H801CU16: Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion

Civilutskottets betänkande 2020/21:CU16

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i föräldrabalken och i lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.

Lagändringarna innebär att föräldraskap ska presumeras i fler fall än i dag, vilket medför att regleringen blir könsneutral och jämlik. Om modern vid barnets födelse är gift eller registrerad partner med en kvinna, ska kvinnan sålunda automatiskt anses som barnets förälder. Motsvarande ska gälla för faderskap eller moderskap för gifta par där en av makarna eller båda har ändrat könstillhörighet.

Genom lagändringarna moderniseras och förenklas också reglerna om bekräftelse av föräldraskap. Ogifta föräldrar, som är myndiga och folkbok­förda i Sverige, ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.

Dessutom moderniseras regleringen om faderskapsundersökningar på så sätt att den görs teknikneutral och genom att förutsättningarna för en domstol att besluta om en rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man regleras särskilt. Rättsgenetiska undersökningar vid utredning av faderskap enligt föräldrabalken ska betalas av staten.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskot­tet bör regeringen återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräld­rar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Utskottets förslag grundas på förslag i åtta motioner.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet finns elva reservationer (S, M, SD, C, V, KD, L, MP). I en av reservationerna (S, V, MP) föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen. I en annan reservation (M, C, V, KD, L) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om begräns­ning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap.

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:176 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskaps­presumtion.

13 yrkanden i följdmotioner.

19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Presumerat föräldraskap för sambor

Hävande av presumerade föräldraskap

Bekräftelse av föräldraskap

Faderskapsundersökningar

Övriga frågor om föräldraskap m.m.

Reservationer

1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)

2.Presumerat föräldraskap för sambor, punkt 2 (M, C, L)

3.Begränsning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap, punkt 3 (M, C, V, KD, L)

4.Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt, punkt 4 (M, KD)

5.Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt, punkt 4 (C, L)

6.Digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse, punkt 5 (S, V, MP)

7.Bekräftelse av föräldraskap i övrigt, punkt 6 (SD)

8.Faderskapsundersökningar, punkt 7 (SD)

9.Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (C)

10.Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (V)

11.Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.	Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:176 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 4 och 6,

2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 6 och

2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation 1 (SD)

2.	Presumerat föräldraskap för sambor

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:3009 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M),

2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 5 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.

 

Reservation 2 (M, C, L)

3.	Begränsning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 1,

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 1 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del.

 

Reservation 3 (M, C, V, KD, L)

4.	Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 2 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del.

 

Reservation 4 (M, KD)

Reservation 5 (C, L)

5.	Digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3,

2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 35,

2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 41,

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4,

2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 60,

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 33 och

2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

 

Reservation 6 (S, V, MP)

6.	Bekräftelse av föräldraskap i övrigt

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 36 och

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.

 

Reservation 7 (SD)

7.	Faderskapsundersökningar

Riksdagen avslår motion

2020/21:655 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 7.2.

 

Reservation 8 (SD)

8.	Övriga frågor om föräldraskap m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 4,

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.2,

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.

 

Reservation 9 (C)

Reservation 10 (V)

Reservation 11 (L)

Stockholm den 15 juni 2021

På civilutskottets vägnar

Emma Hult

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V), Malin Danielsson (L) och Johnny Skalin (SD).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2020/21:176 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstad­komma könsneutral föräldraskapspresumtion. I propositionen finns en redo­görelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

5 motioner med sammanlagt 13 yrkanden har väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet även 12 motioner med 19 yr­kanden från allmänna motionstiden 2020/21. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Riksdagen riktade våren 2019 ett tillkännagivande till regeringen om att prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap om moderniseringar av regelverket för bekräftelse av faderskap för ogifta, så att lagändringar kan träda i kraft så snart som möjligt (bet. 2018/19:CU7, rskr. 2018/19:180). I betänkandet behandlas även den redovisning av hanteringen av tillkännagivandet som regeringen gör i propo­sitionen.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Riksdagens tillkännagivande om bekräftelse av faderskap

Riksdagen riktade, på utskottets förslag, våren 2019 ett tillkännagivande till regeringen om att prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap om moderniseringar av regel­verket för bekräftelse av faderskap för ogifta, så att lagändringar kan träda i kraft så snart som möjligt (bet. 2018/19:CU7, rskr. 2018/19:180). Enligt tillkännagivandet bör regeringen också närmare överväga om det, trots utred­ningens bedömning i frågan, även ska vara möjligt att lämna en elektronisk bekräftelse före barnets födelse. Som skäl för tillkännagivandet anförde utskottet bl.a. följande:

Utskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt att lämna en faderskaps-bekräftelse före ett barns födelse. Enligt föreskrifter och allmänna råd bör dock socialnämnden godkänna bekräftelsen först efter att barnet är fött. När socialnämnden på begäran inleder en faderskapsutredning före barnets födelse, beräknas i praktiken en preliminär konceptionstid och upprättas en bekräftelse. När barnet är fött, beräknas en ny konceptionstid utifrån födelsevikten. Om den nya konceptionstiden faller inom den tidigare beräknade konceptionstiden, godkänner socialnämnden bekräftelsen utan vidare kontakt med parterna och underrättar Skatteverket om det fastställda faderskapet.

Som framgår ovan har Utredningen om faderskap och föräldraskap bl.a. haft i uppdrag att lämna förslag på hur reglerna om bekräftelse av faderskap och föräldraskap för ogifta kan moderniseras och förenklas, med beaktande av vikten av att fastställda faderskap blir korrekta och de möjligheter som digitaliseringen kan erbjuda för att förenkla förfarandet.

Utredningen föreslår i sitt betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) flera förenklingar i regelverket. Det föreslås dels att kravet på bevittning av en faderskapsbekräftelse tas bort, dels att det även ska vara möjligt att bekräfta faderskap elektroniskt utan krav på godkännande från socialnämnden. Utredningen anser också att blivande föräldrar bör få information både om den befintliga möjligheten till bekräftelse hos socialnämnden före barnets födelse och om den föreslagna, nya möjligheten till elektronisk bekräftelse.

Utskottet välkomnar utredningens förslag och anser att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen, så att lagändringar kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen bör samtidigt överväga vissa ytterligare moderniseringar av reglerna. Utskottet konstaterar i den delen att utredningen gör bedömningen att det inte ska vara möjligt att lämna en elektronisk bekräftelse före barnets födelse. Utskottet anser att regeringen bör närmare överväga om en sådan möjlighet trots det bör införas.

Propositionen

Inledning

Regeringen lämnar i propositionen förslag som syftar till att – med utgångs­punkt i barnets bästa – göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ändamålsenlig. Förslagen motiveras med att det är viktigt att den föräldraskapsrättsliga regleringen utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassad för olika sätt att få barn och bilda familj.

Nya regler om presumerat föräldraskap

En könsneutral föräldraskapspresumtion

Regeringen föreslår att föräldraskap ska presumeras i fler fall än i dag, vilket innebär att regleringen blir könsneutral och jämlik. Om modern vid barnets födelse är gift eller registrerad partner med en kvinna, ska kvinnan sålunda automatiskt anses som barnets förälder. Motsvarande ska gälla för faderskap eller moderskap för gifta par där en av makarna eller båda har ändrat köns­tillhörighet.

Presumtionerna ska gälla även när den make eller registrerade partner som inte har fött barnet har avlidit och barnet föds inom en sådan tid efter hans eller hennes död att barnet kan ha tillkommit dessförinnan.

Hävande av ett presumerat föräldraskap

Regeringen föreslår att det ska införas regler som innebär att förutsättningarna för att häva ett presumerat föräldraskap blir desamma för alla föräldraskaps­presumtioner.

Med anledning av de nya föräldraskapspresumtionerna ska det vidare in-föras processuella bestämmelser om bl.a. talerätt och behörig domstol, vilka motsvarar dem som gäller i fråga om faderskapspresumtion.

Enklare bekräftelse av föräldraskap

Digital bekräftelse av föräldraskap

Regeringen föreslår att reglerna om bekräftelse av föräldraskap ska moder­niseras och förenklas. Sålunda ska bekräftelse av ett föräldraskap kunna göras digitalt efter barnets födelse utan socialnämndens medverkan. Bekräftelsen ska godkännas digitalt av den som har fött barnet för att den ska gälla.

