här delen. Flera remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, Riksförbundet för homo­sexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) och Unicef Sverige avstyrker förslaget och förordar en 18-årsgräns. Bland andra Malmö kommun och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor påpekar att myndighets- och äktenskapsåldern i Sverige är 18 år. Några remissinstanser lyfter barnrättsperspektivet särskilt. Barnombudsmannen anför bl.a. att förslaget riskerar att innebära att barn tvingas leva åtskilda från en av sina föräldrar under lång tid och att detta inte är i linje med barnkonventionen. Förvaltningsrätten i Malmö och Stockholms universitet ifrågasätter om motiven att höja åldersgränsen är förenliga med de syften som anges i familjeåterföreningsdirektivet. Migrationsverket påpekar att gruppen som träffas av förslaget är större än vad som gällt under tillfälliga lagen och efterfrågar förtydliganden kring hur den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas då bestämmelsen i utlänningslagen bl.a. tar sikte på barn­äktenskap.

Lagrådet

Lagrådet har beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag och har inte haft något att anföra.

Utskottets ställningstagande

Av 5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL följer att uppehållstillstånd får vägras för anknytningspersonens make eller sambo om någon av makarna eller samborna är under 18 år. Bestämmelsen grundar sig på artikel 4.5 i familjeåterföreningsdirektivet. I den artikeln anges att medlemsstaterna för att garantera en bättre integration och förhindra tvångsäktenskap får kräva att anknytningspersonen och dennes make ska ha uppnått en viss lägsta ålder, högst 21 år, innan maken kan återförenas med anknytningspersonen. Enligt 6 § tillfälliga lagen är motsvarande åldersgräns 21 år i fråga om anhöriga till skyddsbehövande vars uppehållstillstånd har tidsbegränsats enligt samma lag.

Kommitténs förslag innebär att åldersgränsen i utlänningslagen ska höjas från 18 år till 21 år. Kommitténs utgångspunkt är att det för en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs att det svenska regelverket ligger i linje med övriga nordiska länder och EU. Kommittén anser därför att åldersgränsen för att få vägra uppehållstillstånd bör vara 21 år. Flera remissinstanser avstyrker förslaget och hänvisar bl.a. till att myndighets- och äktenskapsåldern i Sverige är 18 år.

Regeringens bedömning är att åldersgränsen inte bör höjas. Regeringen motiverar sin bedömning med att åldersgränsen för att en make eller partner till en anknytningsperson ska kunna beviljas uppehållstillstånd i de flesta medlemsstater är densamma som den i respektive land gällande myndighets­åldern eller äktenskapsåldern, dvs. 18 år. Regeringen hänvisar även till Migrationsverkets påpekande att en höjd åldersgräns omfattar en större krets anhöriga än vad som gällt enligt begränsningarna i tillfälliga lagen.

Utskottet konstaterar att enligt Delegationen för migrationsstudiers rapport Familj, medborgarskap, migration – Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv (Delmi rapport 2018:5 s. 29) är åldersgränsen för att en make, maka eller partner till en anknytningsperson ska kunna beviljas uppehållstillstånd i majoriteten av de länder som rapporten omfattar – EU:s medlemsstater samt Norge och Schweiz – densamma som den i respektive land gällande myndighetsåldern eller äktenskapsåldern. Enligt rapporten och andra källor tillämpade nio stater en högre åldersgräns: Danmark och Norge (24 år), Nederländerna, Österrike, Belgien, Litauen, Cypern och Malta (alla 21 år) samt Tjeckien (20 år). Vissa länder som har infört en högre åldersgräns än 18 år anger att den enbart gäller för nyetablerade parrelationer där parterna inte har levt tillsammans tidigare.

Utskottet anser att en höjning av åldersgränsen från 18 till 21 år är motiverad utifrån syftet att garantera en bättre integration och förhindra tvångsäktenskap. En framgångsrik integration förutsätter att det svenska regel­verket och mottagandet ligger i linje med övriga nordiska länder och EU. En möjlighet att vägra uppehållstillstånd om någon av makarna eller samborna är under 21 år bör innebära att fler tvångsäktenskap kan förhindras. Migrations­verket påtalar att förslaget medför att en större krets anhöriga kommer att omfattas än vad som gäller enligt begränsningarna i tillfälliga lagen. Utskottet anser att det med hänsyn till intresset av att stoppa tvångsäktenskap och behovet av att få en mer välfungerande integration till stånd finns skäl att låta en större krets omfattas av regeln än vad som följer av nuvarande bestämmelser i utlänningslagen och tillfälliga lagen. Barnombudsmannen anför att förslaget riskerar att innebära att barn tvingas leva åtskilda från en av sina föräldrar under lång tid och att detta inte är i linje med barnkonventionen. Utskottet konstaterar att bestämmelsen är fakultativ och att det vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras med hänvisning till ålder ska tas hänsyn till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familje­förhållanden samt att det i fall som rör ett barn särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 10 § och 5 kap. 17 a § tredje stycket UtlL).

Utskottet tillstyrker delvis proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del med den ändring som utskottet föreslår i bilaga 3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de lagändringar utskottet föreslår på eget initiativ

Utskottets förslag och bedömning

Lagändringarna som avser kunskapskrav för att beviljas permanent uppehålls­tillstånd ska träda i kraft den 1 juli 2022. Övriga lagändringar som utskottet på eget initiativ föreslår ska träda i kraft den 20 juli 2021.

Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Migrationskommitténs och regeringens ställningstaganden

Kommitténs förslag och bedömning överensstämmer delvis med utskottets. Kommittén föreslår att lagen om ändring i utlänningslagen träder i kraft den 20 juli 2021. Det finns inget behov av övergångsbestämmelser i de delar som nu är aktuella. Kommittén bedömer att frågan om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska beredas vidare inom Regeringskansliet.

Regeringens förslag och bedömning överensstämmer helt med kommitténs och delvis med utskottets.

Regeringens remissbehandling

Sveriges Kommuner och Regioner och Svenska Röda Korset anför i fråga om kunskapskraven att det finns en stark anknytning till förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap och pekar på att det finns fördelar med en samordning. I övrigt har remissinstanserna inte framfört några syn­punkter på tidpunkten för ikraftträdande eller behovet av övergångs­bestämmelser i de delar som nu är aktuella.

Utskottets ställningstagande

Som anförts ovan ser utskottet fördelar med en samordning av ändringarna som avser kunskapskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd och de förslag på ändringar när det gäller kunskapskrav för förvärv av svenskt med­borgarskap som föreslås i delbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) och som för när­varande bereds i Regeringskansliet. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att ändringarna som avser kunskapskrav för att beviljas permanent uppehålls­tillstånd ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Huvudregeln inom förvaltningsrätten är att rättstillämparen ska tillämpa den lag som gäller vid tidpunkten för prövningen om inget annat föreskrivs. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen att det inte behöver införas några särskilda övergångsbestämmelser till utlänningslagen med anledning av de förslag som nu är aktuella.

Övriga lagändringar som utskottet på eget initiativ föreslår ska träda i kraft den 20 juli 2021.

Kostnader och andra konsekvenser av de lagändringar utskottet föreslår på eget initiativ

Regeringen framhåller att frågan om i vilken utsträckning förslagen om ändrade regler i utlänningslagen påverkar hur många människor som söker och beviljas uppehållstillstånd i Sverige är komplex. Regeringen påtalar vidare att antalet sökta och beviljade tillstånd i sin tur påverkar vilka ekonomiska, sociala och andra konsekvenser som uppstår och att det är svårt att relatera ökningar eller minskningar av antalet asylsökande till någon enskild, isolerad faktor. Regeringen anför emellertid att en sak som har stor betydelse för antalet asylsökande som söker sig till Sverige sannolikt är vilken övergripande bild som sprids av Sverige som mottagandeland. Utskottet instämmer i denna bedömning.

Utskottets förslag väntas leda till att antalet asylsökande och personer som söker och beviljas uppehållstillstånd blir lägre än med regeringens förslag. Även antalet personer som ansöker om svenskt medborgarskap kan komma att minska jämfört med regeringens förslag. I vissa avseenden, t.ex. i fråga om prövning av överklaganden från personer som har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och som vill överklaga statusförklaringen samt prövning av ansökningar om familjeåterförening, kan de statliga kostnaderna komma att öka. Till följd av det lägre antalet sökta och beviljade uppehålls­tillstånd förväntas statens totala utgifter för prövning, mottagande och etablering dock bli lägre än enligt regeringens förslag.

Förslagen väntas inte medföra några kostnader för Migrationsverket eller migrationsdomstolarna som inte kan hanteras inom befintliga anslag. För­slagen bedöms inte heller medföra ytterligare kostnader för offentliga biträden.

Kommunernas och regionernas kostnader förväntas minska på sikt till följd av en förbättrad integration jämfört med regeringens förslag. Sammantaget bör ytterligare finansiering med anledning av utskottets förslag därmed inte behövas.

Enligt barnkonventionen ska konsekvenserna för barn redovisas i alla åtgärder som påverkar barn. I den del av konsekvensanalysen som gäller barn i betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) anges bl.a. att vissa försämringar kan uppstå utifrån ett barnrättsperspektiv till följd av kommitténs förslag jämfört med en återgång till utlänningslagen. Regeringen gör samma bedömning när det gäller förslagen i propositionen. Detsamma torde gälla i fråga om utskottets förslag. Eftersom det kan ta tid för nyanlända att etablera sig i Sverige och uppfylla försörjningskravet kan förslagen innebära att familjeåterföreningen fördröjs jämfört med regeringens förslag. Som regeringen anför är emellertid krav för anhöriginvandring nödvändiga för att antalet asylsökande ska kunna hållas på en nivå som inte avviker från den andel som tas emot i andra medlemsstater i EU och i övriga nordiska länder. Därigenom bedöms också mottagandet av de personer som kommer till Sverige kunna bli bättre. Som regeringen påpekar bör en anknytningsperson som har hunnit integreras i samhället, genom att vara egenförsörjande och ha en bostad, främja även de nyanlända familje­medlemmarnas integration. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att förslagen också kan föra med sig vissa positiva effekter för barn. Utskottet vill i detta sammanhang även peka på de ventiler som förslagen innehåller.

Förslagen som rör försörjningskrav för anhöriginvandring kan väntas slå hårdare mot anknytningspersoner som är kvinnor än mot män. Migrations­kommittén bedömer att förslagen i betänkandet kommer att påverka jämställd­heten mellan könen, bl.a. med hänvisning till att det kan ta längre tid för kvinnor att uppfylla kraven för permanent uppehållstillstånd jämfört med män. Utskottet anser att de förslag som nu är aktuella kan komma att leda till vissa negativa effekter för kvinnor och således påverka jämställdheten negativt jämfört med regeringens förslag. Utskottet bedömer samtidigt att förslagen sammantaget kommer att leda till bättre förutsättningar för en stärkt integration, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar inte minst för kvinnor och barn.

Regeringens lagförslag i övrigt

Propositionen

Utlänningslagen

När det gäller möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som är övrig skyddsbehövande eller att förklara att en utlänning är övrig skyddsbehövande föreslår regeringen att denna möjlighet ska tas bort. Regeringen konstaterar att övriga skyddsbehövande är en skyddskategori som saknar EU-rättslig eller annan internationell bakgrund. Bestämmelserna om alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande överlappar i dag i hög grad varandra, bl.a. genom att rekvisitet väpnad konflikt används i båda bestämmelserna. Regeringen anser att det är olämpligt att i två olika bestämmelser avseende olika skyddsgrunder använda samma rekvisit. Regeringen anför dessutom att rättstillämpningen förenklas av att de begrepp som används i den svenska lagstiftningen bygger på internationella begrepp.

Regeringen föreslår att ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället. En utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (s.k. kvotflyktingar) ska emellertid beviljas permanent uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället.

Vad gäller uppehållstillstånd för anhöriga föreslås att ett permanent uppehållstillstånd endast ska få beviljas om utlänningen kan försörja sig och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas.

I propositionen finns vidare förslag om att införa en möjlighet att överklaga ett beslut om att avslå en ansökan om permanent uppehållstillstånd i vissa fall. Överklagandemöjligheten föreslås endast omfatta beslut där ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats men där en ansökan om att uppehållstillståndet ska vara permanent har avslagits för att de särskilda kraven för ett sådant tillstånd inte är uppfyllda. Ett beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd får även fortsättningsvis överklagas i den utsträckning som följer av 14 kap. 3 § UtlL. Någon utvidgning av möjligheterna att överklaga ett sådant beslut är inte avsedd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige ska vara tidsbegränsat och gälla i två år.

Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas ska det gälla i två år. Det får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytnings­personen.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år. En ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring ska inte bara innebära ett krav på anknytningspersonen att kunna försörja sig själv och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige utan även innebära ett krav på anknytningspersonen att kunna försörja den anhörige. Försörjningskravet ska inte gälla vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Övriga författningsändringar

Regeringen föreslår att det i medborgarskapslagen införs en möjlighet för vissa statslösa utlänningar att beviljas svenskt medborgarskap. Förslaget omfattar en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov (5 kap. 1 § UtlL), anknytning (5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL), synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter (5 kap. 6 § UtlL) eller till följd av verkställighetshinder (12 kap. 18 § UtlL), om han eller hon har fötts i Sverige, sedan födelsen är statslös, har haft hemvist här i landet de senaste fem åren eller under sammanlagt tio år och inte har fyllt 21 år.

Enligt 5 kap. 12 § socialförsäkringsbalken kan vissa personer få bosättningsbaserade förmåner i väntan på ett beslut om fortsatt uppehålls­tillstånd. För att säkerställa att en motsvarande tillämpning kan ske även fortsättningsvis föreslår regeringen en ändring i socialförsäkringsbalken så att det görs en hänvisning till lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå i stället för till tillfälliga lagen. Bosättningsbaserade förmåner ska få lämnas trots att ett uppehållstillstånd har upphört att gälla, om en ny ansökan om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

Regeringen föreslår att en asylsökande vars tidsbegränsade uppehållstill­stånd har upphört inte på nytt ska omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om denne ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

När tillfälliga lagen upphör att gälla och utlänningslagen och lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå tar vid behöver kontinuiteten i systemet säkerställas. 1 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. bör enligt regeringen utformas så att en asylsökande vars tidsbegränsade tillstånd löpt ut inte på nytt omfattas av denna lag om denne ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå om ansökan kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Detta innebär att hänvisningen till tillfälliga lagen ersätts av en hänvisning till lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå.

Eftersom regeringen föreslår att skyddskategorin övriga skyddsbehövande utmönstras ur utlänningslagen, lägger regeringen även förslag om vissa följdändringar i författningar där det finns hänvisningar till bestämmelsen eller kategorin övriga skyddsbehövande. Även hänvisningar till skyddskategorin annan skyddsbehövande som avser både alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande behöver ändras till alternativt skyddsbehövande.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 20 juli 2021.

Bestämmelserna om rätt till studiehjälp och studiemedel i studiestödslagen ska tillämpas för ansökningar som avser tid från och med den 20 juli 2021. Utlänningslagens bestämmelser om när en utlänning är utesluten från att anses som, eller upphör att vara, övrig skyddsbehövande och om återkallelse av övrig skyddsstatusförklaring ska fortsätta att gälla i den äldre lydelsen för en utlänning som förklarats vara övrig skyddsbehövande. Medborgarskapslagens bestämmelser om undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd i 6 och 8 §§ ska gälla även för en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den upphävda tillfälliga lagen eller ett uppehålls­tillstånd som har tidsbegränsats enligt samma lag. Äldre bestämmelser i socialförsäkringsbalken om faktisk försäkringstid för rätt till garantiersättning (35 kap. 8 §) och beräkning av försäkringstid för garantipension (67 kap. 7 §) ska fortsätta att gälla för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande. I studiestödslagen ska äldre bestämmelser om rätt till studiehjälp och studiemedel gälla för ansökningar som avser tid före den 20 juli 2021. Äldre bestämmelser om rätt till studiehjälp och studiemedel ska även gälla för studerande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt den upphävda tillfälliga lagen eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen.

Konsekvensanalys

Regeringen bedömer att enskilda förslag kan leda till ökade kostnader. Sammantaget leder dock förslagen till att statens utgifter kommer att minska jämfört med en återgång till utlänningslagen.

Bedömningarna görs i jämförelse med en återgång till utlänningslagens regler. Kommunernas och regionernas utgifter kommer att minska. Förslagen leder till att antalet asylsökande och personer som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning blir lägre. Även antalet beviljade uppehållstillstånd vid förstagångsansökningar bör hamna på en lägre nivå. Vidare kan antalet personer som ansöker om svenskt medborgarskap komma att minska. Då antalet asylsökande blir lägre, blir också antalet asylsökande som ska återvända lägre. Till följd av det lägre antalet sökta och beviljade uppehållstillstånd förväntas statens totala utgifter för asylprövning, mottagande och etablering bli lägre. I vissa avseenden, t.ex. i fråga om prövning av ansökningar om förlängt uppehållstillstånd, förväntas de statliga kostnaderna dock öka bl.a. till följd av övergången till tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och införandet av särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Kommunernas och regionernas kostnader för migration bör minska på sikt till följd av regeringens förslag. Förslagen bör inte påverka antalet kvotflyktingar som tas emot i Sverige eller kostnaderna därför.

Jämfört med en återgång till utlänningslagen kan vissa försämringar uppstå ur ett barnrättsperspektiv, men jämfört med den tillfälliga lagen innebär förslagen förbättringar.

Förslagen kan i vissa avseenden komma att påverka jämställdheten negativt jämfört med en återgång till utlänningslagen, men positivt jämfört med tillfälliga lagen.

En ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd kan i viss mån försvåra nyanländas etablering och integration jämfört med en återgång till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Däremot antas möjligheten till permanent uppehållstillstånd, och de särskilda krav som uppställs för att få ett sådant, uppmuntra skötsamhet och öka drivkraften att komma i arbete och egen försörjning. Förslagen kan ha vissa negativa effekter på nyanländas hälsa som inte skulle uppstå vid en återgång till utlänningslagen, men förväntas påverka nyanländas hälsa mer positivt än en förlängning av tillfälliga lagen.

De ökade kostnaderna som enskilda förslag medför för asylsystemet och mottagandet av nyanlända bör inte överstiga den kostnadsminskning som ett minskat antal asylsökande innebär för kommunerna, regionerna och staten, jämfört med en återgång till utlänningslagen. Ytterligare finansiering bör därmed inte behövas.

Motion

I kommittémotion 2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) begärs i yrkandena 2–8 ändringar i lagen (2019:1211) om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716), social­försäkringsbalken, lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., studiestödslagen (1999:1395), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i fråga om de lagändringar som inte omfattas av utskottets föreslagna ändringar tidigare i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen. Även under de kommande avsnitten där utskottet behandlar motioner med tillkännagivanden redogörs i respektive avsnitt för propositionen.

Utskottet tillstyrker proposition 2020/21:191 punkt 1 i övrigt samt punkterna 2–8. Motion 2020/21:3711 (L) yrkandena 2–8 får anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.

En framtida migrationspolitik

Gällande ordning

I svensk lagstiftning finns reglerna om migration huvudsakligen i utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, kallad tillfälliga lagen. Tillfälliga lagen trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller framför utlänningslagen i den utsträckning bestämmelserna avviker från den senare. Lagen, som har varit föremål för flera ändringar, gäller t.o.m. den 19 juli 2021.

De centrala bestämmelserna om skyddsbehövande i svensk rätt finns i 4 kap. utlänningslagen. Där finns definitioner av tre kategorier skyddsbehövande: flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande.

Enligt 5 kap. 6 § UtlL får, om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Under tillfälliga lagens giltighetstid gäller dock att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § UtlL får beviljas endast om det skulle strida mot ett svenskt konventions­åtagande att avvisa eller utvisa utlänningen (11 § tillfälliga lagen). Vidare gäller enligt tillfälliga lagen bl.a. att s.k. övriga skyddsbehövande inte ges rätt till uppehållstillstånd och att möjligheten till uppehållstillstånd för anhöriga i vissa avseenden har snävats in.

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller annan skyddsbehövande ska enligt huvudregeln vara permanent eller gälla i minst tre år. Om en flykting eller annan skyddsbehövande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska få ett förnyat tillstånd, ska det nya uppehållstillståndet som regel gälla i minst två år.

När den tillfälliga lagen infördes anpassades de svenska reglerna om uppehållstillstånd tillfälligt inom ramen för miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Som en följd kan bl.a. ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § UtlL inte beviljas en utlänning som är övrig skyddsbehövande (4 § tillfälliga lagen). En sådan utlänning kan inte heller förklaras vara övrig skyddsbehövande (3 § tillfälliga lagen). Därtill ska uppehållstillstånd som beviljas flyktingar och alternativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § UtlL vara tidsbegränsade (5 § tillfälliga lagen). Om utlänningen är flykting ska uppehållstillståndet gälla i tre år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i tre år. Om utlänningen är alternativt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet gälla i tretton månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. Detta gäller dock inte när en utlänning har tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning), dvs. inom den s.k. flyktingkvoten. Ett uppehållstillstånd som beviljas en kvotflykting ska även under tillfälliga lagens giltighetstid vara permanent.

Enligt 8 kap. 21 § UtlL ska ett beslut om avvisning eller utvisning innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet. Tidsfristen är två veckor om utlänningen avvisas och fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas. I vissa fall ska en tidsfrist för frivillig avresa inte bestämmas, bl.a. om det finns risk för att utlänningen avviker. I ett beslut om avvisning eller utvisning som innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen upplysas om att ett återreseförbud kan meddelas om han eller hon inte lämnat landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut. Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när beslutet om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller när utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet (8 kap. 22 § UtlL). Om det inte finns förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa ska Polismyndighetens beslut om avvisning och Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl som kan hänföras till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Tiden för återreseförbud ska bestämmas till högst fem år. Om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får det dock bestämmas en längre tidsperiod (8 kap. 23 och 24 §§ UtlL).

Enligt 12 kap. 22 § UtlL upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla fyra år efter att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud mot att återvända till Sverige med längre giltighetstid upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut.

Frågan om offentligt biträde regleras i 18 kap. 1 § UtlL. I ärenden och mål om bl.a. avvisning och utvisning ska ett offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.

Propositionen

En framtida migrationspolitik

Migrationskommittén har haft i uppdrag att ta ställning till och lämna förslag om utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Utgångspunkten för uppdraget har varit att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv och värna asylrätten. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, t.ex. de som följer av FN:s konvention från 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Den ska svara mot samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och att dessa individer ges goda förutsättningar att etablera sig i landet. Den ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen.

Kommittén föreslår att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade i stället för permanenta. Kommittén föreslår också att permanenta uppehållstillstånd endast ska kunna beviljas om utlänningen uppfyller vissa särskilda krav. Kommittén föreslår vidare att uppehållstillstånd ska få beviljas om det finns synnerligen ömmande omständigheter. Därutöver föreslår kommittén att det i vissa fall ska vara möjligt att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande m.fl. med tidsbegränsade tillstånd samt att ett skärpt försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring.

Enligt regeringen är det viktigt att en övergång till en permanent ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel och övriga begränsningar som föreslås är långsiktigt hållbara och inte riskerar att leda till orimliga konsekvenser i det enskilda fallet. Regeringen har mot den bakgrunden funnit skäl att göra vissa justeringar och kompletteringar av kommitténs förslag bl.a. när det gäller uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall, undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring för kvotflyktingar samt uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Regeringen betonar att det finns ett behov av ändrade regler för att regelverket om möjlighet att beviljas uppehållstillstånd ska vara långsiktigt hållbart och inte väsentligen avvika från regelverken i andra EU-länder.

Regeringen anför vidare att Sverige ska ta sitt ansvar för skyddsbehövande människor i en orolig omvärld, kunna upprätthålla detta ansvar även på lång sikt och förmå fler länder att ta ett större ansvar. Sverige ska enligt regeringen bidra till att asylrätten värnas och att en jämnare fördelning av asylsökande inom EU kommer till stånd.

Översyn av utlänningslagen

I propositionen anges att regeringen bedömer att det inte finns utrymme att göra en teknisk översyn av hela regelverket inom ramarna för detta lagstiftningsprojekt.

Motionerna

En framtida migrationspolitik

I kommittémotion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att Sverige ska ha en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Motionärerna anför att nivåerna på asylmottagandet måste anpassas till förmågan att klara integrationen och att Sveriges integrationsproblem förutsätter en mycket stram migrationspolitik under lång tid framöver. Motionärerna vill se en ny migrationslagstiftning som innebär att Sverige inte avviker från andra jämförbara länder eller från de lägst ställda kraven enligt EU:s regelverk eller övriga internationella åtaganden. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör införa ett volymmål för asylmottagandet på nordiska nivåer. Volymmålet ska fungera som styrmedel och inte överstiga nivåerna i Norge, Finland och Danmark med hänsyn tagen till folkmängd. Om målet inte ser ut att uppnås krävs skärpande åtgärder. Ett överskridet mål ska däremot inte vara en avslagsgrund för en enskild asylsökande. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att en permanent migrationslagstiftning i allt väsentligt ska innebära en faktisk miniminivå enligt EU-nivå och övriga internationella åtaganden. I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska vara drivande för ett fördjupat nordiskt samarbete på migrationsområdet. Sverige bör anpassa migrationslagstiftningen till att inte avvika från motsvarande lagstiftning i Norge, Danmark och Finland. Det finns vidare en risk för att behovet av gränskontroller inom Europa blir långvarigt, vilket gör ett samarbete påkallat.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 3 ett tillkännagivande om att införa en human asylpolitik mot irreguljär migration. I detta ingår att minska incitamenten för farlig irreguljär migration, förebygga familjesplittring och hjälp på plats för största effekt. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att följa första asyllandsprincipen och modernisera asylrätten. Principen innebär att en person på flykt har rätt att söka asyl enbart i det första säkra land han eller hon passerar. Om personen reser in i ett annat land har det landet rätt att sända personen åter till det första säkra landet. Existerande EU-rättsakter har varit helt och hållet otillräckliga.