En digital bekräftelse ska vara möjlig om den som har fött barnet och den som lämnar bekräftelsen är myndiga och folkbokförda i Sverige när barnet föds och om barnet är folkbokfört i Sverige när bekräftelsen lämnas. Möjlig­heten till digital bekräftelse ska inte finnas för det fall det handlar om att häva ett presumerat föräldraskap genom godkännande av någon annans bekräftelse av föräldraskapet.

En digital bekräftelse ska lämnas och godkännas senast 14 dagar efter barn­ets födelse.

Om den som har fött barnet är över 18 år och folkbokförd i Sverige ska skyldigheten för socialnämnden att utreda ett föräldraskap inträda först 15 da­gar efter barnets födelse.

Det ska i lagen upplysas om att regeringen eller den myndighet som reger­ingen bestämmer kan meddela föreskrifter om hur en digital bekräftelse ska lämnas och godkännas.

Vidare anser regeringen att Skatteverket bör ansvara för att utveckla och förvalta systemet för digital bekräftelse. Regeringen gör också bedömningen att en anmälan om gemensam vårdnad till Skatteverket bör kunna göras även inom ramen för det digitala systemet för bekräftelse av föräldraskap.

Bekräftelse av föräldraskap hos socialnämnden

Regeringen föreslår att en bekräftelse hos socialnämnden av föräldraskapet till ett barn som är under 18 år ska lämnas vid ett personligt besök och att bekräf­telsen inte längre ska behöva bevittnas. Socialnämnden ska i enskilda fall få medge undantag från kravet på personligt besök om det finns särskilda skäl.

Information och vägledning om de nya reglerna

Regeringen konstaterar att de föreslagna reglerna om föräldraskapspresumtion och om digital bekräftelse innebär att det finns en risk för felaktiga föräldraskap, vilket kan leda till att föräldraskap hävs längre fram. Regeringen anser därför att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) bör ges i uppdrag att ta fram och sprida information om innebörden av föräldra­skapspresumtionen, digital bekräftelse av föräldraskap och möjligheten att häva ett föräldraskap. Regeringen avser att återkomma med ett sådant uppdrag.

Regeringen förutsätter också att MFoF ser över sina föreskrifter och allmänna råd i syfte att anpassa dem till de nya reglerna.

Modernare regler om faderskapsundersökningar

Regeringen föreslår att regleringen om faderskapsundersökningar ska moder­niseras i syfte att göra den tydligare och mer rättssäker. Regleringen ska göras teknikneutral och innehålla en generell bestämmelse om s.k. menprövning.

Sålunda ska lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap byta namn till lagen om rättsgenetisk undersökning vid utredning av fader­skap, och begreppet rättsgenetisk undersökning ska införas genomgående i lagen.

I en ny, inledande paragraf ska det tydliggöras att lagen innehåller bestäm­melser om rättsgenetisk undersökning vid utredning av faderskap enligt för­äldrabalken och att en sådan undersökning endast får innefatta provtagning som kan ske utan nämnvärt men.

Bestämmelsen i föräldrabalken om när socialnämnden bör verka för att en blodundersökning görs ska ändras till att avse rättsgenetisk undersökning.

Dessutom ska det införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.

Vidare ska kostnaden för provtagning och undersökning av prov som sker efter beslut av domstol eller på initiativ av socialnämnden vid utredning av faderskap enligt föräldrabalken betalas av staten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Äldre föreskrifter ska dock fortfarande gälla för en bekräftelse av föräldra-skap till ett barn som har fötts före ikraftträdandet.

Vidare ska hittillsvarande bestämmelser om kostnadsansvaret för en fader­skapsundersökning fortfarande gälla för undersökningar av prov som har utförts före ikraftträdandet.

Konsekvenser för enskilda

Regeringen bedömer att förslagen om att föräldraskap ska presumeras i fler fall än tidigare får positiva effekter för de barn som genom förslagen kommer att ha två rättsliga föräldrar redan från födseln. Förslagen bedöms även leda till ökad jämlikhet genom att alla barn med gifta föräldrar behandlas lika.

Vidare bedöms förslagen om en modernisering av reglerna om bekräftelse av föräldraskap få positiva effekter för enskilda i de fall föräldrarna inte är gifta eller registrerade partner. Om en bekräftelse görs digitalt kommer fler barn än i dag att få faderskapet eller föräldraskapet registrerat i folkbok­föringen i nära anslutning till barnets födelse.

Samtidigt medför, enligt regeringen, förslagen en viss risk för att föräldra­skap registreras trots att det finns grund för att häva föräldraskapet, t.ex. när regelverket för assisterad befruktning med donerade spermier inte har följts. Regeringen anser att detta bör motverkas genom informationsinsatser.

Riksdagens tillkännagivande

Genom förslagen i propositionen anser regeringen att riksdagens tillkänna­givande om bekräftelse av faderskap är slutbehandlat.

Motionerna

Följdmotion

I kommittémotion 2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) föreslås att riksdagen dels ska avslå regeringens förslag i propositionen (yrkande 1), dels ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med en proposition där barnperspektivet beaktas bättre (yrkande 2). Motionärerna anser att lagförslagen i flera avseenden innebär en försämring jämfört med dagens regelverk när det gäller barnets rätt till sina biologiska föräldrar och till kännedom om sitt biologiska arv. Enligt motionärerna är det troligt att fler föräldrar väljer bort den möjlighet som redan finns att påbörja en fader­skapsutredning hos socialnämnden före barnets födelse till förmån för den nya, digitala lösningen som enbart kan användas efter barnets födelse. Detta, liksom senareläggningen av socialnämndens utredningsskyldighet, menar motionärerna skulle vara negativt från barnets perspektiv.

Motioner från allmänna motionstiden

I kommittémotion 2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag i enlighet med förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68).

I kommittémotion 2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som likställer olikkönade och samkönade par i fråga om föräldraskapspresumtion (yrkande 4). I samma motion begärs också ett tillkännagivande om att reger­ingen bör låta utreda möjligheten att fastställa ett föräldraskap före barnets födelse (yrkande 6).

I kommittémotion 2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 6 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att det införs en föräldraskapspresumtion för en make till den som föder ett barn efter ändrad könstillhörighet.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet, i likhet med regeringen, framhålla vikten av att den föräldraskapsrättsliga regleringen utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassad till olika sätt att få barn och bilda familj. Det kan konstateras att lagförslagen i ärendet syftar till att – med utgångspunkt i barnets bästa – göra den föräldraskapsrättsliga regleringen mer modern, jämlik och ända­målsenlig. Utskottet välkomnar detta.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning att förslaget om en köns­neutral föräldraskapspresumtion medför positiva effekter för de barn som genom förslaget kommer att ha två rättsliga föräldrar redan från födseln, vilket även leder till ökad jämlikhet genom att alla barn med gifta föräldrar behandlas lika.

Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att den föreslagna moderniseringen av reglerna om bekräftelse av föräldraskap medför positiva effekter för enskilda i de fall föräldrarna inte är gifta eller registrerade partner. Om en bekräftelse görs digitalt kommer fler barn än i dag att få faderskapet eller föräldraskapet registrerat i folkbokföringen i nära anslutning till barnets födelse.

Samtidigt medför förslagen en viss risk för att föräldraskap registreras trots att det finns grund för att häva föräldraskapet, t.ex. när regelverket för assiste­rad befruktning med donerade spermier inte har följts. I likhet med regeringen anser utskottet att detta bör motverkas genom de informationsinsatser som aviseras i propositionen.

Sammanfattningsvis anser utskottet därför att lagförslagen bör antas av de skäl som anförs i propositionen. Därmed bör motion 2020/21:4005 (SD) yr­kandena 1 och 2 avslås.

Vidare bedömer utskottet att övriga motionsyrkanden är tillgodosedda genom lagförslagen i ärendet. Även dessa bör därför avslås.

När det sedan gäller riksdagens tillkännagivande om bekräftelse av fader­skap har utskottet inga invändningar mot regeringens redovisning av det.

Utskottet övergår nu till att under särskilda rubriker behandla motions­yrkanden som samtliga innehåller förslag om tillkännagivanden i frågor som anknyter till lagförslagen.

Presumerat föräldraskap för sambor

Motionerna

Följdmotion

I kommittémotion 2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att föräldraskapspresumtionen bör utvidgas till att även gälla sambor.

Motioner från allmänna motionstiden

I kommittémotion 2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 5 föreslås ett motsvarande tillkännagivande till regeringen som ovan om att samboförhållanden bör likställas med äktenskap när det gäller föräldraskaps­presumtion.

Ett motsvarande förslag finns också i motion 2020/21:3009 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M).

Propositionen

Regeringen anför i propositionen att det inom ramen för detta lagstiftnings­ärende inte är möjligt att överväga frågan om en föräldraskapspresumtion även för sambor, vilket några remissinstanser efterfrågar. Regeringen hänvisar dock till de föreslagna lagändringarna om att förenkla processen för bekräftelse av föräldraskap för ogifta föräldrar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de nya, modernare reglerna om bekräftelse av föräldraskap ger ogifta föräldrar en möjlighet att digitalt bekräfta ett föräld­raskap utan socialnämndens medverkan. Detta innebär att fler barn än i dag kommer att få faderskapet eller föräldraskapet registrerat i folkbokföringen i nära anslutning till barnets födelse. Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, och de bör därför avslås.

Hävande av presumerade föräldraskap

Motionerna

Begränsning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap

I kommittémotion 2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett presumerat föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator.

Samma förslag finns i kommittémotionerna

•       2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 1

•       2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 1

•       2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del.

Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt

I kommittémotion 2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag om presumerade faderskap som innebär en återgång till de hävanderegler som gällde före den 1 januari 2019.

I kommittémotion 2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del finns ett motsvarande förslag om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär en återgång till de hävanderegler som gällde före den 1 januari 2019.

I kommittémotion 2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att hävandereglerna för presu­merade föräldraskap bör utredas närmare.

I kommittémotion 2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yr­kande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska åter­komma till riksdagen med nya, moderna och begränsade hävanderegler som är anpassade till den nya föräldraskapspresumtionen.

Regleringen om hävande av presumerade föräldraskap och faderskap

Ett faderskap som baseras på faderskapspresumtionen kan hävas under vissa förutsättningar. Om barnet har tillkommit genom samlag kan faderskapet hävas bl.a. om det är utrett att modern har haft samlag med en annan man under den tid då barnet kan ha avlats och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre mannen (1 kap. 2 § föräldrabal­ken). För det fall barnet har tillkommit genom insemination eller befruktning utanför kroppen (assisterad befruktning) kan faderskapet hävas om maken inte har lämnat sitt samtycke till behandlingen, om han inte var kvinnans sambo eller make vid behandlingen eller om det inte är sannolikt att barnet har till­kommit genom behandlingen (jfr 1 kap. 8 § första stycket föräldrabalken). Om donerade spermier har använts gäller sedan den 1 januari 2019 att faderskapet även kan hävas om barnet har tillkommit genom heminsemination eller – om den assisterade befruktningen har genomförts utomlands – behandlingen inte har genomförts vid en behörig inrättning eller det inte finns någon rätt för bar­net att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (jfr 1 kap. 8 § andra stycket föräldrabalken). Ett presumerat faderskap kan också hävas genom att mannen i äktenskapet godkänner en annan mans bekräftelse av faderskapet (1 kap. 2 § föräldrabalken).

De nya reglerna om hävande av ett presumerat föräldraskap innebär att förutsättningarna för att häva ett sådant föräldraskap blir desamma för alla föräldraskapspresumtioner.

Regeringen har i propositionen anfört bl.a. följande skäl för att reglerna om hävande av ett presumerat föräldraskap bör vara enhetliga (s. 31 f.):

Ett samkönat kvinnligt par som vill genomföra en assisterad befruktning måste alltid använda donerade spermier (om någon av dem kan bidra med spermier på grund av att hon har ändrat könstillhörighet gäller de särskilda reglerna om föräldraskap då en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet). Utredningen föreslår – med utgångspunkt i att samma regler bör gälla för alla barn – att de grunder som gäller för hävande av ett presumerat faderskap efter assisterad befruktning med donerade spermier även bör gälla för hävande av en presumtion av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Regeringen anser att det är en rimlig ordning. Flertalet remissinstanser ställer sig också bakom utredningens förslag. Därtill bör regleringen, som Sveriges advokatsamfund och Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet föreslår, ta höjd för att barnet kan ha tillkommit genom samlag. Som Juridiska institutionen vid Han­delshögskolan vid Göteborgs universitet vidare påpekar bör regleringen utformas så att det tydligt framgår att det krävs att barnets mor var gift eller sambo med kvinnan när behandlingen utfördes (jfr prop. 2017/18:155 s. 68). Regleringen bör därför få en något annorlunda utformning än den som utredningen föreslår.

Även den ordning som utredningen föreslår när det gäller hävande av en moderskaps- eller faderskapspresumtion för det fall någon av föräldrarna eller båda har ändrat könstillhörighet är rimlig. Det innebär att ett föräldraskap i de fallen ska kunna hävas på samma grunder som ett presumerat faderskap. Liksom när det gäller faderskapspresumtionen bör regleringen omfatta att barnet kan ha tillkommit genom samlag, assisterad befruktning med egna spermier eller assisterad befruktning med donerade spermier.

Vidare bör det, i likhet med vad som gäller för presumerade faderskap, införas bestämmelser som innebär att ett föräldraskap kan hävas genom godkännande av någon annans bekräftelse av föräldraskapet. Som Juridis­ka institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet påpekar bör regleringen, i fråga om alla föräldraskapspresumtioner, ta höjd för att bekräftelsen kan avse faderskap, föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldra-balken eller moderskap enligt de regler som gäller om en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet (1 kap. 14 § föräldrabalken). Även de bestämmelser som gäller i fråga om faderskapspresumtionen bör därför ändras, så att de omfattar bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken och bekräftelse av moderskap enligt 1 kap. 14 § föräldra-balken.

Som några remissinstanser konstaterar är det inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga generella begränsningar av möjligheterna att häva ett föräldraskap. Regeringen delar dock bedöm­ningen att reglerna om hävande av föräldraskap behöver ses över och har tagit initiativ till en sådan översyn, vilket bl.a. RFSU, Juridiska fakul­tetsstyrelsen vid Lunds universitet och Svenska kyrkan efterfrågar. Det uppdrag som regeringen nyligen har lämnat till en särskild utredare att se över den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen innefattar att se över föräld­rabalkens regler om hävande av föräldraskap och då särskilt ta ställning till om utrymmet att häva ett föräldraskap ska begränsas (dir. 2020:132).

Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla

Regeringen beslutade den 10 december 2020 om kommittédirektiven En föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla (dir. 2020:132). En särskild utredare ska bl.a. se över reglerna om hävande av föräldraskap i föräldrabalken och då särskilt ta ställning till om utrymmet att häva ett föräldraskap ska begränsas.

Som bakgrund till uppdraget anges bl.a. att grunderna för hävande av faderskap traditionellt i huvudsak tagit sikte på situationen att någon annan än maken genom samlag bidragit till barnets tillkomst. Vid assisterad befruktning med donerade spermier är situationen en annan. Att den som har ansetts som förälder inte har en genetisk koppling till barnet utgör då inte i sig en grund för hävande. I stället kan hävande ske om det visar sig att någon av förut­sättningarna för faderskapet eller föräldraskapet inte var uppfyllda, t.ex. om barnet har tillkommit genom assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator.

Regeringen konstaterar att det i olika sammanhang har anförts att hävandereglerna inte är anpassade till de olika sätt att skaffa barn och bli förälder som tillkommit eller föreslagits på senare år. Att ett föräldraskap bestäms felaktigt kan vara en följd av okunskap om regelverket eller de faktiska förhållandena. Det kan emellertid också vara så att ett par är medvetet om att det brister i någon av förutsättningarna för faderskap eller föräldraskap men ändå låter det presumeras eller bekräftas. Vid införande av en föräldraskapspresumtion finns det en risk att detta kommer att inträffa i fler fall.