I partimotion 2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om grundprinciper för en ansvarsfull migrationspolitik. Motionärerna anger att rätten till vistelse ska säkerställas före inresa samt att vistelsen måste vara motiverad, följa regelverk och inte innebära en orimlig försörjningsbörda för Sverige. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om en flyktingpolitik baserad på effektivitet och närhets­principer. Principen om första asylland är grundläggande och asyl bör beviljas i Sverige endast om ett grannland drabbas av en humanitär kris. Motionärerna anser att beredskap bör byggas för detta och att i övrigt fokus bör fästas på att bistå flyktingar där de befinner sig. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om en tillfällig lag på garanterad miniminivå. En ny lagstiftning bör snarast komma på plats. Det bör vara en ny tillfällig lag, som ska gälla till dess att riksdagen kan enas bakom en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik. Denna nya tillfälliga lag bör helt och hållet utgå från en verklig internationell miniminivå.

I kommittémotion 2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om principen om första säkra land. Motionärerna anger att asylsystemet på sikt bör utformas för att motverka långväga migration genom flera länder, och utifrån principen bör vidare Sverige främst ta emot asylsökande i en situation då ett krig eller en kris har brutit ut i något av våra grannländer. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om ett avskaffande av den s.k. gymnasielagen, som enligt motionärerna i praktiken har gjort långa väntetider till grund för uppehållstillstånd och gjort det möjligt för personer som inte kunnat göra identiteten ens sannolik att stanna.

I partimotion 2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om att Sverige såväl som enskilt land som inom EU och FN ska verka för en human migrationspolitik. Människor på flykt är en utsatt grupp. Utvecklingspolitiken har en viktig roll i att bekämpa migrationens orsaker men får i likhet med biståndsinsatser aldrig användas för att hindra människor från att fly. Sverige måste stå upp för asylrätten och visa hur migration och utveckling hänger ihop och kan stärka varandra. 

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om innebörden av en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Detta innebär enligt motionärerna ett mottagande i nivå med de nordiska grannländerna.

Ett liknande yrkande om att värna asylrätten genom en långsiktigt hållbar politik begärs i kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2. Motionärerna anger att barnfamiljer ska kunna hålla ihop och de med störst skyddsbehov ska prioriteras. Asylprövningen ska vara rättssäker, men den som får nej på sin ansökan måste lämna landet. Sverige ska vara en pådrivande part för gemensamma lösningar inom EU på migrationsområdet, och fler lagliga vägar in i EU behövs. Det finns även behov av att förbättra och effektivisera mottagandet av asylsökande. I yrkande 3 i samma motion begärs ett tillkännagivande om att minska söktrycket av asylsökande till Sverige. För att sänka söktrycket måste svensk lagstiftning harmoniera bättre med grannländernas lagstiftning.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2020/21:4059 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen bör analysera utformningen av utlänningslagen i relation till det fortsatta arbetet för en gemensam europeisk asyllagstiftning där asylrätten värnas.

I kommittémotion 2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 begärs ändringar i utlänningslagen enligt Migrationskommitténs betänkande.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige. Enligt motionärerna kan detta göras genom ett utökat kvotflyktingsystem och regler om vidarebosättning, fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, arbetskraftsinvandring, eller som studenter och genom att verka för ett system med humanitära visum inom EU.

Översyn av utlänningslagen

Maria Malmer Stenergard m.fl. begär i kommittémotion 2020/21:4063 (M) yrkande 18 ett tillkännagivande om att det är angeläget att en lagteknisk översyn av lagstiftningen genomförs och att den genomförs inom en inte alltför avlägsen framtid.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 2 ett tillkännagivande om att göra en översyn av migrationslagstiftningen. Det bör enligt motionärerna tillsättas en utredning som ska göra en djup teknisk översyn av utlänningslagen.

I partimotion 2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om ett helhetsgrepp kring utlänningslagstiftningen, som enligt motionärerna är svår att överblicka och arbeta med.

I kommittémotion 2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen vid en återgång till utlänningslagens lydelse före den 20 juli 2016 bör återkomma med förslag på en översyn av lagen och nödvändiga övergångsbestämmelser. Asyllagstiftningen måste vara långsiktigt hållbar, human, effektiv och rättssäker.

En rättssäker asylprocess

Jonny Cato m.fl. (C) begär i kommittémotion 2020/21:4070 yrkande 4 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över rättssäkerheten i asylprocessen.

I kommittémotion 2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över rättssäkerheten inom asylprocessen. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas permanenta uppehållstillstånd. I yrkande 5 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheten att införa en form av regularisering för den som drabbats av den bristande migrationslagstiftning som gällt de senaste åren.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2020/21:4059 yrkande 3 ett tillkännagivande om rättssäkerhetsfrågor i asylprocessen. Enligt motionärerna bör en översyn göras av hanteringen av offentliga biträden i asylärenden. Därutöver bör arbetet för att kvalitetssäkra beslutsprocesserna fortsätta. Det är i synnerhet viktigt att kvalitetssäkra tolkning vid muntliga förhör och förhandlingar.

Även i kommittémotion 2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att förbättra rättssäkerheten och hållbarheten i asylsystemet. Motionärerna anför att behovet av en mer varaktig lösning för att dela ansvaret för asylmottagandet mellan EU:s länder är stort och Sverige ska vara drivande i förhandlingarna. De som har fått utvisningsbeslut måste i högre grad lämna Sverige. Återvändandestödet måste ses över för att se om det är tillräckligt högt för att uppnå önskad effekt. Samordning mellan olika myndigheter behövs och en tydligare gemensam och enhetlig målbild behöver sättas. Vidare behövs det en översyn av hur nämndemän nomineras till migrationsdomstolarna.

Återvändande

Jonny Cato m.fl. (C) begär i kommittémotion 2020/21:4070 yrkande 5 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över hur återvändandeprocessen kan bli mer sammanhållen och effektiv.

Utskottets ställningstagande

En framtida migrationspolitik

I ett antal motioner begärs tillkännagivanden om hur den framtida migrationspolitiken bör se ut. Det föreslås bl.a. en långsiktigt hållbar migrationspolitik, ett minskat söktryck, ett volymmål för ett asylmottagande på nordiska nivåer och en permanent alternativt en tillfällig lagstiftning som ska innebära en faktisk miniminivå. Det föreslås också i ett par motioner att vissa grundprinciper bör gälla och att Sverige främst ska ta emot asylsökande i händelse av krig i något av våra grannländer. I ett par motioner föreslås att Sverige ska verka för en human migrationspolitik och skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige.

Antalet asylsökande i Sverige under 2015 var mycket stort, och uppgick till drygt 160 000 personer. Detta ledde till betydande utmaningar för det svenska asylsystemet och medförde också utmaningar och påfrestningar för Sveriges kommuner och berörda myndigheter. För att kunna hantera den akuta flyktingsituationen och upprätthålla asylrätten anpassades därför de svenska reglerna temporärt till EU-rättens och internationella konventioners miniminivå, bl.a. genom att tidsbegränsat uppehållstillstånd gjordes till huvudregel i stället för permanent uppehållstillstånd. Dessutom infördes tillfälliga identitets- och gränskontroller. De åtgärder som vidtogs tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjorde att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under åren som följde. Utskottet noterar att antalet asylsökande uppgick 2016 till ca 29 000 personer, 2017 till ca 26 000 personer, 2018–2019 till ca 22 000 personer och 2020 till ca 13 000 personer (antalen avser förstagångsansökningar). Därutöver tar Sverige emot 5 000 vidarebosatta kvotflyktingar varje år i regi av FN:s flyktingorgan UNHCR.

I det aktuella ärendet föreslås ändringar i utlänningslagen för att uppå en långsiktigt hållbar lagstiftning inom både asyl och anhöriginvandring. Utskottet anser att förslagen med en huvudregel om tidsbegränsat uppehållstillstånd, differentierade tillståndstider för flyktingar och alternativt skyddsbehövande varigenom flyktingar beviljas uppehållstillstånd om tre år och alternativt skyddsbehövande beviljas ett uppehållstillstånd om 13 månader är väl avvägda och bidrar till att skapa ett långsiktigt hållbart, humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från regelverket i andra EU-länder. Även förslagen om att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år och uppfyller särskilda krav på bl.a. försörjning bidrar, enligt utskottets mening, till att uppnå ett långsiktigt hållbart regelverk som inte väsentligen avviker från andra EU-länder. Utskottet noterar också att det föreslås krav på egen försörjning för att kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd, vilket kan utgöra incitament för etablering på arbetsmarknaden.

Utskottet kan också konstatera att det inom EU pågår förhandlingar om det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat föreslås en förordning om asyl- och migrationshantering, en förordning om införande av screening för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och en förordning om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet. Inom ramen för en ny skyddsgrundsförordning föreslås bl.a. en harmonisering av tillståndstiderna när medlemsstaterna beviljar uppehållstillstånd till skyddsbehövande. Det föreslås också ett EU-gemensamt ramverk för vidarebosättning.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte i nuläget finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om ytterligare åtgärder i form av bl.a. ett volymmål, minskat söktryck, lagstiftning på en faktisk miniminivå eller nya grundprinciper. Utskottet finner inte heller att det bör göras tillkännagivanden om fler lagliga vägar för att söka asyl eller om utformningen av en human migrationspolitik.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2020/21:3524 (M) yrkandena 1–3 och 31, 2020/21:4073 (SD) yrkandena 3 och 4, 2020/21:1619 (SD) yrkande 1, 2020/21:1620 (SD) yrkandena 1, 4 och 16, 2020/21:1304 (V) yrkande 7, 2020/21:4075 (KD) yrkande 1, 2020/21:3663 (KD) yrkandena 2 och 3, 2020/21:4059 (L) yrkande 1 samt 2020/21:2702 (MP) yrkande 9. Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att avskaffa lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Motion 2020/21:1619 (SD) yrkande 33 avstyrks därför. Motion 2020/21:3711 (L) yrkande 1 får anses i huvudsak tillgodosedd med vad utskottet föreslår i tidigare avsnitt. Motionen avstyrks därmed.

Översyn av utlänningslagen

I ett antal motioner begärs att en översyn av utlänningslagen genomförs. Utskottet noterar att regeringen i propositionen anger att det inte finns utrymme att göra en teknisk översyn av hela regelverket inom ramarna för detta lagstiftningsprojekt. Med hänsyn till att det i det aktuella ärendet föreslås genomgripande förändringar av regelverket anser utskottet inte att det i nuläget finns skäl att göra ett tillkännagivande om en översyn av utlänningslagen.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 18, 2020/21:4073 (SD) yrkande 2, 2020/21:1620 (SD) yrkande 17 och 2020/21:4064 (V) yrkande 2.

En rättssäker asylprocess

I ett antal motioner föreslås att rättssäkerheten i asylprocessen ses över, att det införs en form av regularisering för de som drabbats av en bristande migrationslagstiftning och att barn och ensamkommande unga ska beviljas permanenta uppehållstillstånd.

Utskottet noterar att Statskontoret i rapporten Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet (2014:32), drog slutsatsen att det inte finns behov av att förändra tillsynen över Migrationsverkets ärendehandläggning och att skyddet för den enskildes rättssäkerhet är förhållandevis omfattande. Enligt utskottet kan det dock finnas utrymme för förbättringar av rättssäkerheten och effektiviteten generellt i Migrationsverkets hantering av asylärenden. Detta ansvar ligger emellertid på regeringen, som genom regleringsbrev och myndighetsdialog säkerställer en rättssäker handläggning. Utskottet följer denna fråga noga. Därmed anser utskottet att det saknas skäl för ett tillkännagivande om att rättssäkerheten i asylprocessen behöver ses över. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkanden om att barn och ensamkommande unga ska beviljas permanenta uppehållstillstånd eller om en s.k. regularisering, där uppehållstillstånd ges med automatik efter viss tid eller till vissa grupper.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:4070 (C) yrkande 4, 2020/21:4064 (V) yrkandena 3–5, 2020/21:4059 (L) yrkande 3 och 2020/21:3255 (L).

Återvändande

I en motion begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur återvändandeprocessen kan bli mer sammanhållen och effektiv. Utskottet anser att en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förutsätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter ett avslagsbeslut. Utskottet anser därför att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. En viktig del är att man tidigt i processen förbereder den som kommer att få ett avslag på att återvända. Utskottet anser således att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur återvändandeprocessen kan bli mer sammanhållen och effektiv. Utredningen bör också se över möjligheten att inrätta centrum för avresa där den som fått avslag kan bo i enlighet med Mottagandeutredningens förslag i betänkandet Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22). De lagändringar som gjordes 2016, om att den som har fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut generellt inte längre har rätt till boende och bistånd, måste ses över i detta sammanhang. Utredningen bör också överväga om en förlängd preskriptionstid skulle kunna öka återvändandet. Det är dock viktigt att utredningen samtidigt föreslår en lösning för de personer som fått ett utvisningsbeslut, men som på grund av orsaker de inte själva kan påverka, inte kan återvända till hemlandet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2020/21:4070 (C) yrkande 5.

Utskottet noterar vidare att riksdagen mot bakgrund av en granskning som Riksrevisionen nyligen gjort av återvändandeverksamheten, Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och effektivitet (RiR 2020:7) tillkännagett för regeringen att en utredning behöver tillsättas som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21:SfU6, rskr. 2020/21:46).

Undantag från huvudregeln om tidsbegränsade uppehållstillstånd

Gällande ordning

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller annan skyddsbehövande ska enligt huvudregeln vara permanent eller gälla i minst tre år. Om en flykting eller annan skyddsbehövande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska få ett förnyat tillstånd, ska det nya uppehållstillståndet som regel gälla i minst två år. Om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver det får giltighetstiden begränsas till ett år första gången eller då tillståndet förnyas (5 kap. 1 § tredje stycket UtlL).

Enligt tillfälliga lagen kan ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § UtlL inte beviljas en utlänning som är övrig skyddsbehövande (4 § tillfälliga lagen). Därtill ska uppehållstillstånd som beviljas flyktingar och alternativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § UtlL vara tidsbegränsade (5 § tillfälliga lagen).

Kvotflyktingar har även under tillfälliga lagens giltighetstid beviljats permanenta uppehållstillstånd.

Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande m.fl.

Om utlänningen är flykting ska uppehållstillståndet gälla i tre år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i tre år. Om utlänningen är alternativt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet gälla i tretton månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år (5 kap. 1 § UtlL och 5 § tillfälliga lagen).

Propositionen

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel

I propositionen anges att varken EU-rätten eller internationella konventioner kräver att permanent uppehållstillstånd ges till skyddsbehövande. I nästan samtliga medlemsstater beviljas flyktingar och alternativt skyddsbehövande tidsbegränsade uppehållstillstånd. Endast några få medlemsstater beviljar permanenta uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället. Vidare bedömer regeringen att de mer restriktiva reglerna om uppehållstillstånd i tillfälliga lagen är en av de faktorer som har bidragit till att antalet asylsökande i Sverige har minskat sedan 2015, även om det inte går att avgöra i exakt vilken grad.

För att skapa ett långsiktigt hållbart, humant, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från regelverket i andra EU-länder föreslår regeringen en huvudregel om att ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsat vid det första beslutstillfället.   

Mot bakgrund av möjligheten till permanent uppehållstillstånd där barn är undantagna de särskilda kraven för ett sådant tillstånd anser regeringen att en ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd vid första beslutstillfället respekterar barnkonventionen.

Regeringen anser att gällande ordning bör fortsätta att gälla för kvotflyktingar och föreslår därför att en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) beviljas permanent uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället.

Även i en ordning där tidsbegränsade uppehållstillstånd utgör huvudregel anser regeringen att det vid någon tidpunkt måste vara möjligt för en person att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår därför att en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och uppfyller förutsättningarna för uppehållstillstånd och de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd endast ska kunna beviljas efter att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut kommer en ansökan av naturliga skäl att behöva göras i samband med en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Detta behöver enligt regeringen inte regleras särskilt.

Regeringen anser att det uttryckligen bör framgå av lagtexten att även förutsättningarna för uppehållstillstånd i 5 kap. 1 § ska vara uppfyllda för att ett permanent uppehållstillstånd ska beviljas. En ansökan om permanent uppehållstillstånd kommer därmed att hanteras inom ramen för ärendet om uppehållstillstånd där rättstillämparen först måste ta ställning till om kraven för uppehållstillstånd är uppfyllda och därefter vilken giltighetstid som ska gälla för uppehållstillståndet, dvs. om det ska vara permanent eller tidsbegränsat.

För det fall en skyddsbehövande, som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen, ansöker om permanent uppehållstillstånd både enligt utlänningslagen och enligt lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå konstaterar regeringen att kraven för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd enligt dessa regelverk skiljer sig åt. Enligt regeringen bör i de fall en utlänning omfattas av båda bestämmelserna en ansökan om permanent uppehållstillstånd i första hand prövas enligt bestämmelserna i utlänningslagen. Enligt huvudregeln i 5 kap. 18 § första stycket UtlL ska en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får enligt den regeln inte bifallas efter inresan. Eftersom ett permanent uppehållstillstånd förutsätter att utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd bedömer regeringen att det inte finns behov av ändringar i denna del för att en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska kunna bifallas efter inresa.

Mot bakgrund av förslaget om att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel efterfrågar vissa remissinstanser en översyn av kraven på pass. Regeringen framhåller att personer med tidsbegränsade uppehålls-tillstånd enligt den tillfälliga lagen undantogs från passkravet i 2 kap. 1 § UtlL genom ändringar som gjordes i utlänningsförordningen i samband med att den tillfälliga lagen infördes. Regeringen anser att undantag från passkravet även fortsättningsvis bör regleras på förordningsnivå och ser inte heller något behov av lagändringar i denna del.

Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande m.fl.

När det gäller längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande föreslås att den ordning som redan gäller med olika tillståndstider för flyktingar respektive alternativt skyddsbehövande ska fortsätta att gälla. Bakgrunden är att detta motsvarar det omarbetade skyddsgrundsdirektivet och att flera medlemsländer beviljar alternativt skyddsbehövande ett kortare tillstånd än flyktingar vid det första beslutstillfället.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska således gälla i tre år och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i tretton månader. Även ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

Vid en ansökan om förlängning kvarstår en giltighetstid om två år för både flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Därutöver föreslås att om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver det kan en kortare giltighetstid bestämmas för både en flykting och en alternativt skyddsbehövande. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

Motionerna

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att avskaffa permanenta uppehållstillstånd. Motionärerna anför att permanenta uppehållstillstånd helt bör utmönstras ur utlänningsrätten mot bakgrund av samhällskonsekvenserna av att bevilja permanent uppehållstillstånd och de bristande möjligheterna att vägra eller återkalla ett tillstånd på grund av t.ex. vandel.

I partimotion 2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om tidsbegränsade uppehållstillstånd med tydlig koppling till beviljandegrund. Ett uppehållstillstånd bör enligt motionärerna alltid vara tidsbegränsat. Kopplingen till grunden för tillståndet bör vara tydlig och det bör finnas proportionalitet när det gäller tillståndets längd. Vidare bör ett tydligt och enkelt system för förlängning finnas.

I kommittémotion 2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) begärs i yrkande 31 ett tillkännagivande om tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande. Enligt motionärerna bör det inte göras undantag för s.k. kvotflyktingar från huvudregeln om tidsbegränsade uppehållstillstånd.

I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande om att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för den som har beviljats asyl. Enligt motionärerna överensstämmer det med hur det ser ut i de andra nordiska länderna och i EU. Att ha en annan regel riskerar att skapa incitament för fler att söka sig till Sverige. Efter tre år ska det vara möjligt för en person att ansöka om permanent uppehållstillstånd. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd vid första besluts-tillfället. Det är enligt motionärerna de enda skyddsbehövande som ska beviljas permanenta uppehållstillstånd vid första beslutstillfället.

I kommittémotion 2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av permanenta uppehållstillstånd och möjligheter till familjeåterförening för en framgångsrik etablering. Motionärerna anger att ovissheten om framtiden och hur länge man kommer att få stanna, oron för familjemedlemmar som man inte kan återförenas med och en försämrad psykisk hälsa gör det svårt för många nyanlända med tidsbegränsade uppehållstillstånd att fokusera på studier och jobb. Permanenta uppehållstillstånd bör åter vara huvudregeln.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om möjlighet till permanenta uppehållstillstånd. Motionärerna anger att tidsbegränsade uppehållstillstånd skapar ökad psykisk ohälsa, försvårar möjligheterna att bearbeta och behandla trauman samt leder till en sämre etableringsprocess. Uppehållstillstånd bör som utgångspunkt vara permanenta.

Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande m.fl.

Maria Malmer Stenergard m.fl. begär i kommittémotion 2020/21:4063 (M) yrkande 1 ett tillkännagivande om att det första uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i tolv månader. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att uppehållstillståndstidens längd ska vara tolv månader när uppehållstillstånd beviljas på grund av humanitära skäl.

Även i kommittémotion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att det i en permanent migrationslagstiftning ska ingå tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, såsom i bl.a. Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Sveriges regelverk bör ligga i nivå med EU:s miniminivå, enligt vilken uppehållstillstånd ska beviljas för minst tolv månader och för flyktingar tre år.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om längden på uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande. Motionärerna anför att det första uppehållstillståndet som beviljas alternativt skyddsbehövande ska vara i högst tolv månader i enlighet med den miniminivå som EU-rätten fastställer. Särskilda regler om etablering ska gälla för nyanlända i stället för att de folkbokförs och därigenom får tillgång till välfärden. I yrkande 7 i denna del begärs ett tillkännagivande om en säkerhetsventil på absolut miniminivå enligt folkrätten på ett sätt som motsvarar tillfälliga lagen. Tillståndstiden bör i dessa fall vara tolv månader.

I kommittémotion 2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att alternativt skyddsbehövande och flyktingar ska ha samma tillståndslängd, dvs. tre år, vid en första prövning. Motionärerna menar att skyddsbehovet hos alternativt skyddsbehövande oftast är långvarigt precis som för flyktingar.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om de tidsbegränsade uppehållstillståndens längd. Enligt motionärerna skapar en ordning med tretton månaders uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande enbart en ökad arbetsbörda för Migrationsverket mot bakgrund av att 98–99 procent av de med uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl som ansökte om förlängt uppehållstillstånd fick bifall. Detta tar resurser från t.ex. förstagångs-bedömningar, avvisningsärenden och identitetskontroller. I stället bör giltighetstiden när det gäller de tidsbegränsade uppehållstillstånden för alternativt skyddsbehövande vara två år för att också skapa vissa förutsättningar för att uppfylla försörjningskravet vid anhöriginvandring.

Utskottets ställningstagande

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel

Utskottet framhåller att flyktingar och alternativt skyddsbehövande fortfarande ska beviljas skydd i Sverige. Varken EU-rätten eller internationella konventioner kräver dock att permanent uppehållstillstånd ges till en skyddsbehövande. Utskottet anser att regeringens förslag om att tidsbegränsa uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande vid det första beslutstillfället är väl avvägda även med beaktande av eventuella negativa effekter för en enskild utlännings etablering. Detta i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart, rättssäkert och effektivt regelverk som inte väsentligen avviker från regelverket i andra EU-länder. Utskottet kan också notera att regeringen bedömer att förslagen kommer att bidra till att antalet asylsökande i Sverige minskar jämfört med vad som skulle vara fallet vid återgång till de regler i utlänningslagen som gällde innan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Utskottet vill också härvid peka på möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd efter att ha haft tidsbegränsat uppehållstillstånd under tre år.

När det gäller vidarebosättning av flyktingar enligt den s.k. kvoten beslutar riksdagen varje år hur mycket medel som ska avsättas. Regeringen ger därefter Migrationsverket i uppdrag att i samarbete med FN:s flyktingorgan, UNHCR, ta ut och överföra flyktingarna till Sverige. Antalet personer som vidarebosätts till Sverige är för närvarande 5 000. Med hänsyn till utformningen av systemet för kvotflyktingar anser utskottet att det är rimligt att dessa beviljas permanenta uppehållstillstånd. Detta kan inte antas påverka antalet personer som väljer att söka asyl i Sverige på samma sätt som om permanent uppehållstillstånd skulle beviljas utlänningar som får uppehållstillstånd som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande när de söker asyl efter inresa i Sverige.

Utskottet finner därför inte skäl att göra tillkännagivanden om tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande eller att avskaffa permanenta uppehållstillstånd. Inte heller finner utskottet skäl att göra tillkännagivanden om vikten av och möjlighet till permanenta uppehållstillstånd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:4073 (SD) yrkande 1, 2020/21:1619 (SD) yrkande 31, 2020/21:1620 (SD) yrkande 6, 2020/21:2701 (MP) yrkande 1 och 2020/21:2702 (MP) yrkande 3.