Att ett föräldraskap har presumerats eller fastställts trots att det inte fanns förutsättningar för det kan ske också i andra fall, anför regeringen vidare. Det kan t.ex. inträffa att ett moderskap eller faderskap registreras på grund av felaktiga uppgifter som lämnats i samband med flytt till Sverige. Det har vidare påpekats att det finns en risk att möjligheten att häva föräldraskap kan komma att utnyttjas för andra syften än barnets bästa. Exempelvis kan en förälder som efter en skilsmässa inte längre vill dela vårdnaden om barnet med den andra föräldern försöka få dennes föräldraskap hävt. Motsvarande risk finns om en förälder efter en skilsmässa inte vill betala underhållsbidrag till barnet.

Enligt regeringen ska ett föräldraskap som utgångspunkt vara ett livslångt åtagande, och det kan ifrågasättas om nuvarande ordning främjar ett stabilt och jämbördigt föräldraskap. Vidare behöver reglerna om hävande ses över i ljuset av samhällsutvecklingen. Vilket utrymme som ska finnas för att häva ett föräldraskap är en komplicerad fråga som kräver att flera olika intressen vägs mot varandra. Hävandereglerna bör vara förutsebara, rättssäkra och utgå från vad som är barnets bästa. Det bör särskilt övervägas om det finns anledning att begränsa utrymmet att häva föräldraskap och hur detta i sådant fall lämpligen bör ske. Det kan t.ex. handla om att begränsa vilka omständigheter som får läggas till grund för hävande, begränsa socialnämndens utrednings­skyldighet i vissa fall eller införa någon form av tidsbegränsning för när en sådan talan kan väckas.

Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att föräldrabalkens hävanderegler innebär tämligen om­fattande möjligheter att häva presumerade föräldraskap. Som också regeringen har pekat på kan det ifrågasättas om den ordningen främjar ett stabilt och jämbördigt föräldraskap. Regeringen har därför gett Utredningen om en för­äldraskapsrättslig lagstiftning för alla i uppdrag att se över regleringen. Utred­ningen ska särskilt överväga om det finns anledning att begränsa utrymmet att häva föräldraskap och hur detta i sådant fall lämpligen bör ske. Det kan t.ex. handla om att begränsa vilka omständigheter som får läggas till grund för häv­ande, begränsa socialnämndens utredningsskyldighet i vissa fall eller införa någon form av tidsbegränsning för när en sådan talan kan väckas. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2022.

Genom utredningsuppdraget får förslaget i motion 2020/21:4010 (V) yrk­ande 2 anses vara tillgodosett. Vidare anser utskottet att det inte finns skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet. Därmed bör både motionsyrkan­dena om begränsning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap och resterande motionsyrkanden om hävande av presumerade föräldraskap i övrigt avslås.

Bekräftelse av föräldraskap

Motionerna

Digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse

Följdmotioner

I kommittémotion 2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att föräldraskap så långt det är möjligt ska fastställas före barnets födelse.

I kommittémotion 2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att föräldraskap ska bekräftas preliminärt, digitalt, redan före barnets födelse och sedan bekräftas igen efter det att barnet är fött.

Motioner från allmänna motionstiden

I kommittémotion 2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag till lagändring som gör det möjligt att fastställa faderskap tidigare än i dag.

Samma förslag läggs fram i kommittémotion 2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 35.

I partimotion 2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 41 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag till lagändring som gör det möjligt att bekräfta eller fastställa faderskapet för ogifta föräldrar redan under graviditeten. Samma förslag läggs fram i kommittémotionerna 2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 60 och 2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 33.

I kommittémotion 2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att föräldraskapsutredningar ska kunna påbörjas och slutföras redan under graviditeten så att föräldraskapet i så många fall som möjligt kan fastställas automatiskt vid barnets födelse.

Bekräftelse av föräldraskap i övrigt

I kommittémotion 2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrk­ande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till att det ska vara rutin inom mödravården att inleda processen om fastställande av faderskap i de fall där föräldrarna ger sitt medgivande.

Samma förslag läggs fram i kommittémotion 2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 36.

I kommittémotion 2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5 föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa utrednings­skyldigheten för socialnämnden i fall där det finns en faderskapsbekräftelse redan under graviditeten som det inte finns anledning att ifrågasätta.

Den nya regleringen om bekräftelse av föräldraskap

Den nya regleringen om digital bekräftelse av föräldraskap innebär att ogifta föräldrar, som är myndiga och folkbokförda i Sverige, ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan. Bekräftelsen ska lämnas och godkännas senast 14 dagar efter bar­nets födelse. Skyldigheten för socialnämnden att utreda ett föräldraskap inträ­der först 15 dagar efter barnets födelse.

Regeringen har i propositionen gjort bedömningen att det inte nu bör infö­ras en möjlighet att digitalt bekräfta föräldraskap före barnets födelse. Som skäl för detta anges följande (s. 42 f.):

Utredningen överväger om det bör finnas en möjlighet att digitalt bekräfta föräldraskapet redan innan barnet är fött men anser att en sådan möjlighet inte bör införas. Riksdagen har tillkännagett att regeringen närmare bör överväga om en sådan möjlighet ändå bör införas (bet. 2018/19:CU7 punkt 7, rskr. 2018/19:180).

Som utredningen konstaterar bör behovet av att bekräfta föräldraskap före barnets födelse minska när det införs en möjlighet att bekräfta föräldraskapet digitalt utan inblandning av socialnämnden. Med en möjlighet till digital bekräftelse så snart barnet har fått ett personnummer kommer föräldraskapet i de flesta fall att kunna bekräftas mycket kort tid efter barnets födelse. Enligt uppgift från Skatteverket tilldelas ett barn i regel ett personnummer redan samma dag som barnet föds. De allra flesta barn kommer alltså att kunna få två rättsliga föräldrar kort tid efter födelsen. Den digitala bekräftelsen innebär även en betydande förenkling genom att föräldrarna inte behöver besöka eller ha annan kontakt med socialnämnden.

Det finns fall då det kan vara en fördel om föräldraskapet har bekräftats redan före barnets födelse. Det gäller framför allt situationer när en föräl­der avlider före eller kort tid efter barnets födelse. Som utredningen konstaterar finns det i de fall då föräldrarna känner till att någon av dem är allvarligt sjuk en möjlighet att bekräfta föräldraskapet före barnets födelse hos socialnämnden i enlighet med den ordning som gäller redan i dag. Om en bekräftelse inte har lämnats före födelsen och modern avlider innan föräldraskapet har fastställts, kan föräldraskapet bekräftas hos social-nämnden. Bekräftelsen ska då enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken godkännas av en särskilt förordnad vårdnadshavare i stället för modern.

En bekräftelse av ett föräldraskap är ett åtagande som får betydande rättsverkningar. När bekräftelsen godkänts är den bindande och kan inte tas tillbaka. Föräldraskapet kan i så fall ändras endast efter prövning i dom-stol (1 kap. 4 § tredje stycket föräldrabalken). När det gäller möjligheten att i en sådan situation få till stånd ett beslut om rättsgenetisk undersökning för att utreda föräldraskapet jämställs situationen när föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse med den då föräldraskapet har fastställts genom dom. Det innebär bl.a. att en domstol får besluta om sådan under-sökning endast under förutsättning att det efter bekräftelsen eller domen har kommit fram en ny omständighet. Det finns alltså ett starkt intresse av att föräldraskap som fastställs genom bekräftelse blir korrekta.

En bekräftelse som lämnas hos socialnämnden före barnets födelse blir gällande efter barnets födelse eftersom socialnämnden först då godkänner den. Även denna ordning motiveras av intresset av att föräldraskap som fastställs genom bekräftelse blir korrekta. Socialnämnden kan efter födelsen knyta ihop bekräftelsen med det barn som fötts. Eftersom social-nämnden godkänner bekräftelsen först när barnet fötts finns det även utrymme att hantera situationen att det vid födelsen visar sig att det är uppenbart att den som bekräftat föräldraskapet inte är förälder. Motsvarande kontroll skulle inte kunna göras inom ramen för ett system för digital bekräftelse som möjliggör bekräftelse före barnets födelse. Någon prövning av bekräftelsen skulle inte ske och det skulle inte finnas någon möjlighet att ångra bekräftelsen om det efter födelsen står klart att bekräftelsen är felaktig. Inte heller skulle det vara möjligt att i förekommande fall konstatera att graviditeten avslutats (efter missfall eller abort) eller att barnet inte fötts levande.

En möjlighet till digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse skulle också innebära att systemet behöver byggas så att bekräftelsen kopplas till den blivande moderns personnummer i stället för barnets personnummer. En sådan ordning skulle förutsätta en kontrollfunktion i systemet för att knyta bekräftelsen till ett visst barn efter barnets födelse. Det skulle vidare uppstå behov av gallringsfunktioner för de situationer då graviditeten avslutats eller barnet inte föds levande. Det finns alltså flera frågetecken kring robustheten i ett system för digital bekräftelse som möjliggör att en bekräftelse görs före barnets födelse. Ett system som bygger på att bekräftelsen kopplas till moderns personnummer i stället för barnets skulle vidare rimligen förutsätta att bekräftelseprocessen endast kan initieras av modern och att hon i systemet behöver peka ut vilken person som ska få möjlighet att bekräfta föräldraskapet. En sådan ordning kan upplevas som omodern och mindre jämställd än ett system som bygger på att bekräftelsen utgår från barnet och som möjliggör att båda föräldrarna kan vara lika delaktiga i processen.

Mot bakgrund av det anförda anser regeringen, i likhet med utredningen och en klar majoritet av remissinstanserna, att det inte nu bör införas en möjlighet att digitalt bekräfta föräldraskap före barnets födelse. Införandet av en sådan ordning bedöms också aktualisera vissa principiella frågor som kräver närmare analys och överväganden. En sådan fråga är hur tidigt under graviditeten det skulle vara möjligt att göra bekräftelsen digitalt. En annan fråga är vilken rättslig betydelse en bekräftelse som har lämnats före barnets födelse får. Eftersom bekräftelsen enligt svensk rätt anses utgöra en konstituerande rättshandling genom vilken föräldraskapet fastställs, uppstår frågan om huruvida den som har lämnat bekräftelsen i och med detta är att anse som rättslig förälder till det ofödda barnet. Detta kan jämföras med vad som gäller om föräldraskapet följer av en presumtion eller fastställs genom en dom. Ett presumerat föräldraskap uppstår först när barnet föds. När ett föräldraskap prövas i domstol gäller att talan inte får prövas före barnets födelse (3 kap. 9 § föräldrabalken). Inom ramen för detta lagstiftningsprojekt är det inte heller möjligt att, i enlighet med vad RFSU efterfrågar, överväga införandet av en ordning som innebär att ett föräldraskap bekräftas preliminärt under graviditeten och sedan bekräftas igen när barnet är fött. Det finns dock anledning att på nytt överväga frågan, om det vid en utvärdering av det digitala systemet framkommer att det finns behov av att införa en sådan möjlighet att bekräfta föräldraskapet före barnets födelse.

Regeringen har i propositionen också gjort bedömningen att det inte bör införas en möjlighet för föräldrar att bekräfta föräldraskapet vid mödrahälso­vården eller på sjukhus i samband med barnets födelse. Som skäl för detta anförs följande (s. 37 f.):

Utredningen överväger en förenkling i form av en möjlighet för föräldrar att bekräfta föräldraskapet vid mödrahälsovården eller på sjukhus i sam-band med barnets födelse. En sådan möjlighet finns bl.a. i Norge och Finland. Utredningen landar i bedömningen att en sådan ordning inte bör införas. I likhet med bl.a. Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi och Mödrahälsovårdsöverläkargruppen delar regeringen den bedöm­ningen. Det framstår inte som ändamålsenligt eller motiverat att hälso- och sjukvården ska lägga ner tid och resurser på att hantera bekräftelser av föräldraskap. Regeringen delar utredningens bedömning att det framstår som en mindre lämplig ordning att hälso- och sjukvården ska ägna sig åt myndighetsutövning i en fråga som ligger inom socialnämndens ansvars-område. Som utredningen konstaterar finns det vidare tekniska utmaningar med att bygga upp ett sådant system.

Utskottets ställningstagande

Digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse

Den nya möjligheten till digital bekräftelse av föräldraskap innebär att fler barn än i dag kan få faderskapet eller föräldraskapet registrerat i folkbok­föringen i nära anslutning till barnets födelse. Detta är positivt. Utskottet anser dock att det finns skäl att gå längre när det gäller möjligheten till digital bekräftelse. Utskottet delar alltså inte regeringens bedömning i propositionen att det inte nu bör införas en möjlighet att digitalt bekräfta föräldraskap före barnets födelse. I stället bör det enligt utskottet finnas en möjlighet för de föräldrar som så önskar att få föräldraskapsfrågan ordnad inför förlossningen utan att behöva inställa sig hos socialnämnden för att lämna en bekräftelse där. En sådan möjlighet att bekräfta föräldraskapet digitalt före barnets födelse skulle innebära att barnet i princip får även en andra förälder fastställd i samband med födelsen. Barnet skulle då i fler fall få båda sina föräldrar registrerade så snart en födelseanmälan från sjukhuset blivit hanterad av Skatteverket.

Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag som innebär att blivande föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bekräftelse av föräldraskap i övrigt

När det gäller motionerna 2020/21:1611 (SD) yrkande 4 och 2020/21:1832 (SD) yrkande 36, om en möjlighet för föräldrar att bekräfta föräldraskapet vid mödrahälsovården, delar regeringen i propositionen utredningens bedömning att det framstår som en mindre lämplig ordning att hälso- och sjukvården ska ägna sig åt myndighetsutövning i en fråga som ligger inom socialnämndens ansvarsområde. Enligt regeringen framstår det inte som ändamålsenligt eller motiverat att hälso- och sjukvården ska lägga ned tid och resurser på att hantera bekräftelser av föräldraskap. Dessutom finns det, tillägger regeringen, tekniska utmaningar med att bygga upp ett sådant system. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandena, och de bör därför avslås.

När det sedan gäller motion 2020/21:2951 (C) yrkande 5, om social­nämndens utredningsskyldighet, konstaterar utskottet att enligt den nya regler­ingen inträder skyldigheten för socialnämnden att utreda ett föräldraskap först när 14-dagarsfristen för digital bekräftelse löpt ut, dvs. 15 dagar efter barnets födelse. Därmed, och med beaktande av utskottets förslag till tillkännagivande ovan om att blivande föräldrar ska kunna bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse, ser utskottet inte behov av någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Även detta motionsyrkande bör därför avslås.

Faderskapsundersökningar

Motionen

I kommittémotion 2020/21:655 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 7.2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till en lagändring som innebär att en man som tror sig vara far till ett barn ska ha rätt att begära ett faderskapstest och att han direkt ska fastställas som far till barnet om ett positivt testresultat kan uppvisas.

Regleringen om faderskapsundersökningar

De delvis nya reglerna om faderskapsundersökningar innebär bl.a. följande: Om inte en viss man eller kvinna på grund av äktenskap eller registrerat partnerskap ska anses som far eller förälder till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs (2 kap. 1 § föräldrabalken). Socialnämnden bör verka för att en rättsgenetisk undersökning görs beträffande barnet, modern och den som kan vara far till barnet, om denne begär det eller om det finns anledning att anta att modern har haft samlag med mer än en man under den tid då barnet kan ha tillkommit (2 kap. 6 § föräldrabalken). Social­nämndens möjlighet att förordna om en rättsgenetisk undersökning förutsätter att ingen av parterna motsätter sig en sådan. I annat fall får frågan prövas av domstol inom ramen för en talan om fastställande av faderskap.

En talan om fastställande av faderskap väcks av barnet. Barnets talan förs av socialnämnden i de fall som socialnämnden har ett utredningsansvar enligt 2 kap. 1 § föräldrabalken. Vidare får modern, om hon har vårdnaden om bar­net, alltid föra barnets talan. Talan får också alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. (Se 3 kap. 5 § föräldrabalken.)