Motion 2020/21:3663 (KD) yrkandena 14 och 20 får anses tillgodosedda genom regeringens förslag om att uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska tidsbegränsas medan kvotflyktingar alltjämt ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande m.fl.

I ett antal motioner föreslås att giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas alternativt skyddsbehövande vid det första beslutstillfället ska förkortas till tolv månader alternativt förlängas till två år respektive tre år.

Utskottet noterar att regeringens förslag om en ordning som redan gäller med olika tillståndstider för flyktingar respektive alternativt skyddsbehövande motsvarar det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. Vidare kan utskottet konstatera att flera medlemsländer beviljar alternativt skyddsbehövande ett kortare tillstånd än flyktingar vid det första beslutstillfället.

När det gäller giltighetstiden för uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande noterar utskottet att medlemsstaterna enligt artikel 24.2 i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet ska utfärda ett förnybart uppehållstillstånd som ska gälla i minst ett år och, om det förnyas, i minst två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat.

De föreslagna giltighetstiderna är i linje med bestämmelserna i både det omarbetade skyddsgrundsdirektivet och kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning. Utskottet noterar att det vid införandet av den tillfälliga lagen bedömdes att alternativt skyddsbehövande skulle beviljas uppehållstillstånd med en giltighetstid uppgående till 13 månader bl.a. för att undvika risken att de inte skulle omfattas av de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna (prop. 2015/16:174 s. 31).

För att uppnå syftet att få till stånd ett långsiktigt hållbart regelverk som inte väsentligen avviker från övriga EU-länders lagstiftning anser utskottet att de av regeringen föreslagna giltighetstiderna när det gäller uppehållstillstånd för flyktingar respektive alternativt skyddsbehövande är väl avvägda.

Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 1, 2020/21:3524 (M) yrkande 4, 2020/21:4073 (SD) yrkande 6, 2020/21:4070 (C) yrkande 1 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 10.

När det gäller giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas på grund av s.k. humanitära skäl föreslår regeringen att denna ska vara tretton månader vid första beslutstillfället. Därefter ska varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd gälla i två år. Utskottet noterar att regeringens förslag om giltighetstid för uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl följer vad som gäller för alternativt skyddsbehövande. Utskottet anser att regeringens förslag om giltighetstid för uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl är väl avvägda och finner inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om en kortare giltighetstid i dessa fall. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 2 och 2020/21:4073 (SD) yrkande 7 i denna del.

Krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd och undantag från kraven

Propositionen

Krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd

Flera andra medlemsländer i EU uppställer krav för permanent uppehålls­tillstånd och regeringen anser att Sveriges regelverk framöver bör vara i linje med regelverken i övriga länder i EU. Som regeringen tidigare har konstaterat har sannolikt möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd vid första beslutstillfället varit en faktor som har bidragit till att Sverige har ansetts vara ett land som är mer attraktivt för asylsökande jämfört med andra länder i EU (jfr prop. 2015/16:174 s. 29). Regeringen anser därför att det bör uppställas särskilda krav för att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Regeringen anser att kraven inte bara bör gälla skyddsbehövande utan även andra utlänningar som ansöker om permanent uppehållstillstånd, t.ex. studerande och arbetskraftsinvandrare. För att underlätta för tillämparen och allmänheten bör det i de relevanta bestämmelserna införas upplysnings­bestämmelser om att det finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen föreslår att ett permanent uppehållstillstånd endast ska få beviljas om utlänningen kan försörja sig och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. De gällande kraven på försörjning och vandel för att en utlänning ska beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och därmed få ett permanent uppehållstillstånd bör inte ändras.

Vad gäller försörjningskravet anges i propositionen att för att en skyddsbehövande ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen krävs som huvudregel en anställning som gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Även en utlänning som kan försörja sig genom inkomster från näringsverksamhet kan beviljas permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (17 §). I propositionen anges vad gäller det föreslagna försörjningskravet att inkomsterna ska komma från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. Det bör enligt regeringen vara möjligt att inkomsterna kommer från en kombination av flera anställningar och inkomsterna kan komma från egen verksamhet eller verksamhet som bedrivs i en juridisk person. Kravet på att kunna försörja sig bör kunna uppfyllas oavsett hur inkomsterna beskattas. Den närmare regleringen om t.ex. inkomsternas nivå bör finnas i förordning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan.

Ett vandelskrav för permanent uppehållstillstånd utgör enligt regeringens mening en viktig del i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Ett permanent uppehållstillstånd innebär flera fördelar jämfört med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och kan bara återkallas i vissa fall. Det är inte rimligt att en person som under sin tid i landet med tidsbegränsat uppehållstillstånd har gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet, i anslutning till detta ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd utan att någon prövning av lämpligheten i detta görs. Ett vandelskrav syftar även till att undvika att en person som i framtiden kan antas komma att begå brott i landet ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Regeringen anser att det inte är lämpligt att i lag eller genom förarbetsuttalanden mer detaljerat reglera vilka brottsrubriceringar eller strafftider som bör utgöra hinder för att beviljas ett permanent uppehålls­tillstånd. Detsamma gäller vilka överväganden som ska göras vid prövningen av vandelskravet. En sådan detaljeringsgrad skulle motverka syftet med att åstadkomma en flexibel reglering som är hållbar över tid, där hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall och där utvecklingen i rättspraxis kan beaktas. I propositionen anförs att vandelskravet enligt 5 kap. 7 § UtlL i dess nuvarande lydelse ankommer på rättstillämparen att tolka och tillämpa rekvisiten i bestämmelserna och att göra en bedömning i det enskilda fallet. De omständigheter som kan beaktas vid en prövning enligt den bestämmelsen har därmed i stor utsträckning avgjorts genom praxis.

Vad gäller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd avser regeringen att återkomma till riksdagen med författningsförslag. Regeringen gör bedömningen att det bör införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas. Det bör även finnas möjligheter att göra undantag från dessa krav. Frågan om hur språk- och samhällskunskapskraven ska utformas och hur kontrollen av dessa ska genomföras innefattar komplicerade frågeställningar som kräver ytterligare analys och över­väganden. Den är också beroende av och bör samordnas med de förslag om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av svenskt medborgarskap som lämnas i utredningsbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2). Att samordna dessa förslag är både kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart och gynnar både myndigheterna och de enskilda. Förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med författningsförslag om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Undantag från vandelskravet, kravet på försörjning och vid särskilda skäl

Regeringen föreslår att undantag från vandelskravet för permanent uppehållstillstånd inte ska gälla om utlänningen är under 15 år. Kravet på att en utlänning ska kunna försörja sig för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd ska inte gälla om utlänningen är ett barn eller har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldre­försörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken eller om det finns särskilda skäl. Vidare bör kraven på försörjning och vandel inte gälla en kvotflykting eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt och som ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Kraven bör inte heller gälla när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.

Regeringen anger att när barn undantas från kravet på försörjning för permanent uppehållstillstånd kan det medföra att familjemedlemmar kan vistas i Sverige med stöd av uppehållstillstånd som har olika giltighetstid. Detta är dock inte något nytt utan förekommer även enligt utlänningslagen och tillfälliga lagen. Regeringen anser vidare att det bör vara de förhållanden som råder vid tidpunkten för prövningen som ska vara avgörande för om en person ska betraktas som barn eller vuxen. Regeringen anser vidare att det är lämpligt att sätta upp en övre gräns för vilka som ska omfattas av försörjningskravet. En sådan övre gräns kopplas till rätten att uppbära inkomstgrundad pension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd. Undantaget bör knytas till de begrepp som används i socialförsäkringsbalken.

När det gäller vandelskravet bör barn som är yngre än 15 år undantas. Enligt regeringens mening skulle det vara stötande om en person som begått ett allvarligt brott som 17-åring ska beviljas permanent uppehållstillstånd medan en person som är några månader äldre och som begått samma brott får avslag på sin ansökan. Båda kan straffrättsligt hållas ansvariga för sina handlingar och följden av ett avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd är att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Den bedömning som ska göras i varje enskilt fall ska vara framåtsyftande och inom ramen för den finns utrymme att beakta bl.a. sökandens ålder och brottets svårighetsgrad. Bedömningen ska vidare göras med beaktande av portalbestämmelsen om barnets bästa i 1 kap. 10 § UtlL. Eftersom det är fråga om en helhetsbedömning som ska göras i varje enskilt fall där även barnets rättigheter enligt barnkonventionen ska beaktas anser regeringen inte att ett vandelskrav riskerar att leda till diskriminering av barn.

Regeringen anger att utöver möjligheten till undantag från försörjnings- och vandelskravet finns det vissa situationer där det kan ifrågasättas om det är ändamålsenligt att överhuvudtaget ställa några särskilda krav för permanent uppehållstillstånd. Det gäller t.ex. när Polismyndigheten ansöker om permanent uppehållstillstånd för personer som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 5 kap. 16 a § UtlL. I sådana situationer, när permanent uppehållstillstånd kan beviljas på ansökan av någon annan än utlänningen själv, är det andra överväganden som ligger till grund för beslutet att bevilja uppehållstillstånd (se t.ex. 5 kap. 16 b § och 22 kap. 3 § UtlL). Regeringen anser därmed att de särskilda kraven endast bör gälla i de fall där det är utlänningen som ska ansöka om permanent uppehållstillstånd.

De särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd bör inte gälla när en kvotflykting ska beviljas permanent uppehållstillstånd. När det gäller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt bedömer regeringen att de gällande kraven på försörjning och vandel i 5 a kap. 2 och 3 §§ UtlL för att beviljas ställning som varaktigt bosatt och därmed få ett permanent uppehållstillstånd fortsatt bör gälla för dessa personer. De bör därmed, i enlighet med vad Lagrådet föreslår, uttryckligen undantas från de särskilda kraven på försörjning och vandel för permanent uppehållstillstånd.

Därtill anser regeringen att det bör vara möjligt att göra undantag från kravet på försörjning om det finns särskilda skäl. Bedömningen av om det finns särskilda skäl får göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande av principerna om fri bevisföring och bevisprövning. En person som har en mer långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestations­förmågan kan t.ex. ha svårt att uppfylla försörjningskravet. Detsamma kan gälla en person som är nära pensionsålder och som därför har svårt att få en anställning. Ventilen kan även tillämpas i andra situationer där det inte är rimligt att uppställa ett försörjningskrav. Regeringen anser inte att det bör ställas upp en bortre gräns för när permanent uppehållstillstånd ska beviljas utan att den ventil som föreslås är tillräcklig.

Motionerna

Försörjning och vandel

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att vandelskravet bör skärpas. Det bör enligt motionärerna uttryckligen framgå att den som begått ett brott med straffvärde på en månads fängelse eller högre inte ska vara berättigad till permanent uppehållstillstånd. Det utesluter inte att det alltid ska göras en helhetsbedömning och att det kan finnas fall där kortare påföljd kan leda till att permanent uppehållstillstånd inte beviljas. Därutöver bör den karenstid som gäller för ansökan om svenskt medborgarskap även gälla för permanent uppehållstillstånd.

Även i kommittémotion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del begärs ett tillkännagivande om att det ska ställas krav på jobb och egen varaktig försörjning samt vandelsprövning för permanent uppehållstillstånd. Att jobba och försörja sig själv ska få positiva konsekvenser, även ur ett migrationsperspektiv. Tidsbegränsade uppehålls­tillstånd ska därför kunna omvandlas till permanenta vid jobb och egen försörjning i minst ett år.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 27 ett tillkännagivande om vandelsprövning i fler fall. Motionärerna anför att en utförlig vandelsprövning måste bli en obligatorisk del av tillståndsprövningen i utlänningsrätten. Detta ska ske både vid en förstagångsansökan och en förlängningsansökan.

I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del begärs tillkännagivanden om krav för att erhålla ett permanent uppehållstillstånd. Efter tre år ska det vara möjligt för en person att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Krav ska då ställas på att utlänningen inte gjort sig skyldig till brottslighet. Den som vill ansöka före treårsgränsen ska uppfylla krav på arbete och egen försörjning.

I kommittémotion 2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) begärs i yrkande 10 ett tillkännagivande om avslutat etableringsprogram som ett villkor för permanent uppehållstillstånd.

Identitetskrav

Hans Eklind m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2020/21:4075 yrkande 9 ett tillkännagivande om att införa ett identitetskrav för permanent uppehållstillstånd för att upprätthålla legitimiteten och motverka all form av missbruk samt för att säkerställa vem eller vilka som får tillåtelse att permanent vistas i Sverige.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2020/21:4059 yrkande 2 ett tillkännagivande om identitetsprövning vid ansökan om permanent uppehållstillstånd. Frågan om permanent uppehållstillstånd handlar inte primärt om skyddsbehov utan innebär i stället en livslång rätt för personen att bo i Sverige. I samband med att frågan om permanent uppehållstillstånd prövas bör det därför också göras en förnyad bedömning av huruvida individens identitet kan anses tillräckligt styrkt eller sannolik.

Kunskaper i svenska och samhällskunskap

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att det av lagtexten ska framgå att sökanden ska uppfylla krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Ett liknande yrkande om att det ska ställas krav på kunskaper i svenska begärs i kommittémotion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del. Motionärerna anför att det är en nyckel till samhället att behärska svenska språket. 

I kommittémotion 2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att språk- och samhällskunskapskrav inte bör gälla för permanent uppehållstillstånd.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om ett språk- och samhällsorienteringskrav. Mot bakgrund av hur viktigt språk och samhällskunskap är för en fungerande integration bör ett språk- och samhällsorienteringskrav för permanent uppehållstillstånd införas omedelbart. Liknande tillkännagivanden begärs i kommittémotion 2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29 samt kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del.

Undantag från kraven för att få permanent uppehållstillstånd

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att det ska krävas synnerliga skäl för undantag från vissa av kraven för permanent uppehållstillstånd.

I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del begärs ett tillkännagivande om att en ventil bör finnas för personer som inte har möjlighet att uppfylla kraven och då det inte är rimligt att begära att kraven uppfylls. Undantag från försörjnings-, språk- och samhälls­orienteringskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd ska finnas om det finns synnerliga skäl för detta.

Utskottets ställningstagande

Försörjning och vandel

I ett antal motioner föreslås bl.a. ett krav på varaktig försörjning, ett skärpt vandelskrav och att vandelsprövning bör ske i fler fall.

Regeringen föreslår i propositionen att ett permanent uppehållstillstånd endast ska få beviljas om utlänningen kan försörja sig och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om vad som avses med försörjningsförmåga.

När det gäller kravet på försörjning noterar utskottet att inkomsterna ska komma från anställning eller näringsverksamhet alternativt en kombination av dessa. Det ska också vara möjligt att beakta inkomster från flera anställningar. Den närmare regleringen om t.ex. inkomsternas nivå är av detaljkaraktär och bör finnas i förordning. Utskottet ser positivt på flexibiliteten i det förslagna regelverket och ser därför inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om försörjningskravet.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte är lämpligt att i lag eller genom förarbetsuttalanden mer detaljerat reglera vilka brottsrubriceringar eller strafftider som bör utgöra hinder för att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Detta möjliggör en reglering som är hållbar över tid. Det är också positivt att utvecklingen i rättspraxis kan beaktas. Utskottet noterar att det är en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som ska göras och att även mindre allvarlig misskötsamhet kan anses väcka tveksamhet om ett permanent uppehållstillstånd ska beviljas. Det bör, enligt utskottets mening, inte införas uttryckliga karenstider för hur länge ett misskötsamt leverne ska kunna beaktas. Det finns dock möjlighet att beakta karaktären av misskötsamheten och den tid som förflutit inom ramen för den framåtsyftande helhetsbedömning som ska göras i varje enskilt fall. Utskottet anser att regeringens förslag om vandelskrav för permanent uppehållstillstånd är väl avvägt och ser därför inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om att ytterligare skärpa vandelskravet eller att göra vandelsprövning i fler fall.

Mot bakgrund av de föreslagna ändringarna om krav på försörjning och vandel för permanent uppehållstillstånd anser utskottet inte att det i nuläget finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om avslutat etableringsprogram.

Utskottet avstyrker med det ovan anförda motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 5, 2020/21:3524 (M) yrkande 5 i denna del, 2020/21:4073 (SD) yrkande 27, 2020/21:3663 (KD) yrkande 15 i denna del och 2020/21:3405 (KD) yrkande 10.

Identitetskrav

I ett par motioner föreslås att det bör införas ett identitetskrav för permanent uppehållstillstånd.

En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska enligt 2 kap. 1 § utlänningslagen ha pass. Det finns vissa undantag från passkravet för inresa och vistelse i Sverige för medborgare i Norden och Schengen. Regeringen har också möjlighet att föreskriva undantag från passkravet även i andra fall.

Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av skydd sannolikt. Det innebär att sökanden också måste göra sin identitet sannolik. En bedömning av detta görs i samband med att den sökande beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd. I samband med att frågan om permanent uppehållstillstånd prövas bör det göras en förnyad bedömning av huruvida identiteten kan anses tillräckligt styrkt eller sannolik.

För att upprätthålla legitimiteten och motverka all form av missbruk samt för att säkerställa vem som får tillåtelse att permanent vistas i Sverige bör ett krav på identifiering kopplas till beviljandet av ett permanent uppehållstillstånd. Frågan om identitetskrav för permanent uppehållstillstånd bör därför ses över.

Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2020/21:4075 (KD) yrkande 9 och 2020/21:4059 (L) yrkande 2.

Kunskaper i svenska och samhällskunskap

Utskottet lägger på eget initiativ fram ett förslag om att i utlänningslagen införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkänna­givande om att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, undantag från kraven samt ett bemyndigande när det gäller utformningen och kontrollen av kraven i enlighet med vad som sägs i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen.

Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 4 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 3 tillstyrks och motionerna 2020/21:3524 (M) yrkande 5 i denna del, 2020/21:3405 (KD) yrkandena 28 och 29 samt 2020/21:3663 (KD) yrkande 15 i denna del tillstyrks delvis, under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas.

Mot bakgrund av utskottets förslag finner utskottet inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att språk- och samhällskunskapskrav inte bör gälla. Utskottet avstyrker därför motion 2020/21:4070 (C) yrkande 2.

Undantag från kraven för att beviljas permanent uppehållstillstånd

Regeringen föreslår att kravet på att en utlänning ska kunna försörja sig för att beviljas permanent uppehållstillstånd inte ska gälla om det finns särskilda skäl. I avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen lägger utskottet på eget initiativ fram ett förslag om att utlänningslagen ska ändras så att kraven för permanent uppehållstillstånd inte ska gälla om det finns synnerliga skäl. Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om att kraven för permanent uppehållstillstånd inte ska gälla om det finns synnerliga skäl. Regeringen ska härvid beakta vad utskottet anför i frågan i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen. Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 6 och 2020/21:3663 (KD) yrkande 15 i denna del tillstyrks därmed under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas.

Uppehållstillstånd för anhöriga

Gällande ordning

Uppehållstillstånd för anhöriga

Enligt utlänningslagen ska uppehållstillstånd ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL). Under vissa för­hållanden, bl.a. om någon av parterna är under 18 år, får uppehållstillstånd vägras (5 kap. 17 a § andra stycket 3 UtlL).

Uppehållstillstånd får som huvudregel även ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges (5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL).

Ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning enligt utlänningslagen är som huvudregel permanent.

Enligt tillfälliga lagen ska uppehållstillstånd som beviljas till bl.a. flyktingar och alternativt skyddsbehövande som huvudregel vara tids­begränsade (5 § tillfälliga lagen).

Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige bl.a. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller om det är sannolikt att äktenskapet har ingåtts under tvång. Detta gäller dock inte om båda parterna är över 18 år och det finns synnerliga skäl att erkänna äktenskapet (1 kap. 8 a § lagen [1904:26] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap).

Uppehållstillstånd ska ges till ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, alternativt har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § första stycket 2 a och b UtlL). Även ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 3 UtlL).

En utlänning som är förälder till ett ensamkommande, ogift, utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd (5 kap. 3 § första stycket 4 UtlL). Även en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande ska ges uppehållstillstånd, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan (5 kap. 3 § första stycket 5 UtlL).

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hem­landet (5 kap. 3 a § första stycket 2 UtlL).

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som är anhörig till en utlänning som är flykting eller annan skyddsbehövande eller på något annat sätt har särskild anknytning till Sverige (5 kap. 3 a § tredje stycket 2 och 3 UtlL).

Av tillfälliga lagen framgår att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § UtlL inte ska beviljas om anknytningspersonen är en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (6 § andra stycket tillfälliga lagen).

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 UtlL ska, om anknytningspersonen är en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen, beviljas endast om anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Vid tillämpning av 5 kap. 17 a § andra stycket UtlL gäller att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b samma lag får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år (6 § första stycket tillfälliga lagen).

I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 10 § UtlL och artikel 3 barnkonventionen [SFS 2018:1197]).

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet (5 kap. 18 § första stycket). En ansökan om uppehållstillstånd får enligt den regeln inte bifallas efter inresan. Från denna huvudregel finns dock flera undantag, bl.a. när ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 5 kap. 3 a § första stycket 1 eller andra stycket UtlL (5 kap. 18 § andra stycket 3 UtlL).

Uppskjuten invandringsprövning

Ett uppehållstillstånd som beviljas en make eller sambo eller den som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande ska vara tidsbegränsat vid första beslutstillfället, såvida inte utlänningen har sammanbott utomlands med sin make eller sambo under en längre tid eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat (5 kap. 8 § UtlL).

Fortsatt uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får därefter beviljas endast om förhållandet består, varvid det för permanent uppehålls­tillstånd förutsätts att utlänningen har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år eller att det finns särskilda skäl. Om ett förhållande har upphört får uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, om förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen, eller utlänningens barn, i förhållandet har utsatts för våld eller för en annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd (5 kap. 16 § UtlL).

När ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning till en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen ska sökandens uppehållstillstånd i stället för vad som har angetts ovan gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd (8 § tillfälliga lagen).

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd där parterna har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för någon annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehålls­tillstånd skulle beviljas. Om en sådan risk finns utgör den särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd (5 kap. 17 § UtlL).

En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter (8 § förvaltningslagen [2017:900]). En myndighet ska även på begäran av en annan myndighet som huvudregel lämna ut uppgifter som den förfogar över om inte uppgifterna är sekretessbelagda (6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]).

Uppgifter ur belastnings- och misstankeregistren om någon annan än den som ärendet gäller ska lämnas ut till Migrationsverket för utredning av en ansökan från en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande (10 § första stycket 14 förordningen [1999:1134] om belast­ningsregister och 3 § första stycket 8 förordningen [1999:1135] om misstanke­register).

Propositionen

Uppehållstillstånd för anhöriga

I propositionen anger regeringen att regleringen när det gäller uppehålls­tillstånd för anhöriga bör vara restriktiv och leva upp till de konventionsåtaganden som Sverige är förpliktat att följa. Det innebär enligt regeringen att det i första hand är kärnfamiljen som ska ges rätt att återförenas. För att säkerställa att de svenska bestämmelserna om anhöriginvandring lever upp till kraven i familjeåterföreningsdirektivet även med en ordning där tids­begränsade uppehållstillstånd är huvudregel bör enligt regeringen en möjlighet införas för ytterligare personkategorier att kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Om det i övrigt är lämpligt och möjligt bör regleringen bygga på befintligt regelverk i utlänningslagen. Detta kan underlätta rätts­tillämpningen som kan finna stöd i den praxis som har utarbetats av bl.a. Migrationsöverdomstolen. Det ökar även förutsägbarheten och rättssäkerheten i systemen.

Regeringen föreslår att ett uppehållstillstånd ska kunna ges till en utlänning som är make, sambo eller ogift barn till eller som är ogift barn till make eller sambo till en person som har beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL och som har välgrundade utsikter att beviljas uppe-hållstillstånd under en längre tid.

Uppehållstillstånd ska även kunna beviljas en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skydds­behövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Uppehållstillstånd ska också kunna ges till en utlänning som är nära anhörig till en sådan person, om de har ingått i samma hushåll och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem som fanns redan i hemlandet. Uppehållstillstånd ska inte kunna beviljas i andra fall av anknytning till en sådan person enligt 5 kap. 3 a § UtlL.

Längden på uppehållstillstånd för anhöriga

När det gäller längden på uppehållstillstånd som beviljas vid första beslutstillfället föreslår regeringen att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning i de fall anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som skyddsbehövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verk­ställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL ska gälla för samma tid som anknytningspersonens uppehållstillstånd.

Vidare föreslås att anhöriga till flyktingar med permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd med två års giltighetstid vid det första beslutstillfället. Samma giltighetstid föreslås även gälla för anhöriga till andra personer med permanent uppehållstillstånd. För att regelverket ska vara konsekvent föreslås att giltighetstiden vid det första beslutstillfället ska bestämmas till två år även för uppehållstillstånd som beviljas till anhöriga till personer som är bosatta här, dvs. personer som vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd såsom svenska och nordiska medborgare, liksom i andra fall när uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 a § UtlL.

Uppehållstillstånd som beviljas vid en förlängning föreslås som huvudregel vara tidsbegränsade. För skyddsbehövande och personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständig­heter föreslås att giltighetstiden vid förlängning ska bestämmas till två år. För att tillståndstiderna ska vara så enhetliga som möjligt föreslår regeringen att detsamma bör gälla vid anhöriginvandring. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas en anhörig efter ansökan om förlängning ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i två år. Även vid en förlängning bör dock uppe­hållstillståndet inte gälla för längre tid än anknytningspersonens uppehållstillstånd.