I mål om fastställande av faderskap får domstolen på begäran av någon av parterna eller när det annars behövs besluta om en rättsgenetisk undersökning. Beslutet får avse barnet, modern samt den man mot vilken talan förs (2 § lagen [1958:642] om rättsgenetisk undersökning vid utredning av faderskap). Domstolen ska förklara en man vara far till ett barn om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far. Detsamma gäller om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor eller att en insemination eller befrukt­ning utanför moderns kropp har skett med hans spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit vid det tillfället. (Se 1 kap. 5 § föräldra­balken.)

Tidigare behandling

Motsvarande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen, bl.a. våren 2019 i betänkande 2018/19:CU7. Utskottet stod då fast vid sitt tidigare ställningstagande av följande innebörd: Lagstiftningen bygger på att det rättsligt fastställda faderskapet i största möjliga utsträckning ska överens­stämma med det biologiska. Av regleringen i 2 kap. 6 § föräldrabalken följer att socialnämndens representant alltid bör verka för att en rättsgenetisk utredning görs, om mannen begär det. Detta gäller även om utredningen inte tyder på att mer än en man är aktuell. En man som tror sig vara far till ett barn kan alltså vända sig till socialnämnden och begära att en rättsgenetisk utredning ska göras, och socialnämnden bör i sådana fall verka för att en utredning kommer till stånd. Motionsyrkandet avstyrktes därför, och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet står fast vid den uppfattning som utskottet och riksdagen tidigare gett uttryck för, och därför bör motionsyrkandet avslås.

Övriga frågor om föräldraskap m.m.

Motionerna

Följdmotion

I kommittémotion 2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande till regeringen om att den genetiska kopplingen till barnet bör dokumenteras i samtliga fall där det rättsliga föräldraskapet inte överensstämmer med den genetiska kopplingen. Enligt motionärerna bör en sådan dokumentation ges in i samband med en digital bekräftelse av föräldra­skapet.

Motioner från allmänna motionstiden

I kommittémotion 2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 4 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att den man som donerat sin sperma för assisterad befruktning vid ett allmänt sjukhus under vissa förutsättningar får möjlighet att bekräfta faderskapet till ett barn.

I kommittémotion 2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.2 anförs att regelverket för föräldraskap vid assisterad befruktning är svårtillgängligt och att det kan råda osäkerhet om vad som gäller i ett enskilt fall. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning som ser över förutsättningarna att fastställa föräldraskap för barn som tillkommit genom assisterad befruktning.

I kommittémotion 2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7 välkomnas dels 2019 års lagändringar om att införa samma regler för olik­könade och samkönade par i fråga om faderskap och föräldraskap efter en assisterad befruktning i utlandet eller i egen regi, dels de utredningar som hittills har tillsatts på området. Motionärerna anser att regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att i lagstiftningen skapa ytterligare juridisk jämlikhet mellan olikkönade och samkönade par i reglerna om föräldraskap. De begär ett tillkännagivande i enlighet med detta.

Reglerna om fastställande av faderskap

Något faderskap för spermiedonatorn ska inte fastställas i de fall en kvinna ska anses som barnets förälder enligt den nya föräldraskapspresumtionen (dvs. maka till modern) eller i de fall föräldraskapet för en kvinna ska fastställas enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken (dvs. sambo till modern). I dessa fall blir alltså modern samt moderns maka eller sambo barnets två rättsliga föräldrar. Vidare blir en ensamstående kvinna som genomgår en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård, eller vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn, barnets enda rättsliga förälder. I sådana fall är det dock möjligt för spermiedonatorn att frivilligt bekräfta faderskapet. (Se 1 kap. 3 § föräldrabalken.)

Den nya regleringen om en könsneutral föräldraskapspresumtion och om bekräftelse av föräldraskap

De nya reglerna om en könsneutral föräldraskapspresumtion innebär att föräldraskap ska presumeras i fler fall än tidigare. Vidare innebär den nya regleringen om digital bekräftelse av föräldraskap att ogifta föräldrar, som är myndiga och folkbokförda i Sverige, ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.

När det gäller frågan om barnets rätt till vetskap om sitt ursprung har regeringen i propositionen (s. 27 och 39) anfört bl.a. att införandet av presum­tionerna och av möjligheten till digital bekräftelse av ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan medför att det inte längre kommer att finnas någon dokumentation hos kommuner och domstolar i dessa fall. Barnets rätt till kännedom om sitt ursprung får dock enligt regeringen anses tillgodosedd genom nuvarande regler om att det ska finnas en anteckning om donatorn i en särskild journal och att socialnämnden är skyldig att hjälpa barnet att ta reda på om det finns uppgifter antecknade i en sådan journal. Sedan den 1 januari 2019 gäller även att ett barn som har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade könsceller har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling (1 kap. 15 § föräldrabalken).

Utredningen om utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 om kommittédirektiven Utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige (dir. 2020:19). En särskild utredare ska överväga utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige. Syftet är att åstadkomma en mer ändamålsenlig, jämlik och modern reglering om föräldraskap i internationella förhållanden. Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur den kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet och som enligt utländsk lag eller en utländsk fastställelse anses vara barnets förälder ska kunna anses vara barnets förälder även efter en flytt till Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021.

Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla

Regeringen beslutade den 10 december 2020 om kommittédirektiven En föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla (dir. 2020:132). En särskild utredare ska se över utformningen av föräldrabalkens regler om föräldraskap och i övrigt överväga vissa förändringar av de familjerättsliga reglerna. Uppdraget syftar till att – med utgångspunkt i barnets bästa – åstadkomma en mer sam­manhållen, könsneutral och jämlik reglering om föräldraskap samt regler om föräldraansvar som är anpassade till olika familjekonstellationer.

Som bakgrund anför regeringen att vid föräldrabalkens tillkomst var den traditionella kärnfamiljen den givna familjekonstellationen. Synen på föräld­raskap och familj har dock förändrats sedan dess. Familjer kan i dag se olika ut, och barn blir också till på olika sätt. Det är enligt regeringen viktigt att lagstiftningen är utformad för att möta denna utveckling. En rad åtgärder har vidtagits för att modernisera lagstiftningen och anpassa den till nya sätt att bilda familj. Reformarbetet har varit viktigt och efterlängtat men har också gjort regelverket svårtillgängligt och fragmenterat. Nya föräldraskapsregler har successivt införts i föräldrabalken utan att det samtidigt varit möjligt att se över lagstiftningens grundläggande struktur. Behovet av en sådan översyn har påpekats av Lagrådet, domstolar och universitet. Även flera organisationer har pekat på det behovet utifrån ett hbtq-perspektiv. Det finns därför enligt regeringen skäl att nu göra en översyn.

Målsättningen är, anförs det vidare, att lagstiftningen ska vara mer köns­neutral, jämlik och inkluderande. Samtidigt ska de sakliga skälen bakom dagens reglering tillgodoses. Översynen handlar om att förbättra strukturen och göra regelverket mer överskådligt. Reglerna bör vara tydliga och begripliga. De bör också vara enhetliga och inte utan tungt vägande skäl skilja på föräldrar beroende på deras sexuella läggning eller kön eller om de har ändrat könstillhörighet.

I uppdraget ingår sammanfattningsvis att bl.a.

•       ta ställning till hur föräldrabalkens regler om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa

•       analysera konsekvenserna för annan lagstiftning av att reglerna om föräldraskap ändras och ta ställning till behovet av följdändringar i sådan lagstiftning.

Utredaren ska föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som behövs. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2022.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion 2020/21:4029 (C) yrkande 3 konstaterar utskottet att införandet av de nya föräldraskapspresumtionerna och av möjligheten till digital bekräftelse av ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan medför att det inte längre kommer att finnas någon dokumentation hos kommuner och domstolar i dessa fall. Som också regeringen pekar på får dock barnets rätt till kännedom om sitt ursprung anses tillgodosedd genom nuvarande regler om att det ska finnas en anteckning om donatorn i en särskild journal och att socialnämnden är skyldig att hjälpa barnet att ta reda på om det finns uppgifter antecknade i en sådan journal. Sedan den 1 januari 2019 gäller även att ett barn som har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade könsceller har rätt att av sina föräldrar få veta det. Föräldrarna ska så snart det är lämpligt upplysa barnet om att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling. Därmed är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, och det bör därför avslås.

När det sedan gäller motionerna 2020/21:2951 (C) yrkande 10.2 och 2020/21:3261 (L) yrkande 7 konstaterar utskottet att Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla har i uppdrag att se över hur föräldra­balkens regler om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2022. Vidare har Utredningen om utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige i uppdrag att åstadkomma en mer ändamålsenlig, jämlik och modern reglering om föräldraskap i internationella förhållanden. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Därmed ser utskottet inte behov av någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena, och de bör därför avslås.

Vad slutligen avser motion 2020/21:179 (V) yrkande 4 konstaterar utskottet att något faderskap för spermiedonatorn inte ska fastställas i de fall en kvinna ska anses som barnets förälder enligt den nya föräldraskapspresumtionen (dvs. maka till modern) eller i de fall föräldraskapet för en kvinna ska fastställas enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken (dvs. sambo till modern). I dessa fall blir alltså modern samt moderns maka eller sambo barnets två rättsliga föräldrar. Vidare blir en ensamstående kvinna som genomgår en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård, eller vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn, barnets enda rättsliga förälder. I sådana fall är det dock möjligt för spermiedonatorn att frivilligt bekräfta faderskapet. Utskottet finner inte skäl att föreslå något initiativ med anledning av motionsyrkandet, och även detta bör därför avslås.

Reservationer

 

1.	Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2020/21:176 punkterna 1 och 2 samt motionerna

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2,

2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 4 och 6 samt

2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 6.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att propositionen saknar det barnperspektiv som vi efterfrågat och förväntat oss vid en revidering av föräldrabalken och dess regelverk för fastställande av föräldraskap. På flera sätt innebär lagförslagen en direkt försämring jämfört med dagens reglering, sett ur ett barnperspektiv. Vi delar därför den kritik som flera remissinstanser framfört när det gäller barnets rätt till sina biologiska föräldrar och till kännedom om sitt biologiska arv. Sålunda är det t.ex. troligt att fler föräldrar väljer bort den möjlighet som redan finns att påbörja en faderskapsutredning hos socialnämnden före barnets födelse till förmån för den nya, digitala lösningen som enbart kan användas efter barnets födelse. Detta, liksom senareläggningen av socialnämndens utrednings­skyldighet, skulle vara negativt från barnets synvinkel.

Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag samt rikta ett tillkänna­givande till regeringen om att återkomma med en proposition där barnperspek­tivet beaktas bättre.

 

 

2.	Presumerat föräldraskap för sambor, punkt 2 (M, C, L)

av Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), David Josefsson (M) och Malin Danielsson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3009 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M),

2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 5 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.

 

 

Ställningstagande

De nya reglerna om bekräftelse av föräldraskap ger ogifta föräldrar en möjlighet att digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens med­verkan. Detta är positivt. Dock anser vi att denna reglering inte är tillräcklig när föräldrarna till ett barn är sambor. Det kan konstateras att ett mycket stort antal barn föds inom samboförhållanden. I ett modernt och jämställt samhälle är det enligt vår uppfattning svårt att motivera varför sådana förhållanden ska särbehandlas i fråga om föräldraskapspresumtion jämfört med äktenskap och registrerade partnerskap. Beklagligt nog har regeringen inte haft möjlighet att överväga frågan inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Regeringen bör därför låta utreda hur föräldraskapspresumtionen skulle kunna utvidgas till att även gälla sambor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

3.	Begränsning av möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap, punkt 3 (M, C, V, KD, L)

av Larry Söder (KD), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Ola Johansson (C), Lars Beckman (M), David Josefsson (M), Jon Thorbjörnson (V) och Malin Danielsson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 1,

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 1,

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 1 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del.

 

 

Ställningstagande

I januari 2019 tillkom nya grunder för att häva ett presumerat faderskap i fall där donerade spermier har använts. Dessa nya grunder innebär att faderskapet kan hävas om barnet har tillkommit genom en heminsemination eller – om den assisterade befruktningen har genomförts utomlands – behandlingen inte har genomförts vid en behörig inrättning eller det inte finns någon rätt för barnet att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Genom lagförslagen i detta lagstiftningsärende kommer samma förutsättningar för hävande att gälla även för den nya kategorin av presumerade föräldraskap. Detta är dock inte en tillfredsställande ordning för framtiden, eftersom andelen presumerade föräldraskap som riskerar att hävas kommer att vara större för samkönade par och andra hbtq-par som behöver donerade könsceller för att kunna få barn. Det innebär i sin tur att barn till olikkönade par får tryggare rättsliga familjeband än barn till samkönade föräldrar.

Det är därför positivt att regeringen har gett Utredningen om en föräldra­skapsrättslig lagstiftning för alla i uppdrag att se över regelverket för hävande av föräldraskap. Eftersom saken brådskar anser vi att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att den nya kategorin av presumerade föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

4.	Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt, punkt 4 (M, KD)

av Larry Söder (KD), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Lars Beckman (M) och David Josefsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2,

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del.

 

 

Ställningstagande

Som framgår av den ovanstående reservationen om begränsning av möjlig­heten att häva vissa presumerade föräldraskap anser vi att den nya kategorin av presumerade föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator. Utöver detta vill vi, när det gäller den översyn som pågår genom Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla, poängtera att det är mycket angeläget att få fram moderna hävanderegler som är anpassade för de nya presumtionsreglerna.

Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med nya, moderna och begränsade hävanderegler som är anpassade till den nya föräldra­skapspresumtionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

5.	Hävande av presumerade föräldraskap i övrigt, punkt 4 (C, L)

av Ola Johansson (C) och Malin Danielsson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L) yrkande 2 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 i denna del och

avslår motionerna

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 2 och

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Som framgår av den ovanstående reservationen om begränsning av möjlig­heten att häva vissa presumerade föräldraskap anser vi att den nya kategorin av presumerade föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator. Eftersom lagstiftningen givetvis bör vara enhetlig för alla bör en harmonisering genomföras på så sätt att hävande­reglerna för presumerade faderskap ändras i samma riktning.

Regeringen bör därför återkomma med ett lagförslag om presumerade faderskap som innebär en återgång till de hävanderegler som gällde före den 1 januari 2019. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

 

 

6.	Digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse, punkt 5 (S, V, MP)

av Emma Hult (MP), Johan Löfstrand (S), Elin Lundgren (S), Leif Nysmed (S), Sanne Lennström (S), Joakim Järrebring (S) och Jon Thorbjörnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3,

2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 35,

2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 41,

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4,

2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 60,

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 33,

2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

 

 

Ställningstagande

Den nya möjligheten till digital bekräftelse av föräldraskap innebär att föräldraskapet kan bekräftas så snart barnet har fått ett personnummer. Eftersom ett barn i regel tilldelas ett personnummer redan samma dag som barnet föds, kommer de allra flesta barn därför att kunna få två rättsliga föräldrar mycket kort tid efter födelsen. Vid sidan av detta finns det en möjlighet att bekräfta föräldraskapet före barnets födelse hos socialnämnden i enlighet med den ordning som redan gäller.

Regeringen har i propositionen gjort bedömningen att det inte nu bör införas en möjlighet att digitalt bekräfta föräldraskap före barnets födelse. Detta överensstämmer med utredningens bedömning, som också en klar majoritet av remissinstanserna har ställt sig bakom. Förutom överväganden av mer principiellt slag redovisas i den delen att det finns flera frågetecken kring robustheten i ett system för digital bekräftelse som möjliggör att en bekräftelse görs före barnets födelse. Regeringen anser dock att det finns anledning att på nytt överväga frågan om det vid en utvärdering av det digitala systemet framkommer att det finns behov av att införa en sådan möjlighet att bekräfta föräldraskapet före barnets födelse. Vi har inte någon annan uppfattning. Motionsyrkandena bör därför avslås.

 

 

 

 

7.	Bekräftelse av föräldraskap i övrigt, punkt 6 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4 och

2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 36 och

avslår motion

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.