Vid anhöriginvandring föreslås att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas efter minst tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Ett permanent uppehållstillstånd bör vidare endast kunna beviljas i samband med en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

En ansökan om förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning föreslås kunna bifallas även när utlänningen vistas i Sverige.

Uppskjuten invandringsprövning

Fortsatt uppehållstillstånd i vissa fall ska även fortsättningsvis kunna beviljas, trots att det anknytningsgrundande förhållandet har upphört. Samma kategorier av anhöriga omfattas som tidigare. Eftersom kretsen som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd nu utvidgas ska kretsen som kan beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att det anknytningsgrundande förhållandet upphört utvidgas på motsvarande sätt.

Motionerna

Uppehållstillstånd för anhöriga

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2020/21:4063 yrkande 10 ett tillkännagivande om att det bör införas en bestämmelse som kräver att anknytningspersonen lagligen bör vistats i Sverige i två år för att vara berättigad till familjeåterförening. Enligt familjeåterföreningsdirektivet får Sverige kräva laglig vistelse i maximalt två år innan familjeåterförening ska kunna prövas. Tiden motsvarar även etableringsprogrammets längd, vilket möjliggör för anknytningspersonen att komma i sysselsättning och på så sätt uppfylla försörjningskravet och bidra till sina familjemedlemmars integration.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 10 ett tillkännagivande om att alternativt skyddsbehövande inte bör kunna utgöra anknytningspersoner för anhöriginvandring. Förslagen bör enligt motionärerna anpassas till miniminivån enligt folkrätten och EU-rätten. Förutom att förslagen innebär en direkt minskning av migrationsflödet till Sverige sänder det klara signaler om att Sverige nu anpassar sig till en mer normal västerländsk migrationspolitik. I yrkande 11 begärs ett tillkänna­givande om att utlänningar som fått uppehållstillstånd genom säkerhets­ventilen eller på grund av verkställighetshinder inte bör kunna utgöra anknytningspersoner. För att förebygga att säkerhetsventilen missbrukas, i synnerhet i ärenden som rör barn, ska det enligt motionärerna inte vara möjligt för en utlänning som erhållit uppehållstillstånd på den grunden att utgöra anknytningsperson. På samma sätt förhåller det sig med utlänningar som fått uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Dessa personer har de facto fått avslag på ansökan, och ska lämna Sverige. De ska alltså inte få utgöra anknytningspersoner i anhörigärenden. I yrkande 12 begärs ett tillkänna­givande om att anpassa familjedefinitionen till de absolut lägsta kraven i folkrätten och EU-rätten. En minderårig utlänning under gemensam vårdnad av en flykting som är bosatt i Sverige, och en utlänning i utlandet, bör inte kunna få ansöka om familjeåterförening i Sverige. Motionärerna anser att barnets bästa bör sättas i första rummet, och att barn inte bör slitas upp från sina rötter i onödan. Barnet bör inte skiljas från föräldern i hemlandet. Det bryter också den kedja av anknytning som annars hade uppstått, när den andra vårdnadshavaren ansöker om tillstånd för att återförenas med barnet som flyttat till Sverige.

I kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 1 finns liknande förslag med tillkännagivande om anhöriginvandring för skyddsbehövande. I kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 11 och i kommittémotion 2020/21:1619 yrkande 34 av samma motionärer finns tillkännagivanden om familjeåterförening.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:1620 yrkande 3 ett tillkännagivande om en hållbar och självförsörjande anhöriginvandring. Familjebanden ska vara tillräckligt nära och kunna styrkas. En anknytning ska endast kunna ligga till grund för anhöriginvandring om den följer svensk lagstiftning och familjeförhållandet med säkerhet ingåtts frivilligt. Missbruk måste beivras.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att hbtq-flyktingar ska ha rätt till familjeåterförening även om deras kärlek var förbjuden i hemlandet. Enligt motionärerna omöjliggör den föreslagna regleringen familjeåterförening för hbtq-personer som inte har kunnat leva i samma hushåll i hemlandet på grund av att homosexualitet är kriminaliserat där. Myndighetens utredningsansvar måste förtydligas och kompetensen stärkas så att processen blir mer rättssäker.

Personkretsen vid anhöriginvandring

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2020/21:4063 yrkande 7 ett tillkännagivande om att kretsen av personer som kan anhörig­invandra inte bör utökas i förhållande till Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik. Som ett huvudsakligt motiv till den utvidgade möjligheten till anhöriginvandring anges i propositionen att personer i samkönade par inte har möjlighet att sammanbo i sina hemländer. I de föreslagna bestämmelserna saknas dock en sådan begränsning. Inte heller innehåller bestämmelserna någon begränsning till olikkönade par vars förhållande inte accepteras i den kultur de levt i, som också nämns i pro­positionen. Begreppet ”etablerats före inresan” i familjeåterförenings­direktivet bör ersätta regeringens förslag ”ha etablerats redan i hemlandet”.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att skyddsbehövande och vissa närliggande grupper inte bör kunna utgöra anknytningsperson vid s.k. snabb anknytning, Enligt motionärerna är det redan möjligt att bevilja uppehållstillstånd till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Det finns därför inte behov av ytterligare regler. På samma sätt ska rätten till familjeåterförening begränsas till att endast gälla väletablerade för­hållanden, som var etablerade före inresan till Sverige.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande om ett utvidgat anknytningsbegrepp. Förslaget om att utvidga kretsen för anknytningen bör avvisas med hänvisning till vissa grupper, exempelvis samkönade par som inte haft möjlighet att vara samman­boende i sina ursprungsländer på grund av landets lagstiftning. Utlännings­lagens regler för att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL är tillräckliga.

Krav för uppehållstillstånd för anhöriga

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 13 ett tillkännagivande om att införa ett integrationskrav i lag och att det bör kopplas till familjeåterförening. I syfte att uppnå en förbättrad integration av både anhöriga och anknytningspersoner bör EU-rättens möjlighet att kräva integrationsåtgärder genomföras. Det bör vara möjligt att vägra uppehålls­tillstånd på grund av anknytning om kravet inte uppfylls. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om vandelskrav vid anhöriginvandring. Vandelskrav bör ställas i enlighet med minimikraven som gäller enligt familjeåterförenings­direktivet. En kriminellt belastad person bör inte tillåtas resa in i Sverige utan att hans eller hennes vandel kontrolleras, eller vid bosättning här kunna utgöra anknytningsperson. Vandelsprövning och vandelskrav bör omfatta all anhöriginvandring och gälla även vid förlängningsansökan. Utlänningar ska åläggas att medverka i en särskild utredning om vandel.

Även i kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 4 finns ett tillkännagivande om vandelskrav.

Varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om anknytningspersonen ska ha väl-grundade utsikter att beviljas ”uppehållstillstånd under en längre tid” i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL bör ersättas av förslagen i Migrationskommitténs betänkande om krav på att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas ”varaktigt uppehållstillstånd”.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om varaktigt uppehållstillstånd. Förslaget i Migrationskommitténs betänkande om krav på att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas ”varaktigt uppehållstillstånd” bör införas. Då ett försörjningskrav, förutom för egna barn under 18 år, föreslås ställas på anknytningspersonen som är alternativt skyddsbehövande är det också rimligt att tillståndens längd för anknytningspersonen skapar vissa förutsättningar för detta.

Längden på uppehållstillstånd för anhöriga

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 15 ett tillkännagivande om längden på uppehållstillstånd på grund av anknytning. En utlänning som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning bör kunna få ett uppehållstillstånd som varar lika länge som anknytningspersonens, dock längst i två år.

Uppskjuten invandringsprövning

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om skärpta regler för uppehållstillstånd när förhållandet upphört. Det bör krävas att utlänningen ska ha varit bosatt i Sverige med uppehållstillstånd på grund av anknytning, i minst fem år, och har fört en hederlig vandel och kommit i varaktig egen försörjning och i övrigt ha en särskild anknytning till Sverige. I övrigt kan förslaget till säkerhetsventil ”om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd” tas bort. Bestämmelser som finns i dag om det skulle förefalla uppenbart orimligt att utvisa en utlänning är tillräckliga. I yrkande 17 begärs ett till­kännagivande om att utreda frågan om skydd för utlänningar som utsätts för relationsvåld. Det bör övervägas om den nuvarande regleringen är tillräcklig för att skydda människor som annars skulle känna sig tvungna att stanna kvar i en våldsam relation. Liknande tillkännagivanden som i yrkande 17 finns i kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 6 om skydd för utsatta personer och i kommittémotion 2020/21:657 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 16 om skydd vid relationsvåld.

I kommittémotion 2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18 be­gärs ett tillkännagivande om att se över om den lag som ger en anknytnings­person möjlighet att stanna kvar i Sverige om förhållandet upphört på grund av våld eller andra allvarliga kränkningar är ändamålsenlig. Det bör ses över om utsatta personer får tillräckligt skydd.

I motion 2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed underlätta för kvinnor som har lämnat sin make att få ett permanent uppehållstillstånd tidigare. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – en aktiv samverkan mellan länsstyrelser, Migrations­verket, kommuner, regioner och kvinnojourer – så att nolltolerans mot våld mot kvinnor gäller för alla kvinnor i Sverige och för att identifiera och kartlägga förekomsten av ”fruimport” samt det missbruk av tvåårsregeln som serieimportörer gör sig skyldiga till. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att överväga att alla vuxna som fått uppehållstillstånd genom anknytning till en partner som inte i sin tur är flykting ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter och tilldelas en kontaktperson.

I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln. För att kunna utreda om det finns skäl att misstänka att referenspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden i framtiden, eller för att fastställa att han tidigare förgripit sig på sin sambo eller maka, bör en kontroll göras genom registerutdrag. Även folkbokföringen och Migrationsverkets register bör kontrolleras för anknytningspersoner. Det kan ge en bild av om någon tidigare ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personen i fråga. I de fall det framkommer att referenspersonen tidigare dömts för brott mot 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken bör sökanden alltid informeras om detta muntligen. Vidare bör sökanden alltid informeras om sina rättigheter och vilket skydd som kan ges.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att den som lämnar en våldsam partner ska få ett starkare skydd. Motionärerna anser att den s.k. tvåårsregeln bör avskaffas eftersom den leder till att människor utan permanent uppe­hållstillstånd riskerar att låsas in i våldsamma och destruktiva förhållanden. Om regeln kvarstår är det av yttersta vikt att det finns möjligheter till undantag.

Utskottets ställningstagande

Uppehållstillstånd vid anhöriginvandring

Enligt 5 kap. 3 a § UtlL får uppehållstillstånd bl.a. beviljas när en utlänning har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige. Det krävs då att förhållandet framstår som seriöst och att inte särskilda skäl talar emot att tillstånd ges. Regeringen anser att det inte bör införas en generell möjlighet att beviljas uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i de fall anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det förekommer dock att t.ex. samkönade par inte har möjlighet att sammanbo i sina hemländer. Detsamma kan gälla för olikkönade par vars förhållande inte accepteras i den kultur de levt i. Enligt den ordning som gäller enligt utlänningslagen finns en möjlighet för dessa personer att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning med stöd av 5 kap. 3 a § UtlL. Om en sådan möjlighet inte finns i de fall anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan den föreslagna ordningen med tids­begränsade uppehållstillstånd som huvudregel innebära att t.ex. personer i en etablerad relation som inte har kunnat leva tillsammans i sitt hemland på grund av att deras förhållande inte är accepterat där, utestängs från möjligheten att leva tillsammans under en längre tid. Regeringen föreslår därför, bl.a. med hänvisning till att reglerna om anhöriginvandring ska vara förenliga med Sveriges konventionsåtaganden, att det bör införas en möjlighet att beviljas uppehållstillstånd även för personer som har etablerat en relation i hemlandet och som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande.

Regeringen anser att ytterligare ändringar inte är nödvändiga och hänvisar till möjligheten att enligt 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL bevilja uppehålls­tillstånd till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige om det föreligger synnerliga skäl. Denna ventil kan täcka vissa situationer där det i annat fall skulle kunna strida mot ett svenskt konventionsåtagande att en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan vara anknytnings­person. När det gäller olikkönade par vars förhållande inte accepteras av den kultur de lever i anser utskottet liksom regeringen att omständigheterna bör bedömas i varje enskilt fall, där bl.a. längden på relationen är en av flera faktorer som kan tala för att relationen är etablerad.

Utskottet anser att regeringens förslag är väl motiverat och avvägt.

Utskottet håller med om att familjeseparationer där barn är inblandade i möjligaste mån bör undvikas. Utskottet instämmer också i att det vid bedömningen alltid bör tas hänsyn till barnets bästa. Barnkonventionen gäller som lag i Sverige och principen om barnets bästa anges i utlänningslagen genom portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL. Utskottet anser dock inte att bästa lösningen alltid är att barnet inte bör skiljas från föräldern i hemlandet. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka yrkandet om att begränsa rätten till familjeåterförening när det gäller barn till den absolut lägsta i folkrätten och EU-rätten.

Utskottet finner i likhet med regeringen att alternativt skyddsbehövande ska kunna utgöra anknytningsperson och är inte berett att föreslå en begränsning av möjligheten för skyddsbehövande att utgöra anknytningsperson vid anhöriginvandring. Inte heller är utskottet berett att begränsa möjligheten för den som har fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder att utgöra anknytningsperson.

Sammantaget är utskottet därför inte berett att föreslå tillkännagivanden om att bl.a. anpassa familjedefinitionen till de absolut lägsta kraven i folkrätten och EU-rätten eller neka vissa skyddsbehövande m.fl. anhöriginvandring. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 7, 2020/21:4073 (SD) yrkandena 9–12, 2020/21:1618 (SD) yrkandena 1 och 11, 2020/21:1619 (SD) yrkande 34, 2020/21:1620 (SD) yrkande 3 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 14.

Utskottet är inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande om att familje­återförening ska medges först efter att anknytningspersonen har vistats lagligen i Sverige i två år. Motion 2020/21:4063 (M) yrkande 10 avstyrks därför.

Utskottet finner inte skäl att nu föreslå ett tillkännagivande angående hbtq-flyktingars rätt till familjeåterförening. Motion 2020/21:2702 (MP) yrkande 7 avstyrks därför.

Krav för uppehållstillstånd för anhöriga

När det gäller yrkanden om vandelsprövning vid uppehållstillstånd på grund av anknytning konstaterar utskottet att det enligt gällande rätt finns möjlighet att vägra uppehållstillstånd i vissa fall enligt 5 kap. 3 § UtlL, om den anhörige utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Även uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § UtlL, som är en fakultativ bestämmelse, kan vägras med hänsyn till den anhöriges vandel.

Utskottet anser därför att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om vandelskrav vid anknytning. Motionerna 2020/21:4073 (SD) yrkande 14 och 2020/21:1618 (SD) yrkande 4 avstyrks därmed.

Utskottet är inte berett att tillstyrka ett yrkande om att det bör införas ett integrationskrav vid anhöriginvandring. Motion 2020/21:4073 (SD) yrkande 13 avstyrks därför.

Varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning

Regeringen föreslår att om en person har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verk­ställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL och har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, ska uppehållstillstånd ges till en utlänning som är make, sambo eller ogift barn till den personen eller som är ogift barn till den personens make eller sambo. I avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen lägger utskottet på eget initiativ fram ett förslag om att regeringens förslag till lydelse av 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL om att anknytnings­personen ska ha välgrundade utsikter att beviljas uppehålls­tillstånd under en längre tid ska ändras och ersättas med förslaget i Migrationskommitténs betänkande om att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning. Regeringen ska härvid beakta vad utskottet anför i frågan i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen. Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 8 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 5 tillstyrks därmed under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas.

Längden på uppehållstillstånd för anhöriga

När det gäller längden på uppehållstillstånd vid anhöriginvandring föreslår regeringen att ett tillstånd som beviljas enligt 5 kap. 3 eller 3 a § UtlL på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppe­hållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter eller på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § UtlL, ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 5 kap. 3 eller 3 a § UtlL på grund av anknytning till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehålls­tillstånd för bosättning i Sverige eller som beviljas i andra fall enligt 5 kap. 3 a § första eller tredje stycket UtlL ska vara tidsbegränsat och gälla i två år.

Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas enligt 5 kap. 3 eller 3 a § UtlL ska det gälla i två år.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd och de särskilda kraven för ett permanent uppehållstillstånd är uppfyllda.

Enligt utskottet är den föreslagna ordningen rimlig och väl avvägd. Utskottet anser därmed inte, till skillnad från motionärerna, att permanent uppehållstillstånd inte ska kunna beviljas på grund av anknytning eller att längden på uppehållstillståndet inte ska kunna vara längre än två år. Motion 2020/21:4073 (SD) yrkande 15 avstyrks därför.

Uppskjuten invandringsprövning

Utskottet delar regeringens bedömning att fortsatta uppehållstillstånd i vissa fall även fortsättningsvis ska kunna beviljas, trots att det anknytnings­grundande förhållandet har upphört. Samma kategorier av anhöriga kommer att omfattas som tidigare. Eftersom kretsen som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd nu utvidgas bör kretsen som kan beviljas fortsatt uppehålls­tillstånd trots att det anknytningsgrundande förhållandet upphört utvidgas på motsvarande sätt. Utskottet konstaterar att ett fortsatt uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning till följd av den nya ordningen kommer att tidsbegränsas.

Utskottet konstaterar att Migrationskommittén inte har föreslagit några ändringar i de delar som avser uppskjuten invandringsprövning. Av propositionen framgår vidare att regeringen inte anser att det finns behov av att ändra den nuvarande regleringen med anledning av förslaget om att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska utgöra huvudregel. En sådan översyn av regelverket ryms enligt regeringen inte inom ramen för detta lagstiftnings­projekt.

Utskottet har tidigare framhållit att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att uppehållstillstånd beviljas när det kan misstänkas att den ena parten i ett förhållande kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar. Det är också viktigt att motverka skenförhållanden. Samtidigt får inte möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd begränsas för de seriösa anknytningar som ännu inte har blivit etablerade. Utskottet noterar att frågan om hur skyddet för utlänningar som utsätts för relationsvåld vid anhörig­invandring på olika sätt ska stärkas och kommer att ses över. Motionerna 2020/21:4073 (SD) yrkande 17, 2020/21:1618 (SD) yrkande 6, 2020/21:657 (SD) yrkande 16, 2020/21:2958 (C) yrkande 18, 2020/21:2524 (C) yrkandena 1–3, 2020/21:3663 (KD) yrkande 21 och 2020/21:2702 (MP) yrkande 4 avstyrks därför. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att tillstyrka motion 2020/21:4073 (SD) yrkande 16 om att regeringen bör återkomma med förslag till skärpta regler för uppehållstillstånd när förhållandet upphört.

Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att det inte bör göras någon ändring av åldersgränsen för när det är möjligt att vägra uppehållstillstånd för en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.

Regeringen konstaterar att åldersgränsen för att en make eller partner till en anknytningsperson ska kunna beviljas uppehållstillstånd i de flesta medlems­stater är densamma som myndighetsåldern eller äktenskapsåldern i respektive land. Den åldersgräns som gäller enligt utlänningslagen för att vägra uppehållstillstånd är redan i överensstämmelse med gällande myndighets- och äktenskapsålder i Sverige. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det inte finns skäl att ändra åldersgränsen i utlänningslagen för att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning från 18 år till 21 år.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att uppehållstillstånd på grund av anknytning bör få vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Motionärerna anser att det svenska regelverket ska ligga på miniminivå i förhållande till EU-rätten men också i linje med övriga nordiska länder.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om en tvingande 21-årsregel vid anhörig­invandring. Motionärerna vill ha en begränsning av möjligheten till anhörig­invandring för unga vuxna som omfattar all anhöriginvandring. Regeringen bör också arbeta inom EU för att rådande direktiv förändras, så att fler medlemsstater kan följa Norges och Danmarks exempel och höja gränsen till exempelvis 24 år. Tillkännagivanden om en 21-årsregel finns även i kommittémotionerna 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 8, 2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 12 och 2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20.

I kommittémotion 2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att införa en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning om någon av makarna är under 21 år. Enligt artikel 4.5 i familjeåterföreningsdirektivet får gränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning vara 21 år, för att förhindra barn- och tvångsäktenskap. Bestämmelserna i tillfälliga lagen om att vägra uppehållstillstånd om någon av makarna är under 21 år bör bibehållas.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om att uppehållstillstånd bör få vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Enligt motionärerna bör Migrationskommitténs förslag om att ett uppehållstillstånd ska få vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år genomföras.

Utskottets ställningstagande

I avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen lägger utskottet på eget initiativ fram ett förslag om att utlänningslagen ska ändras så att det blir möjligt att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om att uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Regeringen ska härvid beakta vad utskottet anför i frågan i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen. Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 15, 2020/21:4070 (C) yrkande 3 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 6 tillstyrks därmed under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas. Motionerna 2020/21:4073 (SD) yrkande 18, 2020/21:656 (SD) yrkande 12, 2020/21:1611 (SD) yrkande 20 och 2020/21:1618 (SD) yrkande 8 om att en tvingande regel bör införas avstyrks.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring och undantag från kravet

Gällande ordning

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Enligt utlänningslagen gäller att uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a § UtlL får beviljas endast om den person som utlän­ningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (5 kap. 3 b § UtlL).

Utlänningslagens försörjningskrav har ändrats genom 9 § tillfälliga lagen. Enligt den bestämmelsen får ett första uppehållstillstånd beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan. Av 1 § förordningen (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehålls­tillstånd i Sverige framgår att försörjningskravet är uppfyllt om anknytnings­personen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehålls­beloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken (1981:774). Beräkningen ska dock göras med beaktande även av vad som behövs för försörjning av utlänningen. Ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller annan liknande arbetsrelaterad ersättning jämställs med lön. Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och utlänningen på.

Familjeåterföreningsdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att som villkor för anhöriginvandring ställa krav på bl.a. stabila och regelbundna försörjningsmedel samt lämplig bostad (artikel 7.1 a och c).

I artikel 7.1 b) anges att när en ansökan om familjeåterförening lämnas in får den berörda medlemsstaten kräva att den person som har lämnat in ansökan lägger fram bevis bl.a. för att referenspersonen har en sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av, och som omfattar referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar.

Undantag från försörjningskrav vid anhöriginvandring

Av 10 § tillfälliga lagen framgår att undantag från försörjningskravet gäller i vissa situationer bl.a. då barn är inblandade, om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, om anknytningspersonen är medborgare i Sverige eller om det finns särskilda skäl.

Försörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen är ett barn eller om sökanden är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige (10 § första och andra stycket tillfälliga lagen).  Flyktingar och alternativt skyddsbehövande omfattas av försörjningskravet, men endast i vissa situationer (10 § tredje och fjärde stycket tillfälliga lagen).

Det finns vidare en möjlighet att göra en individuell bedömning av om det försörjningskrav som ställs upp kan vara oförenligt med ett svenskt konventionsåtagande och i sådana fall bevilja uppehållstillstånd med stöd av den s.k. ventilen i 13 § tillfälliga lagen.

Propositionen

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Regeringen anser att försörjningskraven vid anhöriginvandring och familje­återförening även fortsättningsvis bör motsvara vad som gäller enligt tillfälliga lagen. Syftet med försörjningskravet vid anhöriginvandring är framför allt att stärka integrationen. I samband med införandet av försörjningskravet fram­hölls även att en långsiktigt hållbar asyl- och migrationspolitik bygger på ett fördjupat europeiskt samarbete och att en harmonisering av reglerna inom EU därför är viktig även i fråga om försörjningskrav. Regeringen anser att dessa argument gör sig gällande även i dag. Vidare framhåller regeringen att det i länder i Sveriges närhet som Finland och Danmark samt i centrala EU-medlemsstater som Frankrike och Tyskland införts krav på försörjning även av familjemedlemmarna. I andra situationer i svensk rätt ställs också ett försörjningskrav som innefattar försörjning av anhöriga. Exempelvis gäller ett försörjningskrav när en tredjelandsmedborgare ansöker om ställning som varaktigt bosatt (5 a kap. 2 § UtlL). Ett sådant försörjningskrav gäller även som förutsättning för att vissa EES-medborgare ska ha uppehållsrätt i Sverige (3 a kap. 3 § 3 och 4 UtlL).

Regeringen föreslår därför att det även fortsättningsvis ska ställas krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och den anhörige samt ett krav på anknytningspersonen att kunna försörja den anhörige. Försörjningskravet föreslås inte gälla vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Regeringen anser att de bedömningar som gjordes i samband med att kravet infördes i utlänningslagen respektive i tillfälliga lagen, bör bibehållas. Det är såldes inte lämpligt att i lag införa en detaljerad reglering om innebörden av kravet på försörjningsförmåga och vad som avses med en bostad av tillräcklig storlek och standard. Den närmare regleringen i dessa delar bör lämpligen regleras på samma sätt som görs i dag. Det nuvarande bemyndigandet i utlänningslagen till regeringen eller den myndighet som regeringen be­stämmer att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan och bostad av tillräcklig storlek och standard bör därför finnas kvar.

I de fall som rör barn ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Principen om barnets bästa är införlivad i svensk rätt bl.a. genom portalparagrafen om barnets bästa i 1 kap. 10 § UtlL. Där framgår att om det rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Portalparagrafen ska enligt regeringen givetvis beaktas även vid tillämpningen av bestämmelserna om försörjningskrav vid anhöriginvandring.

För att säkerställa att det föreslagna försörjningskravet inte leder till orimliga konsekvenser i enskilda fall samt att kravet fortsatt kan bidra till att stärka integrationen bör det enligt regeringen vara möjligt att göra vissa undantag. Regeringen föreslår att undantag från försörjningskravet ska kunna medges i vissa särskilt utpekade situationer och därutöver, i likhet med nuvarande reglering i utlänningslagen, helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen om undantag vid särskilda skäl möjliggör en individuell bedömning av varje sökandes situation.

Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring

När det gäller undantagen från försörjningskravet vid anhöriginvandring föreslår regeringen att kravet inte ska gälla om

–      anknytningspersonen är ett barn

–      anknytningspersonen är förälder till en sökande som är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen sammanbor med barnet i Sverige

–      anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och sökanden och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande ska försörjningskravet gälla endast

–      om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande

–      om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till, eller

–      om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytnings­personens inresa i Sverige ska det anses stå klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen är en kvotflykting ska tremånadersfristen räknas från hans eller hennes inresa i Sverige.

Om det finns särskilda skäl får undantag från försörjningskravet medges helt eller delvis.

Motionerna

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begär i kommittémotion 2020/21:3524 yrkande 6 ett tillkännagivande om ett strikt regelverk och skärpta försörjnings­krav vid familjeåterförening och anhöriginvandring. Motionärerna anför att försörjningskraven vid anhöriginvandring och familje­återförening måste skärpas ytterligare i förhållande till vad som gäller enligt tillfälliga lagen. Det ska inte gå att uppfylla försörjningskravet med arbetslöshetsersättning eller genom inkomst från en subventionerad anställning. Den som ska stå för för­sörjningen ska ha haft en inkomst under minst ett år som motsvarar en lägsta lön vid heltidsanställning. Sverige ska inte avvika från familjeåterförenings­direktivets minimikrav. Personer som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ska omfattas av försörjningskrav fr.o.m. dag ett.

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) begärs i yrkande 11 ett tillkännagivande om att det ska räcka att referens­personen eller familjemedlemmen har anknytning till tredjeland där familje­återförening är möjlig för att försörjningskravet ska gälla. Detta bör införas för att Sverige ska kunna ligga på en miniminivå enligt familjeåterförenings­direktivet.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) i yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet bör skärpas. Anknyt­ningspersonen ska ha en sådan inkomst att hushållet inte riskerar fattigdom eller social utestängning. Inkomsten ska inte omfatta sociala bidrag eller andra inkomster än från arbete och kapital. Vidare ska anhörig­invandraren ha en heltäckande sjukförsäkring för hela vistelsen i Sverige, till dess att han eller hon kvalificerat sig in i välfärden genom arbete. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet vid anhöriginvandring även bör gälla vid förlängning av uppehållstillstånd. Försörjningskravet bör gälla till dess att utlänningen kommit i varaktig försörjning och bör även gälla vid prövning i ärenden som rör arbetsmarknaden eller studerande. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om undantag från försörjningskravet när anknytningspersonen är konventionsflykting. Bestämmelsen om undantag för anhöriga till konventionsflyktingar för familjeåterförening bör skärpas och motsvara familjeåterföreningsdirektivets miniminivå. Undantaget ska endast få göras om familjeåterförening inte är möjlig i ett land utanför EU som anknytningspersonen eller utlänningen har en särskild anknytning till.

Även i kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om vilken anhöriginvandring som ska omfattas av försörjningskrav. Motionärerna anser att försörjningskraven bör breddas och omfatta så stor del av anhörig­invandringen till Sverige som möjligt.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet ska kopplas till förbehållsbeloppet. Motionärerna motsätter sig regeringens förslag om att bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan. Det bör anges i lag att för­sörjningskravet är kopplat till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Förbehållsbeloppet bestäms utifrån ett s.k. normalbelopp, vilket innefattar alla vanliga levnadskostnader utom bostads­kostnad (denna kostnad beräknas särskilt och läggs till normal­beloppet).

Även i kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att vid familjeåterförening ska försörjningskrav gälla för anknytningspersonen.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att alla som beviljas uppehålls-tillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj. Motionärerna anser att försörjningskravet som är mycket svårt att uppfylla i praktiken och begränsar rätten till återförening, orsakar stort lidande för många familjer, försämrar nyanländas psykiska hälsa och etablering samt innebär att möjligheten att ta sig till Europa på ett säkert och lagligt sätt stryps. Begränsningarna riskerar dessutom att strida mot Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner.

Försörjningskrav i fråga om barn

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) i yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om försörjningskrav för en anknytningsperson som vill återförenas med barn under 18 år. Försörjningskravet bör inte gälla för en vuxen anknytningsperson som vill återförenas med barn under 18 år. De med störst skyddsskäl bör värnas samtidigt som barn alltid ska kunna få återförenas med sin/a föräldrar. Denna anhöriginvandring bör dock vägas in i utformandet av lagförslag för att få till ett mottagande som motsvarar en nordisk nivå. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om försörjningskrav för barn som utgör anknytningspersoner. För att undvika att barn, oftast pojkar, skickas på livs­farliga vägar till Sverige i hopp om att få uppehållstillstånd för att återförenas med sina familjer på svensk mark bör barn som utgör anknytningsperson ha ett försörjningskrav på sig. Om barnen ska prioriteras bör drivkraften bakom dessa resor åtgärdas.

Ett likalydande tillkännagivande som yrkande 12 finns i kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 17.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring för medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz

I motion 2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare samt de som har uppehållsrätt i Sverige.

I kommittémotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om undantag från försörjningskravet när anknyt­ningspersonen är medborgare i Sverige, EES eller Schweiz. Undantag från försörjningskraven bör inte göras för vare sig svenska medborgare eller medborgare i EES eller Schweiz. En så stor del av anhöriginvandringen som möjligt bör omfattas av försörjningskrav. Givet den omfattande integrations­skuld som byggts upp är det nödvändigt att ställa upp ytterligare krav.

I kommittémotion 2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om särskilda förenklade regler för återvandrande svenska medborgares familjer. En svensk medborgare och hans eller hennes barn, som också är svenska medborgare, kan resa in i Sverige för att leva här, medan den andra föräldern måste stanna kvar i utlandet för att vänta på beslut om uppehållstillstånd. Kravet att ansöka utifrån, och regeln att en ansökan inifrån generellt sett inte får bifallas efter inresa, slår särskilt hårt mot denna grupp. Regeringen måste skyndsamt utreda möjligheten att införa undantagsbestämmelser för dessa utlandssvenskar med väletablerade relationer.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att alternativt skyddsbehövande som huvudregel inte ska undantas från försörjningskravet under tre månader. Alternativt skyddsbehövande omfattas inte av familjeåterföreningsdirektivet och det finns ingen skyldighet att ge denna grupp samma rätt till undantag från försörjningskravet som konventionsflyktingar. Det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga i Sverige också kan försörja dem. Det är dessutom ett nödvändigt verktyg för att öka drivkraften för arbete, för lyckad integration och för att bryta socialt utanförskap. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att stryka 5 kap. 3 d § tredje stycket UtlL om när det ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat. Mot bakgrund av att Sverige bör ligga på en miniminivå är det av vikt att det inte införs skrivningar som riskerar att förskjuta innebörden av begreppet. Även med Lagrådets förslag på lagteknisk lösning framstår bestämmelsen som en komplicerad lösning som dessutom riskerar att få oförutsedda konsekvenser. I yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att tidsfristen för undantag från för­sörjningskravet för kvotflyktingars anhöriginvandring ändras till att beräknas på samma sätt som för flyktingar. Tremånadersfristen ska således räknas från det datum då uppehållstillståndet beviljas och inte från det då utlänningen reser in i Sverige.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om definitionen av ett väletablerat förhållande för konventionsflyktingar. Definitionen av ett etablerat förhållande bör ligga på miniminivån enligt EU-rätten. Undantag från försörjningskravet för konventionsflyktingar bör endast göras om utlänningen och anknytnings­personen har sammanbott utomlands en längre tid eller om det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. I yrkande 24 begärs ett till­kännagivande om undantag från försörjningskravet för vidarebosatta (kvotflyktingar). Sverige bör inte avvika från en internationell miniminorm. Undantaget från försörjningskravet för denna särskilda grupp bör därför gälla från det att de beviljas uppehållstillstånd och inte från det då utlänningen reser in i landet. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande. Motionärerna anser att alternativt skyddsbehövande inte bör utgöra anknytningspersoner i anhörig­ärenden. Följaktligen bör dessa inte undantas från försörjningskrav.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) i yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om tidsfristen för kvotflyktingar. I likhet med förslaget i Migrationskommitténs betänkande bör tremånadersfristen för anhöriginvandring för kvotflyktingar börja löpa från det att anknytnings-personen beviljats uppehållstillstånd. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om försörjningskrav för anknytningspersoner med tidsbegränsade uppehålls­tillstånd. Regeringens förslag innebär att ca 90 procent av anknytnings­personerna undantas från försörjningskravet. Det är inte rimligt eftersom det leder till ökad migration. Alternativt skyddsbehövande ska således omfattas av ett försörjningskrav vid anhöriginvandring från dag ett. 

Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att anknytningspersonen kan undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring om det finns synnerliga skäl. Till skillnad från regeringens förslag om särskilda skäl bör det således krävas synnerliga skäl för undantag.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om övriga undantag från försörjningskravet och en nödventil. I enlighet med Migrationskommitténs förslag bör reglerna vara restriktiva och undantag bör endast medges om det föreligger synnerliga skäl.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om undantag vid synnerliga skäl. Det kan exempelvis röra sig om en person vars funktionsnedsättning omöjliggör en egen försörjning. Migrationskommitténs förslag till ventil vid anhörig­invandring bör införas.

Utskottets ställningstagande

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Utskottet delar regeringens bedömning om att försörjningskrav fort­sättningsvis ska gälla som huvudregel vid anhöriginvandring och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmågan.

Utskottet delar även regeringens bedömning att regelverket när det gäller försörjningskravet fortsatt bör vara strikt, vilket betyder att anknytnings­personen ska kunna försörja både sig själv och utlänningen. När det gäller bemyndigandet i utlänningslagen till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan är det inte lämpligt att i lag införa en detaljerad reglering om innebörden av kravet på bl.a. försörjningsförmåga.

Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte är aktuellt att göra tillkännagivanden om bl.a. skärpt eller mer generöst försörjningskrav vid anhöriginvandring eller att försörjningskravet ska anges i lag och kopplas till förbehållsbeloppet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2020/21:3524 (M) yrkande 6, 2020/21:4063 (M) yrkande 11, 2020/21:4073 (SD) yrkandena 19 och 22, 2020/21:1618 (SD) yrkande 3, 2020/21:4075 (KD) yrkande 8, 2020/21:3663 (KD) yrkande 18 och 2020/21:2702 (MP) yrkande 1.

Utskottet delar dessutom regeringens bedömning om att det inte ska göras någon ny prövning av försörjningskravet vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Regeringen motiverar förslaget med att mot­svarande reglering bör införas som finns i 9 § tillfälliga lagen. Huruvida försörjningskravet är uppfyllt prövas när frågan om uppehållstillstånd avgörs. Någon prövning av om försörjningskravet är uppfyllt ska inte göras under tiden uppehållstillståndet gäller (jfr prop. 2015/16:174 s. 76). Motionerna 2020/21:4073 (SD) yrkande 20 och 2020/21:1618 (SD) yrkande 2 avstyrks därmed.

Försörjningskrav i fråga om barn

När det gäller undantag från försörjningskravet vid återförening med barn delar utskottet regeringens bedömning om att undantag från försörjningskravet ska kunna göras om anknytningspersonen är ett barn eller sökanden är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är barnets förälder som också sammanbor med barnet i Sverige.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är rimligt att begränsa undantaget från försörjningskravet så att försörjningskravet får avsedd effekt. Utskottet konstaterar att principen om barnets bästa alltid måste beaktas och barnkonventionen nu gäller som lag i svensk rätt. Av portalparagrafen om barnets bästa i 1 kap. 10 § UtlL framgår att det i fall som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Enligt EU-domstolens praxis krävs det en nyanserad bedömning i varje enskilt fall. Utskottet kan även konstatera att det finns en möjlighet att använda sig av den s.k. ventilen för undantag från kravet i vissa fall.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte någon anledning att tillstyrka yrkanden om att undantag inte ska göras från försörjningskravet om an­knytningspersonen är ett barn och att ett försörjningskrav inte ska gälla om en anknytningsperson vill återförenas med barn under 18 år. Motionerna 2020/21:4075 (KD) yrkandena 12 och 13 samt 2020/21:3663 (KD) yrkande 17 avstyrks därför.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring för medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz

Regeringen anger att det inte är rimligt att svenska medborgare undantagslöst omfattas av ett försörjningskrav när det samtidigt föreslås att regler om undantag från kravet för utländska medborgare införs. Ett försörjningskrav kan t.ex. skapa problem för svenska medborgare som lever utomlands i ett väletablerat förhållande med en tredjelandsmedborgare och som vill flytta hem till Sverige.

Som motionärerna anger är det givetvis önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Utskottet anser dock att regeringens förslag får anses väl avvägt. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att medge ytterligare undantag från försörjningskravet. Motion 2020/21:1618 (SD) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att skärpa kravet så att alla svenska medborgare och de som har uppehållsrätt i Sverige eller anknytningspersoner som är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz omfattas av försörjningskrav. Motionerna 2020/21:2803 (M) yrkande 4 och 2020/21:4073 (SD) yrkande 21 avstyrks därför.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring för alternativt skydds­behövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden

I avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen lägger utskottet på eget initiativ fram förslag som innebär att

–      undantaget från försörjningskravet för skyddsbehövande vid anhörig-invandring endast ska omfatta flyktingar och inte alternativt skydds­behövande,

–      försörjningskravet vid anhöriginvandring inte ska gälla om anknytnings­personen är kvotflykting och ansökan om uppehållstillstånd görs inom tre månader från det att kvotflyktingen beviljades uppehållstillstånd i Sverige i stället för när han eller hon reste in i landet,

–      regeringens förslag om att det ska anses stå klart att förhållandet är väl etablerat om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytnings­personens inresa i Sverige inte ska införas.

Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om detta. Regeringen ska härvid beakta vad utskottet anför i dessa delar i avsnittet Ändrade regler i utlännings-lagen. Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkandena 9, 12 och 13, 2020/21:4073 (SD) yrkandena 23–25 samt 2020/21:4075 (KD) yrkandena 7 och 11 tillstyrks därmed under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas.

Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl

Regeringen föreslår att anknytningspersonen ska kunna undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Utskottet anser att det i stället bör krävas synnerliga skäl och lägger därför på eget initiativ fram ett förslag till ändring i regeringens lagförslag med denna innebörd (se avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen). Om riksdagen beslutar att inte anta utskottets förslag till lagändring i denna del anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl. Regeringen ska härvid beakta vad utskottet anför i frågan i avsnittet Ändrade regler i utlänningslagen. Motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 14, 2020/21:4073 (SD) yrkande 26 och 2020/21:4075 (KD) yrkande 4 tillstyrks därmed under förutsättning att utskottets förslag till lagändring inte antas.

Försörjningskrav för varaktigt bosatta

Gällande ordning

En person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd i fem år utan avbrott kan enligt 5 a kap. 1 § UtlL ansöka om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär en särskild rättslig ställning som ger vissa rättigheter och som följer av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet om varaktigt bosatta). Direktivet ändrades genom Europa­parlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd. För att den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska tillförsäkras de rättigheter som ska följa av ställningen har lagstiftaren valt att knyta denna till ett permanent uppehållstillstånd.

Enligt 5 kap. 2 b § UtlL ska den som har beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige få ett permanent uppehållstillstånd. En förutsättning för att beviljas ställning som varaktigt bosatt är enligt 5 a kap. 2 och 3 §§ att sökanden uppfyller ett försörjningskrav samt att sökanden inte utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Propositionen

Enligt regeringen bör den ordning som har fungerat sedan direktivet om varaktigt bosatta genomfördes i svensk rätt och som innebär att den som beviljas ställning som varaktigt bosatt också ges ett permanent uppehålls­tillstånd behållas.

I fråga om försörjningskravet anser regeringen att det befintliga för­sörjningskravet för varaktigt bosatta inte bör ändras.

Vad gäller vandelskravet följer av direktivet om varaktigt bosatta att ställning som varaktigt bosatt får vägras av skäl som rör allmän ordning eller säkerhet. Begreppet allmän ordning och säkerhet har en unionsrättslig inne­börd som enligt EU-domstolen inte får definieras nationellt (mål C-41/74). Regeringen anser att det finns en risk för att det vandelskrav för permanent uppehållstillstånd som föreslås av Migrationskommittén inte är, eller inte kommer att vara, förenligt med det krav som finns i direktivet om varaktigt bosatta. Regeringen anser därför att det befintliga vandelskravet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt bör behållas. Det bör emellertid finnas möjlighet att göra relevanta och väl avvägda undantag från dessa krav.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) begärs i yrkande 32 ett tillkännagivande om skärpta krav för att erhålla ställning som varaktigt bosatt. Kraven för att få status som varaktigt bosatt bör skärpas genom skärpta försörjningskrav samt krav på hederlig vandel och integration i form av språk- och samhällskunskapsprov.

I kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om tidsbegränsat uppehållstillstånd för varaktigt bosatta. När Sverige har tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel har det funnits en befogad oro för att ansökningar om en ställning som varaktigt bosatt ska öka. Samma regelverk bör därför gälla för varaktigt bosatta som för flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär inte någon ändring i förhållande till den ordning som gäller i dag.

Av direktivet om varaktigt bosatta följer att ställning som varaktigt bosatt får vägras av skäl som rör allmän ordning eller säkerhet (artikel 6.1). Begreppet allmän ordning och säkerhet har en unionsrättslig innebörd som enligt EU-domstolen inte får definieras nationellt (mål C-41/74). Regeringen bedömer därför att det befintliga vandelskravet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt bör behållas. Inte heller det befintliga försörjningskravet för varaktigt bosatta bör enligt regeringens mening ändras. När det gäller språk- och samhällskunskapskrav anger regeringen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag om sådana krav. Enligt regeringen kan det finnas behov av att göra relevanta och väl avvägda undantag från dessa krav.

Utskottet delar regeringens bedömning i denna del och anser inte att det framkommit skäl som motiverar ett tillkännagivande om att skärpa kraven på försörjning och hederlig vandel. När det gäller krav på språk- och samhälls­kunskapsprov anser utskottet att regeringens aviserade arbete bör avvaktas. Motion 2020/21:2552 (SD) yrkande 32 avstyrks därmed.

Utskottet ser vidare inte skäl för ett tillkännagivande om att samma regelverk bör gälla för varaktigt bosatta som för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Motion 2020/21:3663 (KD) yrkande 19 avstyrks därför.

Humanitära skäl

Propositionen

Regeringen konstaterar att EU-rätten inte ställer några krav på att medlemsstaterna ska ha en bestämmelse som möjliggör uppehållstillstånd av humanitära skäl men det finns en sådan möjlighet i en majoritet av medlemsstaterna. Det kan även uppstå fall då en sådan bestämmelse behövs för att Sverige ska leva upp till sina konventionsåtaganden och då i första hand Europakonventionen och barnkonventionen.

Regeringen föreslår vad gäller barn att de fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Regeringen anser att de skäl som låg till grund för ändringen till särskilt ömmande omständigheter för barn alltjämt gör sig gällande. Förslaget om en permanent ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel innebär vidare att bestämmelsen kan komma att tillämpas i både nya och fler situationer än tidigare då barn som huvudregel beviljades permanenta uppehållstillstånd.

För att den nya ordningen ska vara långsiktigt hållbar och inte leda till orimliga konsekvenser i enskilda fall föreslår regeringen att det i vissa situationer bör vara tillräckligt att omständigheterna är särskilt ömmande för att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas även en vuxen. Syftet med förslaget är att hantera särskilda undantagsfall och inte att förändra den grundläggande omläggningen till en ordning med tidsbegränsade uppehålls­tillstånd som princip. Liksom tidigare gäller att en samlad bedömning ska göras av omständigheterna i ärendet där utlänningens hälsotillstånd, anpass­ning till Sverige och situation i hemlandet särskilt ska beaktas. Det bör krävas en längre legal vistelsetid. Vid bedömningen av utlänningens anpassning till Sverige ska hänsyn även tas till anknytningen till hemlandet, där starka band till hemlandet kan tyda på en svagare anknytning till Sverige och vice versa. Ytterligare en faktor som kan beaktas vid den samlade bedömningen är om personens framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras vid ett återvändande.

Det ska enligt regeringen dessutom krävas att utlänningen fått en särskild anknytning till Sverige. I propositionen anges att särskild anknytning exempelvis kan finnas när sökanden har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden eller om utlänningen har fått en särskild anknytning till Sverige genom t.ex. familjeband eller anpassning till det svenska samhället på annat sätt. Även särskild anknytning som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas ska kunna beaktas. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning ska en samlad bedömning av samtliga omständigheter i ärendet göras, där det t.ex. också vägs in hur länge sökanden har vistats i Sverige. Vid bedömningen bör även beaktas att det normalt inte krävs en lika lång vistelsetid för en utlänning som kommit till Sverige som barn och som vistats här under sina formativa år att få en sådan särskild anknytning till landet. I propositionen anges att det som nu föreslås är en nationell bestämmelse som inte följer av Sveriges konventionsåtaganden. Regeringen anser därmed att det endast är legal vistelsetid som ska kunna beaktas vid bedömningen av om det föreligger en särskild anknytning till Sverige. En person som vistas i Sverige med uppehållstillstånd bör således kunna omfattas av förslaget trots att han eller hon också har fått ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut. Regeringen bedömer att förslaget inte kommer att påverka återvändandearbetet i negativ riktning.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om att bestämmelsen om humanitära skäl ska skärpas. Motionärerna anser att den humanitära ventilen ska fortsätta att ligga på miniminivå för att få till stånd en stram och långsiktigt hållbar migrationslagstiftning. Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund ska tillstånd få beviljas en utlänning om det av omständigheterna framgår att hans eller hennes anknytning till Sverige eller personliga omständigheter i övrigt nödvändiggör detta. Liknande tillkännagivande begärs i kommittémotion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7.

I partimotion 2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om övrigt skyddsbehövande och liknande begrepp. Utöver att skyddskategorin övrigt skyddsbehövande ska utmönstras bör asylfall aldrig beviljas annat än i fall då ett avslag med säkerhet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. I yrkande 7 i denna del begärs ett tillkännagivande om en säkerhetsventil på absolut miniminivå enligt folkrätten på ett sätt som motsvarar tillfälliga lagen.

Även i kommittémotion 2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) begärs i yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att avskaffa synnerligen och särskilt ömmande omständigheter. Motionärerna anför att detta har visat sig utgöra en mycket godtycklig grund för uppehållstillstånd och att grunden inte heller motsvaras av någon tydlig reglering i vare sig internationell eller europeisk rätt. Tillfälliga lagens reglering bör permanentas.

I kommittémotion 2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs i yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag som förtydligar rätten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Motionärerna anför att det av förarbetena bör framgå att det inte har betydelse för barns anknytning till Sverige om de under vistelsen har haft uppehållstillstånd eller inte samt att det är den faktiska tillgången till vård i hemlandet som är avgörande, inte den teoretiska förekomsten. De ärenden där en verkställighet skulle framstå som orimlig bör omfattas av bestämmelsen, som bör formuleras enligt lagändringen från 2014 men att särskilt ömmande omständigheter bör gälla även för vuxna. Lagstiftningen och förarbetena bör vara tydliga i stället för att tolkningen överlämnas åt rättstillämparen.

I kommittémotion 2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en ny humanitär skyddsgrund på EU:s miniminivå. Enligt motionärerna bör ventilen omfatta de personer vars anknytning till Sverige eller personliga omständigheter i övrigt nödvändiggör detta. Vidare bör bestämmelsen kompletteras med en skrivning som tydliggör att barn får beviljas uppehållstillstånd även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att bevilja ett tillstånd för vuxna personer. Liknande tillkännagivande begärs i kommittémotion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16.

I kommittémotion 2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att personer som är svårt sjuka eller särskilt utsatta ska ges möjlighet till uppehållstillstånd. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att unga personer med stark anknytning till Sverige ska ges större möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige. Motionärerna anger att handläggningstiderna i asylprocessen har varit långa och att det ofta handlar om välmotiverade ungdomar som har en starkare anknytning till Sverige än till något annat land. De går i skola och har lärt sig svenska och blivit en del av nya familjer i Sverige. Detta måste beaktas vid bedömningen av om de kan beviljas uppehållstillstånd på humanitär grund.

Utskottets ställningstagande

När det gäller uppehållstillstånd på grund av s.k. humanitära skäl föreslår regeringen att uppehållstillstånd får beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. Vidare föreslår regeringen att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas. Vad gäller barn bedömer regeringen att det fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

I några motioner föreslås ändringar av de humanitära skälen i såväl skärpande som mer generös riktning. Utskottet delar regeringens bedömning och anser att det inte finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden i fråga om uppehållstillstånd vid humanitära skäl. Utskottet avstyrker därför motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 16, 2020/21:3524 (M) yrkande 7, 2020/21:4073 (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del, 2020/21:1619 (SD) yrkande 32, 2020/21:306 (V) yrkande 9, 2020/21:4075 (KD) yrkande 2, 2020/21:3663 (KD) yrkande 16 och 2020/21:2702 (MP) yrkandena 2 och 5.

Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder

Gällande ordning

Av 12 kap. 18 § UtlL framgår att uppehållstillstånd under vissa omständigheter får beviljas en utlänning som meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft. Uppehållstillstånd får meddelas om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §, det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen eller det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas. Migrationsverket får bevilja permanent uppehållstillstånd om hindret är bestående. Om det endast är fråga om ett tillfälligt hinder mot verkställighet får Migrationsverket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Under tillfälliga lagens giltighetstid ska ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 12 kap. 18 § UtlL vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Detsamma gäller om ett nytt uppehållstillstånd därefter beviljas (15 § tillfälliga lagen).

Propositionen

I propositionen föreslås att en ordning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska införas för både skyddsbehövande och deras anhöriga. Regeringen anser att samma ordning bör gälla även då en utlänning, som meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft, beviljas ett uppehållstillstånd på grund av att det föreligger verkställighetshinder. Regeringen anser därmed, i likhet med kommittén, att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 12 kap. 18 § UtlL som huvudregel ska vara tidsbegränsat.

Eftersom det kan vara fråga om både bestående och tillfälliga verk­ställighetshinder anser regeringen att det är lämpligt med en reglering som ger utrymme för viss flexibilitet när det gäller giltighetstiden. Genom förslaget om att ett uppehållstillstånd som beviljas vid det första beslutstillfället ska gälla i som längst 13 månader uppnås en sådan flexibilitet. Såvida det inte är fråga om ett kortare verkställighetshinder bör, som kommittén påpekar, det normala dock vara att giltighetstiden bestäms till den längsta tiden, dvs. 13 månader. Regeringen anser därför inte att förslaget riskerar att stå i strid med det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. Regeringen instämmer vidare i kommitténs förslag om att varje uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i ett år. Regeringen anser alltså att ett permanent uppehållstillstånd inte bör beviljas vid det första beslutstillfället eller att giltighetstiderna bör vara längre än vad kommittén föreslår. I de fall det finns ett hinder mot verkställighet för att utlänningen vid ett återsändande riskerar förföljelse anser regeringen dock, i likhet med Migrationsverket, att giltighetstiden vid ett första uppehållstillstånd bör stämma överens med vad som föreslås gälla för flyktingar. Det innebär att giltighetstiden i dessa fall ska bestämmas till tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. I likhet med regeringens förslag om en ordning när det gäller skyddsbehövande och utlänningar som beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter bör det enligt regeringens mening krävas minst tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd innan ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas. Regeringen anser vidare att det är rimligt att ett permanent uppehållstillstånd endast ska kunna beviljas om verkställighetshindret är bestående. I de fall utlänningen har haft uppehållstillstånd på grund av ett tillfälligt verkställighetshinder som, vid prövningen av en ansökan om permanent uppehållstillstånd, bedöms vara bestående bör även den tiden kunna beaktas vid bedömningen av om treårskravet är uppfyllt. På motsvarande sätt som föreslås gälla för skyddsbehövande bör det också krävas att de särskilda kraven för ett permanent uppehållstillstånd är uppfyllda. Ett permanent uppehållstillstånd bör vidare endast kunna beviljas efter ansökan och i samband med att ett tidigare tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut. Regeringen konstaterar att det inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsprojektet varken finns utrymme att se över möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder med stöd av bestämmelsen i 12 kap. 18 § UtlL eller möjligheten att överklaga sådana beslut.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att uppehålls­tillståndstidens längd ska vara max tolv månader när uppehållstillstånd beviljas på grund av hinder mot verkställighet.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 8 ett tillkännagivande om korta uppehållstillstånd vid verkställighetshinder. Motionärerna anser att en utlänning ska få beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om högst tolv månader. Ett nytt sådant tillstånd för beviljas efter ansökan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att ett uppehållstillstånd vid hinder mot verkställighet enligt 12 kap. 18 § UtlL tidsbegränsas enligt tillfälliga lagen. Regeringen föreslår i propositionen att ett uppehållstillstånd som beviljas även i fortsättningen ska vara tidsbegränsat och att uppehållstillstånd vid det första beslutstillfället ska gälla i som längst 13 månader. När det handlar om förföljelse ska dock giltighetstiden vid ett första uppehållstillstånd bestämmas till tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

Utskottet anser att regeringens förslag om tidsbegränsning och giltighetstider för ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning vid verkställighetshinder är väl avvägda. Utskottet avstyrker motionerna 2020/21:4063 (M) yrkande 3 och 2020/21:4073 (SD) yrkande 8.

Studiestöd

Gällande ordning

Staten lämnar studiestöd enligt studiestödslagen i form av studiehjälp och studiemedel.

Studiehjälp består enligt 2 kap. 1 § studiestödslagen av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiehjälp får enligt 2 kap. 4 § studiestödslagen lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716), schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller familjemedlemmar till schweiziska medborgare och själva har uppehållstillstånd. Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för att lämna studiehjälp. Vidare finns i 1 kap. 4–7 §§ bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. Det handlar exempelvis om utländska medborgare som på grund av anställning kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten.

Av 2 kap. 4 a § studiestödslagen följer att studiehjälp får lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i tillfälliga lagen och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiehjälp lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket UtlL har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiehjälp lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. 

Enligt 3 kap. 1 § studiestödslagen består studiemedel av studiebidrag och studielån. Studiemedel får liksom studiehjälp lämnas till studerande som är svenska medborgare (3 kap. 4 § studiestödslagen). Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Kravet på permanent uppehållstillstånd gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § UtlL, schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller familjemedlemmar till schweiziska medborgare och själva har uppehållstillstånd. Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt, om den studerande har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats enligt tillfälliga lagen eller har beviljats ett uppehållstillstånd enligt den lagen eller om det finns särskilda skäl för att lämna studiemedel. I 1 kap. 4–6 §§ samma lag finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare. 

Enligt 3 kap. 4 a § studiestödslagen får studiemedel lämnas till studerande som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd även efter det att tillståndet har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i tillfälliga lagen och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. Om ansökan avslås får studiemedel lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket UtlL har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får studiemedel lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft. 

Propositionen

Regeringen anför att kretsen av studiestödsberättigade bör vara densamma som enligt gällande regelverk. Regeringen föreslår därför ändringar i studiestödslagen (1999:1395) som innebär att studiehjälp och studiemedel ska få lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd inte är uppfyllt om den studerande har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Samma ska gälla om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har beviljats på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även personer som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder som grundar sig i skyddsskäl omfattas. Detsamma ska gälla för personer som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Även en studerande som tillhör någon av de personkategorier som nu beviljas uppehållstillstånd som tidsbegränsas med stöd av tillfälliga lagen men som framöver kommer att omfattas av den nya regleringen i utlänningslagen även fortsättningsvis ha möjlighet att få studiestöd. Även sådana studerande som i dag omfattas av det s.k. gymnasieregelverket i tillfälliga lagen och på den grunden har möjlighet att få studiestöd men som från 20 juli 2021 i stället kommer att omfattas av motsvarande bestämmelser i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå bör fortsatt ha den möjligheten.

Regeringen föreslår vidare att studiehjälp och studiemedel ska få lämnas till en studerande efter det att ett tidsbegränsat tillstånd har upphört att gälla om den studerande har ansökt om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla.

Regeringen anför att de ändringar som nu föreslås i 3 kap. 4 § fjärde stycket och 4 a § studiestödslagen på motsvarande sätt kommer att gälla för studiestartsstöd, genom hänvisningen i lagen (2017:527) om studiestartsstöd till dessa bestämmelser i studiestödslagen.

Motionen

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2020/21:4073 yrkande 28 ett tillkännagivande om tillgång till studiestöd. Utlänningars rätt till studiestöd bör, med förbehåll för vissa unionsrättsliga förpliktelser, kraftigt begränsats genom krav på kvalificering. Det kan också vara aktuellt att ytterligare begränsa rätten till studiestöd till att endast gälla vissa utbildningar som är kritiska för den svenska ekonomin och inom vilka det råder brist som inte kan tillgodoses på annat vis.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Utskottet anser inte att det i nuläget finns anledning att kraftigt begränsa utlänningars rätt till studiestöd och införa krav på kvalificering. Utskottet ser därför inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om tillgång till studiestöd. Motion 2020/21:4073 (SD) yrkande 28 avstyrks därför.

Förlängning av tillfälliga lagen

Motionen

Maria Malmer Stenergard m.fl. begär i kommittémotion 2020/21:4063 (M) yrkande 17 ett tillkännagivande om att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige till den 1 juli 2024. För det fall riksdagen avslår samtliga förslag i utskottsinitiativet och samtliga våra yrkanden i följdmotionen bör lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige fortsätta att gälla till den 1 juli 2024.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige till den 1 juli 2024. Motion 2020/21:4063 (M) yrkande 17 avstyrks därmed.

Författningskommentar

Förslaget till ändring av regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap.

3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Av tredje stycket framgår att ett uppehållstillstånd enligt första stycket 1 eller 2 ska beviljas om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller på grund av humanitära skäl enligt 5 kap. 6 § eller på grund av verkställighets­hinder enligt 12 kap. 18 §. En förutsättning för att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska beviljas i dessa fall är att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Uppehålls­tillstånd som beviljas med stöd av första stycket 4 och 5 förutsätter inte att barnets uppehållstillstånd är permanent och påverkas således inte av att tids­begränsade uppehållstillstånd nu blir huvudregel (jfr prop. 2015/16:174 s. 40). Bedömningen av om en flykting eller alternativt skyddsbehövande har väl­grundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska göras utifrån hur troligt det är att skyddsbehovet kvarstår vid den tidpunkt då den skydds­behövande kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd, dvs. tidigast efter tre år. Även möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av arbete eller att kvalificera sig som varaktigt bosatt kan innebära att anknytningspersonen har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd” markerar att det vid bedömningen inte ska be­aktas om anknytningspersonen har några utsikter att uppfylla de särskilda krav som enligt 5 kap. 7 § krävs för ett permanent uppehållstillstånd. En flykting torde i normalfallet ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd (jfr prop. 2015/16:174 s. 74). Vid bedömningen av hur troligt det är att skydds­behovet kvarstår för en alternativt skyddsbehövande måste både de individuella skyddsskälen och aktuell landinformation beaktas (jfr prop. 2018/19:128 s. 59 f.). Till skillnad från flyktingar och alternativt skydds­behövande har utlänningar som beviljas uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl enligt 5 kap. 6 § eller på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § ingen skyddsstatus som kan ligga till grund för bedömningen av om det finns välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Bedömningen får i stället göras utifrån hur troligt det är att det fortsatt finns en grund för uppehållstillstånd vid den tidpunkt då personen kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd, dvs. tidigast efter tre år. En person som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § som inte är bestående kan normalt inte anses ha väl­grundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Inga ändringar i sak utöver den i tredje stycket är avsedda. Regeringens författningskommentar till övriga ändringar i paragrafen finns i proposition 2020/21:191 s. 160 f.

 

3 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknyt­ning och ändras till följd av ändringen i 3 §.

Av första stycket 1 b) och 2 framgår således att en förutsättning för att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska beviljas i dessa fall är att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Vad som avses med rekvisitet ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd” framgår av kommentaren till 3 §.

Inga ändringar i sak utöver den nyssnämnda är avsedda. Regeringens författningskommentar till övriga ändringar i paragrafen finns i proposition 2020/21:191 s. 161 f.

 

3 d §

Paragrafen innehåller bestämmelser som begränsar tillämpningsområdet för huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring när anknytnings­personen är en flykting.

Av första punkten framgår att försörjningskravet gäller om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd senare än tre månader efter det att anknytnings­personen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting. Om en ansökan görs inom tre månader får försörjningskrav ställas i två olika situationer.

Den ena situationen regleras i andra punkten och innebär att ett försörjningskrav gäller när familjeåterförening kan ske i ett land utanför EU om familjen har en särskild anknytning till detta land.

Den andra situationen regleras i tredje punkten, enligt vilken ett försörjningskrav gäller när utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

 

3 f §

Paragrafen ger möjlighet att helt eller delvis medge undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Enligt bestämmelsen får undantag från försörjningskravet medges om det finns synnerliga skäl. De omständig­heter som kan utgöra skäl för undantag hänför sig till situationer där det inte framstår som lämpligt eller rimligt att ställa upp ett försörjningskrav. Det kan t.ex. gälla personer som är äldre och har lämnat arbetsmarknaden och har svårt att påverka sin inkomst. Även personer med funktionsnedsättning och som saknar försörjningsförmåga bör undantas. Det kan vidare finnas skäl att medge undantag från försörjnings­kraven med hänsyn till att anknytningspersonen är arbetsoförmögen på grund av sjukdom som inte endast är tillfällig eller på grund av annan varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I de fall en anknytningsperson är delvis arbetsoförmögen kan det finnas skäl att delvis efterge försörjningskravet. Ventilen bör tillämpas restriktivt efter en prövning av om det i det enskilda fallet med beaktande av samtliga omständigheter föreligger synnerliga skäl. I fall som rör barn ska portalparagrafen om barnets bästa i 1 kap. 10 § UtlL och artikel 3 i barnkonventionen dessutom beaktas. Det bör inte finnas något ut­rymme för att i ett enskilt fall upprätthålla huvudregeln om försörjningskrav om det skulle strida mot EU-rätten eller ett svenskt konventionsåtagande.

 

6 §

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd enligt första stycket beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

Enligt andra stycket får barn beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

 Det framgår av tredje stycket att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i 13 månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppe hållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av första stycket och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Paragrafen överensstämmer med den reglering som infördes i 2005 års utlänningslag. De överväganden som gjordes i samband med införandet av lagen och den praxis som har vuxit fram avseende bestämmelsen i den dåvarande lydelsen ska ge vägledning även i framtiden.

 

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när undantag kan göras från kraven för permanent uppehållstillstånd.

Av första stycket 3 framgår att undantag från försörjningskravet kan göras om det finns synnerliga skäl. Undantag ska vara möjligt i situationer där det inte framstår som rimligt för en enskild att nå kraven. En person med långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan kan t.ex. ha svårt att uppfylla försörjningskravet. Detsamma kan gälla en person som är nära pensionsålder och som därför har svårt att få en anställning. Möjligheten till undantag kan även användas i de fall det inte är rimligt att uppställa ett försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd, t.ex. när en nunna eller munk ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 5 § andra stycket. En annan aspekt som kan vägas in är hur länge den enskilde vistats i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd. En person som under mycket lång tid vistats här utan att ha kunnat nå de föreskrivna kraven ska kunna undantas på grund av synnerliga skäl. Någon bestämd tidsgräns bör inte anges utan det blir fråga om bedömningar i enskilda fall. Det kan vara så att det finns olika faktorer som samverkar och som vid en samlad bedömning gör att undantag ska medges.

Inga ändringar i sak utöver de nämnda är avsedda. Regeringens författningskommentar till övriga ändringar i paragrafen finns i proposition 2020/21:191 s. 169 f.

 

17 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när uppehållstillstånd enligt 3 § får vägras.

Andra stycket 3 ändras på så sätt att uppehållstillstånd får vägras för anknytningspersonens make eller sambo om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Detta följer regleringen i familjeåterföreningsdirektivet som anger att medlemsstaterna för att garantera en bättre integration och förhindra tvångsäktenskap får kräva att anknytningspersonen och dennes make ska ha uppnått en viss lägsta ålder, högst 21 år, innan maken kan återförenas med anknytningspersonen.

Inga ändringar i sak utöver den nyssnämnda är avsedda. Regeringens författningskommentar till övriga ändringar i paragrafen finns i proposition 2020/21:191 s. 171 f.

Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap.

7 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om de särskilda krav som ska vara uppfyllda för att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

I paragrafen införs särskilda krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap som ska vara uppfyllda för att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Som huvudregel gäller kraven alla utlänningar som ansöker om permanent uppehållstillstånd. I 8 § finns bestämmelser om undantag från kunskapskraven. Att utlänningen ska uppfylla krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap framgår av första punkten. Den närmare regleringen av utformningen och kontrollen av språk- och samhällskunskapskraven ska kunna meddelas genom föreskrifter. Ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter finns i 24 §.

Inga ändringar i sak utöver den nyssnämnda är avsedda. Regeringens författningskommentar till övriga ändringar i paragrafen finns i proposition 2020/21:191 s. 168 f.

Det framgår av regeringens förslag till 14 kap. 3 a § UtlL att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol om ansökan avslås för att de särskilda kraven i 5 kap. 7 § inte är uppfyllda.

 

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när undantag kan göras från kraven för permanent uppehållstillstånd.

Paragrafens första stycke ändras till följd av ändringen i 7 § och för att mot­svarande möjligheter till undantag ska finnas från kunskapskraven som från försörjningskravet.

Enligt första stycket 1 är barn undantagna från försörjningskravet och kunskapskraven. Med barn avses en person som är under 18 år (jfr 1 kap. 2 §).

Av första stycket 2 framgår att personer som har rätt att uppbära inkomst­grundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken är undantagna från försörjningskravet och kunskaps­kraven. Det är rätten att ta ut förmånerna i fråga som styr om en person omfattas av undantaget.

Av första stycket 3 framgår att undantag från försörjningskravet och kunskapskraven kan göras om det finns synnerliga skäl. Undantag ska vara möjligt i situationer där det inte framstår som rimligt för en enskild att nå kraven. Personer som söker skydd i Sverige kan ha genomgått traumatiska upplevelser som gör att förmågan att tillgodogöra sig undervisning väsentligen försämrats och att det inte kan krävas att de uppfyller kunskapskraven.

Paragrafens tredje stycke ändras till följd av ändringen i 7 §.

 

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformning och kontroll av språk- och samhällskunskapskrav samt om försörjningsförmåga enligt 7 §.

Paragrafen ändras för att bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter även om utformning och kontroll av språk- och samhällskunskapskrav enligt 7 §.

Reservationer

 

1.	Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Förslagen i propositionen innebär den kraftigaste omsvängningen av svensk migrationslagstiftning någonsin, med undantag av några mindre ändringar, nu ska göras permanent. Sverige föreslås få en lagstiftning som är näst intill så sträng den kan vara, utan att bryta mot de konventioner och den EU-rätt Sverige är bundet att följa. Denna förändring kommer att dramatiskt försämra förutsättningarna för de som söker skydd i Sverige, för integrationen och för samhället i stort. Förslagen som läggs fram kommer inte att leda till förbättringar av den asyllagstiftning som finns i den ordinarie utlänningslagen, som åter börjar gälla när begränsningslagen löper ut. Inte heller kommer förslagen göra asyllagstiftningen mer långsiktigt hållbar, human, effektiv och rättssäker, snarare tvärtom. Därför bör propositionen avslås.

 

 

2.	Krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning, punkt 2 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 3 och 3 a §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) antar 5 kap. 3 och 3 a §§ regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Frågan är om det för uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL ska krävas att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid (regeringens förslag) eller om det ska krävas att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd (utskottets förslag). Av samma skäl som redovisas i propositionen (s. 83) anser vi att paragraferna bör utformas enligt regeringens förslag. Utskottets förslag till ändrad lydelse bör följaktligen avslås och propositionen bifallas i denna del.

 

 

3.	Försörjningskrav för anhöriga till alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden, punkt 3 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 3 d § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) antar 5 kap 3 d § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Regeringen föreslår att försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande endast ska gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande, om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till eller om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Utskottet föreslår att undantaget ska gälla flyktingar men inte alternativt skyddsbehövande.

Regeringen föreslår även att om anknytningspersonen är en kvotflykting ska tremånadersfristen räknas från hans eller hennes inresa i Sverige, inte från tidpunkten då han eller hon beviljades permanent uppehållstillstånd. Utskottet föreslår att tremånadersfristen ska räknas från tidpunkten för beviljande av permanent uppehållstillstånd även när anknytningspersonen är kvotflykting.

Vidare föreslår regeringen ett förtydligande som innebär att om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige ska det anses stå klart att förhållandet är väl etablerat. Utskottet föreslår att förtydligandet inte införs.

Regeringens förslag är väl motiverade, och paragrafen bör utformas i enlighet med regeringens förslag. Utskottets förslag till ändrad lydelse bör följaktligen avslås och propositionen bifallas i denna del.

 

 

4.	Undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl, punkt 4 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 3 f § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) antar 5 kap. 3 f § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Det bör finnas en ventil som ger möjlighet att helt eller delvis medge undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring om det finns särskilda skäl. I propositionen pekar regeringen på de problem som är förenade med att kräva synnerliga skäl enligt kommitténs och utskottets förslag. Regeringens motivering till att undantag från försörjningskravet ska få medges om det finns särskilda skäl är övertygande och förslaget över lag väl avvägt. Utskottets förslag till ändrad lydelse bör således avslås och propositionen bifallas i denna del.

 

 

5.	Uppehållstillstånd vid humanitära skäl, punkt 5 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) antar 5 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Regeringen har föreslagit att en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även en sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljades. Regeringen bedömer att barn fortfarande bör kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Utskottet föreslår att om uppehålls­tillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Regeringens förslag är väl avvägt och motiverat. Bestämmelsen bör därför utformas i enlighet med regeringens förslag. Utskottets förslag till ändrad lydelse bör följaktligen avslås och propositionen bifallas i denna del.

 

 

 

6.	Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 7 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 8 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) avslår utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

c) antar 5 kap. 8 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bedömer att det bör införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd men att dessa krav bör samordnas med förslag om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt med­borgarskap. Det bör även finnas möjligheter att göra undantag från dessa krav. Regeringen anger vidare i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med författningsförslag.

Utskottet föreslår att bestämmelser om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från kraven samt ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om utformning och kontroll av kraven införs i utlänningslagen den 1 juli 2022.

Frågan om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehålls­tillstånd innefattar komplicerade frågeställningar som kräver ytterligare analys och överväganden och är tätt sammansvetsad med förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap. Frågan om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd bör samordnas med dessa förslag i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för ett enhetligt och rättssäkert system. Det bör finnas möjligheter att göra undantag från kraven, och det är viktigt att dessa undantag är relevanta och väl avvägda. Att samordna förslagen är både kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart och gynnar både myndigheterna och de enskilda. Förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund bör utskottets förslag att den 1 juli 2022 införa bestämmelser om språk- och samhällskunskapskrav avslås.

Det bör finnas en ventil som ger möjlighet att medge undantag från försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd. I propositionen pekar regeringen på de problem som är förenade med att, såsom Migrations­kommittén och utskottet gör, kräva synnerliga skäl för undantag. Vi anser att regeringens motivering till att undantag från försörjningskravet ska få medges om det finns särskilda skäl är övertygande och att förslaget i propositionen även i övrigt väl avvägt.

Utskottets förslag till ändringar i den aktuella paragrafen bör således avslås och propositionen bifallas i denna del.

 

 

7.	Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 8 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår utskottets förslag om att 5 kap. 17 a § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

b) antar 5 kap. 17 a § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:191 punkt 1 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Det bör inte göras någon ändring av åldersgränsen för när det är möjligt att vägra uppehållstillstånd för en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Med andra ord ställer vi oss bakom den bedömning som görs i propositionen. Utskottets förslag om att ändra åldersgränsen i utlänningslagen för att vägra uppehållstillstånd från 18 år till 21 år bör således avslås och förslaget i propositionen bifallas i denna del.

 

 

 

8.	En framtida migrationspolitik, punkt 10 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Katarina Brännström (M) och Ann-Sofie Alm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31 samt

avslår motionerna

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 16,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Sverige ska ha en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Nivåerna på asylmottagandet måste anpassas till förmågan att klara integrationen och att Sveriges integrationsproblem förutsätter en mycket stram migrationspolitik under lång tid framöver. Svensk migrationslagstiftning bör inte avvika från andra jämförbara länder eller från de lägst ställda kraven enligt EU:s regelverk eller övriga internationella åtaganden. Sverige ska också vara drivande för ett fördjupat nordiskt samarbete på migrationsområdet. Sverige bör därför anpassa migrationslagstiftningen till att inte avvika från motsvarande lagstiftning i Norge, Danmark och Finland.

Vidare bör ett volymmål för asylmottagandet på nordiska nivåer införas. Volymmålet ska fungera som styrmedel och inte överstiga nivåerna i Norge, Finland och Danmark med hänsyn tagen till folkmängd. Om målet inte ser ut att uppnås krävs skärpande åtgärder. Ett överskridet mål ska däremot inte vara en avslagsgrund för en enskild asylsökande.

 

 

9.	En framtida migrationspolitik, punkt 10 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4 samt

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

bifaller delvis motion

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 16 och

avslår motionerna

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Det bör införas en human asylpolitik mot irreguljär migration. I detta ingår att minska incitamenten för farlig irreguljär migration, förebygga familjesplittring och hjälp på plats för största effekt. Flyktingpolitiken bör baseras på effektivitet och närhetsprinciper. Principen om första asylland är grundläggande och asyl bör beviljas i Sverige endast om ett grannland drabbas av en humanitär kris. Beredskap bör byggas för detta. I övrigt bör fokus vara att bistå flyktingar där de befinner sig.

Vidare bör asylrätten moderniseras, eftersom existerande EU-rättsakter har varit helt och hållet otillräckliga. En person på flykt bör ha rätt att söka asyl enbart i det första säkra land han eller hon passerar. Om personen reser in i ett annat land bör det landet ha rätt att sända personen åter till det första säkra landet.

Därutöver bör vissa grundprinciper för en ansvarsfull migrationspolitik gälla. Rätten till vistelse ska säkerställas före inresa och vistelsen måste vara motiverad, följa regelverk och inte innebära en orimlig försörjningsbörda för Sverige.

En ny tillfällig lagstiftning bör snarast komma på plats. Det bör vara en lag, som ska gälla till dess att riksdagen kan enas bakom en ansvarsfull och hållbar migrationspolitik. Denna nya lag bör helt och hållet utgå från en verklig internationell miniminivå.

Slutligen bör den s.k. gymnasielagen avskaffas, eftersom den i praktiken har gjort långa väntetider till grund för uppehållstillstånd och gjort det möjligt för personer som inte kunnat göra identiteten ens sannolik att stanna.

 

 

10.	En framtida migrationspolitik, punkt 10 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 16,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Långvariga konflikter, tillsammans med återkommande humanitära kriser och ihållande kränkningar av de mänskliga rättigheterna, har tvingat hundratusentals människor att fly sina hem på jakt efter skydd. Många är flyktingar i sitt eget land eller flyr till något av grannländerna. Människor på flykt är en mycket utsatt grupp. Risken för våld, övergrepp och människo­handel är överhängande i de flyktingläger som finns på Afrikas horn. Som i alla kris- och krigsdrabbade områden så är det kvinnorna och barnen som är hårdast drabbade. Utvecklingspolitiken har en viktig roll i att bekämpa migrationens orsaker, såsom fattigdom, förföljelse, krig, förtryck och miljöförstöring. Men utvecklingspolitiken och biståndsinsatser får aldrig användas för att hindra människor från att fly eller ta sig just till Europa. Det går emot biståndets principer, det är kontraproduktivt och riskerar att leda till att grundläggande mänskliga rättigheter, inkluderat asylrätten, kränks. Det ska alltid vara de fattigas perspektiv på utveckling som styr var och hur biståndet bedrivs. Agenda 2030 ska vara vägledande i detta arbete. När utvecklingen inom EU går åt fel håll måste Sverige stå upp för asylrätten och de grundläggande principerna för effektivt bistånd samt visa hur migration och utveckling hänger ihop och kan stärka varandra. Sverige bör därför som enskilt land, såväl som inom EU och FN, verka för en human migrationspolitik. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

 

 

11.	En framtida migrationspolitik, punkt 10 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 16,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4.

 

 

Ställningstagande

Det finns behov av att förbättra och effektivisera mottagandet av asylsökande. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs ett mottagande i nivå med de nordiska grannländerna. Svensk lagstiftning bör därför harmoniera bättre med grannländernas lagstiftning. Asylprövningen ska vara rättssäker samtidigt som den som får nej på sin ansökan måste lämna landet. Barnfamiljer ska kunna hålla ihop och de med störst skyddsbehov ska prioriteras.

Vidare bör Sverige vara en pådrivande part för gemensamma lösningar inom EU på migrationsområdet och fler lagliga vägar in i EU behövs.

 

 

12.	En framtida migrationspolitik, punkt 10 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 och

avslår motionerna

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1 och 33,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 16,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 9,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1–3 och 31,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

EU:s gemensamma politik måste stärkas och harmoniseras så att samma regler gäller i alla medlemsstater. Behovet av en mer varaktig lösning för att dela ansvaret för asylmottagandet mellan EU:s länder är stort. Regeringen bör analysera utformningen av utlänningslagen i relation till det fortsatta arbetet för en gemensam europeisk asyllagstiftning där asylrätten värnas.

 

 

13.	Översyn av utlänningslagen, punkt 11 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 18 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Det behöver tas ett helhetsgrepp kring utlänningslagstiftningen. Utlänningslagen är svår att överblicka och arbeta med. Det är därför angeläget att en lagteknisk översyn av lagstiftningen genomförs inom en inte alltför avlägsen framtid. Det bör tillsättas en utredning som ska göra en djup teknisk översyn av utlänningslagen.

 

 

14.	Översyn av utlänningslagen, punkt 11 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 18 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

En ny lagstiftning som ska ta vid efter det att begränsningslagen slutar gälla måste åtgärda situationen för de som drabbats av de senaste årens migrationspolitik. Bristerna i utlänningslagen bör ses över och asyllagstiftningen måste bli långsiktigt hållbar, human, effektiv och rättssäker, där permanenta uppehållstillstånd är huvudregel. Regeringen bör återkomma med förslag på översyn av lagen och nödvändiga övergångsbestämmelser.

 

 

15.	En rättssäker asylprocess, punkt 12 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motionerna

2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L) och

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

De ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i ett över ett år bör beviljas permanenta uppehållstillstånd bl.a. eftersom det psykiska lidandet växer och en stor del av dem har stadgat sig här. De är även redo att bidra till samhället och de behövs också i ett Sverige med en åldrande befolkning. Till följd av coronapandemin har utsikterna för att få de jobb som krävs för permanent uppehållstillstånd försämrats avsevärt.

Därutöver behövs en lösning för alla andra som drabbats av bristerna i den lagstiftning som gällt under senare år. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att införa en form av regularisering för de som drabbats hårt av de omfattande brister som präglat migrationslagstiftningen de senaste åren.

 

 

16.	En rättssäker asylprocess, punkt 12 (L)

av Fredrik Malm (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L) och

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 3 och

avslår motion

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5.

 

 

Ställningstagande

Rättssäkerheten i asylprocessen och hållbarheten i asylsystemet behöver förbättras. En översyn bör göras av hanteringen av offentliga biträden i asylärenden. Därutöver bör arbetet för att kvalitetssäkra beslutsprocesserna fortsätta. Det är i synnerhet viktigt att kvalitetssäkra tolkning vid muntliga förhör och förhandlingar. Vidare behövs det en översyn av hur nämndemän nomineras till migrationsdomstolarna.

 

 

17.	Utredning om en rättssäker asylprocess, punkt 13 (C, V, KD)

av Hans Eklind (KD), Jonny Cato (C) och Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 3 och

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

För att Sveriges migrationspolitik ska hålla över tid måste asylbesluten som fattas vara korrekta och lagstiftningen förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten är hög. Regeringen bör tillsätta en utredning som ser över om och hur rättssäkerheten under asylprocessen kan förstärkas.

 

 

18.	Återvändande, punkt 14 (S, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motion

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskningsrapport Återvändande-verksamheten – resultat, kostnader och effektivitet (RiR 2020:7) där åter­vändandeverksamheten granskats och rekommendation lämnats till regeringen att se över fördelningen av de tre myndigheternas uppgifter har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att effektivisera Migrationsverkets, Polismyndighetens och Kriminalvårdens arbete med åter­vändande.

Regeringen har nyligen utökat uppdraget till att utreda vilka förändringar inom myndigheternas organisationer för återvändande som skulle kunna övervägas och presentera de för- och nackdelar som finns med de olika alternativen. Uppdraget förlängs och ska redovisas senast den 14 januari 2022.

Dessutom har regeringen gett Migrationsverket och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt analysera och effektivisera informationsöverförandet när det gäller att verkställa av- och utvisningsbeslut för personer som inte har rätt att stanna i landet.

Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över hur återvändandeprocessen kan bli mer sammanhållen och effektiv.

 

 

19.	Huvudregel om tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 15 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 31,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 3 och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 20.

 

 

Ställningstagande

Permanenta uppehållstillstånd bör helt utmönstras ur utlänningsrätten mot bakgrund av samhällskonsekvenserna av att bevilja permanent uppehålls­tillstånd och de bristande möjligheterna att vägra eller återkalla ett tillstånd på grund av t.ex. vandel. Det bör således inte bl.a. göras undantag för vidarebosatta kvotflyktingar från regeln om tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Vidare bör ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ha en tydlig koppling till angiven grund. Det bör också finnas proportionalitet när det gäller tillståndets längd. Därutöver bör ett tydligt och enkelt system för förlängning finnas.

 

 

 

20.	Huvudregel om tidsbegränsade uppehållstillstånd, punkt 15 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 14 och 20 samt

avslår motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 31,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6,

2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 3 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

Kvotflyktingssystemet är en säker och laglig väg som ger flyktingar möjlighet att komma i säkerhet utan att tvingas utlämna sig till illegala och hänsynslösa flyktingsmugglare. Systemet har också den fördelen att hjälpen kan erbjudas snabbt och till personer i de mest utsatta lägena. Genom kvotflyktingsystemet får särskilt utsatta grupper hjälp till skydd, bl.a. kvinnor och barn utan stödjande nätverk, personer som tillhör en religiös eller etnisk minoritet, hbtq-personer och personer som är sjuka eller har funktionsnedsättningar. De som kommer hit till Sverige som kvotflyktingar är de enda skyddsbehövande som ska beviljas permanenta uppehållstillstånd vid första beslutstillfället.

Sverige behöver en lagstiftning som bidrar till att landet får ett mottagande på nordisk genomsnittsnivå. Ett beviljande av tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel överensstämmer med hur det ser ut i de andra nordiska länderna och EU. En annan ordning riskerar att skapa incitament för fler att söka sig till Sverige.

 

 

 

 

21.	Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (M, SD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 i denna del och

avslår motionerna

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 1 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Sveriges regelverk bör ligga i nivå med EU:s miniminivå. Alternativt skydds-behövande bör därför beviljas ett uppehållstillstånd med en giltighetstid om tolv månader vid det första beslutstillfället.

Vidare bör giltighetstidens längd vara tolv månader även när uppehålls­tillstånd beviljas på grund av s.k. humanitära skäl.

 

 

22.	Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (C)

av Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 i denna del och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Mot bakgrund av att skyddsbehovet hos alternativt skyddsbehövande oftast är långvarigt precis som för flyktingar bör alternativt skyddsbehövande och flyktingar ha samma tillståndslängd, dvs. tre år vid första beslutstillfället.

 

 

23.	Längden på uppehållstillstånd för skyddsbehövande, punkt 16 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 1 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 i denna del.

 

 

Ställningstagande

En ordning med tretton månaders giltighetstid när uppehållstillstånd beviljas alternativt skyddsbehövande skapar enbart en ökad arbetsbörda för Migrationsverket mot bakgrund av att 98–99 procent av de med uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl som ansökte om förlängt uppehållstillstånd fick bifall. Detta tar resurser från t.ex. förstagångs­bedömningar, avvisningsärenden och identitetskontroller. I stället bör giltighetstiden när det gäller de tidsbegränsade uppehållstillstånden för alternativt skyddsbehövande vara två år för att också skapa vissa förutsättningar för att uppfylla försörjningskravet vid anhöriginvandring.

 

 

24.	Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Katarina Brännström (M) och Ann-Sofie Alm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 och

avslår motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 10 och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Vandelskravet bör skärpas. Det bör uttryckligen framgå att den som begått ett brott med straffvärde på en månads fängelse eller högre inte ska vara berättigad till permanent uppehållstillstånd. Det utesluter inte att det alltid ska göras en helhetsbedömning och att det kan finnas fall där kortare påföljd kan leda till att permanent uppehållstillstånd inte beviljas. Därutöver bör den karenstid som gäller för ansökan om svenskt medborgarskap även gälla för permanent uppehållstillstånd.

Vidare bör det ställas krav på jobb och egen varaktig försörjning samt permanent uppehållstillstånd. Att jobba och försörja sig själv ska få positiva konsekvenser, även ur ett migrationsperspektiv. Tidsbegränsade uppehålls­tillstånd ska därför kunna omvandlas till permanenta vid jobb och egen försörjning i minst ett år.

 

 

25.	Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 10 och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

avslår motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Efter tre år ska det vara möjligt för en person att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Krav ska då ställas på att utlänningen inte gjort sig skyldig till brottslighet. Den som vill ansöka före treårsgränsen ska också uppfylla krav på arbete och egen försörjning.

Vidare bör avslutat etableringsprogram ställas som ett villkor för permanent uppehållstillstånd.

 

 

26.	Identitetskrav, punkt 18 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 9.

 

 

Ställningstagande

Inom utlänningsrätten gäller en grundläggande princip om att det är den sökande som måste styrka sin identitet. Detta gäller som en huvudregel t.ex. vid anhöriginvandring.

När det gäller asylsökande tillämpas en bevislättnadsregel. Det är enligt praxis tillräckligt att en asylsökande gör sin identitet och sitt behov av skydd sannolikt. En asylsökande kan dock i vissa fall bedömas ha ett skyddsbehov även om hans eller hennes identitet inte gjorts sannolik. I tillfälliga lagen finns därutöver ett tidsbegränsat undantag från kravet på styrkt identitet för en viss grupp.

Det är av största vikt att identiteten som huvudregel ska styrkas respektive göras sannolik för den som söker skydd. För asylsökande är detta nödvändigt för att en snabb och korrekt bedömning av asylansökan ska kunna göras och för att beslut om utvisning av den som får avslag ska kunna verkställas. Mot denna bakgrund anser vi att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om ett specifikt identitetskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd.

 

 

27.	Motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, punkt 19 (S, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Som regeringen anför i propositionen bör det införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas men dessa krav bör samordnas med kommande förslag om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. Något tillkännagivande om detta behövs inte.

 

 

28.	Motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd, punkt 19 (C)

av Jonny Cato (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 5 i denna del,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

För att få permanent uppehållstillstånd ska ett krav på samhälls- och språkkunskaper inte ställas, eftersom det skulle riskera att slå mot systemet med arbetskraftsinvandring. Riksdagen bör således inte göra ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om kunskaps­krav för permanent uppehållstillstånd. Regeringen bör i stället återkomma med förslag där dessa krav endast gäller för att beviljas medborgarskap.

 

 

29.	Motioner om undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 20 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 15 i denna del och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Det bör finnas en ventil som ger möjlighet att medge undantag från försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd. I propositionen pekar regeringen på de problem som är förenade med att, såsom Migrations-kommittén och utskottet gör, kräva synnerliga skäl för undantag. Vi anser att regeringens motivering till att undantag från försörjningskravet ska få medges om det finns särskilda skäl är övertygande och att förslaget i propositionen även i övrigt är väl avvägt. Riksdagen bör därför inte göra något tillkännagivande om undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl.

 

 

30.	Vissa krav vid förlängning av tidsbegränsat uppehållstillstånd, punkt 21 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 27.

 

 

Ställningstagande

En utförlig vandelsprövning måste bli en obligatorisk del av tillstånds­prövningen i utlänningsrätten. Detta ska ske både vid en förstagångsansökan och en förlängningsansökan.

 

 

31.	Uppehållstillstånd för anhöriga, punkt 22 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 1, 4 och 11,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 34,

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10–15 och

avslår motion

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

Anhöriginvandringen bör vara hållbar och självförsörjande. Reglerna för uppehållstillstånd för anhöriga bör anpassas till miniminivån enligt folkrätten och EU-rätten. Förutom att detta innebär en direkt minskning av migrations­flödet till Sverige, sänder det klara signaler om att Sverige nu anpassar sig till en mer normal västerländsk migrationspolitik.   

Familjebanden bör vidare vara tillräckligt nära och kunna styrkas. En anknytning bör endast kunna ligga till grund för anhöriginvandring om den följer svensk lagstiftning och familjeförhållandet med säkerhet ingåtts frivilligt. Missbruk måste beivras. Familjedefinitionen bör därför anpassas till de absolut lägsta kraven enligt folkrätten och EU-rätten. En minderårig utlänning under gemensam vårdnad av en flykting som är bosatt i Sverige, och en utlänning i utlandet, bör inte kunna få ansöka om familjeåterförening i Sverige. Barnets bästa bör sättas i första rummet, barn bör därför inte bör slitas upp från sina rötter i onödan och skiljas från föräldern i hemlandet. Det bryter också den kedja av anknytning som annars hade uppstått, när den andra vårdnadshavaren ansöker om tillstånd för att återförenas med barnet som flyttat till Sverige.

Alternativt skyddsbehövande bör inte kunna utgöra anknytningsperson för anhöriginvandring enligt 5 kap. 3 eller 3 a § UtlL. För att förebygga att säkerhetsventilen missbrukas, i synnerhet i ärenden som rör barn ska det inte vara möjligt för en utlänning som erhållit uppehållstillstånd på den grunden att utgöra anknytningsperson. På samma sätt förhåller det sig med utlänningar som fått uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Dessa personer har de facto fått avslag på ansökan, och ska lämna Sverige. De ska alltså inte få utgöra anknytningsperson i anhörigärenden. Det är redan möjligt att bevilja uppehållstillstånd till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige om det föreligger synnerliga skäl (5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL). Det saknas därför behov av ytterligare regler.

Det bör vidare införas ett integrationskrav i lag och det bör kopplas till familjeåterförening. För att uppnå en förbättrad integration av både anhöriga och anknytningspersoner bör EU-rättens möjlighet att kräva integrations­åtgärder genomföras. Det bör vara möjligt att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning om kravet inte uppfylls. Vidare bör vandelskrav ställas i enlighet med minimikraven som gäller enligt familjeåterföreningsdirektivet. En kriminellt belastad person bör inte tillåtas resa in i Sverige utan att hans eller hennes vandel kontrolleras, eller vid bosättning här kunna utgöra anknytningsperson. Vandelsprövning och vandelskrav bör omfatta all anhöriginvandring och gälla även vid för­längningsansökan. Utlänningar bör åläggas att medverka i en särskild utredning om vandel.

En utlänning som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning bör kunna få ett uppehållstillstånd som varar lika länge som anknytningspersonens, dock längst i två år.

För fortsatt uppehållstillstånd (förlängning) bör det även krävas att utlänningen ska ha fört en hederlig vandel och kommit i varaktig egen försörjning och i övrigt ha en särskild anknytning till Sverige. För att få förlängt en tredje gång måste personen ha varit bosatt i Sverige med uppehållstillstånd på grund av anknytning i minst fem år.

Regeringens förslag till säkerhetsventil ”om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd” bör tas bort. Bestämmelserna som finns i dag, om det skulle förefalla uppenbart orimligt att utvisa en utlänning, är tillräckliga.

 

32.	Krav på vistelsetid för familjeåterförening, punkt 23 (M, SD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 10.

 

 

Ställningstagande

Det kan konstateras att de svenska reglerna ska motsvara EU:s minimikrav, varför det bör införas en bestämmelse som kräver att anknytningspersonen lagligen vistats i Sverige i två år för att vara berättigad till familjeåterförening. Tiden överensstämmer dessutom med etableringsprogrammets längd, vilket möjliggör för anknytningspersonen att komma i sysselsättning och på så sätt uppfylla försörjningskravet samt bidra till sina familjemedlemmars integration. Enligt artikel 12.2 i familjeåterföreningsdirektivet ska dock flyktingar vara undantagna från ett sådant krav på vistelsetid.

 

 

 

33.	Personkretsen vid anhöriginvandring, punkt 24 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 14.

 

 

Ställningstagande

Kretsen av personer som kan anhöriginvandra bör inte utökas i förhållande till Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Som ett huvudsakligt motiv till den i propositionen föreslagna utvidgade möjligheten till anhöriginvandring anges att personer i samkönade par inte har möjlighet att sammanbo i sina hemländer, och därmed inte kan utgöra ett ”etablerat förhållande” på samma sätt som olikkönade par. De personer som omfattas av reglerna om anhöriginvandring behöver ligga på en miniminivå under en överskådlig tid. Mot den bakgrunden bör regeringens förslag till utökning inte genomföras. 

Vidare bör det klarläggas hur begreppet ”ha etablerats redan i hemlandet” förhåller sig till begreppet ”etablerats före inresan” som finns i familjeåterföreningsdirektivet. Sverige kan inte avvika från en europeisk miniminivå, och frågan bör därför utredas.

 

 

34.	Motioner om krav på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd vid anknytning, punkt 25 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Frågan är om det för uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL ska krävas att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid (regeringens förslag) eller om det ska krävas att anknytningspersonen bedöms ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd (utskottets förslag). Av samma skäl som redovisas i propositionen (s. 83) anser vi att paragraferna bör vara utformade enligt regeringens förslag. Riksdagen bör således inte göra något tillkännagivande till regeringen.

 

 

35.	Uppskjuten invandringsprövning, punkt 26 (SD, KD)

av Linda Lindberg (SD), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:657 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 16,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 6,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 21 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 16 och 17 samt

avslår motionerna

2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkandena 1–3,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 4 och

2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bör utreda frågan om skydd för utlänningar som utsätts för relationsvåld. Det bör övervägas om den nuvarande reglering är tillräcklig för att skydda människor som känner sig tvungna att lämna en våldsam relation, och om det bör införas ytterligare kontroller så att utlänningar inte hamnar i sådana relationer från början.

Det måste göras olika former av registerslagningar i ärenden om uppe­hållstillstånd på grund av anknytning, särskilt om det finns skäl att misstänka att anknytningspersonen kan komma att förgripa sig på sökanden i framtiden, eller för att klargöra huruvida anknytningspersonen tidigare förgripit sig på sin sambo eller maka. Även folkbokföringen och Migrationsverkets register bör kontrolleras för anknytningspersoner. Det kan ge en bild av om någon tidigare ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personen i fråga, och därmed om det skulle kunna röra sig om någon form av ”fruimport” eller liknande.

I de fall det framkommer att anknytningspersonen tidigare dömts för vissa brott bör sökanden alltid informeras om detta muntligen. Vidare bör sökanden alltid informeras om sina rättigheter och vilket skydd som kan ges.

 

 

36.	Uppskjuten invandringsprövning, punkt 26 (C, V)

av Jonny Cato (C) och Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motionerna

2020/21:657 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 16,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 6,

2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkandena 1–3,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 4,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 21 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 16 och 17.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bör se över om reglerna som ger en anknytningsperson möjlighet att stanna kvar i Sverige om förhållandet upphört på grund av våld eller andra allvarliga kränkningar är ändamålsenliga och ger utsatta personer tillräckligt skydd.

 

 

 

37.	Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (S, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 8,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 15,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Uppehållstillstånd på grund av anknytning bör i enlighet med regeringens bedömning även fortsättningsvis få vägras om någon av makarna eller sam­borna är under 18 år. Riksdagen bör således inte göra något tillkännagivande till regeringen om att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning ska höjas till 21 år.

 

 

38.	Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 12,

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 20,

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 8 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 15,

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Det bör införas en tvingande 21-årsregel vid anhöriginvandring. Argumenten för en 21-årsregel handlar om att bekämpa tvångsäktenskap och heders­förtryck, såväl som att förbättra integrationsmöjligheterna, något som familje­återföreningsdirektivet uttryckligen anger.

 

 

39.	Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Katarina Brännström (M) och Ann-Sofie Alm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11 och

avslår motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 12,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 19–22 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 8, 12 och 13.

 

 

Ställningstagande

Regelverken bör vara strikta och försörjningskravet vid anhöriginvandring och familjeåterförening bör därför skärpas ytterligare i förhållande till vad som gäller enligt tillfälliga lagen. Sverige bör inte avvika från familjeåterförenings­direktivets minimikrav. Den som ska stå för försörjningen ska ha haft en inkomst under minst ett år som motsvarar en lägsta lön vid heltidsanställning. Det ska inte gå att uppfylla försörjningskravet med arbetslöshetsersättning eller genom inkomst från en subventionerad anställning. Personer som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ska omfattas av försörjningskrav fr.o.m. dag ett.

Av artikel 12 i familjeåterföreningsdirektivet följer att försörjningskrav kan ställas om familjeåterförening är möjlig i ett tredjeland med vilket anknytningspersonen och/eller familjemedlemmen har särskild anknytning. Regeringen föreslår att familjen ska ha särskild anknytning. För att Sverige ska ligga på en miniminivå bör det dock räcka att referenspersonen eller familjemedlemmen har särskild anknytning till ett tredjeland där familjeåterförening är möjlig.

 

 

40.	Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 12 samt

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 19–22,

bifaller delvis motion

2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4 och

avslår motionerna

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 8, 12 och 13.

 

 

Ställningstagande

Försörjningskravet bör skärpas och breddas samt omfatta så stor del av anhöriginvandringen till Sverige som möjligt. Anknytningspersonen bör ha en sådan inkomst att hushållet inte riskerar fattigdom eller social utestängning. Inkomsten ska inte omfatta sociala bidrag eller andra inkomster än från arbete och kapital. Vidare bör anhöriginvandraren ha en heltäckande sjukförsäkring för hela vistelsen i Sverige, till dess han eller hon kvalificerat sig in i välfärden genom arbete. Försörjningskravet vid anhöriginvandring bör även gälla vid förlängning av uppehållstillstånd. Försörjningskravet bör gälla till dess anknytningspersonen kommit i varaktig försörjning och även omfatta anhöriginvandring inom områden som rör studerande och arbetsmarknaden.

Bestämmelsen om undantag från försörjningskrav för anhöriga till konventionsflyktingar bör skärpas så att det motsvarar familjeåterföreningsdirektivets miniminivå. Försörjningskrav kan enligt familjeåterföreningsdirektivet ställas om familjeåterförening är möjlig i ett tredjeland med vilket anknytningspersonen och/eller familjemedlemmen har särskild anknytning. För att Sverige ska ligga på en miniminivå ska det således räcka att referenspersonen eller familjemedlemmen har särskild anknytning till ett tredjeland där familjeåterförening är möjlig. 

En så stor del av anhöriginvandringen som möjligt bör omfattas av försörjningskrav. Anhöriga till både svenska medborgare eller medborgare i EES eller Schweiz bör omfattas av försörjningskrav. Givet den omfattande integrationsskuld som byggts upp är det nödvändigt att ställa upp ytterligare krav. Särskilda förenklade regler bör dock vara möjliga för återvandrande svenska medborgares familjer. En svensk medborgare med och hans eller hennes barn, som också är svenska medborgare, kan resa in i Sverige för att leva här, medan den andra föräldern, om han eller hon är en tredjelandsmedborgare, måste stanna kvar i utlandet för att vänta på beslut om uppehållstillstånd. Kravet att ansöka utifrån, och regeln att en ansökan inifrån generellt sett inte får bifallas efter inresa, slår särskilt hårt mot denna grupp. Regeringen måste därför skyndsamt utreda möjligheten att införa

 

 

41.	Försörjningskrav vid anhöriginvandring, punkt 28 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18 samt

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 8, 12 och 13 samt

avslår motionerna

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkandena 2, 3 och 12,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkande 1,

2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 4,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 11 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 19–22.

 

 

Ställningstagande

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör inte bemyndigas att meddela föreskrifter om försörjningsförmågan. I stället bör det anges i lag att försörjningskravet är kopplat till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Förbehållsbeloppet bestäms utifrån ett s.k. normalbelopp, vilket innefattar alla vanliga levnads­kostnader utom bostadskostnad (denna kostnad beräknas särskilt och läggs till normalbeloppet).

Försörjningskravet bör vidare inte gälla för en anknytningsperson som vill återförenas med barn under 18 år. De med störst skyddsskäl bör värnas samtidigt som barn alltid ska kunna få återförenas med sin förälder eller sina föräldrar. Denna anhöriginvandring måste dock vägas in i utformandet av lagförslag för att få till ett mottagande som motsvarar en nordisk nivå.

Vidare bör det undvikas att barn, oftast pojkar, skickas på livsfarliga vägar till Sverige i hopp om att få uppehållstillstånd för att återförenas med sina familjer på svensk mark. Barn som utgör anknytningsperson bör därför ha ett försörjningskrav. Om barnen ska prioriteras bör drivkraften bakom dessa resor åtgärdas.

 

 

42.	Motioner om försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden, punkt 29 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 9, 12 och 13,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 23–25 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 7 och 11.

 

 

Ställningstagande

När det gäller försörjningskrav vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar och vid etablerade förhållanden bör följande gälla.

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara alternativt skyddsbehövande ska försörjningskravet gälla endast om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara alternativt skyddsbehövande, om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till eller om sökanden och anknytnings­personen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som kvotflykting bör försörjningskravet vid anhöriginvandring inte gälla om ansökan om uppehållstillstånd görs inom tre månader från anknytningspersonens inresa i Sverige.

Om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige ska det anses stå klart att förhållandet är väl etablerat.

Vad som angetts ovan överensstämmer med regeringens förslag och riksdagen bör därför inte göra något tillkännagivande till regeringen i dessa delar.

 

 

43.	Motioner om undantag från försörjningskrav för anhöriga vid synnerliga skäl, punkt 30 (S, C, MP)

av Rikard Larsson (S), Carina Ohlsson (S), Teresa Carvalho (S), Björn Petersson (S), Mattias Vepsä (S), Jonny Cato (C) och Rasmus Ling (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 14,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 26 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4.

 

 

Ställningstagande

Det bör finnas en möjlighet att helt eller delvis medge undantag från huvudregeln om försörjningskrav vid anhöriginvandring om det finns särskilda skäl. Riksdagen bör således inte göra något tillkännagivande till regeringen om att undantag endast ska få medges vid synnerliga skäl.

 

 

 

44.	Försörjningskrav för varaktigt bosatta, punkt 31 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32 och

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 19.

 

 

Ställningstagande

När Sverige har tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel finns det en befogad oro för att ansökningar om en ställning som varaktigt bosatta ska öka, som uppfattas som mer generöst. Samma regelverk bör därför gälla för var­aktigt bosatta som för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Villkoren för att få status som varaktigt bosatt bör alltså skärpas genom skärpta försörjningskrav, krav på hederlig vandel samt integration i form av språk- och samhällskunskapsprov. Dess varaktighet ska efter EU-rättens minimikrav vara fem år.

 

 

45.	Humanitära skäl, punkt 32 (M)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Katarina Brännström (M) och Ann-Sofie Alm (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16,

bifaller delvis motion

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

För att få till stånd en stram och långsiktigt hållbar migrationslagstiftning bör bestämmelsen om humanitära skäl skärpas. Ventilen bör fortsätta att ligga på miniminivå. Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund ska tillstånd få beviljas en utlänning om det av omständigheterna framgår att hans eller hennes anknytning till Sverige eller personliga omständigheter i övrigt nödvändiggör detta.

 

 

46.	Humanitära skäl, punkt 32 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del,

bifaller delvis motion

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32 och

avslår motionerna

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16 och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Utöver att skyddskategorin övrigt skyddsbehövande ska utmönstras bör asyl aldrig beviljas annat än i fall då ett avslag med säkerhet skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Synnerligen och särskilt ömmande omständigheter bör således avskaffas. Denna grund är godtycklig och motsvaras inte av någon tydlig reglering i vare sig internationell eller europeisk rätt. Säkerhetsventilen bör vara på absolut miniminivå enligt folkrätten på ett sätt som motsvarar tillfälliga lagen.

 

 

47.	Humanitära skäl, punkt 32 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9 och

avslår motionerna

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16,

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del och

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag som förtydligar rätten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det bör inte ha betydelse för barns anknytning till Sverige om de under vistelsen har haft uppehållstillstånd eller inte. Vidare bör den faktiska tillgången till vård i hemlandet vara avgörande, inte den teoretiska förekomsten. Därutöver bör de ärenden där en verk­ställighet skulle framstå som orimlig omfattas av bestämmelsen. Dessutom bör särskilt ömmande omständigheter gälla även för vuxna. Lagstiftningen och förarbetena bör vara tydliga i stället för att tolkningen överlämnas åt rättstillämparen.

 

 

48.	Humanitära skäl, punkt 32 (KD)

av Hans Eklind (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 2,

bifaller delvis motion

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 16 och

avslår motionerna

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 9,

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 32,

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5,

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 7,

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 16 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 i denna del.

 

 

Ställningstagande

En ny humanitär skyddsgrund bör ligga på EU:s miniminivå. Ventilen bör omfatta de personer vars anknytning till Sverige eller personliga omständig­heter i övrigt nödvändiggör detta. Vidare bör bestämmelsen kompletteras med en skrivning som tydliggör att barn får beviljas uppehållstillstånd även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att bevilja ett tillstånd för vuxna personer.

 

 

49.	Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder, punkt 33 (M, SD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 8.

 

 

Ställningstagande

Giltighetstiden för ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av verk­ställighetshinder bör vara som längst tolv månader. Fortsatt uppehållstillstånd ska få beviljas efter ansökan.

 

 

50.	Studiestöd, punkt 34 (SD)

av Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 28.

 

 

Ställningstagande

Utlänningars rätt till studiestöd bör, med förbehåll för vissa unionsrättsliga förpliktelser, kraftigt begränsas genom krav på kvalificering. Det kan också vara aktuellt att ytterligare begränsa rätten till studiestöd till att endast gälla vissa utbildningar som är kritiska för den svenska ekonomin och inom vilka det råder brist som inte kan tillgodoses på annat vis.

 

 

51.	Förlängning av tillfälliga lagen, punkt 35 (M, SD, KD)

av Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD).

– Vid avslag på utskottets förslag punkterna 2-5, 7 och 8 samt på motion 2020/21:4063 under punkterna 11, 16, 17, 19, 20, 23-25, 27-30, 32, 33 –

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 17.

 

 

Ställningstagande

Regeringens lagförslag svarar inte upp mot de behov Sverige har och kommer inte leda till att Sverige får en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning. Vi kommer att riva upp lagen som regeringen föreslår efter valet 2022. För det fall riksdagen avslår samtliga förslag i utskottsinitiativet och samtliga våra yrkanden i följdmotionen bör lagen om tillfälliga begränsningar av möjlig­heten att få uppehållstillstånd i Sverige fortsätta att gälla till den 1 juli 2024. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

 

Särskilda yttranden

 

1.	Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och undantag från krav för permanent uppehållstillstånd vid synnerliga skäl, punkt 7 (C)
	Jonny Cato (C) anför:

 

Jag ställer mig inte bakom utskottets förslag till skarpa lagändringar i regeringens förslag och stödjer därför reservation 6, som också Social­demokraterna och Miljöpartiet står bakom. Jag vill dock framhålla att Centerpartiet inte delar regeringens uppfattning om att språk- och samhälls-kunskapskrav ska införas men vid en senare tidpunkt.

 

 

2.	Möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 8 (C)
	Jonny Cato (C) anför:

 

Jag ställer mig inte bakom utskottets förslag till skarpa lagändringar i regeringens förslag och stödjer därför reservation 7, som också Social­demokraterna och Miljöpartiet står bakom. Jag vill dock framhålla att Centerpartiet delar uppfattningen att möjligheten att vägra uppehållstillstånd på grund av ålder bör höjas till 21 år.

 

 

3.	En rättssäker asylprocess, punkt 12 (KD)
	Hans Eklind (KD) anför:

 

Kristdemokraternas politik på detta område har presenterats, och motionsyrkanden behandlats, i samband med riksdagens beslut om betänkande 2020/21:SfU20. Jag har därför nu ingen reservation under punkt 12.

 

 

4.	Återvändande, punkt 14 (M, SD, KD)
	Maria Malmer Stenergard (M), Mattias Karlsson i Luleå (M), Linda Lindberg (SD), Katarina Brännström (M), Hans Eklind (KD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Ann-Sofie Alm (M) och Jennie Åfeldt (SD) anför:

 

Moderaternas, Sverigedemokraternas respektive Kristdemokraternas sammanhängande politik på detta område har presenterats, och respektive partis motionsyrkanden behandlats, i samband med riksdagens beslut om betänkande 2020/21:SfU20. Vi har därför inga reservationer under punkt 14.

 

 

 

 

5.	Vissa krav för permanent uppehållstillstånd, punkt 17 (SD)
	Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD) anför:

 

Som framgår av reservation 19 anser Sverigedemokraterna att permanent uppehållstillstånd bör utmönstras ur utlänningsrätten. Om detta inte är möjligt ska kraven för permanent uppehållstillstånd vara så stränga som möjligt.

Vi välkomnar att Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår vissa strängare krav, men eftersom de samtidigt föreslår andra ändringar för att göra det lättare att få permanent uppehållstillstånd kan vi inte stödja deras förslag. Vi avstår därför från ställningstagande när det gäller vissa krav för permanent uppehållstillstånd (punkt 17).

 

 

6.	Motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder, punkt 27 (SD)
	Linda Lindberg (SD), Jonas Andersson i Skellefteå (SD) och Jennie Åfeldt (SD) anför:

 

Om vårt förslag till ställningstagande i frågan om att vägra uppehållstillstånd för anhöriga på grund av ålder (reservation 38) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser vi att i huvudvoteringen stödja det alternativ som förordas av företrädarna för Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, dvs. det förslag till tillkännagivande som i betänkandet läggs fram som utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 27.

 

 

7.	Särskilt yttrande (V)
	Christina Höj Larsen (V) anför:

 

Som framgår av reservation 1 anser jag att riksdagen bör avslå propositionen. För den händelse att reservationen inte vinner bifall ska riksdagen bl.a. ta ställning till utskottets förslag till riksdagsbeslut punkterna 2–5, 7 och 8. Utskottets förslag i nämnda punkter innebär bl.a. att riksdagen antar utskottets förslag till ändring av vissa paragrafer i regeringens förslag till ändring i utlänningslagen. Utskottets förslag till ändringar innebär en ännu mer restriktiv ordning än vad som föreslås i propositionen. I voteringen avser Vänsterpartiet därför att stödja det alternativ som förordas av företrädarna för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, dvs. att riksdagen ska bifalla propositionen i aktuella delar.

I voteringen avser Vänsterpartiet även att stödja de alternativ som förordas av företrädarna för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i reservationerna 27 och 37 respektive av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i reservationerna 26, 29, 34, 42 och 43, dvs. att riksdagen inte ska göra till­kännagivanden i frågorna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:1211) om ändring i lagen (2019:487) om ändring i lagen (2017:356) om ändring i utlänningslagen (2005:716).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen  (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen  (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i  studiestödslagen (1999:1395).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen  (2001:82) om svenskt medborgarskap.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen  (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Följdmotionerna

2020/21:4059 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör analysera utformningen av utlänningslagen i relation till det fortsatta arbetet för en gemensam europeisk asyllagstiftning där asylrätten värnas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om identitetsprövning vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättssäkerhetsfrågor i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4063 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det första uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska gälla i tolv månader och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillståndstidens längd ska vara tolv månader när uppehållstillstånd beviljas på grund av humanitära skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillståndstidens längd ska vara max tolv månader när uppehållstillstånd beviljas på grund av hinder mot verkställighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det av lagtexten ska framgå att sökanden ska uppfylla krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vandelskravet bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska krävas synnerliga skäl för undantag från vissa av kraven för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kretsen av personer som kan anhöriginvandra inte ska utökas i förhållande till Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas ”uppehållstillstånd under en längre tid” i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen tas bort och ersätts med förslagen i Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik om att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att beviljas ”varaktigt uppehållstillstånd”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande som huvudregel inte ska undantas från försörjningskravet under tre månader och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en bestämmelse som kräver att anknytningspersonen lagligen vistats i Sverige i två år för att vara berättigad till familjeåterförening, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska räcka att referenspersonen eller familjemedlemmen har anknytning till ett tredje land där familjeåterförening är möjlig för att försörjningskravet ska gälla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stryka 5 kap. 3 d § tredje stycket utlänningslagen om när det ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsfristen för undantag från försörjningskravet för kvotflyktingars anhöriginvandring ändras till att beräknas på samma sätt som för flyktingar och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anknytningspersonen kan undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring om det finns synnerliga skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen om humanitära skäl ska skärpas i enlighet med vad som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige till den 1 juli 2024 och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är angeläget att en lagteknisk översyn av lagstiftningen genomförs och att den genomförs inom en inte alltför avlägsen framtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.Riksdagen avslår proposition 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen vid en återgång till utlänningslagens lydelse före den 20 juli 2016 bör återkomma med förslag på översyn av lagen och nödvändiga övergångsbestämmelser och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över rättssäkerheten inom asylprocesser och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att införa en form av regularisering för den som drabbats av den bristande migrationslagstiftning som gällt de senaste åren och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4070 av Jonny Cato m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande och flyktingar ska ha samma tillståndslängd, dvs. tre år, vid en första prövning och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte införa språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av anknytning om någon av makarna är under 21 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över rättssäkerheten i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över hur återvändandeprocessen kan bli mer sammanhållen och effektiv och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4073 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av migrationslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en human asylpolitik mot irreguljär migration och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa förstalandsprincipen och modernisera asylrätten och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övrigt skyddsbehövande och liknande begrepp och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längden på uppehållstillstånd för alternativt skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkerhetsventil på absolut miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korta uppehållstillstånd vid verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddsbehövande och vissa närliggande grupper inte ska kunna utgöra anknytningsperson för s.k. snabb anknytning och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande inte ska kunna utgöra anknytningspersoner för anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlänningar som fått uppehållstillstånd genom säkerhetsventilen eller på grund av verkställighetshinder inte ska kunna utgöra anknytningspersoner och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa familjedefinitionen till de absolut lägsta kraven i folkrätten och EU-rätten och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa integrationskrav i lag och koppla detta till rätten till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vandelskrav vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om längden på uppehållstillstånd på grund av anknytning och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta regler för uppehållstillstånd när förhållandet upphört och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om skydd för utlänningar som utsätts för relationsvåld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tvingande 21-årsregel vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet ska skärpas och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet vid anhöriginvandring även bör gälla vid förlängning av tillstånd och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag från försörjningskravet när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, EES eller Schweiz, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag från försörjningskravet när anknytningspersonen är konventionsflykting, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om definitionen av ett väletablerat förhållande för konventionsflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag från försörjningskravet för vidarebosatta (kvotflyktingar) och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övriga undantag från försörjningskravet och en nödventil och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vandelsprövning i fler fall och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till studiestöd och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4075 av Hans Eklind m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om innebörden av en långsiktigt hållbar migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny humanitär skyddsgrund på EU:s miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett språk- och samhällsorienteringskrav och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om undantag vid synnerliga skäl och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om varaktigt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillstånd ska få vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsfristen för kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet ska kopplas till förbehållsbeloppet och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett identitetskrav för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de tillfälliga uppehållstillståndens längd och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försörjningskrav för anknytningspersoner med tillfälliga uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försörjningskrav för en anknytningsperson som vill återförenas med barn under 18 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försörjningskrav för barn som utgör anknytningspersoner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

14.Riksdagen avslår förslaget om ett utvidgat anknytningsbegrepp.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:306 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag som förtydligar rätten till uppehållstillstånd av humanitära skäl och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en begränsning av möjligheten till anhöriginvandring för unga vuxna och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:657 av Ebba Hermansson m.fl. (SD):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd från relationsvåld i anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1304 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska såväl som enskilt land som inom EU och FN verka för en human migrationspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en begränsning av möjligheten till anhöriginvandring för unga vuxna och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1618 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till anhöriginvandring för skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vilken anhöriginvandring som ska omfattas av försörjningskrav och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på hederlig vandel för anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd för utsatta personer och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en begränsning av möjligheten till anhöriginvandring för unga vuxna och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återförening i hemland eller tredje land och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda förenklade regler för återvandrande svenska medborgares familjer och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principen om första säkra land och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa synnerligen och särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett avskaffande av den s.k. gymnasielagen och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1620 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundprinciper för en ansvarsfull migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hållbar och självförsörjande anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en flyktingpolitik baserad på effektivitet och närhetsprinciper och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillfälliga uppehållstillstånd med tydlig koppling till beviljandegrund och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tillfällig lag på garanterad miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett helhetsgrepp kring utlänningslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2524 av Ola Johansson och Helena Vilhelmsson (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av den s.k. tvåårsregeln och därmed underlätta för kvinnor som lämnat sin make att få ett permanent uppehållstillstånd tidigare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för bättre samordning mellan ansvariga myndigheter – ett aktivt samarbete mellan länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, regioner och kvinnojourer – så att nolltolerans mot våld mot kvinnor ska gälla alla kvinnor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att alla vuxna som fått uppehållstillstånd genom anknytning till en partner som inte i sin tur är flykting ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter och tilldelas en kontaktperson och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2552 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD):

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta krav för att erhålla ställning som varaktigt bosatt och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2701 av Leila Ali-Elmi m.fl. (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av permanenta uppehållstillstånd och möjligheter till familjeåterförening för en framgångsrik etablering och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2702 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som är svårt sjuka eller särskilt utsatta ska ges möjlighet till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till permanenta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som lämnar en våldsam partner ska få ett starkare skydd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att unga personer med stark anknytning till Sverige ska ges större möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtq-flyktingar ska ha rätt till familjeåterförening även om deras kärlek var förbjuden i hemlandet och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa fler lagliga vägar för människor på flykt att komma till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för anhöriginvandring ska omfatta samtliga svenska medborgare samt de som har uppehållsrätt i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om den lag som ger en anknytningsperson möjlighet att stanna kvar i Sverige om förhållandet upphört på grund av våld eller andra allvarliga kränkningar, är ändamålsenlig, och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3255 av Fredrik Malm m.fl. (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förbättra rättssäkerheten och hållbarheten i asylsystemet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3405 av Sofia Damm m.fl. (KD):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avslutat etableringsprogram som ett villkor för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa godkänt prov i svenska språket och samhällsorientering som villkor för att få sin ansökan om permanent uppehållstillstånd prövad inom tre år från beviljat tillfälligt uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa godkänt språkprov och samhällsorienteringsprov som villkor för att få permanent uppehållstillstånd för den som har fortsatt skyddsbehov efter tre år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa ett volymmål för asylmottagandet på nordiska nivåer och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en permanent migrationslagstiftning i allt väsentligt ska innebära en faktisk miniminivå enligt EU-nivå och övriga internationella åtaganden och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i en permanent migrationslagstiftning ska ingå tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska ställas krav på grundläggande kunskaper i det svenska språket samt krav på jobb och egen varaktig försörjning samt vandelsprövning för permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett strikt regelverk och skärpta försörjningskrav vid familjeåterförening och anhöriginvandring och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en humanitär skyddsgrund i en permanent migrationslagstiftning ska vara i nivå med de lägst ställda kraven i svenska konventionsåtaganden och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande för ett fördjupat nordiskt samarbete på migrationsområdet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human, rättssäker och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska söktrycket av asylsökande till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för den som har beviljats asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav för att erhålla ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en humanitär ventil ska återinföras i migrationslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskrav ska gälla för alla utom egna barn under 18 år och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid familjeåterförening ska försörjningskrav gälla för anknytningspersonen och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidsbegränsat uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd vid första beslutstillfället och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvinnor som kränks eller riskerar att kränkas under tiden för den s.k. tvåårsregeln och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3711 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1.Riksdagen beslutar i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 1 kap. 1 a och 12 §§, 4 kap. 2 a §, 5 kap. 1 a, 8, 9 och 25 §§ och 5 a kap. 3 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 1 a §, 4 kap. 2 c, 3 a, 5 a och 5 c §§, 5 kap. 1, 2, 3–3 e, 6, 7 §§ och rubriken närmast före 7, 11, 15 a, 16, 17 a, 18 och 24 §§, 5 a kap. 2 och 4 §§, 9 kap. 8 §, 12 kap. 3, 8 a, 16 b, 18, 19 och 19 b §§, 13 kap. 17 §, 14 kap. 3 §, 16 kap. 11 § och 18 kap. 1 § ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1, dels att det ska införas en ny paragraf 5 kap. 7 a § och närmast före 5 kap. 10 § en ny rubrik som ska lyda ”Tidsbegränsat uppehållstillstånd”, dels att rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska lyda ”När en utlänning upphör att vara flykting eller alternativt skyddsbehövande” och att rubriken närmast före 12 kap. 8 a § ska lyda ”Avvisning och utvisning av utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande”.

2.Riksdagen beslutar att 5 kap. 12 §, 35 kap. 8 § och 67 kap. 7 § socialförsäkringsbalken ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

3.Riksdagen beslutar att 5 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

4.Riksdagen beslutar att 1 och 1 a §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

5.Riksdagen beslutar att 2 kap. 4 och 4 a §§ samt 3 kap. 4 och 4 a §§ studiestödslagen (1999:1395) ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

6.Riksdagen beslutar att 6 och 8 §§ lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

7.Riksdagen beslutar att 3 § lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

8.Riksdagen beslutar att 4 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha den lydelse som framgår av motionens bilaga 1.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)  

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

5 kap.

3 §

Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till

1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,

2. ett utländskt barn som är ogift och

a) har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller

b) har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,

3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet

– har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,

– gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller

– gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,

4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och

5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1–2 ska även beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1–2 ska även beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

3 a §

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till

1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som

a) är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, eller

b) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, 2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,

b) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, 2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,

3. en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,

4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och

5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,

2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller

3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1 a, 3 och 4 och tredje stycket 2 ska inte beviljas om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §.

3 d §

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om 1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting gäller kraven i 3 b § endast om       1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting,

2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller

3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen är en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) räknas tidsfristen i första stycket 1 från det att anknytningspersonen har rest in i Sverige. Vid tillämpning av första stycket 3 ska det anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.

3 f §

Utöver vad som följer av 3 c–3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Utöver vad som följer av 3 c–3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns synnerliga skäl.

6 §

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av första stycket och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

 

8 §

Kravet i 7 § 1 gäller inte om

1. utlänningen är ett barn,

2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller

3. det finns särskilda skäl.

3. det finns synnerliga skäl.

Kravet i 7 § 2 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.

17 a §

Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om

1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,

2. en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, eller

3. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, om

1. makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,

2. den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller

3. någon av makarna eller samborna är under 18 år.

3. någon av makarna eller samborna är under 21 år.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

 

Bilaga 4

Utskottets lagförslag

Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7, 8 och 24 §§ utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.

 

Lydelse enligt riksdagens beslut (punkt 6)

Utskottets förslag

5 kap.

7 §

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

1. utlänningen kan försörja sig, och 2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas.

1. utlänningen uppfyller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, 2. utlänningen kan försörja sig, och 3. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas.

 

 

Utskottets förslag i bilaga 3

8 §

Kravet i 7 § 1 gäller inte om

Kraven i 7 § 1 och 2 gäller inte om

1. utlänningen är ett barn,

2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller

3. det finns synnerliga skäl.

Kravet i 7 § 2 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

Kravet i 7 § 3 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.

Lydelse enligt riksdagens beslut (punkt 6)

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 7 § 1.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utformning och kontroll av språk- och samhällskunskapskrav samt om försörjningsförmåga enligt 7 § 1 och 2.

                                      

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

 

Bilaga 5

Utskottets remitterade promemoria

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanser

Remissvaren finns tillgängliga i riksdagen (dnr 1961:2020/21)

Bilaga 7

Utskottets lagrådsremiss

 

Bilaga 8

Lagrådets yttrande