 

 

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom utskottets förslag till tillkännagivande om att möjliggöra digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse. Utöver detta anser vi, i motsats till den bedömning som regeringen redovisar i propositionen, att det även ska vara rutin inom mödravården att inleda processen om fastställande av faderskap i de fall där föräldrarna ger sitt medgivande. Regeringen bör därför ta nödvändiga initiativ till en sådan ordning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

8.	Faderskapsundersökningar, punkt 7 (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD), Angelica Lundberg (SD) och Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:655 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 7.2.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att barn så långt som möjligt ska ha rätt till båda sina föräldrar och att fäder ska ha samma rättigheter och möjligheter att vara föräldrar som mödrar. Enligt vår uppfattning är den nuvarande regleringen om att socialnämndens representant bör verka för att en rättsgenetisk utredning görs om mannen begär det inte tillräcklig. I stället bör en man som tror sig vara far till ett barn ha en ovillkorlig rätt till ett faderskapstest, och han bör automatiskt fastställas som far till barnet om ett positivt testresultat kan uppvisas. Det får bli regeringens uppgift att utarbeta de lagförslag som krävs och återkomma till riksdagen.

Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

9.	Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (C)

av Ola Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 4,

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.2 och

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7.

 

 

Ställningstagande

När det först gäller kommittémotion 2020/21:2951 (C) yrkande 10.2 konstaterar jag att regeringen glädjande nog i december 2020 gav Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla i uppdrag att se över hur föräldrabalkens regler om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2022. Därmed får motionsyrkandet anses ha blivit tillgodosett. Jag kommer att fortsätta följa frågan.

När det sedan gäller kommittémotion 2020/21:4029 (C) yrkande 3 vill jag framhålla vikten av att värna barnets rätt till kännedom om sitt genetiska ursprung. Det kan konstateras att införandet av de nya föräldraskaps­presumtionerna och av möjligheten till digital bekräftelse av ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan medför att det inte längre kommer att finnas någon dokumentation hos kommuner och domstolar i dessa fall. Visserligen ska det finnas en anteckning om donatorn i en särskild journal, och social­nämnden är skyldig att hjälpa barnet att ta reda på om det finns uppgifter antecknade i en sådan journal. Dessutom gäller sedan januari 2019 att ett barn som har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade könsceller har rätt att av sina föräldrar få veta att han eller hon har tillkommit genom en sådan behandling. Detta är dock enligt min uppfattning inte tillräckligt. Jag anser att den genetiska kopplingen till barnet bör dokumenteras även på annat sätt i samtliga fall där det rättsliga föräldraskapet inte stämmer överens med den genetiska kopplingen till barnet. Sådan dokumentation bör ges in i samband med en digital bekräftelse av föräldraskap. Det får bli en uppgift för regeringen att ta nödvändiga initiativ. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

10.	Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (V)

av Jon Thorbjörnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motionerna

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.2,

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

För många homosexuella män är donation av sperma den enda möjlighet som finns att bli biologisk förälder till ett barn. I dag kan en spermiedonator bekräfta faderskapet till ett barn som tillkommit genom privat insemination på samma sätt som en man som haft samlag med barnets mor. Samma sak gäller när en ensamstående kvinna har genomgått en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård eller vid en behörig inrättning i utlandet. Jag anser dock att det ska finnas en möjlighet att bekräfta faderskapet till ett barn som tillkommit genom assisterad befruktning vid ett allmänt sjukhus även i andra fall. Denna möjlighet ska enbart vara aktuell i de fall där paret själva valt ut en donator som de är överens om ska vara barnets rättsliga far. För den donator som läkaren väljer ut åt paret kommer situationen att vara oförändrad.

Regeringen bör återkomma med ett lagförslag med den angivna inne­börden. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

 

11.	Övriga frågor om föräldraskap m.m., punkt 8 (L)

av Malin Danielsson (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 7 och

avslår motionerna

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 4,

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.2 och

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.

 

 

Ställningstagande

Jag välkomnar dels 2019 års lagändringar om att införa samma regler för olikkönade och samkönade par i fråga om faderskap och föräldraskap efter en assisterad befruktning i utlandet eller i egen regi, dels de nya föräldraskaps­presumtioner som införs genom detta lagstiftningsärende. Jag välkomnar också att regeringen har gett Utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstift­ning för alla i uppdrag att se över hur föräldrabalkens regler om föräldraskap kan utformas för att bl.a. bli mer könsneutrala och inkluderande. Detsamma gäller uppdraget till Utredningen om utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige att åstadkomma en mer ändamålsenlig, jämlik och modern reglering om föräldraskap i internationella förhållanden.

Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att skapa ytterligare juridisk jämlikhet mellan olikkönade och samkönade par i reglerna om föräldraskap. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för reger­ingen.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:176 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.

Följdmotionerna

2020/21:4005 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen avslår proposition 2020/21:176 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med en proposition där barnperspektivet beaktas bättre och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldraskap så långt det är möjligt ska fastställas innan barnets födelse och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4009 av Robert Hannah m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett presumerat föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för hävande av presumerade faderskap och presumerade föräldraskap ska göras enhetliga enligt de principer som gällde för presumerade faderskap innan den 1 januari 2019 och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett presumerat föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hävandereglerna för ett presumerat föräldraskap bör utredas närmare och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4024 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ett presumerat föräldraskap inte ska kunna hävas på den grunden att barnet har tillkommit genom en heminsemination eller genom assisterad befruktning vid en klinik utomlands med en anonym donator och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att skyndsamt få fram nya, moderna och begränsade hävanderegler som är anpassade till den nya föräldrapresumtionen och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4029 av Martina Johansson m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldraskapspresumtionen även bör omfatta sambor och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldraskapet ska bekräftas preliminärt, digitalt, redan innan barnets födelse och sedan bekräftas igen efter det att barnet är fött, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den genetiska kopplingen till barnet bör dokumenteras i samtliga fall när det rättsliga föräldraskapet inte överensstämmer med den genetiska kopplingen och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett lagförslag som innebär en återgång till hävandereglerna som gällde före den 1 januari 2019 och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:179 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag i enlighet med utredningen Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändring som innebär att den man som donerat sin sperma för assisterad befruktning av en kvinna får möjlighet att bekräfta faderskapet till barnet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:655 av Ebba Hermansson m.fl. (SD):

7.2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jämställt föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser talerätt vid fastställande av faderskap

2020/21:1611 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rutin bör fastställas inom mödravården om att inleda processen för fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:1832 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över föräldrabalken i syfte att möjliggöra tidigare fastställande av faderskap och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör fastställas en rutin inom mödravården om att inleda processen för fastställande av faderskap i de fall föräldrarna ger sitt medgivande och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:2774 av Ebba Busch m.fl. (KD):

41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekräftelse av faderskapet ska kunna ske för ogifta som är överens om det på samma sätt som i dag, men redan under graviditeten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:2951 av Martina Johansson m.fl. (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunna påbörja föräldraskapsutredningar redan under graviditeten så att föräldraskapet i så många fall som möjligt kan fastställas före barnets födelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa utredningsskyldigheten för socialnämnden i det fall det finns en faderskapsbekräftelse redan under graviditeten som det inte finns anledning att ifrågasätta och tillkännager detta för regeringen.

10.2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnets rätt till en vårdnadshavare och om att tillsätta en utredning som ser över förutsättningarna att fastställa föräldraskap och vårdnadshavare för barn som tillkommit genom spermadonation, embryodonation eller surrogatmoderskap och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser föräldraskap vid assisterad befruktning

2020/21:3009 av Marie-Louise Hänel Sandström m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningar om faderskap vid samboförhållande måste förenklas och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3103 av Josefin Malmqvist m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra lagstiftningen om föräldrapresumtion könsneutral och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samboskap bör likställas med äktenskap vid föräldrapresumtion och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att fastställa föräldraskap innan barnets födsel och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3248 av Robert Hannah m.fl. (L):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föräldraskapspresumtion vid ändrad könstillhörighet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3261 av Barbro Westerholm m.fl. (L):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna för olikkönade och samkönade par i reglerna om föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3408 av Larry Söder m.fl. (KD):

60.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla fastställande av föräldraskapet och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3480 av Michael Anefur m.fl. (KD):

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ogifta par ska kunna bekräfta faderskapet på samma sätt som i dag men redan under graviditeten och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag